Läsåret 2016/2017. Inledande text. Utvecklingsområden

Relevanta dokument
Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Lovisedalsskolan RO Skolplan

Kvalitetsrapport Fritidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Utbildningspolitisk strategi

Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Fullersta rektorsområde

Verksamhetsplan Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Dnr: 2018/000120/600 Id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Frödinge och Tuna skolor med fritidshem

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Kvalitetsredovisning LÄSÅRET Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Systematiskt kvalitetsarbete

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Fritidshemmets måluppfyllelse

Beslut för förskoleklass och grundskola

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Hedesunda Fritidshem. Kvalitetsredovisning 09/10. Tage Gardfjell Rektor

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2015

Utbildningskontoret Kvalitetsarbete

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Beslut för grundsärskola

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Rapport HT Jarlabergs skola. Nacka kommun

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017

Beslut för grundskola och fritidshem

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 334 Ekeby/Svalnäs

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Kvalitetsredovisning

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F

Utbildningskontoret. Samverkan med vårdnadshavare för elevernas bästa RIKTLINJER FÖR GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Verksamhetsplan förskola 18/19

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2018

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

e-strategi i utbildningen

Verksamhetsplan för Insjöns skola och fritidshem 2014/2015

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsplan 2019 grundskola, fritidshem, grundsärskola

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16

Arbetsplan Fritidshem

Lindesbergs kommuns Språkplan. från förskolan till skolår 3

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av Påarps skola arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Helsingborgs kommun.

Verksamhetsplan 2015/2016 S:t Iliansskolan

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Dnr 2019/000076/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Djursdala och Södra Vi

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Transkript:

Verksamhetsplan Ransta/Varmsätra rektorsområde Läsåret I Sala kommun har vi höga förväntningar och vi tror att vi kan få alla elever att lyckas Citatet är taget ur Sala kommuns ledardeklaration och innebär att vi alla som arbetar i skola, förskola och fritidshem, alltid ska ha höga förväntningar på alla barn och elever och vårt uppdrag är alltid att skapa förutsättningar för att varje barn och elev ska lyckas. Inledande text Ransta/Varmsätra rektorsområde består av två stycken F-6 verksamheter med ca 120 elever var. Till enheterna hör också varsitt fritidshem med ca 80 barn inskrivna. - Personal: Området Ransta/Varmsätra består detta år av en personalstyrka på 32 medarbetare. Behörighetsgraden är detta år mycket hög och det finns en bred och god kompetens i området. - Förstärkningar detta år: Inför detta läsår så har verksamheterna förstärks med hälsopedagoger, läraradministratör/beteendevetare och specialpedagog. Denna förstärkning har sin grund i de utvecklingsbehov som verksamheterna har samt för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för god måluppfyllelse och en god arbetsmiljö. Utvecklingsområden För Ransta/Varmsätra rektorsområde så kommer följande utvecklingsområden att prioriteras detta år: - Satsning på rörelse och hälsa: Analyser av verksamheternas måluppfyllelse, utvecklingsområden och elevvårdsinsatser, visar på ett stort behov aktiviteter, förhållningssätt och insatser, som skapar bättre förutsättningar för elever med olika former av koncentrationssvårigheter, detta gäller både för skola och fritidshemmet. Forskning visar att rörelse och framför allt, pulsträning, ger goda förutsättningar för lärande och koncentration, inte bara för elever med svårigheter, utan för samtliga elever. Verksamheterna kommer därför inleda ett utvecklingsarbete och en satsning på mera rörelse för samtliga elever.

- Ökad samverkan mellan enheterna: Ransta och Varmsätra är två förhållandevis små enheter med lite personal. För en liten enhet så kan arbetsbelastningen bli tung genom att det finns få personer att fördela arbetsuppgifter till. Genom att samverka mer och arbeta som ett område, istället för två enheter, kan vi lära av varandra, stötta varandra och fördela arbetsuppgifter för hela området. Detta skapar bättre förutsättningar, både för utvecklingsarbete och god arbetsmiljö. - Byggnation av ny skola framtagande av pedagogisk grundtanke: Då det kommer byggas en ny skola i Ransta som är tänkt som en exempelskola kring både pedagogik, organisation och lokalanvändande, så kommer mycket tid under året i området användas för diskussioner, utbyten och exempel kring pedagogik och lokalutnyttjande, för att en så god, långsiktig och hållbar satsning som möjligt ska kunna göras. - Extra anpassningar och stödåtgärder: Extra anpassningar och stödåtgärder är ett stort utvecklingsområde för den svenska skolan som helhet och även för våra verksamheter. Vi kommer därför väga tid för diskussioner och arbete kring extra anpassningar, både individuellt och tillsammans i kollegiet, för att utveckla och stärka detta arbete. - IT: Både nationellt och lokalt finns det nu en framtaget en IT-strategi. Denna innebär bl.a. att det ska finnas utrustning i den utsträckningen att alla elever ska ha tillgång till en till en lösning inom loppet av tre år. Till detta så kommer naturligtvis också kravet om en ökad användning av IT i det dagliga pedagogiska arbetet. IT ska vara en naturlig del av det pedagogiska arbetet. Verksamheterna kommer därför prioritera IT-utrusning i kommande budget samt intensifiera det pedagogiska arbetet kring IT, Ipads och olika applikationer. - Trivselledarskola: Ransta/Varmsätra påbörjade förra läsåret en satsning i form av att vi blev Trivselledarskolor. Detta gjordes utifrån en ökad oro och ett ökat antal konfliktsituationer under rast situationer i båda verksamheterna. Trivselledarsatsningen har redan visat en positiv utveckling för rast situationen och arbetet kommer därför intensifieras i båda verksamheterna. - Värdegrundsarbete: Både Ransta och Varmsätra bedriver värdegrundsarbete i form av likabehandlingsarbete. Vi kommer dock detta år intensifiera värdegrundsarbetet för att söka konkretisera arbetet och göra det lättillgängligt och förståeligt för både personal, elever och vårdnadshavare. - Läslyftet: Sala kommun har detta läsår valt att delta i Skolverkets satsning, läslyftet, vilket även Ransta och Varmsätra ingår i. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet i Ransta/Varmsätra rektorsområde bedrivs enligt följande

- Årshjul: För verksamheterna finns ett årshjul upprättat som beskriver verksamheternas kvalitetsarbete. 1 Tanken bakom årshjulet är att det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas systematiskt och kontinuerligt, fördelat så att arbetsbelastningen i verksamheten inte blir för hög och att resultaten och analyserna blir relevanta och följs upp löpande. - Klasskonferenser med färganalyser: Klasskonferenser med färganalyser som mäter samtliga elevers måluppfyllelse genomförs en gång per termin. Utifrån färganalysen så upprättas handlingsplaner, både på klassnivå och på verksamhetsnivå, för att säkerställa en god måluppfyllelse. - Kommunens övergripande kvalitetshjul: I Sala kommun så pågår arbetet med upprättandet av ett nytt systematiskt kvalitetsarbete som bygger på ett årshjul. Aktiviteter och analyser enligt detta årshjul införs löpande i verksamheterna. Förskoleklass Förskoleklasserna i Ransta/Varmsätra består av en klass per verksamhet. Varje klass har två pedagoger som undervisar klassen. Förskoleklasserna har ett väl utvecklat arbete och kommer fokusera på följande utvecklingsområden detta år: - Big Five: Arbetet med Big Five fortsätter och intensifieras. Arbetsteman och projekt ska ha en tydlig koppling till Big Five så att elevernas kunskapsutveckling tydligt kan följas i förhållande till de fem förmågorna. - Extra anpassningar: Förskoleklassen ska detta år intensifiera arbetet med extra anpassningar, för de elever som är i behov av anpassningar. Samtliga anpassningar ska också dokumenteras i Schoolsoft så att elevens utveckling och insatser som är gjorda, enkelt kan följas. - Modell för läsutveckling: Förskoleklasserna i Ransta/Varmsätra ska under detta år landa i en modell för elevernas läsutveckling. I de fall som goda modeller finns så ska dessa konkretiseras och dokumenteras så att arbetet kan följas och utvecklas i de kommande skolåren. - Samverkan med förskoleklassen i Ransta/Varmsätra: Ransta och Varmsätras förskoleklasser kommer under året att intensifiera samverkan och utbyte. Detta för att vi ska kunna lära av varandra, dela på arbetsbördor och uppgifter samt skapa en så stark kontinuitet för eleverna i området som möjligt. Lågstadiet: År 1-3 Lågstadiet i Ransta/Varmsätra består detta år av enparallelliga klasser år 1-3. Både verksamheterna har relativt ny lärarpersonal varför gemensamma förhållningssätt, 1 Se bilaga 1

värderingar och prioriteringar håller på att arbetas fram. För båda verksamheterna gäller följande målsättningar detta år: - 100 % måluppfyllelse: För samtliga klasser i stadiet 1-3 i verksamheterna så gäller en 100% måluppfyllelse i förhållande till kunskapskraven i läroplanen för årskurs 3. All undervisande personal måste införa extra anpassningar och upprätta handlingsplaner för de elever som riskerar att inte nå målen. - Big Five: Under året så ska arbetet med de Big Five intensifieras. Samtliga klasser ska ha teman eller projekt planerade och genomförda med en tydlig koppling till förmågorna i de Big Five. - Extra anpassningar: Alla lärare i stadiet ska under året intensifiera arbetet med extra anpassningar. Anpassningar ska införas för alla elever som är i behov av detta och anpassningarna ska också dokumenteras i Schoolsoft. - Samverkan med Ransta/Varmsätra ska under året intensifieras för att underlätta det dagliga arbetet, lära av varandra och dela på arbetsuppgifter. En början för ett ökat kollegialt lärande. Mellanstadiet: År 4-6 Mellanstadiet i Ransta/Varmsätra består detta år av enparallelliga klasser år 4-6. Både verksamheterna har relativt ny lärarpersonal varför gemensamma förhållningssätt, värderingar och prioriteringar håller på att arbetas fram. För båda verksamheterna gäller följande målsättningar detta år: - 100 % måluppfyllelse: För samtliga klasser i stadiet 4-6 i verksamheterna så gäller en 100% måluppfyllelse i förhållande till kunskapskraven i läroplanen för årskurs 6. All undervisande personal måste införa extra anpassningar och upprätta handlingsplaner för de elever som riskerar att inte nå målen. - Big Five: Under året så ska arbetet med de Big Five intensifieras. Samtliga klasser ska ha teman eller projekt planerade och genomförda med en tydlig koppling till förmågorna i de Big Five. - Extra anpassningar: Alla lärare i stadiet ska under året intensifiera arbetet med extra anpassningar. Anpassningar ska införas för alla elever som är i behov av detta och anpassningarna ska också dokumenteras i Schoolsoft. - Samverkan med Ransta/Varmsätra ska under året intensifieras för att underlätta det dagliga arbetet, lära av varandra och dela på arbetsuppgifter. En början för ett ökat kollegialt lärande. Fritidshemmet - Big Five: Under året så ska fritidshemmen planera och genomföra aktiviteter som tydligt har en koppling till förmågorna i Big Five. - Extra anpassningar och handlingsplaner för alla elever som är i behov av stödåtgärder: Fritidshemmen ska detta år intensifiera arbetet med extra anpassningar och stödåtgärder för det elever som är i behov av detta. Varje

elev som är i behov av anpassningar eller stödåtgärder ska ha en åtgärdsplan där åtgärder och anpassningar redogörs. - Trivselledare: Arbetet med trivselledare ska under året intensifieras och fritidshemmet har här ett viktigt uppdrag, dels genom trivselledare och rastvakter men också genom den egna verksamheten där trivsellekar ska vara ett tydligt komplement till annan planering och aktiviteter. - Ökad samverkan och planering med Ransta Varmsätra: Detta år så ska samarbetet och samverkan med Ransta/Varmsätra utvecklas och förstärkas. Detta för att få en röd tråd för hela området när det gäller utvecklingen av fritidshemmet men också för att ta del av varandras erfarenheter och kompetenser, dela på arbetsuppgifter och skapa en bättre arbetsmiljö för båda verksamheterna. Samtlig personal För all personal som arbetar i Ransta/Varmsätra rektorsområde så gäller följande målsättningar detta år: - Sala kommuns devis Vi tror att vi kan få alla barn att lyckas: Forskning visar att höga förväntningar är en av de viktigaste faktorerna för en god måluppfyllelse. I Ransta/Varmsätra rektorsområde så har vi höga förväntningar på alla elever, både i skola och i fritidshem, detta är ett förhållningssätt som alla ska visa och hjälpa till att förstärka i verksamheterna. - Positivt och lösningsfokuserat förhållningssätt: Är en av de viktigaste faktorerna för att verksamheten ska utvecklas positivt och nå såväl statliga som kommunala målsättningar. Därför är detta en målsättning som gäller all personal i alla situationer. - Trivselledare: Ransta/Varmsätra är de enda verksamheterna i Sala kommun som är Trivselledarskolor. Detta är en viktig satsning som syftar till delaktighet och gemenskap för alla elever samtidigt som utanförskap motverkas. För att satsningen ska slå väl ut så krävs det engagemang och åtagande från all personal varför detta är en målsättning som gäller för samtlig personal. - IT: Både nationellt och lokalt så finns det nu tydliga direktiv gällande både tekniska och pedagogiska lösningar kring IT. Konkret så ska samtliga elever ha tillgång till en-till-en, i form av datorer eller isads inom loppet av tre år. Parallellt med detta så ska det pedagogiska användandet av den tekniska utrusningen utvecklas och förbättras. IT ska vara ett naturligt inslag i det pedagogiska arbetet. Att utveckla det pedagogiska användandet av IT i verksamheten är därför en målsättning som gäller för all personal. - Värdegrundsarbete: Både Ransta och Varmsätra bedriver kontinuerligt värdegrundsarbete. Målsättningen för detta år är att konkretisera arbetet till en, för eleverna, tydligare nivå, t.ex. genom ett eget, lokalt framtaget värdegrundsarbete som kan sammanfattas i ett konkret ord som alla kan relatera till, t.ex. Dingtuna skolas KRAM. Värdegrundsarbetet ska gå som en

röd tråd genom all verksamhet varför detta är en målsättning som gäller för all personal. - Satsning på rörelse och hälsa: Såväl forskning som verksamheternas egna analyser visar tydligt på hur viktigt rörelse och pulsträning är för både välmående och inlärning. Verksamheterna har många elever som är i behov av stöd både när det gäller det sociala samspelet och kunskapsutvecklingen. Forskning visar tydligt att rörelse har stor positiv påverkan gällande båda dessa områden. Därför är detta en viktigt målsättning och satsning som gäller för all personal i verksamheterna. Revideras Verksamhetsplanen stäms av vid årsskiftet och följs löpande upp under personalmöten och under medarbetarsamtal. Rektor Ransta/Varmsätra Robin Anstensen