RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Resultat från enkätundersökning våren 2012 2012-06-14 Analys & Strategi
Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet - Resultat från enkätundersökning våren 2012 Redaktör: Emma Strömblad WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: 08-688 60 00, Fax: 08-688 69 99 Email: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi
Förord Hösten 2009 gav regeringen i uppdrag till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län att genomföra verksamhet med kompletterande metoder för skydd av natur (Komet). Arbetet har inletts i fem områden i landet Västerbottens kustland, Södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län och Östra Skåne. Kometprogrammet pågår i fem år med start våren 2010, och ska slutrapporteras år 2014. WSP Analys & Strategi har fått i uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att genomföra en enkät med markägare i Kometområdena. Enkäten skickas till samtliga markägare som lämnat intresseanmälan sedan en liknande enkät genomfördes våren 2011, samt till ett slumpmässigt urval av markägare som inte lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Enkäten överensstämmer till stora delar med den tidigare enkäten och svarar på hur väl markägarna känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. På WSP Analys & Strategi har Emma Strömblad varit ansvarig för uppdraget. Övriga som medverkat är Kia Hultin och Anna-Karin Matsgård. Stockholm i juni 2012 WSP Analys & Strategi Analys & Strategi
Analys & Strategi
Innehåll SAMMANFATTNING... 1 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Uppdraget... 3 2 ENKÄT OM KOMETPROGRAMMET... 5 2.1 Bakgrund och syfte... 5 2.2 Kort om genomförandet... 5 2.3 Om de markägare som besvarat enkäten... 8 2.4 Frågor om Kometprogrammet...11 2.5 Markägare som inte lämnat intresseanmälan...20 2.6 Markägare som lämnat intresseanmälan...22 2.7 Frågor om inställningen till naturvård...26 2.8 Bortfallsanalys...30 3 SLUTSATSER OCH KOMMENTARER...35 3.1 Samlad analys av enkätsvaren...35 3.2 Utvärdering av enkätundersökningen...37 BILAGA 1 ENKÄT OM KOMETPROGRAMMET...39 BILAGA 2 FÖLJEBREV TILL ENKÄTEN...45 BILAGA 3 URVAL OCH STRATIFIERING...47 BILAGA 4 FRÅGA 6, ÖPPNA SVAR...49 BILAGA 5 FRÅGA 8, ÖPPNA SVAR...51 BILAGA 6 FRÅGA 15, ÖPPNA SVAR...53 BILAGA 7 FRÅGA 16, ÖPPNA SVAR...73 BILAGA 8 FRÅGA 18, ÖPPNA SVAR...77 Analys & Strategi
Analys & Strategi
Sammanfattning Hösten 2009 gav regeringen i uppdrag till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län att genomföra verksamhet med kompletterande metoder för skydd av natur (Komet). Arbetet har inletts i fem områden i landet Västerbottens kustland, Södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län och Östra Skåne. Kometprogrammet pågår i fem år med start våren 2010, och ska slutrapporteras år 2014. Syftet med Kometprogrammet är att öka måluppfyllelsen för Levande skogar, öka användningen av naturvårdsavtal, ta tillvara markägarnas intresse för att bidra till naturvården samt uppnå ett bättre samarbetsklimat mellan markägare och myndigheter. Programmets kostnadseffektivitet ska utvärderas. WSP Analys & Strategi har fått i uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att genomföra en enkät med markägare i Kometområdena. Enkäten skickades till samtliga markägare som lämnat intresseanmälan sedan en liknande enkät genomfördes våren 2011, samt till ett slumpmässigt urval av markägare som inte lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Enkäten överensstämmer till stora delar med den tidigare enkäten och svarar på hur väl markägarna känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. Resultaten visar på en del skillnader mellan markägare som inte lämnat och markägare som lämnat intresseanmälan. De markägare som lämnat intresseanmälan har betydligt större kännedom om Kometprogrammet, är mer positivt inställda till att lämna intresseanmälan och har en mer positiv inställning till att myndigheterna är inblandade i naturvården. Enkäten visar att kännedomen om Kometprogrammet överlag är låg. Tre fjärdedelar av de markägare som inte lämnat intresseanmälan känner inte alls till programmet. Olika typer av information passar antagligen olika delar av målgruppen olika bra, och för att nå ut till så många som möjligt är det därför viktigt att arbeta vidare med information på många olika sätt. Fler än var tionde av alla markägare har en delvis eller mycket positiv inställning till Kometprogrammet. När det gäller möjligheten att lämna intresseanmälan har markägarna en mer blandad inställning. En femtedel av de markägare som inte lämnat och två tredjedelar av de markägare som lämnat intresseanmälan kan tänka sig att lämna intresseanmälan för skog. Att så pass många av de som lämnat intresseanmälan kan tänka sig att lämna ytterligare intresseanmälan visar på att de överlag är nöjda med processen, och/eller att de har en mer positiv inställning till att myndigheterna är involverade i bevarandet av naturvärden på deras fastighet samt har ett större behov av ekonomiskt stöd från staten. Analys & Strategi 1
Bland markägarna varierar synen på vem, markägaren eller staten, som bäst ser till att naturvärden skyddas. Ungefär hälften av markägarna instämmer helt eller delvis i påståendet det är statens ansvar att se till att naturvärden skyddas, medan lika många instämmer helt eller delvis i påståendet jag anser att det ska vara markägaren ensam som avgör om skydd av naturvärden. Oavsett inställning till vem, markägaren eller staten, som bäst ser till att naturvärden skyddas är markägarna dock samstämmiga i att det är viktigt att de som markägare har bestämmanderätt över sin mark. Vid tolkning av resultat från den här typen av enkätundersökning är det viktigt att känna till hur undersökningen har fungerat, till exempel om frågorna upplevts vara förståeliga, relevanta och om de som besvarat enkäten utgör en representativ del av målgruppen. För att få svar på dessa frågor gjordes en bortfallsundersökning i samband med att enkäten stängdes för inkommande svar. Bortfallsanalysen, liksom svaren på några av frågorna, visade att många av de som inte kände till Kometprogrammet sedan tidigare upplevde en del av frågorna i enkäten som ovidkommande. Den sammantagna bedömningen är dock att enkäten gav svar på de frågeställningar den syftade till att besvara, och att resultaten från undersökningen ger en relativt representativ bild av de synpunkter om programmet som finns hos markägare i de fem Kometområdena. 2 Analys & Strategi
1 Inledning 1.1 Bakgrund Hösten 2009 gav regeringen i uppdrag till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län att genomföra verksamhet med kompletterande metoder för skydd av natur (Komet). Arbetet har inletts i fem områden i landet Västerbottens kustland, Södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län och Östra Skåne. Kometprogrammet pågår i fem år med start våren 2010, och ska slutrapporteras år 2014. Syftet med Kometprogrammet är att öka måluppfyllelsen för Levande skogar, öka användningen av naturvårdsavtal, ta tillvara markägarnas intresse för att bidra till naturvården samt uppnå ett bättre samarbetsklimat mellan markägare och myndigheter. Programmets kostnadseffektivitet ska utvärderas. En utgångspunkt för programmet är att markägarna själva kan sin skog och vet dess naturvärden, och att det därför är viktigt att de ges utökade möjligheter till att ta initiativ till att skydda sin värdefulla natur. Inom ramen för Kometprogrammet kan markägarna lämna intresseanmälan om att mot ersättning inrätta ett skyddat område på sin mark. Myndigheterna gör en prioritering av vilka områden som kan prioriteras för formellt skydd. För de områden som prioriterats inleds en dialog kring valet av skyddsform. När markägaren och myndigheten har kommit överens om avgränsning av området kan slutligen naturvårdsavtal tecknas eller beslut om biotopskyddsområde alternativt naturreservat fattas. Under våren 2011 genomförde WSP Analys & Strategi på uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen en enkätundersökning med syfte att utvärdera hur väl de markägare som lämnat intresseanmälan om skyddat område inom ramen för Kometprogrammet känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. I samband med denna undersökning gjordes även en sammanställning av svaren från tidigare genomförda markägarenkäter uppdelat på de fem Kometområdena, detta för att ge underlag för jämförelser de fem områdena emellan. Resultaten från enkätundersökning och sammanställning finns redovisade i rapporten Markägares synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog (WSP Analys & Strategi, september 2011). 1.2 Uppdraget WSP Analys & Strategi har nu fått i uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att genomföra en ny enkät med markägare i Kometområdena. Vid ut- Analys & Strategi 3
formningen av enkäten utnyttjas erfarenheter från tidigare utförda enkätundersökningar av markägares upplevelse av formellt skydd. Särskilt viktigt i detta hänseende är den specifika undersökning som genomfördes inom Kometprogrammet våren 2011. Frågorna i den nya enkäten överensstämmer till stora delar med denna tidigare enkät och svarar på hur väl markägarna känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. Enkäten skickas till samtliga markägare som lämnat intresseanmälan sedan den tidigare enkäten genomfördes, samt till ett slumpmässigt urval av markägare som inte lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. 4 Analys & Strategi
2 Enkät om Kometprogrammet 2.1 Bakgrund och syfte Till skillnad från den enkät som genomfördes våren 2011 (och som enbart skickades till markägare som lämnat intresseanmälan) var merparten av de markägare som fick den aktuella enkäten sådana som inte lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Syftet med detta urval var att enkäten i första hand skulle ge svar på hur väl markägare i Kometområdena i allmänhet känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. Enkäten skickades även ut till de markägare som sedan förra enkäten genomfördes lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark, vilket möjliggör jämförelser mellan de två grupperna i denna enkät liksom med olika grupper i tidigare enkäter. 2.2 Kort om genomförandet Urval och datainsamling Enkätundersökningen skickades till sammanlagt 3 000 markägare i Kometområdena 1. Urvalspopulationen bestod av markägare som äger minst 2 hektar mark i något av de fem områdena, och för vilka adress i Sverige fanns tillgänglig. Markägare som fått enkäten år 2011 sorterades bort från urvalspopulationen, eftersom de redan besvarat de flesta av frågorna i enkäten och därför inte skulle kunna tillföra speciellt mycket information till undersökningen. För vart och ett av de fem områdena gjordes först ett totalurval bland de markägare som lämnat intresseanmälan sedan förra enkäten genomfördes (mellan 9 och 38 personer per område). Syftet med detta var att få med så många markägare som möjligt ur den kategorin, för att möjliggöra mer detaljerade analyser. Sedan gjordes ett slumpmässigt urval bland resterande markägare i urvalspopulationen, så att urvalet totalt sett blev jämnt fördelat med 600 markägare per område. Antalet markägare i urvalet som inte lämnat intresseanmälan varierar därför mellan 562 och 591 personer. Den enkät som användes (se Bilaga 1) togs fram för att svara på hur väl markägarna känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt på hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. Flera av frågorna i enkäten är kompatibla med de frågor som normalt ställs inom den årliga uppföljningen med markägare i landet som fått formellt skydd under året. 1 Västerbottens kustland, Södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län och Östra Skåne. Analys & Strategi 5
Enkäten överensstämmer också till stora delar med den enkät som genomfördes våren 2011 för att utvärdera Kometprogrammet. Ett första enkätutskick gick ut till samtliga markägare i urvalet i slutet av februari 2012. Enkäterna skickades per post tillsammans med ett följebrev (se Bilaga 2). Under de följande veckorna skickades två postala påminnelser, den första i form av ett tack- och påminnelsekort ett fåtal dagar efter själva enkätutskicket. Den andra påminnelsen skickades efter ytterligare ca 2 veckor. I denna påminnelse skickades enkäten med på nytt, så att även de som slängt det tidigare utskicket skulle ha möjlighet att svara. Insamlingsprocessen pågick till och med den 26 mars. Det var möjligt att besvara enkäten antingen på webben eller genom att fylla i pappersenkäten och skicka tillbaka den i bifogat svarskuvert. De två veckorna efter att enkätinsamlingen stängts gjordes bortfallsintervjuer per telefon med ett slumpmässigt urval av de markägare som inte besvarat enkäten. De kontaktade markägarna fick uppge varför de valt att inte besvara enkäten. Bortfallsorsak noterades för 150 markägare. Vid bortfallsintervjuerna ställdes även frågor om markägarnas kön och ålder, detta för att möjliggöra jämförelser av vilka som svarat och vilka som inte besvarat enkäten. Svarsfrekvens Enkäten skickades ut till 600 markägare per Kometområde, vilket innebär att totalt 3 000 markägare fick enkäten. Den totala svarsfrekvensen är 41 procent, se Tabell 1. Svarsfrekvensen är relativt jämnt fördelad på de fem områdena, något högre i Kronobergs län (K4, 45%) och något lägre i Södra Hälsingland (K2, 38%) och Östra Skåne (K5, 38%). Orsaker till bortfallet framgår av stycke 2.8 där resultatet av bortfallsanalysen presenteras. Tabell 1 Det totala antalet enkätsvar i undersökningen Ankomna svar Kometområde Urvalsstorlek Svarsfrekvens Västerbottens kustland K1 600 245 41% Södra Hälsingland K2 600 225 38% Dalsland K3 600 244 41% Kronobergs län K4 600 268 45% Östra Skåne K5 600 226 38% Område ej känt - - 11 - SUMMA Alla 3 000 1 219 41% 6 Analys & Strategi
I nästa tabell (Tabell 2) visas svarsfrekvensen separat för de markägare som lämnat intresseanmälan. För den aktuella gruppen är svarsfrekvensen högre än för de svarande totalt sett (52% jämfört med 41%). Skillnaden i svarsfrekvens Kometområdena emellan ser också ut att vara större, men det är svårt att säga något om några egentliga skillnader eftersom antalet svar är begränsat. Tabell 2 Svarsfrekvens för de som lämnat intresseanmälan Ankomna svar Kometområde Urvalsstorlek Svarsfrekvens Västerbottens kustland K1 26 12 46% Södra Hälsingland K2 11 8 73% Dalsland K3 9 4 44% Kronobergs län K4 15 8 53% Östra Skåne K5 38 19 50% SUMMA 99 51 52% Partiellt bortfall Det finns även ett partiellt bortfall som beror på att respondenterna blivit ombedda att hoppa över frågor som inte är relevanta utifrån hur de besvarat tidigare frågor i enkäten, eller att respondenter valt att hoppa över att svara på en fråga. Vidare har respondenterna på merparten av frågorna haft möjlighet att svara vet ej. I de tabeller och diagram som finns i rapporten presenteras andelen markägare som valt ett visst svarsalternativ. Vid beräkningen av dessa andelar har vet ej-svar oftast inte tagits med 2. Under varje diagram anges hur många svar det baseras på (antal respondenter som har valt ett specifikt svarsalternativ). Metod för analys och resultatpresentation Enkätsvaren har analyserats för tre olika svarsgrupper: Alla markägare Markägare som inte lämnat intresseanmälan Markägare som lämnat intresseanmälan För de markägare som lämnat intresseanmälan har även jämförelser gjorts med hur denna grupp svarade i 2011 års enkät. 2 I de fall då respondenterna har kunnat ange mer än ett svarsalternativ har dock vet ejsvaren tagits med. Analys & Strategi 7
Vidare har analyser gjorts av om det finns några skillnader i svaren Kometområdena emellan. Oavsett vilken typ av analyser som gjorts har svaren viktats upp för att motsvara hela urvalspopulationen för den specifika gruppen. Mer utförlig beskrivning av urval och stratifiering (viktning) finns i Bilaga 3. Vid jämförelser mellan olika svarsgrupper har den statistiska signifikansen testats med Pearsons chi-två test, med signifikansnivå p < 0,05. I anslutning till diagram och tabeller finns kommentarer om huruvida de skillnader som pekas ut är statistiskt signifikanta eller inte. 2.3 Om de markägare som besvarat enkäten Tre fjärdedelar av markägarna är män Bland de markägare som besvarat enkäten är 77 procent män och 23 procent kvinnor. Enligt Skogsstatistisk årsbok år 2010 är andelen män som äger skog i Sverige 62 procent och andelen kvinnor 38 procent. Andelen kvinnor som har besvarat enkäten är därmed betydligt lägre än vad den är bland svenska skogsägare i allmänhet. Medelåldern bland de svarande är 63 år. Åldersfördelningen i årets enkät (se Figur 1) skiljer sig något från den åldersfördelning som fanns i 2011 års enkät. Där var andelen i åldern 65 år eller äldre ungefär en tredjedel. I årets enkät är motsvarande siffra nästan 50 procent. Figur 1 Åldersfördelning bland de svarande markägarna Antal svar: 1138 De markägare som lämnat intresseanmälan fick även svara på om de bor permanent/större delen av året på eller i direkt anslutning till den mark för vilken intresseanmälan lämnats. Tre fjärdedelar av markägarna svarade ja. 8 Analys & Strategi
Två tredjedelar har varit skogsägare i mer än 20 år Två tredjedelar av de svarande har varit skogsägare i mer än 20 år (se Figur 2). I förra årets enkät ställdes inte motsvarande fråga. Däremot fick respondenterna då svara på hur länge de ägt marken för vilken intresseanmälan lämnats. Knappt en fjärdedel (23%) angav att de ägt marken för vilken intresseanmälan lämnats i mindre än 5 år. I årets enkät uppger en betydligt lägre andel (4%) av alla markägare (varav merparten inte har lämnat intresseanmälan) att de varit skogsägare i mindre än 5 år. Detta tyder på att intresset för att lämna intresseanmälan är större då skogsägare mer nyligen har blivit ägare till sitt markområde. Figur 2 Tid som respondenterna varit skogsägare, alla markägare Antal svar: 1189 Certifiering vanligare hos de som lämnat intresseanmälan Drygt en tredjedel av de markägare som inte lämnat intresseanmälan har certifierat sitt skogsbruk i enlighet med PEFC och/eller FSC, se Figur 3. Analys & Strategi 9
Antal svar: 964 Figur 3 Svar på om markägarna certifierat sitt skogsbruk, markägare som inte lämnat intresseanmälan Bland de markägare som lämnat intresseanmälan var andelen som certifierat sitt skogsbruk 46%, jämfört med 36% för gruppen som inte lämnat intresseanmälan, se Figur 4. Denna skillnad är dock inte statistiskt signifikant. Antal svar: 45 Figur 4 Svar på om markägarna certifierat sitt skogsbruk, markägare som lämnat intresseanmälan 10 Analys & Strategi
2.4 Frågor om Kometprogrammet Tre av fyra känner inte alls till Kometprogrammet Tre fjärdedelar av de markägare som inte lämnat intresseanmälan uppger att de inte alls känner till Kometprogrammet, se Figur 5. Antal svar: 1115 Figur 5 Kännedom om Kometprogrammet, markägare som inte lämnat intresseanmälan Bland de markägare som lämnat intresseanmälan är kännedomen om Kometprogrammet betydligt större (statistiskt signifikant skillnad). Fyra femtedelar 3 av dessa markägare uppger att de känner till Kometprogrammet väl eller i viss mån och endast en tiondel uppger att de inte alls känner till Kometprogrammet, se Figur 6. 3 Motsvarande siffra i 2011 års enkät var ungefär densamma (75%). Analys & Strategi 11
Antal svar: 51 Figur 6 Kännedom om Kometprogrammet, markägare som lämnat intresseanmälan Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader avseende kännedom om Kometprogrammet de olika områdena mellan, varken för de som inte lämnat eller för de som lämnat intresseanmälan. De flesta är positiva till Kometprogrammet De markägare som svarat att de i någon mån känner till Kometprogrammet fick även ange vilken inställning de har till Kometprogrammet. 90 procent av de markägare som inte lämnat intresseanmälan och som besvarat denna fråga är mycket eller delvis positivt inställda till Kometprogrammet, se Figur 7. 12 Analys & Strategi
Antal svar: 209 Figur 7 Inställning till Kometprogrammet, markägare som inte lämnat intresseanmälan De markägare som lämnat intresseanmälan har en ännu mer positiv inställning till Kometprogrammet, se Figur 8. Mer än hälften 4 av de markägare som lämnat intresseanmälan är mycket positiva jämfört med en fjärdedel av de som inte lämnat intresseanmälan (statistiskt signifikant skillnad). Antal svar: 44 Figur 8 Inställning till Kometprogrammet, markägare som lämnat intresseanmälan 4 Svarsfördelningen var ungefär densamma i 2011 års enkät. Analys & Strategi 13
Det finns däremot inga statistiskt signifikanta skillnader avseende inställning till Kometprogrammet de olika områdena mellan, varken för de som inte lämnat eller för de som lämnat intresseanmälan. Information om Kometprogrammet på många olika sätt I enkäten fick de markägare som svarat att de i någon mån känner till Kometprorammet även svara på hur de fått information om programmet. De flesta svarsalternativen markerades av 5-15 procent av respondenterna, se Figur 9. Ett alternativ skiljer sig ifrån de övriga genom att vara betydligt mer populärt, nämligen att markägarna fått information om Kometprogrammet i en tidningsartikel (37%). Det var möjligt att ange flera svar på frågan, och därför överstiger summan i figuren och tabellen nedan 100 procent. Figur 9 Svar på frågan Hur har du fått information om Kometprogrammet/Min naturvård?, alla markägare I Tabell 3 nedan presenteras svaren på frågan om hur markägarna fått information om Kometprogrammet uppdelat på de fem Kometområdena. Det finns statistiskt signifikanta skillnader för fyra av svarsalternativen per brev, i broschyr, via markägarorganisation/virkesköpare och på skogsmässa. 14 Analys & Strategi
I Dalsland (K3) och Östra Skåne (K5) var det vanligare att ha fått information per brev 5 än i övriga områden (26 respektive 23% jämfört med genomsnittet på 18%). I Dalsland (K3) och Östra Skåne (K5) var det även vanligare att ha fått information i broschyr (19 respektive 20% jämfört med genomsnittet på 14%). I områdena Västerbottens kustland (K1) och Södra Hälsingland (K2) var det vanligare att ha fått information via markägarorganisation/virkesköpare än i övriga områden (20 respektive 16% jämfört med genomsnittet på 10%). Västerbottens kustland (K1) var även det område där störst andel markägare fått information på skogsmässa (11% jämfört med genomsnittet på 4%). Skillnaderna mellan hur markägare i de olika Kometområdena svarat att de fått information om Kometprogrammet bedöms av projektet också överensstämma relativt väl med de skillnader i informationsinsatser som genomförts i de fem Kometområdena. Tabell 3 Svar på frågan Hur har du fått information om Kometprogrammet, %-andelar för respektive område K1 K2 K3 K4 K5 Alla Per brev 18 20 26 11 23 18 I broschyr 10 0 19 14 20 14 På www.minnaturvard.se 9 6 6 9 7 8 Tidningsartikel 44 37 32 37 35 37 Via bekant/annan markägare 15 9 4 11 3 9 På skogskväll/skogsdag 22 6 10 7 10 12 Via markägarorganisation/virkesköpare 20 16 9 7 2 10 På skogsmässa 11 2 2 2 0 4 Annat, nämligen 4 11 7 9 10 8 Vet ej 7 19 18 23 23 18 I alternativet annat, nämligen fanns det möjlighet att ange ett öppet svar på frågan, vilket 8 procent av respondenterna valde att göra. Dessa svar återfinns i Bilaga 4. Det vanligaste öppna svaret var att markägarna fått personlig information från Skogsstyrelsen. 5 I kometområdena Dalsland (K3) och Östra Skåne (K5) har samtliga markägare fått information tillsänt sig per brev. Analys & Strategi 15
Många vill ha information om skydd av värdefull natur i brev Markägarna fick även svara på hur de skulle vilja ha information om skydd av värdefull natur, se Figur 10. De vanligaste svaren var per brev (37%), i broschyr (29%) och på skogskväll/skogsdag (28%) 6. Det minst vanliga svaret var per telefon (2%). 9 procent angav att de inte alls vill ha information om skydd av värdefull natur. Figur 10 Svar på frågan På vilket/vilka sätt skulle du vilja ha information om skydd av värdefull natur?, alla markägare De som besökt programmets hemsida är nöjda med den Det är inte så vanligt att de markägare som inte lämnat intresseanmälan har besökt Kometprogrammets hemsida, se Figur 11. Den stora merparten (94%) har aldrig besökt hemsidan. 6 Samma tre svarsalternativ var vanligast i 2011 års enkät. 16 Analys & Strategi
Antal svar: 1027 Figur 11 Svar på om respondenterna besökt Kometprogrammets hemsida, markägare som inte lämnat intresseanmälan Bland de som lämnat intresseanmälan är det mer vanligt att ha besökt hemsidan (statistiskt signifikant skillnad). Nästan hälften (45%) har besökt hemsidan enstaka eller flera gånger 7. Antal svar: 48 Figur 12 Svar på om respondenterna besökt Kometprogrammets hemsida, markägare som lämnat intresseanmälan 7 Motsvarande siffra i 2011 års enkät var något lägre (37%). Analys & Strategi 17
Nästa fråga, som handlar om vad markägarna tycker om Kometprogrammets hemsida, har besvarats av de respondenter som enstaka eller flera gånger har besökt hemsidan (totalt knappt 100 personer). Respondenterna är överlag nöjda med hemsidan, se Figur 13. De instämmer i ungefär lika stor utsträckning i de fyra påståendena om att hemsidan tydligt anger vem jag ska ta kontakt med för att få svar på mina frågor, tydligt redogör för de olika skyddsformerna, på ett bra sätt beskriver vad skog med höga naturvärden innebär samt innehåller den information jag behöver. Omkring 15 procent tar helt eller delvis avstånd från påståendena. Antal svar: 74-76 Figur 13 De svarandes uppfattning om Kometprogrammets hemsida, alla markägare Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader angående vad markägare som inte lämnat respektive markägare som lämnat intresseanmälan tycker om hemsidan. Det finns heller inga sådana skillnader Kometområdena emellan. Svarsfördelningen i årets enkät liknade fördelningen i 2011 års enkät. Lokalt engagemang i Kometprogrammet På frågan om på vilket sätt markägarna upplever att skogsbruket har engagerat sig i Kometprogrammet lokalt valde så många som hälften att svara vet ej, detta trots att det fanns möjlighet att ange inte alls som svar. De som har svarat vet ej på frågan skulle till exempel kunna vara markägare som tycker att 18 Analys & Strategi
det har funnits ett lokalt engagemang, men att inget av svarsalternativen passar in, eller markägare som tror att det har funnits ett lokalt engagemang, men att de själva inte har tagit del av det. De svarsalternativ som angetts av störst andel markägare är annan information via skogsbruket (18%) och skogskväll/skogsdag (15%), se Figur 14. Mindre vanliga svarsalternativ var virkesköpare har informerat (7%) och markägarorganisationernas årsmöten (6%) 8. Ca 14 procent av respondenterna svarade att skogsbruket inte alls har engagerat sig i Kometprogrammet lokalt. Figur 14 Skogsbrukets lokala engagemang i Kometprogrammet, alla markägare Analyser har gjorts för att undersöka om det finns skillnader i lokalt engagemang Kometområdena emellan, men några statistiskt säkerställda skillnader kan inte påvisas. Respondenterna fick också möjlighet att i en öppen fråga beskriva på vilket sätt skogsbruket engagerat sig i Kometprogrammet lokalt, se Bilaga 5. Ytterst få av respondenterna valde dock att svara på denna fråga (endast 16 personer). De som svarade beskrev egentligen inte hur skogsbruken engagerat sig i Kometprogrammet lokalt, utan gav snarare uttryck för att de inte upplevt något lokalt engagemang. 8 Även i 2011 års enkät var dessa två alternativ mindre frekvent angivna, och de andra två alternativen mer frekvent angivna. Analys & Strategi 19
2.5 Markägare som inte lämnat intresseanmälan Många anser sig ha för lite kunskap om Kometprogrammet Respondenterna fick i en öppen fråga möjlighet att svara på varför de inte lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Knappt hälften av de markägare som inte lämnat intresseanmälan valde att svara på frågan. I Bilaga 6 finns en lista med alla de öppna svaren fördelat på de fem Kometområdena. För att möjliggöra kvantitativ analys av varför markägarna valt att inte lämna intresseanmälan har de öppna svaren i efterhand kodats till olika kategorier. Det är viktigt att känna till att analysen gjorts på detta sätt, eftersom det inte är säkert att markägarna hade valt samma alternativ om de hade fått välja utifrån en lista från första början. Den klart vanligaste orsaken till att inte ha lämnat intresseanmälan, angiven av mer än hälften av de markägare som besvarat frågan, är att de inte alls kände till Kometprogrammet alternativt inte hade tillräcklig information om programmet. Många av markägarna har bara konstaterat detta faktum, medan andra har skrivit irriterade kommentarer om att de inte fått tillräcklig information om programmet. En annan vanlig orsak, angiven av knappt 15 procent av de markägare som inte lämnat intresseanmälan, är att de inte anser sig ha någon skyddsvärd skog eller att deras skyddsvärda skog redan är skyddad. Ytterligare ca 5 procent anger att de vill sköta skogen själv och anser att de skyddar sin skog på ett bra sätt på egen hand. Övriga svar som angetts av många markägare (runt 5 procent vardera) är att de har en negativ inställning till myndigheterna, att de äger för lite mark och att de inte är intresserade eller att det inte har varit aktuellt att lämna intresseanmälan. Många tycker inte att de äger någon skyddsvärd skog En femtedel av de markägare som inte lämnat intresseanmälan kan tänka sig att lämna intresseanmälan för något/några skogsområden. Av de som svarat nej på frågan om de kan tänka sig att lämna intresseanmälan för något/några skogsområden svarade drygt hälften nej, för att jag inte äger någon skyddsvärd skog (se Figur 15). En annan stor grupp (13%) svarade nej, för att jag tycker att den ekonomiska ersättningen är för låg. Endast en mindre andel (5%) angav däremot nej, för att jag är missnöjd med mina tidigare kontakter med Skogsstyrelsen/Länsstyrelsen. Andelen som spontant angav denna orsak var ungefär lika stor på den föregående frågan om varför de inte lämnat intresseanmälan. 20 Analys & Strategi
Antal svar: 575 Figur 15 Anledning till att de svarande inte kan tänka sig att lämna intresseanmälan för något/några skogsområden, markägare som inte lämnat intresseanmälan Drygt en femtedel av de som svarat nej på frågan om de kan tänka sig att lämna intresseanmälan för något/några skogsområden valde att själva formulera varför de inte kan tänka sig att lämna intresseanmälan. De öppna svaren återfinns i Bilaga 7. Även dessa öppna svar har i efterhand kodats till olika kategorier för att möjliggöra kvantitativ analys. Den vanligaste typen av svar är att markägarna anger att de vill sköta skogen själv och anser att de skyddar sin skog på ett bra sätt på egen hand, en typ av svar som inte fanns med bland de fördefinierade alternativen. Knappt 40 procent av de öppna svaren sorterades in under denna kategori, vilket motsvarar knappt 10 procent av de som svarat nej på frågan. Bland de öppna svaren var det även vanligt med svar av typen har ingen skyddsvärd skog, har redan skyddat område, negativ inställning till myndigheterna och äger för lite mark. Måttligt intresse för skydd av annan mark än skog De markägare som inte lämnat intresseanmälan fick också svara på hur de skulle ställa sig till att lämna intresseanmälan för annan mark än skog, se Figur 16. Omkring 10-20 procent av respondenterna är mycket positivt inställda till att Analys & Strategi 21
lämna intresseanmälan för annan mark än skog. En större andel (runt 35%) har dock en mycket negativ inställning. Dessa siffror bör tolkas mot bakgrund av att många markägare aldrig tidigare har hört talas om Kometprogrammet. Antal svar: 372-455 Figur 16 Inställning till att lämna intresseanmälan för annan mark än skog, markägare som inte lämnat intresseanmälan Bortfallet på denna fråga är stort. Endast en dryg tredjedel av de markägare som inte lämnat intresseanmälan har valt att besvara frågan. I bortfallet ingår både de som inte alls har besvarat frågan (drygt en tredjedel av bortfallet), de som svarat vet ej (drygt en tredjedel av bortfallet) och de som ej äger den typen av mark (knappt en tredjedel av bortfallet). 2.6 Markägare som lämnat intresseanmälan Svar på varför markägare lämnat intresseanmälan De markägare som lämnat intresseanmälan fick i en öppen fråga möjlighet att svara på varför de lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Ungefär en tredjedel av dessa markägare valde att svara på frågan. I Bilaga 8 finns en lista med alla de öppna svaren fördelat på de fem Kometområdena. Svaren ger på olika sätt uttryck för att markägarna lämnat intresseanmälan för att de tycker sig äga skyddsvärd skog. Ungefär hälften av markägarna uttrycker en önskan om att bevara skogen. Exempel på sådana svar är jag vill att det aktuella skiftet på ett tryggt sätt ska skyddas för framtiden och angelägen om att naturens mångfald bevaras och att få hjälp av expertis. Andra hälften av mark- 22 Analys & Strategi
ägarna beskriver mer direkt av vilken anledning de tycker att deras skog är värd att skydda. Slutligen finns det en markägare som anger att han/hon lämnat intresseanmälan för att han/hon är nyfiken på programmet. Två av tre kan tänka sig att lämna ytterligare intresseanmälan Två tredjedelar av de som lämnat intresseanmälan och dessutom besvarat denna fråga (18 personer) kan tänka sig att lämna intresseanmälan för ytterligare skogsområden 9. De som svarat nej (endast 7 personer) har angett alternativen nej, för att jag inte äger någon mer skog, nej, för att jag inte äger någon mer skyddsvärd skog, nej, för att jag tycker att den ekonomiska ersättningen är för låg och nej, för att. Ingen av de svarande angav alternativen nej, för att jag är missnöjd med hur tidigare intresseanmälan hanterats och nej, för att jag tycker att det är statens ansvar att se till att naturvärden skyddas. Markägarna överlag positiva till skydd av annan mark än skog De markägare som lämnat intresseanmälan fick också svara på hur de skulle ställa sig till att lämna intresseanmälan för annan mark än skog. Även på denna fråga var bortfallet stort, och de svarande därför få. Endast drygt 10 personer har svarat på vart och ett av de fyra påståendena. I bortfallet ingår både personer som inte svarat alls, personer som svarat vet ej och personer som ej äger den typen av mark. Eftersom svaren är så få går det inte att säga någonting säkert om hur markägarna ställer sig till de olika påståendena. Svaren tyder dock på att tre fjärdedelar av markägarna, precis som i 2011 års enkät, är mycket eller delvis positivt inställda till att lämna intresseanmälan för annan mark än skog. Svaren tyder även på en något mer positiv inställning avseende våtmark och andra vattenmiljöer, än avseende betesmark och annan jordbruksmark. Även detta är i linje med resultaten i 2011 års enkät. Myndigheterna har överlag varit tydliga med sin information Tre fjärdedelar av de markägare som lämnat intresseanmälan har haft mest kontakt med Skogsstyrelsen och i några fall ytterligare någon av myndigheterna i samband med sin intresseanmälan. En fjärdedel anger Länsstyrelsen och 3 procent Naturvårdsverket. Det var möjligt att ange flera svar på frågan, och därför överstiger summan av de nämnda procentsatserna 100 procent. Markägarna fick svara på om myndigheten under processens gång på ett tydligt sätt har lyckats att informera dig/er om områdets naturvärden, samråda med 9 Motsvarande siffra i 2011 års enkät var 54 procent. Analys & Strategi 23
dig/er om hur naturvärdena bör bevaras, informera om varför området bör/inte bör få ett skydd samt redogöra för hur den fortsatta processen såg ut. Omkring 90 procent är helt eller delvis nöjda med myndigheternas information under handläggningen av intresseanmälan 10. Överlag verkar respondenterna således nöjda med myndigheternas information under processens gång. Antal svar: 33-38 Figur 17 Om myndigheternas information under processens gång, markägare som lämnat intresseanmälan Fyra femtedelar blev väl bemötta av myndighetens personal Fyra femtedelar av de markägare som lämnat intresseanmälan upplever att de totalt sett blev väl bemötta av myndighetens personal i samband med intresseanmälan om att inrätta ett skyddat område 11, se Figur 18. 10 Svarsfördelningen var ungefär densamma i 2011 års enkät. 11 Svarsfördelningen var ungefär densamma i 2011 års enkät. 24 Analys & Strategi
Antal svar: 43 Figur 18 Bemötandet ifrån myndighetens personal, markägare som lämnat intresseanmälan Fyra femtedelar tycker att myndigheten har god kompetens Fyra femtedelar tycker att de personer vid myndigheten som de träffade i samband med intresseanmälan visade god kompetens att hantera ärendet 12, se Figur 19. Endast 3 procent uppger att myndighetens personal visade dålig kompetens. Antal svar: 37 Figur 19 Myndighetens kompetens att hantera ärendet, markägare som lämnat intresseanmälan Markägarnas grad av nöjdhet med processen, bemötandet samt hur de upplevt myndigheternas kompetens överensstämmer relativt väl med resultatet av tidi- 12 Svarsfördelningen var ungefär densamma i 2011 års enkät. Analys & Strategi 25
gare utförda enkäter, samt med preliminära resultat från enkäter ställda till markägare som berörts av formellt skydd under 2010 och 2011. Markägarna har kommit olika långt i processen De markägare som besvarat enkäten har dels kommit olika långt i processen, dels fått olika besked om sin intresseanmälan. Drygt hälften har ännu inte fått besked om sin intresseanmälan (svarsalternativen har ännu inte fått besked/har fått tid för fältbesök och har haft fältbesök men inte fått besked om utfall ). Knappt hälften har således fått besked om sin intresseanmälan. Runt 10 procent har fått avslag och 7 procent har redan tecknat avtal. Resterande står antingen på väntelista (ej prioriterad i dagsläget) (12%), är prioriterade men har inte tecknat avtal ännu (15%) eller också har de svarat vet ej (2%). 2.7 Frågor om inställningen till naturvård Markägarnas inställning till olika mål för skogsbruket Bland de markägare som bedriver skogsbruk på sin mark går det att identifiera skillnader i vilka mål de har med skogsbruket. En indelning av dessa i fyra kategorier görs i enkäten. Dessa kategorier är kultur och miljövård 13, mjuka värden 14, nyttigheter 15 och ekonomiska värden 16. Av Figur 20 framgår dock att det endast finns små skillnader i hur viktiga respondenterna anser att de olika målkategorierna är 17. 13 Att vårda nyckelbiotoper, undvika markskador och bevara torpruiner och vattenkällor m.m. 14 Känslomässiga bindningar till landskapet, naturupplevelsen och utmaningen att sköta skogen m.m. 15 Gynna vilt-, svamp- och bärproduktion samt skogsbete m.m. 16 Skogen som källa för inkomst, kapitalavkastning och likviditetsreserv m.m. 17 Svarsfördelningen var ungefär densamma i 2011 års enkät. 26 Analys & Strategi
Figur 20 Inställning till olika mål för skogsbruket, alla markägare Antal svar: 1080-1116 Blandad syn på vem som bäst ser till att naturvärden skyddas Markägarna fick svara på hur de ställer sig till ett antal påståenden om naturvård i ett vidare perspektiv, se Figur 21 och Figur 22. Av den första figuren (Figur 21) framgår att det bland markägarena inte finns någon dominerande inställning till vem, markägaren eller staten, som bäst ser till att naturvärdena skyddas. Ungefär hälften instämmer helt eller delvis i påståendet det är statens ansvar att se till att naturvärden skyddas, medan lika många instämmer helt eller delvis i påståendet jag anser att det ska vara markägaren ensam som avgör om skydd av naturvärden. Något fler, ungefär tre fjärdedelar, instämmer i påståendet naturvärden skyddas bättre av markägaren än av staten. De allra flesta markägare tycker slutligen att det är viktigt att de som markägare har bestämmanderätt över sin mark. Analys & Strategi 27
Antal svar: 963-1122 Figur 21 Inställning till påståenden om naturvård i ett vidare perspektiv, alla markägare Resultaten i Figur 21, där markägare som inte lämnat intresseanmälan är den dominerande gruppen, tycks skilja sig en del åt från resultaten i 2011 års enkät, som besvarades enbart av markägare som lämnat intresseanmälan. De markägare som lämnat intresseanmälan är överlag mer positiva till att staten är inblandad i skyddandet av naturvärden. De instämmer i högre grad i påståendet det är statens ansvar att se till att naturvärden skyddas och i lägre grad i påståendena jag anser att det ska vara markägaren som ensam avgör om skydd av naturvärden, naturvärden skyddas bättre av markägaren än av staten och det är viktigt att det är jag/vi som har rätt att bestämma över min/vår mark. Figuren visar även att de svarande tycker att olika skyddsformer med ekonomisk ersättning är bättre än frivilliga avsättningar utan ersättning för att skydda naturvärdena hos marken/skogen. Detta gäller även de markägare som lämnat intresseanmälan. De markägare som lämnat intresseanmälan är dock inte lika 28 Analys & Strategi
positivt inställda till skyddsformer med ekonomisk ersättning som vad markägarna överlag är. Få har skogen som sin huvudsakliga inkomstkälla I nästa figur (Figur 22) presenteras markägarnas svar på ytterligare ett antal påståenden om naturvård i ett vidare perspektiv. Det tydligaste resultatet i figuren är att respondenterna helt eller delvis tagit avstånd från påståendet att skogen är deras huvudsakliga inkomstkälla. För endast en fjärdedel stämmer detta påstående helt eller delvis. Antal svar: 887-1122 Figur 22 Inställning till påståenden om naturvård i ett vidare perspektiv, alla markägare Även resultaten i Figur 22, där markägare som inte lämnat intresseanmälan är den dominerande gruppen, tycks skilja sig en del åt från resultaten i 2011 års enkät, som besvarades enbart av markägare som lämnat intresseanmälan. Analys & Strategi 29