KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är en av Socialstyrelsen förvaltad nationell klassifikation av åtgärder utförda inom hälso- och sjukvården. KVÅ används bl.a. inom journaldokumentation, inom ersättningssystem och vid den obligatoriska rapporteringen till Socialstyrelsens patientregister, (PAR). Rapporteringen till PAR omfattar för närvarande slutenvård, tvångsvård enligt LPT och LRV samt läkarbesök i specialiserad öppenvård. I detta dokument beskrivs en av de psykiatriska specialitetsföreningarna gemensamt framtagen och förvaltad baslista med ett urval av åtgärder som, om de har förekommit vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård, alltid ska rapporteras till PAR. I den gällande föreskriften för rapportering till PAR står angående rapportering av åtgärder: Avser åtgärder som har haft relevans för vårdkontakten. Baslistan utgör ett av de psykiatriska specialitetsföreningarna gjort urval bland de åtgärder som är möjliga att koda med i KVÅ befintliga koder, de åtgärder som ingår i baslistan bedöms ur något perspektiv ha sådan vikt att de alltid ska betraktas som relevanta. Syftet med baslistan är att skapa en grund för en enhetlig och användbar rapportering av läkarbesök - inte att ge en heltäckande bild av psykiatrisk öppenvård. Den som rapporterar kan välja att rapportera även andra åtgärder men baslistan utgör föreningarnas gemensamt rekommenderade miniminivå för åtgärdsrapportering till PAR. Baslistan publiceras på Socialstyrelsens webbplats. Baslistan har genom styrelsebeslut eller ordförandebeslut godkänts av: Svensk förening för Beroendemedicin 2012-12-17 Svenska Föreningen för Barn och Ungdomspsykiatri 2012-12-10 Svenska psykiatriska föreningen 2012-11-28 2012-12-18 Efter en smärre uppdatering utifrån förändringar i KVÅ har denna version av baslistan, gällande fr.o.m. 2016-01-01, beslutats av ovannämnda yrkesföreningars utsedda representanter i den nationella arbetsgrupp som på uppdrag av psykiatrins professionsföreningar arbetar med användning av KVÅ inom psykiatrin.
2 Innehåll: KVÅ-koder för rapportering till Socialstyrelsens patientregister av åtgärder vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård... 1 Åtgärdslistan... 3 Listans principiella användning... 4 Förslag på steg i framtagandet av lokal KVÅ-lista för öppenvård... 4 Anvisningar för kodernas användning... 5 Utredning... 5 Läkemedelsbehandling... 6 ECT och annan medicinteknisk behandling... 7 Psykologisk och psykosocial behandling... 8 Information och utbildning... 9 Samordning... 10 Åtgärder för berörda minderåriga... 11 Åtgärder enligt LPT/LRV... 12 Intyg och anmälningar m.m. (administrativ handläggning)... 12 Tilläggskoder... 13 Administrativa koder... 14 Arbetet med baslistan... 15 Bakgrund... 15 Så togs baslistan fram... 15 Professionsgemensam samordning... 16 Principer för urval av åtgärder... 17 Motiveringar för inklusion av enskilda åtgärder... 18 Förvaltning av baslistan... 23 Revision av baslistan... 23 Förslag på ändringar i KVÅ... 23 Kontakta arbetsgruppen... 23 Tillägg till baslistan inför 2014... 24 Tillägg till baslistan inför 2016... 24 Medverkande i arbetet... 25 Företrädare för de psykiatriska specialitetsföreningarna:... 25 Arbetsgruppens sammansättning hösten 2015... 26
3 Åtgärdslistan När åtgärderna nedan har förekommit vid ett läkarbesök ska de alltid KVÅ-kodas och rapporteras till Socialstyrelsens patientregister. Notera att åtgärdsbeteckningen ensam inte ger tillräcklig information om hur koden ska användas kännedom om beskrivningstext och anvisning krävs för korrekt rapportering. Utredning AA039 Klinisk undersökning av nervsystemet AU006 Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik AU118 Strukturerad suicidriskbedömning AU119 Strukturerad bedömning av alkoholoch drogvanor Läkemedelsbehandling AV127 Systematisk undersökning av läkemedelsbiverkan XV016 Läkemedelsgenomgång, fördjupad Medicinteknisk behandling DA006 Elektrokonvulsiv terapi (ECT) UNS DA022 Vagusnervstimulering DA024 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), unilateral DA025 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), bilateral DU050 Repetitiv transkraniell magnetstimulering Psykologisk och psykosocial behandling DU008 Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk DU009 Systematisk psykologisk behandling, annan DU010 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv DU011 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv-beteendeterapeutisk DU013 Systematisk psykologisk behandling, mentaliseringsbaserad (MBT) DU020 Systematisk psykologisk behandling, systemisk DU021 Systematisk psykologisk behandling, dialektisk-beteendeterapeutisk (DBT) DU022 Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT) Information och utbildning DV030 Hälsosamtal GB009 Information och undervisning riktad till patient GB010 Information och undervisning riktad till närstående Samordning AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan XU045 Upprättande av samordnad individuell plan AU123 Upprättande av krisplan XS007 Konferens med patient XS008 Konferens om patient Åtgärder för berörda minderåriga DU056 Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov DU057 Samtal med minderårig vars förälder är patient om den minderårigas situation och behov Åtgärder enligt LPT/LRV XU047 Kvarhållning enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård XU042 Samordnad vårdplan vid tvångsvård Intyg och anmälningar m.m. (administrativ handläggning) GD005 Vårdintyg GD007 Anmälan för utredning enligt LVM GD008 Anmälan enligt SoL ang. barn med möjligt skyddsbehov Tilläggskoder ZV044 Behandling administrerad via internet ZV502 Medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen ZV503 Medverkan av företrädare för försäkringskassan ZV504 Medverkan av närstående ZV505 Medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet ZV506 Medverkan av företrädare för arbetsgivare ZV507 Medverkan av företrädare för skola ZV508 Medverkan av företrädare för barnomsorg ZV509 Medverkan av företrädare för socialtjänst ZV510 Medverkan av företrädare för kriminalvård ZV511 Medverkan av LSS-handläggare ZV512 Medverkan av personligt ombud ZV513 Medverkan av förmyndare eller god man ZV514 Medverkan av företrädare för patientens boende ZV516 Medverkan av väktare eller polis Administrativa koder XS100 Oplanerad inskrivning till sluten vård
4 Listans principiella användning Åtgärderna i listan ska då de har förekommit vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård alltid KVÅ-kodas och rapporteras till Socialstyrelsens patientregister. Rapporteringen görs i enlighet med SOSFS 2013:35, Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret. Baslistan anger miniminivån för den nationella rapporteringen till patientregistret. Det finns inget som hindrar att i lokala eller regionala lathundar för KVÅ-registrering ytterligare KVÅ-koder tas med. Vid tillägg av ytterligare koder rekommenderas att utgångspunkten även då ska vara att rapporteringen ska syfta till att beskriva väsentliga åtgärder som patienten har fått och som inte praktiskt taget alltid förekommer vid läkarbesök i öppenvård för aktuella patientgruppen.. Förslag på steg i framtagandet av lokal KVÅ-lista för öppenvård Erfarenheten från många håll i landet är att kvaliteten i KVÅ-rapporteringen ökar om en lokal KVÅ-lista tas fram som stöd. Nedanstående steg kan ingå i framtagandet av en lokal KVÅ-lista för öppenvård som ska användas för samtliga yrkeskategorier. Beskrivningen är formulerad för att kunna användas i en situation där även andra krav än rapporteringen till PAR styr den lokala KVÅrapporteringen. 1. Utgå från Baslistan för läkarbesök 2. Exkludera i den lokala listan de av baslistans koder som avser åtgärder som ALDRIG förekommer inom den verksamhet där KVÅ-listan ska användas. (Åtgärderna är obligatoriska att rapportera om de förekommer men om de aldrig förekommer inom verksamheten behöver koderna inte finnas med i den lokala listan.) 3. Lägg till de ytterligare koder som det enligt lokalt / regionalt avtal eller regelverk är obligatoriskt att rapportera. Dessa koder bör i första hand vara valda från aktuell vårdgrens nationella Förslag på lathund. (finns på Socialstyrelsens website) men även andra koder ur KVÅ eller lokala koder (U-koder) kan användas. 4. Lägg till de ytterligare koder som verksamheten behöver för lokal uppföljning. Koder väljs - i första hand ur aktuell vårdgrens nationella Förslag på lathund. - i andra hand någon annan psykiatrisk vårdgrens Förslag på lathund eller i annan Baslista. - i tredje hand från hela KVÅ. 5. Säkerställ att de medarbetare som ska använda den lokala KVÅ-listan har tillgång till beskrivningstext och anvisning för de ingående koderna. Baslistans anvisning kan kompletteras med lokal anvisning så länge denna inte motsäger kodens beskrivningstext eller den anvisning som finns i baslistan.
5 Anvisningar för kodernas användning Följande tabell innehåller utöver kod och åtgärdsbeteckning även beskrivningstext hämtad från KVÅ samt anvisning för kodens användning. Anvisningen har formulerats av den arbetsgrupp som tagit fram baslistan. Där anvisning saknas har Beskrivning bedömts utgöra tillräcklig instruktion. Generellt gäller att åtgärderna ska ha dokumenterats i patientens journal. Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Utredning AA039 Klinisk undersökning av nervsystemet Avser neurologiskt status, (fördjupad undersökning av neurologiskt status utöver vad som ingår i somatisk rutinundersökning) AU006 Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik Fastställande av psykiatriska Avser fullständigt genomförd intervju syndromdiagnoser med hjälp av vedertaget enligt anvisningar i använt instrument. standardiserat diagnostiskt instrument. Undersökningen syftar till att fastställa diagnoser enligt ICD eller DSM. Exempel på instrument är SCID, MINI och Kiddie-SADS. AU118 Strukturerad suicidriskbedömning Strukturerad bedömning av risken för att patienten ska utföra självmordshandling. I åtgärden ingår systematisk inhämtning av relevanta anamnestiska data, bedömning av psykiskt status och en med beaktande av anamnesuppgifter, statusfynd samt kända risk- och skyddsfaktorer gjord värdering av risken för självmordshandling. I åtgärden ingår även dokumentation av en strukturerad formulering av bedömarens värdering av risken För att koden ska användas ska en klinisk intervju med omsorgsfull värdering av suicidal intention, tidigare suicidalt beteende och aktuell sjukdomsbild ha genomförts. Värderingen av suicidrisk ska vara strukturerat dokumenterad, t.ex. med hjälp av termerna låg, medelhög eller hög risk eller ingen risk, viss risk, hög risk eller mycket hög risk och vara lätt att hitta i journalen, t.ex. genom att den står under ett specifikt sökord eller motsvarande. AU119 Strukturerad bedömning av alkoholoch drogvanor Med användning av för ändamålet avsett standardiserat instrument genomförd bedömning av patientens alkohol- och drogvanor. Exempel på instrument är AUDIT och DUDIT
6 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Läkemedelsbehandling AV127 Systematisk undersökning av läkemedelsbiverkan I åtgärden ingår systematisk genomgång av eventuella subjektiva besvär samt status inriktad på förekomst av oönskade sidoeffekter av läkemedel. Undersökningen kan antingen vara riktad, utifrån aktuella läkemedels kända biverkningsprofiler, eller vara av generell karaktär, t.ex. med UKU- SERS. Koden avser en mer omfattande undersökning än vad som ingår i DT026 Observera att åtgärden avser en mer omfattande och systematisk undersökning än ordinarie, klinisk utvärdering av effekt och biverkningar i samband med läkemedelsbehandling. För kodens användning krävs systematisk genomgång utifrån specifik checklista eller standardiserat instrument. XV016 Läkemedelsgenomgång, fördjupad Fördjupad läkemedelsgenomgång enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2001:1 med ändringsförfattningar. Åtgärden innebär kartläggning av vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför, vilka av dessa patienten använder samt vilka övriga läkemedel (inklusive receptfria läkemedel och kosttillskott) som patienten använder. Kartläggningen bygger på såväl tillgänglig dokumentation som patientens egna uppgifter (eller uppgifter från patientens närstående) Åtgärden innebär även kontroll av om läkemedelslistan är korrekt samt bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker För varje ordination kontrolleras att det finns en indikation för läkemedlet, behandlingseffekten värderas och doseringen bedöms i relation till patientens fysiologiska funktioner varefter ställning tas till den fortsatta ordinationen.
7 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning ECT och annan medicinteknisk behandling Anvisning för rapportering av ECT 1. Varje enskilt behandlingstillfälle i en ECT-serie åtgärdsregistreras med angivande av datum 2. Registrering på patient som vid behandlingstillfället är inskriven i slutenvård ska göras på vårdtillfället. (detta gäller oberoende av vilken enhet som administrerar ECT). 3. Registrering på patient som vid behandlingstillfället inte är inskriven i slutenvård ska göras på vårdkontakten i öppenvård (besöket). 4. Multiplicitetskoder (koder för att ange antal åtgärder med samma kod, ZX102-130 och ZX602-630), ska INTE användas DA006 Elektrokonvulsiv terapi (ECT) UNS DA022 Vagusnervstimulering Behandling av svårbehandlad epilepsi eller depression. Pulsgenerator implanterad subkutant stimulerar centrala nervsystemet via nervus vagus på halsen Koden används dels då elektrodplaceringen inte är känd av den som kodar, dels då en elektrodplacering som varken räknas som unilateral eller bilateral används (t.ex. bifrontal). Används enligt generell anvisning för rapportering av ECT, se ovan. Avser behandling, ej anläggande av pulsgeneratorn. DA024 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), unilateral Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med unilateral elektrodplacering temporalt och parietalt. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom Används enligt generell anvisning för rapportering av ECT, se ovan. DA025 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), bilateral Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med bilateral elektrodplacering temporalt och parietalt. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom Används enligt generell anvisning för rapportering av ECT, se ovan. DU050 Repetitiv transkraniell magnetstimulering I behandlande syfte utförd repetitiv magnetisk påverkan på avgränsad del av hjärnbarken med hjälp av elektromagnetisk spole placerad på patientens huvud.
8 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Psykologisk och psykosocial behandling Anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling Systematisk psykologisk behandling kan ges såväl i grupp som enskilt. I rapporteringen till patientregistret beskrivs vilket alternativ som är aktuellt med variabeln Form av öppenvårdskontakt (SOSFS 2008:26, bilaga 5). Systematisk psykologisk behandling inkluderar även specifika gruppbehandlingar vars metod är i enlighet med respektive inriktning. Exempel på detta är Cool Kids, Chilled och Att hantera en depression, gruppbehandlingar vars metod är i enlighet med kognitiv-beteendeterapeutisk teori, och som därför kodas som DU011 (och inte som DU029). Motsvarande gäller för övriga inriktningar. DU008 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med psykodynamisk psykodynamisk teori DU009 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, med annan vedertagen specifik metod än annan de som avses med annan kod Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan. Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan. DU010 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med kognitiv kognitiv teori Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan. DU011 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling Används enligt generell anvisning för psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med kognitivbeteendeterapeutisk rapportering av systematisk psykologisk kognitivbeteendeterapeutisk teori behandling, se ovan. DU013 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod baserad på mentaliserings-baserad psykoanalytiskt tänkande integrerad med (MBT) anknytningsteori DU020 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med systemisk systemisk teori DU021 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med dialektiskbeteendeterapeutisk dialektisk-beteendeterapeutisk teori (DBT) DU022 Systematisk Psykologisk eller psykosocial behandling psykologisk behandling, enligt specifik metod i enlighet med interpersonell (IPT) interpersonell teori Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan. Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan. Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan. Används enligt generell anvisning för rapportering av systematisk psykologisk behandling, se ovan.
9 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Information och utbildning DV030 Hälsosamtal Samtal om levnadsvanor som kost, motion Samtal med fördjupad kartläggning av och sömn samt om alkohol, narkotika, tobak patientens levnadssvanor och och sex - och samlevnad individuellt anpassad riktad rådgivning i syfte att påverka identifierade ohälsosamma levnadsvanor. GB009 Information och undervisning riktad till patient Information till och utbildning av patient av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola eller strukturerade patientutbildningar av olika slag Rådgivningen utformas med lyhördhet för patientens situation och grad av motivation. Åtgärden syftar till att ge patienten kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling, både vad gäller att förbättra aktuell hälsa och att förebygga framtida ohälsa. Avser åtgärd vid för ändamålet speciellt avsatt tid eller som upptar en betydande del av besökstiden. Avser t.ex. ESL, Ett självständigt liv. GB010 Information och undervisning riktad till närstående Information till och utbildning av närstående av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola eller strukturerade närståendeutbildningar av olika slag Ska rapporteras på berörd patient, inte på de närstående. Inkluderar t.ex. Strategi.
10 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Samordning AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Upprättande/reviderande av skriftlig Upprättande av strukturerad vård- och strukturerad vård- och omsorgsplan Planen omsorgsplan är ett överordnat begrepp ska om möjligt utformas tillsammans med som används vid upprättande av plan berörd individ. I planen ska beskrivas för vilket det inte finns en specifik kod, planerad och beslutad vård och omsorg. För det gäller t.ex. upprättande av vårdplan åtgärderna i planen ska anges mål. Planen vid frivillig vård. För upprättande av ska utvärderas och omprövas. Den ska Samordnad individuell plan, (XU045), dokumenteras och det ska finnas en Samordnad plan vid utskrivning, ansvarig person för att planen tas fram och (XU046), Krisplan (AU123), Vårdplan justeras vid tvångsvård (AU041) och Samordnad vårdplan vid tvångsvård (AU042) finns dock specifika koder. Om vårdplanen upprättas eller revideras vid nätverksmöte eller motsvarande bör AU120 kodas tillsammans med dels koden för mötet, (XS007), och dels tilläggskoder för de medverkande, t.ex. ZV509 Medverkan av företrädare för socialtjänst. XU045 Upprättande av samordnad individuell plan Insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen 3 f. Utesluter XU042 Upprättande av samordnad vårdplan vid tvångsvård och XU046 Upprättande av samordnad plan vid utskrivning AU123 Upprättande av krisplan Upprättande eller revidering av skriftlig krisplan för patienten. En krisplan innehåller en beskrivning av de symtom och tecken som hos den specifika patienten kan föregå försämring eller återinsjuknande. I planen beskrivs de åtgärder som patienten och andra aktörer bör vidta om dessa symtom eller tecken uppträder. Krisplanen upprättas tillsammans med patienten, ofta under medverkan av närstående och eventuellt andra aktörer. När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan... Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. HSL 3 f En samordnad individuell plan kan bara upprättas om patienten gett sitt samtycke.
11 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning XS007 Konferens med patient Konferens med patient och/eller patientens företrädare och hälso- och sjukvårdspersonal från ett eller flera vårdområden. Sammanfattning av anamnes och kliniska fakta. Beslut om fortsatt diagnostik och terapi. Eventuella övriga åtgärder, t ex biopsier, kodas separat. Åtgärden konferens med patient används även vid olika former av vårdplanering. Inkluderar nätverksmöte Om en konferens inbegriper att en vårdplan upprättas eller revideras ska AU120 kodas tillsammans med koden för mötet, (XS007), och tilläggskoder för de medverkande, (t.ex. ZV509 Medverkan av företrädare för socialtjänst) XS008 Konferens om patient Konferens utan att patienten är närvarande. Kan omfatta en eller flera vårdgivarkategorier från en eller flera olika specialiteter. Varje deltagare kan registrera sin insats på sin enhet. Inkluderar nätverksmöte Om en konferens inbegriper att en vårdplan upprättas eller revideras ska AU120 kodas tillsammans med koden för mötet, (XS008), och tilläggskoder för de medverkande, (t.ex. ZV509 Medverkan av företrädare för socialtjänst) Åtgärder för berörda minderåriga DU056 Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov (i) DU057 Samtal med minderårig vars förälder är patient om den minderårigas situation och behov (i) Information, råd och stöd genom samtal enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2 g med barn och förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos Åtgärden innebär information, råd och stöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2 g genom samtal med barn (utan närvaro av förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor hos)
12 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Åtgärder enligt LPT/LRV XU042 Upprättande av samordnad vårdplan vid tvångsvård Innebär upprättande eller uppdatering av vårdplan enl 7a LPT eller 16b 2 st LRV. Används vid tvångsvård. Avser vård- och omsorgsplan som upprättats inför ansökan till förvaltningsrätten om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. Planen beskriver insatser/åtgärder från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst för den enskilde och har upprättats efter samordnad vård- och omsorgsplanering. XU047 Kvarhållning enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård Beslut som fattats av läkare enligt 6 lagen om psykiatrisk tvångsvård att, sedan vårdintyg har utfärdats, hålla kvar patienten på vårdinrättningen tills frågan om intagning har avgjorts I öppenvård är koden främst tillämplig på psykiatriska akutmottagningar och motsvarande när beslut om kvarhållning fattas utan att patienten sedan blir inlagd varför vårdkontakten rapporteras som ett öppenvårdsbesök. Intyg och anmälningar m.m. (administrativ handläggning) GD005 Vårdintyg Avser undersökning och utfärdande av vårdintyg. Övriga intyg se GD002 och GD003 Koden ska endast användas då undersökningen leder till att vårdintyg utfärdas. GD007 Anmälan för utredning enligt LVM GD008 Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov Anmälan till socialnämnden enligt LVM 6, 2 stycket, för initiering av utredning angående behov av vård enligt LVM. Med LVM avses Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Anmälan till socialnämnden enligt 14 kap 1 SoL av förhållande som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
13 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning Tilläggskoder ZV044 Behandling administrerad via internet Tilläggskod Ska användas tillsammans med kod för den behandling som ges. Koden ska användas vid för den enskilde patienten individuellt utformad skriftlig behandlingskontakt vilken dokumenteras i patientens journal. Koden ska inte användas om behandlingen endast består i att känd patient eller annan person ges tillgång till datorprogram som automatiskt ger feedback utifrån gjorda inmatningar. ZV502 Medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan ZV503 Medverkan av företrädare för försäkringskassan ZV504 Medverkan av närstående ZV505 Medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet ZV506 Medverkan av företrädare för arbetsgivare ZV507 Medverkan av företrädare för skola ZV508 Medverkan av företrädare för barnomsorg ZV509 Medverkan av företrädare för socialtjänst Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för försäkringskassan vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av närstående vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för arbetsgivare vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för skola vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för barnomsorg vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för socialtjänsten vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan. Utesluter ZV511 Medverkan av LSS-handläggare
14 Kod Åtgärdsbeteckning Beskrivning Anvisning ZV510 Medverkan av företrädare för kriminalvård ZV511 Medverkan av LSShandläggare ZV512 Medverkan av personligt ombud ZV513 Medverkan av förmyndare eller god man ZV514 Medverkan av företrädare för patientens boende ZV516 Medverkan av väktare eller polis Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för kriminalvård vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av LSShandläggare vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av personligt ombud vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av förmyndare eller god man vid exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan Tilläggskod som anger medverkan av företrädare för patientens boende exempelvis konferens eller upprättande av vård- och omsorgsplan. Inbegriper exempelvis boendestöd och personal vid särskilt boende Tilläggskod som anger medverkan av väktare eller polis Administrativa koder XS100 Oplanerad inskrivning till sluten vård Ska endast användas vid öppenvårdsbesök, Denna åtgärdskod bör användas för alla i första hand akutmottagningsbesök, som öppenvårdsbesök som leder till akut leder till inskrivning i direkt anslutning till inläggning på det egna sjukhuset. besöket. Ska bara användas i samband med det besök där man faktiskt beslutar om inläggning och inte i de fall där patienten remitteras till annan klinik eller annat sjukhus. Ansvarig läkare där kan göra bedömningen att patienten inte är i behov av slutenvård. Källa: Inrapportering till Socialstyrelsens patientregister: förtydligande till föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret - SOSFS 2013:30
15 Arbetet med baslistan Bakgrund Den nationella åtgärdsklassifikationen KVÅ innehåller totalt ungefär 10000 koder. Som en del av arbetet inför att KVÅ publicerades vid årsskiftet 2004-2005 har för olika specialiteter listor med urval av koder tagits fram. Dessa benämndes tidigare förteckningar, nu är de officiellt benämnda lathundar. Även för psykiatrin togs en KVÅ-förteckning fram, den var dock i första hand avsedd för öppenvården. Eftersom den togs fram under tidsbrist var den dessutom endast avsedd att vara en utgångspunkt för fortsatt utvecklingsarbete. I samband med den tvångsvårdsrapportering som infördes med SOSFS 2008:26 formulerades ett antal KVÅ-koder för registrering av tvångsåtgärder. Hösten 2009 kom åtgärdsrapporteringen till Socialstyrelsens slutenvårdsregister att aktualiseras i samband med den massmediala uppmärksamheten kring rapporteringen av ECT. Detta ledde till att det från flera håll kom starka önskemål om en nationell KVÅ-lista för slutenvård som gav en anvisning om vilka åtgärder som skulle rapporteras samt om hur de skulle rapporteras. Med denna bakgrund initierade vuxenpsykiatrin i Stockholms läns sjukvårdsområde våren 2010 ett projekt för att ta fram en gemensam lista med KVÅ-koder för användning vid rapportering till Socialstyrelsen av åtgärder i psykiatrisk slutenvård. De fyra psykiatriska föreningarnas styrelser ställde sig bakom initiativet och en projektgrupp skapades. Ett uttalat syfte med projektet var att skapa ett praktiskt användbart urval av koder. Antalet koder ska vara hanterbart och åtgärderna i listan ska ha en klinisk, resursmässig eller kvalitetsmässig tyngd som gör det rimligt att kräva att de alltid ska rapporteras om de har förekommit. Under framtagande av baslistan för slutenvård fick föreningarnas gemensamma KVÅarbetsgrupp tydligt stöd i sin uppfattning att en baslista för psykiatrisk öppenvård var ett angeläget nästa steg. En ändamålsenlig beskrivning av psykiatrisk öppenvård förutsätter att information om samtliga personalkategoriers åtgärder beaktas och att tvärprofessionella regler för registrering tillämpas. Den nationella rapporteringen till PAR omfattar dock ännu endast läkarbesök varför denna baslista också har avgränsats till att endast omfatta åtgärder vid läkarbesök. Så togs baslistan fram Arbetet har letts av Mattias Agestam, Svenska psykiatriska föreningens kontaktperson för KVÅ, och i arbetsgruppen har ingått Bo Ivarsson, Svenska psykiatriska föreningen, Stephan Ehlers, Svenska barn och ungdomspsykiatriska föreningen, Markus Takanen, Svensk förening för beroendemedicin och Kaj Forslund,. Arbetet har genomförts i samverkan med berörda enheter på Socialstyrelsen, med SKL:s kontaktpersoner för KPP samt med Nysam genom Göran Eiman och Per Söderberg. Den insamling och sammanställning av regionala och lokala lathundar, förteckningar, riktlinjer och anvisningar som framtogs under det tidigare arbetet med baslista för slutenvård har efter viss komplettering utgjort ett underlag även för detta arbete.
16 Professionsgemensam samordning Hösten 2011 arrangerade arbetsgruppen tillsammans med Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen en workshop kring strategier för fortsatt utveckling av åtgärdsrapportering inom psykiatrin. Till workshopen inbjöds ett stort antal intressenter inom området. Som en följd av de diskussioner som fördes inom workshopen inbjöd de psykiatriska föreningarnas samordningsgrupp för KVÅ i början av 2012 till ett utvidgat arbete med samordnad utveckling av åtgärdsrapportering inom psykiatrin. Inbjudan riktades till följande organisationer: Akademikerförbundet SSR:s yrkesförening för legitimerade psykoterapeuter, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Svensk sjuksköterskeförening, Svensk Kuratorsförening, Svenska Psykiatriföreningen för Skötare, Sveriges Psykologförbund, Nationell samordning för psykisk hälsa och Svensk förening för allmänmedicin. Utsedda representanter för samtliga inbjudna organisationer har sedan 2012 deltagit i arbetet. Under 2015 tillkom i gruppen en representant för Sveriges läkarsekreterares och sjukvårdsadministratörers förbund. Eftersom den nationella rapporteringen av öppenvårdsbesök till patientregistret fortfarande endast omfattar läkarbesök fortsätter gruppen tillsvidare att ta fram en baslista för läkarbesök i psykiatrisk öppenvård. Urval av koder och formulering av anvisningar görs i den professionsgemensamma arbetsgruppen men det är läkarnas professionsföreningar som tar ställning till baslistan.
17 Principer för urval av åtgärder Då principerna för urval av åtgärder har formulerats har utgångspunkten varit att urvalet ska vara i linje med det övergripande syftet med rapporteringen till PAR - att på nationell nivå samla analyserbar och användbar information. För att en åtgärd ska kunna ingå i baslistan måste det finnas en befintlig KVÅ-kod med en beskrivningstext som ger ändamålsenlig avgränsning av åtgärden. I vissa fall då beskrivningstexter har saknats eller har bedömts som svårtolkade har precisering skett med en anvisning. Följande kriterier har använts vid urval av åtgärder: - åtgärden ska ha en klinisk, resursmässig eller kvalitetsmässig tyngd som gör det rimligt att det är obligatoriskt att alltid registrera den om den har förekommit - åtgärden ska vara möjlig att beskriva så entydigt att det inte pga oklar avgränsning uppstår osäkerhet kring om åtgärden använts eller inte - åtgärden ska inte ha en karaktär som gör att man kan förutsätta att den alltid, eller nästan alltid, används då en patient med viss diagnos i öppenvård erhåller vård av viss personalkategori. (registrering av åtgärden ska tillföra information utöver den som finns i diagnoskod, kod för typ av vårdkontakt (besökstyp) och professionen hos den som utför åtgärden.) För att antalet koder ska bli hanterbart har en princip varit att hellre ta med för få än för många åtgärder. Det urval som tagits fram är resultatet av kompromisser mellan olika principer och strävanden. Flera av de åtgärder som karaktäriserar läkarens roll i öppenvårdspsykiatrin finns inte med på listan; det gäller t.ex. ordination och förskrivning av läkemedel och bedömning av sjukskrivningsbehov. Läkemedelsförskrivning och bedömning av sjukskrivningsbehov är åtgärder som läkare i psykiatrisk öppenvård ofta gör vid de flesta vårdkontakter. För att en KVÅ-registrering skulle tillföra meningsfull information om detta skulle en komplex registrering behöva utföras vid en stor andel av en läkares vårdkontakter. För läkemedelsbehandling skulle en sådan registrering behöva innehålla information om ATCkod, om vilken åtgärd som utförts (dosökning, dosminskning, insättande, utsättande, utvärdering, preparatbyte etc). Detta skulle dessutom ske som en som en parallell till den strukturerade dokumentation som redan ofta sker i elektroniska läkemedelsmoduler. Detta är skälet till att inte dessa åtgärder inkluderats i baslistan.
18 Motiveringar för inklusion av enskilda åtgärder Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Utredning AA039 Klinisk undersökning av nervsystemet AU006 Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik AU118 Strukturerad suicidriskbedömning AU119 Strukturerad bedömning av alkohol- och drogvanor Anvisningen bedöms göra åtgärden tillräckligt avgränsad. Neurologiskt status är en tidskrävande åtgärd som bör ingå i utredningen av vissa tillstånd. Inkluderas pga dess kliniska betydelse. Systematisk registrering kan ge stöd för att arbeta med förbättrad diagnostik och främja evidensbaserad vård. Med anvisning bedöms åtgärden som tillräckligt avgränsad. Åtgärden tas med pga dess kliniska betydelse och eftersom systematisk registrering kan ge stöd för att arbeta med kvalitetsutveckling inom ett viktigt område. Med beskrivningstext och anvisning bedöms den som tillräckligt avgränsad. Åtgärden är av stor betydelse för att alkohol och drogmissbruk ska bli identifierat och behandlat. Läkemedelsbehandling AV127 Systematisk undersökning av läkemedelsbiverkan XV016 Läkemedels-genomgång, fördjupad Åtgärden har stor klinisk relevans för patientsäkerhet och följsamhet till behandling. Åtgärden har stor klinisk relevans för patientsäkerhet och styrs av Socialstyrelsens föreskrift för vissa patientgrupper. Föreskriftens definition gör att den är rimligt välavgränsad.
19 Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Medicinteknisk behandling DA006 Elektrokonvulsiv terapi (ECT) UNS DA022 Vagusnervstimulering DA024 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), unilateral DA025 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), bilateral DU050 Repetitiv transkraniell magnetstimulering ECT är en väl avgränsad åtgärd. Den är resurskrävande, kliniskt mycket betydelsefull och medför en begränsad risk för allvarliga biverkningar. Socialstyrelsen har dessutom tydligt visat att man önskar kunna följa åtgärdens användning. Vagusnervstimulering är en väl avgränsad åtgärd som används i mycket begränsad omfattning. Socialstyrelsen har tydligt uttalat att man önskar kunna följa åtgärdens användning. Se ovan. En väl avgränsad åtgärd som används i mycket begränsad omfattning. Det kan antas att Socialstyrelsen har intresse av att kunna följa åtgärdens användning. Psykologisk och psykosocial behandling DU008 Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk DU009 Systematisk psykologisk behandling, annan DU010 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv DU011 Systematisk psykologisk behandling, kognitivbeteendeterapeutisk DU013 Systematisk psykologisk behandling, mentaliseringsbaserad (MBT) DU020 Systematisk psykologisk behandling, systemisk DU021 Systematisk psykologisk behandling, dialektiskbeteendeterapeutisk (DBT) DU022 Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT) Systematisk psykologisk behandling är en åtgärd av stor klinisk betydelse. Rapportering av dess användning är av stor vikt för möjligheten att analysera följsamheten till vårdprogram, detta förutsätter dock att samtliga personalkategoriers besök rapporteras. Kategorin systematisk psykologisk behandling är svår att tydligt avgränsa, detsamma gäller de olika inriktningarna. Trots detta har det bedömts motiverat att inkludera åtgärden.
20 Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Information och utbildning DV030 Hälsosamtal GB009 Information och undervisning riktad till patient GB010 Information och undervisning riktad till närstående Samordning AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan XU045 Upprättande av samordnad individuell plan AU123 Upprättande av krisplan XS007 Konferens med patient XS008 Konferens om patient Åtgärd av avsevärd klinisk betydelse. Med den anvisning som formulerats bedöms den rimligt välavgränsad. Åtgärden har stor klinisk och kvalitetsmässig betydelse och den bedöms som rimligt väl avgränsad. Åtgärden har stor klinisk och kvalitetsmässig betydelse och den bedöms som rimligt väl avgränsad. Inkluderas pga sin kliniska betydelse för att genom patientmedverkan och samordning nå en effektiv och patientfokuserad vård. Åtgärden är välavgränsad och är inte aktuell för alla patienter i öppenvård. Den är också föremål för särskild uppföljning nationellt. Inkluderas pga sin kliniska betydelse för att genom patientmedverkan och samordning förebygga försämring och återinsjuknande. Åtgärden är resurskrävande och av stor betydelse för samordning av insatser. Konferenser med olika syfte är en rimligt välavgränsad åtgärd. Åtgärden är resurskrävande och av stor betydelse för samordning av insatser. Konferenser med olika syfte är en rimligt välavgränsad åtgärd. Åtgärder för berörda minderåriga DU056 Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov Rimligt välavgränsad åtgärd som bedöms vara av stor betydelse och det är angeläget att kunna mäta dess användning. DU057 Samtal med minderårig vars Rimligt välavgränsad åtgärd som bedöms vara av stor förälder är patient om den betydelse och det är angeläget att kunna mäta dess minderårigas situation och behov användning.
21 Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Extra tillsyn, isolering och åtgärder enligt LPT/LRV XU047 Kvarhållning enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård XU042 Samordnad vårdplan vid tvångsvård Åtgärden innebär ett stort ingrepp i patientens autonomi. Har inkluderats i KVÅ för at möjliggöra en mer fullständig rapportering av tvångsvård. Inkluderas pga av tillsyn motiverade krav från Socialstyrelsen. Intyg och anmälningar m.m. (administrativ handläggning) GD005 Vårdintyg GD007 Anmälan för utredning enligt LVM GD008 Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov Åtgärden kan vara central för patientsäkerheten, den är resurskrävande och välavgränsad. Konsekvent rapportering skapar förutsättning för relevanta analyser. Anmälning enligt lag av stor vikt för att patienten ska få tillgång till socialtjänstens resurser. Användandet av åtgärden varierar och är angeläget att kunna mäta. Anmälning enligt lag av stor vikt för att minderårigas skyddsbehov ska tillgodoses. Användandet av åtgärden varierar och är angeläget att kunna mäta.
22 Kod Åtgärdsbeteckning Motivering Tilläggskoder ZV044 ZV501 ZV502 ZV503 ZV504 ZV505 ZV506 ZV507 ZV508 ZV509 ZV510 ZV511 ZV512 ZV513 ZV514 ZV516 Behandling administrerad via Internet Medverkan av företrädare för kommunen Medverkan av företrädare för arbetsförmedlingen Medverkan av företrädare för försäkringskassan Medverkan av närstående Medverkan av företrädare för annan medicinsk specialitet Medverkan av företrädare för arbetsgivare Medverkan av företrädare för skola Medverkan av företrädare för barnomsorg Medverkan av företrädare för socialtjänst Medverkan av företrädare för kriminalvård Medverkan av LSS-handläggare Medverkan av personligt ombud Medverkan av förmyndare eller god man Medverkan av företrädare för patientens boende Medverkan av väktare eller polis Inkluderas dels då det finns evidens för effekt av många tillämpningar av detta arbetssätt och det därför är viktigt att kunna följa dess användning, dels då det ur många aspekter kan antas vara väsentligen att kunna särskilja behandling som ges på detta sätt. Medverkan i samordning av insatser från olika aktörer är en central del i öppenvårdspsykiatrin. Medverkan är också tydligt avgränsad. Genom kodning av de aktörer som medverkar kan omfattningen av samordningen och vilka aktörer som deltar belysas. Administrativa koder XS100 Oplanerad inskrivning till sluten vård (i) I enlighet med: Inrapportering till Socialstyrelsens patientregister: förtydligande till föreskrifterom uppgiftsskyldighet till patientregistret-sosfs 2013:30
23 Förvaltning av baslistan Baslistan för KVÅ vid läkarbesök i psykiatrisk öppenvård behöver fortsätta utvecklas genom återkommande revisioner.. Förändringar kommer att fortsätta ske årligen de närmaste åren Förändringar kommer att fortsätta ske årligen de närmaste åren. Revisionerna sker med tvärprofessionell medverkan och med utgångspunkt i verksamheternas erfarenheter av arbete med den befintliga listan. I förvaltningen av baslistan måste behovet av förändring noga vägas mot behovet av stablilitet och långsiktighet.. För tillägg av helt nya koder till KVÅ är arbetsgången en annan varför dessa båda flöden beskrivs separat. Revision av baslistan Revision av baslistan avses ske enligt följande: - förslag på revidering av baslistan lämnas till arbetsgruppen via kva-i-psykiatrin@registercentrum.se - i maj-juni arrangeras en nationell användarkonferens för KVÅ i psykiatrin till vilken berörda intressentgrupper bjuds in. Konferensen vänder sig främst till företrädare för psykiatriska verksamheter. Andra identifierade intressentkategorier är professionsföreningar inom psykiatrin, de psykiatriska kvalitetsregistren, Nysam, beställarorganisationer, NSPH, och företrädare för Socialstyrelsen. Ett av konferensens syften är att ge tillfälle till erfarenhetsutbyte och diskussion kring baslistornas ändamålsenlighet. - ytterligare synpunkter fångas via Socialstyrelsens årliga möten för landstingens rapportörer till Patientregistret - i januari publiceras den reviderade baslistan på Socialstyrelsens webbplats. Förslag på ändringar i KVÅ Förslag på helt nya, borttagna eller ändrade koder i KVÅ kan när som helst lämnas till KVÅarbetsgruppen via mailadressen kva-i-psykiatrin@registercentrum.se. - senast 1 januari lämnar KVÅ-arbetsgruppen ett förslag till Socialstyrelsen vilket avser inklusion i KVÅ 12 månader senare. KVÅ-arbetsgruppen behandlar i sitt arbete förslag som inkommit senast 30 oktober. Socialstyrelsens rutin för uppdatering av KVÅ beskrivs i dokumentet Uppdateringsrutiner för KVÅ som finns på Socialstyrelsens webbsite. Kontakta arbetsgruppen Förslag, synpunkter och frågor skickas via kva-i-psykiatrin@registercentrum.se
24 Tillägg till baslistan inför 2014 Hösten 2013 uppdaterades baslistan utifrån förändringar i KVÅ. Följande koder lades till: DU056 Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov DU057 Samtal med minderårig vars förälder är patient om den minderårigas situation och behov XU045 Upprättande av samordnad individuell plan XU047 Kvarhållning enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård XV016 Läkemedelsgenomgång, fördjupad ZV509 Medverkan av företrädare för socialtjänst ZV510 Medverkan av företrädare för kriminalvård ZV511 Medverkan av LSS-handläggare ZV512 Medverkan av personligt ombud ZV513 Medverkan av förmyndare eller god man ZV514 Medverkan av företrädare för patientens boende Tillägg till baslistan inför 2016 Under hösten 2015 har arbetsgruppen uppdaterat baslistan utifrån förändringar i KVÅ. Följande koder har lagts till: ZV515 Medverkan av väktare eller polis XS100 Oplanerad inskrivning till sluten vård För följande koder har beskrivningstexten uppdaterats: DU056 Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov DU057 Samtal med minderårig vars förälder är patient om den minderårigas situation och behov För AU120, XS007, XS008, XU042 och XU045 har anvisningstexten modifierats, främst som en anpassning till ändringar i KVÅ. I övrigt har smärre uppdateringar gjorts i texten Efter tillägg har baslistan granskats av Soili Palmqvist, Socialstyrelsen. Förändringen har inte bedömts vara så omfattande att den krävt förnyade styrelsebeslut av professionsföreningarna. Representanterna för Svensk förening för Beroendemedicin, Svenska Föreningen för Barn och Ungdomspsykiatri, Svenska psykiatriska föreningen och i arbetsgruppen Svensk interprofessionell grupp för åtgärdsregistrering vid psykiska hälsoproblem
25 Medverkande i arbetet Företrädare för de psykiatriska specialitetsföreningarna: Mats Lööf; representant för Svenska psykiatriska föreningen Göteborg Mail: Mats.Loof@vgregion.se Shiler Hussami, representant för Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, Luleå Mail: Shiler.Hussami@nll.se Markus Takanen, representant för Svensk förening för beroendemedicin Stockholm Mail: Markus.Takanen@sll.se Kaj Forslund, representant för Stockholm Mail: kaj.forslund@sll.se Mattias Agestam, Svenska psykiatriska föreningens kontaktperson för KVÅ, Stockholm Mail: mattias.agestam@sll.se
26 Arbetsgruppens sammansättning hösten 2015 Akademikerförbundet SSR:s yrkesförening för legitimerade psykoterapeuter Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Fysioterapeuterna Nationell samverkan för psykisk hälsa Psykologförbundet Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, Svenska psykiatriföreningen för skötare Svenska psykiatriska föreningen Svenska rättspsykiatriska föreningen, Svensk förening för allmänmedicin Svensk förening för Beroendemedicin Svensk Kuratorsförening Svensk sjuksköterskeförening Sveriges läkarsekreterares och vårdadministratörers förbund Kjell Jonsson, Piteå kjell.o.jonsson@telia.com Kjerstin Hjort, Karlstad Kerstin.Hjort@liv.se Marie-Louise Majewski, Lund ml.majewski@telia.com Per Torell, Per.Torell@gmail.com Bengt Persson, Växjö bengt.persson@ltkronoberg.se Shiler Hussami, Luleå Shiler.Hussami@nll.se Helena Åsenlund, Gävle Helena.Asenlund@regiongavleborg.se Mats Lööf, Göteborg Mats.Loof@vgregion.se Kaj Forslund, Stockholm Kaj.Forslund@sll.se Roland Morgell, Stockholm roland.morgell@sll.se Markus Takanen, Stockholm Markus.Takanen@sll.se Birgitta Tordenström, Malmö birgitta.tordenstrom@gmail.com Hampus Martinsson, Växjö Hampus.Martinsson@kronoberg.se Irene Bohlin, Göteborg Rdkirene.bohlin@gmail.com Arbetet leds av Mattias Agestam, Verksamhetsstöd ehälsa, Stockholms läns sjukvårdsområde, Svenska psykiatriska föreningens kontaktperson för KVÅ, mattias.agestam@sll.se Till arbetsgruppen har adjungerats Göran Eiman, Nysam, Psykiatriska kliniken, Kungälvs sjukhus, goran.eiman@vgregion.se
27 Personer som tidigare på olika sätt medverkat i arbetet Herman Holm, Vuxenpsykiater, SKL:s heldygnsvårdsprojekt Claes Richter, Biträdande verksamhetschef, Beroendecentrum Stockholm Per Söderberg, Verksamhetschef, Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter, repr. Nysam. Håkan Götmark, Vuxenpsykiater, Chefläkare, Stockholms läns sjukvårdsområde, Lars Holm, Statistiker, Socialstyrelsen, avd. f. statistik och utvärdering Ingrid Rogenfelt, Socionom/kurator, Rickard Brodd, Svensk sjuksköterskeförening Britt Vikander Överläkare, Sektionschef, Beroendecentrum Stockholm Lars Eriksson, Överläkare, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Elisabeth Bäärnhielm-Pousette, Nationell samverkan för psykisk hälsa Bo Ivarsson, Svenska psykiatriska föreningen Stephan Ehlers, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri Maria Åling, Svensk sjuksköterskeförening Cicki Kangru, Svenska psykiatriföreningen för skötare Följande personer tackas för viktiga synpunkter: Bo Runeson, Karolinska Institutet Tord Forsner, Socialstyrelsen Mårten Gerle, Socialstyrelsen Mona Heurgren, Socialstyrelsen Mikael Hahr, Socialstyrelsen Soili Palmqvist, Socialstyrelsen Karl-Otto Svärd, Socialstyrelsen Ing-Marie Wieselgren, Sveriges kommuner och landsting Bengt André, inom uppdrag för Sveriges kommuner och landsting