Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 102 Deltagande avdelning och teamdeltagare Allmänpsykiatriska slutenvården, Karlstad. Helena Lindström, avd.chef avd 41/PIVA Velinka Prcic, skötare avd 41/PIVA Daniel Hall, skötare avd 43 Anna Pettersson, sjuksköterska avd 46 Carina Gustafsson, skötare/samordnare avd 46 Metodstöd: Mikael Kjellander, Mikael.Kjellander@dll.se Sammanfattning Allmänpsykiatriska slutenvården i Värmland är samlokaliserad till ett nybyggt psykiatrihus, beläget i Karlstad. Här finns totalt 72 vårdplatser, fördelat på sex vårdavdelningar, för differentierad vård. Två avdelningar bedriver vård inriktad på patienter med psykossjukdom. Tre avdelningar är inriktade på förstämningssjukdomar, en av dessa vårdar även patienter med ätstörningsproblematik, en annan har plats för våra äldre patienter med beteendestörning/minnesproblematik. Utöver detta har vi en avdelning för psykiatrisk intensivvård, samt en Psykiatrisk akutmottagning, med tillhörande fem observationsplatser. Det här projektet har gett oss möjlighet att utveckla och förbättra patientens upplevelse av heldygnsvård. Vi valde därför att fokusera på personalutbildning i grundläggande självskydd. Innan projektet påbörjades, hade 74 % av ordinarie personal genomgått självskyddsutbildning. Det har därefter anordnats utbildningstillfällen om tre dagar per person. Vid avslutande mätning i augusti 2012 visade sig 87% av vår personal nu har genomgått självskyddsutbildning. Utbildning i LPT samt lokala rutiner och riktlinjer bland ett urval av personalgruppen har genomförts, vilket sedermera kommer utföras bland all anställd personal. 1
Utöver detta har vi infört funktion som avdelningsvärd på en av våra avdelningar. Detta syftade till att förbättra patientens upplevelse, men även minska behovet av att använda tvångsåtgärder. Personalens ständiga närvaro, verkar lugnande på patienten. Denna har alltid en personal nära till hands. Detta arbetssätt förbättrar även personalens kunskap om patienten, då arbetssättet möjliggör ständig observation av patienten. Slutligen valde vi även att öka patienternas möjlighet till sysselsättning och delaktighet, genom inköp av spel och pussel, samt införande av filmkväll. Vi har blivit medvetna om vissa förbättringsområden så som tillgänglighet i personalgruppen samt närmre samarbete med anhöriga och brukarorganisationer, som finns inom vår verksamhet. Vi kommer fortsatt arbeta aktivt med att utarbeta funktionen som avdelningsvärd på vår intensivvårdsavdelning. Kunskap rörande LPT-lagstiftning är även det något vi kommer driva vidare. Vi har i detta projekt, fokuserat till stor del på utbildning av olika varianter, till personal. Trygg och kunnig personal, ger en god och patientsäker vård. Framledes önskar vi dock arbeta ännu mer aktivt med patient- och närståendemedverkan. Bakgrund / problembeskrivning Allmänpsykiatriska slutenvården i Värmland, har under föregående år genomgått en stor förändring, då vi flyttade samtlig heldygnsvård i länet till ett gemensamt psykiatrihus. Mycket ny personal har anställts, och vårdavdelningarna arbetar numer med differentierad vård. Totalt finns 72 vårdplatser, samt fem stycken observationsplatser. I vår grupp är vi fem personal som jobbar på tre olika avdelningar, med olika inriktningar. Två jobbar på avd 41/PIVA, två arbetar på avd 46 förstämningsavdelning med 4 platser inriktning ätstörning, samt en personal på avd 43 akut psykos. De mätningar som kommer utföras i detta projekt innefattar 32 vårdplatser. Vi har valt att delta i Genombrottsprojektet, för att utveckla och förbättra patientens upplevelse av heldygnsvård hos oss. För att minska behov av användande av tvångsåtgärder, samt arbeta med en säker patientfokuserad vård, har vi valt att fokusera på personalutbildning i grundläggande självskydd. Efter att har genomfört en inledande enkätundersökning rörande kunskapsnivå hos personal, kring tvångsåtgärder/riktlinjer samt LPT-lagstiftning, observerade vi att kompetensen inom dessa områden, behöver förbättras. För att förbättra patientens upplevelse av vården, valde vi att införa funktion som avdelningsvärd på en av våra avdelningar. Enligt rullande schema, kommer en person i personalen vara avsatt att vara ute på avdelningen. Denna person ansvarar för att observera patienter, vara patienten behjälpliga med att föra vidare frågor och funderingar m.m. Vi inför detta mot bakgrund av, att vi idag till viss del saknar strukturerat arbetssätt. Det förekommer att patienter som vårdas enligt LPT ej har tillåtelse till vistelse utomhus. Det kan bero på flera orsaker, personen kan bedömas vara allvarlig fara för sig själv eller annan. Det kan även, som på en av våra vårdavdelningar, bero på allvarlig ätstörningsproblematik. Detta föranleder naturligtvis inskränkningar i rätten till fysisk aktivitet. Vi tror att personal med utbildning i självskydd, känner sig säker och har utbildats att agera och bemöta på sådant vis, att behov av tvångsåtgärd inte alltid är nödvändig. I de fall tvångsåtgärd är nödvändig, är det av yttersta vikt, att personalen är väl medveten om den lagstiftning och lokala rutiner som finns. 2
Syfte För att minska behovet och användandet av tvångsåtgärder önskar vi att all ordinarie personal i verksamheten ska vara utbildade i självskydd samt med syfte att förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder, vill vi att personal utbildas i lagstiftning samt lokala rutiner. Med syfte att förbättra patientens upplevelse av vården, önskar vi införa funktion som avdelningsvärd på en av våra avdelningar. Vi önskar även utöka möjlighet till sysselsättning och delaktighet för patienterna, genom inköp av spel och pussel, samt införande av filmkväll Våra mål, mätningar och resultat Övergripande mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: 1. 90 % av all ordinarie personal har genomgått grundkurs i självskydd. Mätning: Resultat med förklaring och kommentarer: Självskyddsutbildning för fast anställd personal omfattande tre utbildningsdagar. Tabell 1. Mätning självskyddsutbildning personal. Förteckning över genomförd självskyddsutbildning hos personal upprättades under våren, för att därigenom bättre kunna överskåda antalet som helt saknar denna utbildning. Självskydd består av tre utbildningstillfällen då man utbildar i bältesläggning samt i hur personalen ska undvika övervåld. Det visade sig att 74 % av ordinarie personal hade formell självskyddsutbildning. Efter denna inledande mätning, anordnades utbildningstillfällen om tre dagar per person. Vid mätning av utbildad personal120331 var siffran 77%. Vid avslutande mätning i augusti 2012 visade sig 87% av personalen har genomgått utbildning. Vi har därmed inte uppnått vårt mål på 90%, men får ändock ett gott resultat. 3
Blev tvångsåtgärderna färre? Det är svårt att i siffror se en minskning av tvångsåtgärder på grund av utbildning i självskydd under projektets gång. Dock har vi sett att utbildningen ökat personalens trygghet samt professionella yrkesroll vilket i sin tur ökar tryggheten hos patienterna. Övergripande mål: Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mätbart mål: Mätning: Resultat med förklaring och kommentarer: 2. Implementering av patientbroschyr. 100 % av patienterna ska ha emottagit denna broschyr. Ej möjlig. Patientbroschyr är ännu ej utformad vi har därför valt att formulera en förenklad, tillfällig, version. Övergripande mål: Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: 3. Gruppen skall utforma en utbildning av fast anställd personal om verksamhetens rutiner/tvångsåtgärder samt LPT-lagstiftning, för att därigenom öka kompetensnivån. Mätning: Mätning av kunskaper genom enkätundersökning bland personal, före och efter genomförd utbildning. Resultat med förklaring och kommentarer: Enkätundersökning genomfördes bland en urvalsgrupp omfattande 31 personal, för att undersöka nuvarande kunskapsnivå. Därefter genomfördes utbildning i form av genomgång av lokala rutiner och riktlinjer, samt information och diskussion kring LPT-lagstiftning. Härefter fick deltagarna ånyo svara på samma enkät, varefter resultatet jämfördes med det ursprungliga. 4
De frågor som ställts i formuläret: A. Jag känner till de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder som finns på min arbetsplats. B. Jag upplever att alla på min arbetsplats följer de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder vi har. C. Jag har möjlighet att föra dialog och att lyfta oklarheter kring tvångsåtgärder på min arbetsplats. D. Jag upplever att tvångsåtgärder alltid används i rätt situationer och i rätt omfattning på min arbetsplats. E. Jag känner mig trygg i hur jag ska göra i samband med användandet av tvångsåtgärder vid vård av patient. G. Jag känner till var jag finner information om LPT. H. Jag känner till processen vid ett LPT-omhändertagande, de tidsangivelser som finns, från ett skrivet vårdintyg till personen är intagen enligt LPT inom slutenvården. I. Jag känner till de tidsangivelser som finns i LPT rörande tvångshandlingar, såsom bältesläggningar och avskiljning. J. Jag känner till vid vilka tillfällen jag själv kan fatta beslut om tvångsåtgärd enligt LPT, och när jag måste kontakta överläkare. (Gäller även åtgärd med stöd av Nödvärnslagen). Resultat före genomförd utbildning. Ja: 51 % Delvis: 38 % Nej: 7 % Vet ej: 4 % 5
Resultat efter genomförd utbildning. Ja: 66 % Delvis: 29 % Nej: 3 % Vet ej: 2 % Fråga kring deltagande i förändringsarbete, resultat före genomförd utbildning: 6
Fråga kring deltagande i förändringsarbete, resultat efter genomförd utbildning. Vårt ursprungliga mål var att 90% av fast anställd personal skulle genomgått denna utbildning. Efter detta skulle minst 80% skatta resultat som påvisade högre kunskapsnivå efter genomgången utbildning. Vi valde att genomföra utbildningen i en mindre grupp. Detta med anledning av sommaren, som medförde semestrar för ordinarie personal. Efter utbildningen visar det sig att andelen ja-svar, det vill säga man känner till och upplever sig bekväm med rådande lagstiftning samt rutiner och riktlinjer, ökat med 15 procentenhet. Samtidigt har de som uppgett att de inte vet, eller känner sig osäkra, minskat från 11% till 5%. Utöver detta, har andel personer i urvalsgruppen, som upplever sig på något vis involverad i förändringsarbetet, ökat tillfredsställande. Vi har inte uppfyllt målet med 90% utbildad personal, men det är något vi fortsatt kommer arbeta vidare med. Det visar sig att hälften av vår anställda personal, upplever att de har ringa eller rentav bristfälliga kunskaper. Vi har heller inte uppnått målet med 80% förbättring, men är ändock nöjda med de siffror vi erhållit. Vi kommer fundera vidare kring utbildningens innehåll och utförande, innan det genomförs i större skala. 7
Redovisning av tvångsåtgärder under projekttiden 16 14 12 10 8 6 4 Tvångsinjektione r Avskiljning Fastspänning Totalt 2 0 mars april maj juni juli augusti Månad 7 Månad 8 Månad 9 Månad 10 Månad 11 Månad 12 Vertikala stapeln påvisar antalet genomförda tvångsåtgärder som har uppmätts på avd 41/PIVA. Efter varje tvångsåtgärd sker ett uppföljningssamtal i personalgruppen samt ett enskilt samtal med patienten i syfte att utvärdera patientens upplevelse av tvångsåtgärden. 8
Våra genomförda tester / förändringar Vi har med stöd av PDSA provat följande förändringar: - Vi har på vår psykosavdelning samt på avdelningen för förstämning/ätstörning införskaffat sällskapsspel. Detta har medfört en positiv miljö, och framförallt uppskattats av de patienter som ej får lämna avdelningen. Det har även medfört en ångestlindrande effekt för våra ätstörningspatienter. Det har även verkat positivt för dem, då de är begränsade i fysisk aktivitet. - På avdelningen för förstämning/ätstörning har filmkväll införts, med mycket gott resultat. Ett tillfälle för avslappnad social gemenskap. -. På vår intensivvårdsavdelning har del av personalgruppen testat arbetssättet avdelningsvärd. Detta innebär att personalen, en timma åt gången, befinner sig ute på avdelningen: i korridoren, tv-rummet, matsalen. Avdelningsvärden ska vara tillgänglig för alla patienter, för att samtala och skapa kontakt, förklara, informera och bistå med hjälp. Avdelningsvärden observerar även patienternas mående, och har ett block i fickan för att anteckna vilken hjälp patient vill ha, och vad som skall rapporteras vidare. Även patienttelefon för utlån har avdelningsvärden till hands. Personalens ständiga närvaro, har verkat lugnande för patienterna. Dessa har alltid en personal nära till hands. Detta modell har även förbättrat personalens kunskap om patienten, då arbetssättet möjliggör ständig observation. - Vi har provat införa skattning enligt BVC på vår intensivvårdsavdelning. Detta arbete inleddes inför sommaren, och gav ej förväntat resultat. Med anledning av semestrar, arbetade flera tillfälliga läkare i verksamheten under sommaren. Syftet med det resultat BVC-skattningen ger, är att det ska leda till någon form av åtgärd, vilket inte blev fallet. Vi väljer därför att avvakta fortsatt användande av BVC. Våra genomförda aktiviteter - Vi har fortlöpande, exempelvis vid APT, informerat övrig personal om Genombrottsprojektet. - Vi har tillgodosett att fler personal fått grundutbildning i självskydd. - Enkätundersökning bland personal visade på ett behov av ökad kunskap inom område LPT-lagstiftning samt lokala rutiner/riktlinjer. Utbildningsinsats för personal är påbörjad. - Inköp av spel och pussel till vårdavdelningar, för att erbjuda patienter ytterligare sysselsättning. - Del av personal på vår intensivvårdsavdelning har provat arbetssättet med avdelningsvärd 9
Så här har vi involverat våra patienter och närstående i förbättringsarbetet Information till (och från) våra lokala brukar- och anhörigorganisationer, som finns organiserade i en lokal inom vår byggnad. Tillsammans med patienten, upprättas omedelbart vid inläggning inom slutenvården, en vårdplan. Detta för att göra patienten delaktig i sin egen vård. Värmlands län har i april utsetts till kampanjlän för (h)järnkoll. Vår förhoppning är därigenom att ytterligare kunna använda brukare och anhöriga som bollplank och kunskapskälla. Så här går vi vidare Vi har blivit medvetna om vissa förbättringsområden som finns inom vår verksamhet. Att inom ramen för projektet, möta deltagare från andra landsting, har givit oss goda idéer vi vill prova på våra avdelningar. Vi kommer fortsatt arbeta aktivt med att utarbeta funktionen som avdelningsvärd på vår intensivvårdsavdelning. Kunskap rörande LPT-lagstiftning är även det något vi kommer driva vidare. Utbildningsinsats till personal genomförs inom vår verksamhet under hösten. Bland annat hålls föreläsning i ämnet, av chefsöverläkaren. Diskussion Det finns ständigt ett behov av att uppdatera kunskapsområdet, projektet har presenterat metoder för att systematiskt arbeta med förändringsarbete, vilket varit värdefullt. Vissa utmaningar har funnits, möjligen hade det varit mer fördelaktigt att samtliga deltagare hade arbetat vid samma avdelning. Det är förenat med svårigheter att engagera hela personalgruppen i arbetet, förändringsarbete är om inte lätt, så i alla fall mindre svårt, att driva om man är flera samma enhet. Projekttiden löpte över sommarmånaderna, vilket för oss inneburit visst avbrott. Deltagare har semester vid olika tidpunkter, och avdelning bemannas med sommarvikarier och tillfälliga läkare. Är det något vi blivit övertygade om, är det att ha läkarna med på tåget. 10
Detta har vi lärt oss Förändringsarbete tar tid, men att förnya och uppdatera arbetssätt är närmast nödvändigt. Allt är inte heller hugget i sten, utan om aktiviteten efter test inte visar sig fungera, avsluta och prova något annat. Vi har även lärt oss att patientdelaktighet är inte bara viktigt, utan nödvändigt. Vi har i detta projekt, fokuserat till stor del på utbildning av olika varianter, till personal. Trygg och kunnig personal, ger en god och patientsäker vård. Framledes önskar vi dock arbeta ännu mer aktivt med patient- och närståendemedverkan. För ytterligare information Carina Gustafsson, skötare/samordnare avd 46 carina.gustafsson@liv.se Tfn 054-61 98 46 11
Bilaga 1 Förbättringsenkät tvångsåtgärder 2012 Din arbetsplats är med i ett förbättringsarbete/genombrottsprogram med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder. Syftet är att följa hur medarbetarbetarnas kunskap förändras i takt med att förbättringsarbetet fortskrider. Hjälp oss att ge Din syn på hur Du upplever att det är på Din arbetsplats. Ja Nej Delvis Vet ej A. Jag känner till de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder som finns på min arbetsplats? B. Jag upplever att alla på min arbetsplats följer de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder vi har C. Jag har möjlighet att föra dialog och att lyfta oklarheter kring tvångsåtgärder på min arbetsplats D. Jag upplever att tvångsåtgärder alltid används i rätt situationer och i rätt omfattning på min arbetsplats. E. Jag känner mig trygg i hur jag ska göra i samband med användandet av tvångsåtgärder vid vård av patient F. Anser du att det finns behov av att förbättra/utveckla rutinerna/riktlinjerna samt användandet av tvångsåtgärder? I så fall hur? (Använd baksidan vid behov) G. Jag känner till var jag finner information om LPT H. Jag känner till processen vid ett LPT-omhändertagandede tidsangivelser som finns, från ett skrivet vårdintyg till personen är intagen enligt LPT inom slutenvård. I. Jag känner till de tidsangivelser som finns i LPT rörande tvångshandlingar, såsom bältesläggning och avskiljning. J. Jag känner till vid vilka tillfällen jag själv kan fatta beslut om tvångsåtgärd enligt LPT, och när jag måste kontakta överläkare. (Gäller även åtgärd med stöd av Nödvärnslagen). 12
K. Hur involverad är du i det praktiska förändringsarbetet? Välj det alternativ som passar dig bäst. 4= helt och hållet involverad 3= jag deltar i vissa aktiviteter/tester 2= jag deltar inte, men känner till förändringsarbetet 1= jag känner inte till att det pågår ett förändringsarbete L. Övriga synpunkter? 13