Utredning Samordning av Journal på nätet, Patientöversikt och Samlad läkemedelslista för invånare och vårdpersonal 2014-03-21 Tomas Andersson
Innehåll Uppdraget Slutsatser Förslag Konsekvenser Supplement: Ordlista
Målbild för situationen år 2018 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg. Som medarbetare i vården har man tillgång till samtliga uppgifter som krävs för att kunna ge högkvalitativ vård och omsorg. Som beslutsfattare på olika nivåer har man tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut. Källa: Landsting, regioner och kommuners handlingsplan, 2013-2018
Uppdrag På uppdrag av Ineras ledning utreda möjligheten och ta fram förslag till samordnad utveckling av: Patientöversikt, Samlad läkemedelslista och Journal på nätet för vård och omsorg samt för patienter/brukare. Idén har presenterats i ett antal grupperingar med positivt gensvar. Resultat av ev förslag ska beslutas om i Ineras styrelse. Tidsperiod februari-mars. 2014-05-22 4
Analysunderlag Analysen baseras på fakta som framkommit i intervjuer och gruppsamtal med intressenter samt dokumentation. Projekt Vårdhändelser, SLL Journalen/Sustains, Uppsala Pascal+NOD, Inera, (ej ehälsomyndigheten) NPÖ, Inera Programstyrgrupp invånartjänster, styrgrupp NPÖ, kontaktpersoner i pilotlandsting för Journal på nätet Avstämningar med pågående arbeten inom infrastruktur Övergripande jämförelse i möten med Dk och No
Analyskriterier 1. Nytta Målgrupper? Hur kommer lösningen användarna tillgodo? Förutsättningar och hinder? 2. Koncept Lösningens idé? Relation till och krav på omgivande lösningar och infrastruktur? Grad av generalitet? 3. Effektivitet Intressenter och samverkan mellan dem? Utvecklingsprocess och ledtid till användning? Metod och verktyg för behovsanalys, utveckling, test, implementering? 4. Flexibilitet Kundanpassning? Utvecklingsmöjligheter? Förvaltningsorganisation? 5. Prestanda Ambitionsnivå: informationsinnehåll, svarstider, tillgänglighet? Beroenden? Redundans, reservrutiner?
Synpunkter från landstings- och kommunföreträdare Frågor kring Journal på nätet (JPN) och Nationell patientöversikt (NPÖ) Olyckligt med två konkurrerande lösningar för skattemedel landstingen tvingas göra egna förstudier, finns inte ekonomi att förvalta båda. Lösningarna från LUL och SLL har för- och nackdelar. Ett gemensamt regelverk är nödvändigt, men landstingen är inte överens. Svårt att se hur NPÖ hanteras för framtiden. Önskar att ett gemensamt ansvar tas att samordna utveckling där både JPN och NPÖ ingår. Viktigt att skilja på SLLs uppdrag som nationell utförare och egen regional utveckling. Kommuner är mycket intresserade av NPÖ men tvekar att ansluta på grund av oklarheter om vad som krävs. Påverkar på sikt även JPN. Vill ha förtydligande kring vad som krävs lokalt/regionalt, hur kostnadsbilden ser ut och hur drift/förvaltning kommer garanteras.
Några paralleller i Dk och No sundhed.dk Portal för invånare och profession Klinikadm, journal, medicinprofil/-kort, labsvar, kvalitetsdata, behandlingsdata, litteratur, donation Möjlig men låg grad av integration till vårdsystem Pragmatisk konsolidering och integration av källor, tex Labdatabas (Medcom) Läkemedel (NSI/SSI) 12-15 journalsystem (Medcom) Proxy och portal (sundhed.dk) helsenorge.no Portal för invånare Kjernejournal: kritisk information, läkemedel, kontakter, skicka information till vården Norsk helsenet Integration av källor Reseptformiddlern Nationella kontaktregister Inmatning av kritisk information (svensk uppmärksamhetssignal ) Funktioner via selvbetjening
Projektanalysen Nytta projekten har varierande förankring i vårdvardagen. Koncept projekten är inte utformade mot ett gemensamt mål; gemensam nämnare är för närvarande tjänstekontrakt. Effektivitet samverkan projektmässigt/tekniskt är begränsad, men utvecklingsmetoder är relativt likartade. Flexibilitet leveranserna är beroende av flera objekt varför förvaltningsbarheten blir svag. Prestanda genomgående risk för prestanda- och tillgänglighetsproblem.
GAP mot målbilden för 2018 Leveransen av NOD är osäker Utvecklingsarbetet i Pascal pågår med osäkert utbyte. Prestandafrågan är otillfredsställande adresserad JPN och NPÖ kan inte skalas upp för Sverige om inte mycket långtgående prestandakrav ställs på lokala vårdsystem. Dagens infrastruktur är inte optimerad för uppgiften. Ansvar i driftkedjan är oklart Tillförlitligheten är inte säkerställd.
Överlapp i projekt Flera varianter av journal på nätet Alternativa regelverk och applikationer förvirrar invånare Anslutande vårdgivare accepterar inte skattefinansierade konkurrerande lösningar Uppsala har fryst utvecklingen av Journalen Flera varianter av patientöversikt De som använder NPÖ 1 önskar vidareutveckling, men projektet NPÖ 2.0 står still Både SLL och Uppsala utvecklar vårdgivaringång för journal Överlappande arbete med läkemedelslista Pascal, JPN och NPÖ adresserar delvis samma frågor
Slutsatser De nordiska länderna är på väg mot att information delas mellan invånare och profession. Den traditionella uppdelningen i invånartjänster, vårdtjänster och infrastruktur är inte optimal. Harmonisering krävs för att underlätta för invånare och profession. Pågående projekt saknar gemensam målbild. Flera viktiga faktorer saknas för att kunna nå målbilden 2018 Ansvarsfördelning lokalt/regionalt respektive gemensamt. Projektfokus samverkande delar i helhet. Prestanda svarstider och tillgänglighet. Tillhandahållande säker drift och förvaltning.
Målbild Portal Vårdsystem Journal Läkemedel Journal Läkemedel Lokal/regional/nationell infrastruktur Lokala/regionala/nationella system Läkemedel Vårdkontakt Diagnos Undersökningsresultat
Förslag (1) samordning i program Projektaktiviteterna samordnas under rubrikerna Införandestöd teknik och verksamhet Journal åtkomst till information Läkemedel åtkomst och ordination Informationstillgång infrastruktur, prestanda, tjänstekontrakt Mina vårdkontakter, som idag är portal för invånartjänster, föreslås bli en gemensam portal för både invånare och profession. Inera ansvarar för samordningen, gemensamma tjänster och infrastruktur Initialt i programform kravställare på infrastruktur Successivt i linjefunktioner slutdatum årsskiftet 2015/16
Förslag (2) efterfrågedriven utveckling Programmet identifierar några utvecklingsprojekt som kravställare och deltagare i pilotprojekt Omfattning, målgrupp och syfte definieras tillsammans med medverkande landsting/regioner/kommuner eller kundgrupper för vårdsystem. Införandestöd erbjuds kontinuerligt efter regionala och lokala tidplaner. Vårdpersonal och invånare deltar i utvecklingsarbetet.
Förslag (3) projekt rationaliseras NPÖ 2.0 (Inera) Avförs som separat projekt NPÖ byter varumärke till journal i portalen Journalen (Uppsala) Nuvarande lösning förvaltas av Inera tills ny gemensam lösning tagits fram som sammanför NPÖ, Journalen och journalfunktion i Vårdhändelser Kompetens från Uppsala tillvaratas för erfarenhet och knowhow i fortsatt utveckling både gentemot invånare och vårdpersonal, men i programmets regi
Förslag (4) förtydligat fokus Vårdhändelser (SLL) Applikationer som underlättar processperspektivet i vårdflöden fortsätter inom ramen för vinnovaprojektet (SLL) Journalapplikation för invånare och vårdgivare utvecklas fortsättningsvis inom programmet utifrån kombinerat koncept Vårdhändelser (SLL)+Journalen (Uppsala)+NPÖ (Inera) Teknikdelar som säkerställer tillgången till vårdinformation formeras i eget projekt i programmet Förvaltning av de delar som ingår i nationell plattform tas om hand initialt av programmet
Förslag (5) läkemedel integreras Pascal (Inera) och NOD (ehälsomyndigheten) För NOD görs en utredning kring alternativa lösningar om det skulle behövas Pascal och NOD kompletteras om nödvändigt för att kunna leverera läkemedelslistan till invånare Applikationen Pascal anpassas till att följa samma designkoncept som övriga funktioner och kunna fungera som en del i portalen Pascal byter varumärke till läkemedel i portalen
Förslag (6) förstärkt infrastruktur Prestanda Definiera och säkerställ prestanda Aktivitet med uppgift att etablera en funktion som stödjer vårdsystem att uppnå nödvändig tillgänglighet och svarstider Uppgiften för nuvarande infrastruktur inklusive tjänsteplattform ses över i förhållande till detta Tjänstekontrakt Förvaltning etableras Återstående tjänstekontrakt slutförs Ackrediteringsfunktion och stöd till anslutande vårdsystem etableras
Programorganisation Inera Vårdgivare Styrning Ledningsgrupp Styrgrupp Verksamhetsledning Programledning Användning Drift och förvaltning Projektforum Införandestöd Verksamhetsutveckling Journal Utveckling Infrastruktur Utvecklar -forum Läkemedel Utvecklingsprojekt Informationstillgång
Förutsättningar SLL, Uppsala och intressenter i NPÖ och NOD deltar i styrgrupp och projektforum för samordning. Några landsting/regioner/kommuner deltar i projekt och synkroniserar sina utvecklingsprojekt. Ineras förvaltning säkerställer driftkedjor (Boxinera, övervakning, support). Förvaltningarna av infrastruktur deltar i arbetet med integrationstjänst (TP, HSA, SITHS, SÄK). Testmiljö för anslutningar finns att tillgå (Nordic Medtest). Berörda projekt justeras med inriktning, planer och finansiering.
Planeringsunderlag prel. milstolpar 1. Förvaltning etablerad av tjänstekontrakt (apr 2014) 2. Identifierade pilotprojekt hos vårdgivarna (jun 2014) 3. Pilot av portalanpassning för läkemedelsapplikation (jun 2014) 4. Applikation för journalinformation tillgänglig för invånare och vårdpersonal (nov 2014) 5. Tjänsteplattform justerad och accelerator etablerad (nov 2014) 6. Läkemedelsapplikation och databas tillgänglig för vårdgivare (jan 2015) 7. Migreringsplan för NPÖ 1 (jun 2014) och migrering genomförd (jun 2015) 8. Läkemedelsapplikation tillgänglig för invånare (aug 2015) 9. Tre pilotprojekt genomförda som verifierar funktion och kvalitet (dec 2015)
Kritiska framgångsfaktorer Gemensamt fokus tydlig gemensam styrning via Inera med deltagande av SLL, Uppsala och övriga intressenter samt ehälsomyndigheten. Kvalitetssäkring krav och stöd för anslutande vårdsystem samt säkerställda driftkedjor. Prioritering ekonomisk styrning och mandat för Inera som skapar förutsättningar att lyckas och kraftsamling för uppgiften.
Effekter Pengar används effektivare när funktion fokuseras Ekonomiska synergier genom samordning men investeringar krävs för att täcka vissa GAP. Sannolikheten att nå målen 2018 ökar när beroenden mellan projekt och aktörer minskar Gemensam styrning snabbar upp prioriteringar. Tydligare ansvarsfördelning mellan vårdgivare och Inera Ett nödvändigt arbete på hemmaplan att säkerställa både informationsförsörjning och användning. Rollen att samordna och stödja de aktiviteter som berör många betonas.
Synpunkter Efter presentationer i programstyrgrupper, SLIT och Strategiska rådet: Genomgående uppfattning att idén i förslaget är rätt Delar målbilden ur användningsperspektiv Bekräftar att infrastrukturen måste säkerställas Anser att tydligare samordning krävs för att lyckas Kommunerna är viktiga måste engageras konkret i arbetet Nyttoeffekter bör tydliggöras och vara styrande Det finns en självklar förväntan att Inera ska samordna Krävs dock ett starkt mandat och tuff styrgrupp för att göra SLL avser att fortsätta utveckla och erbjuda Vårdhändelser Utredningen är övergripande konsekvenser bör tydliggöras Kompetens om verksamhetsdriven arkitektur (Enterprise Architecture) bör ingå i programorganisationen för att inte bygga fel Finns det budget för att klara detta? Hur ser kopplingen ut till Hälsa för mig?
Risker- och konsekvenser (SWOT) S t y r k a Sannolikheten att nå målen 2018 ökar genom en konkretiserad målbild (H) Ansvarsfördelningen blir tydligare (H) Nyttan av pengarna ökar genom synergier (H) Gemensam styrning möjliggör nödvändiga prioriteringar (M) Enskilda lösningar och MVK behöver harmonieras (H) Delar i befintlig infrastruktur och planer för dess utveckling svarar inte mot målbilden (M) Gjorda investeringar behöver arbetas om (redan fattade beslut att byta standard i tjänstekontrakt jämfört med NPÖ) (M) S v a g h e t M ö j l i g h e t Regelverk gentemot invånare och vårdpersonal harmoniseras (M) Arbetet i strategisk gruppering utvecklas och skiljs från operativt ansvar i styrgrupp (M) Berörda intressenter lyckas inte etablera goda samarbetsformer (M) Pengar saknas att täcka identifierade GAP, gemensamt och/eller lokalt/regionalt (M) Ineras mandat negligeras pga lokala prioriteringar (M) Vårdgivare förmår inte svara upp mot nödvändiga krav (M) Införande av befintliga tjänster avstannar i avvaktan på nya (M) DI:s granskning av LUL äventyrar JPN (M) Kommuner hamnar utanför arbetet (L) H o t (Sannolikhet H=hög, M=medel, L=låg)
Ordlista I utredningen använder vi några begrepp och förkortningar så här: Infrastruktur regelverk, modeller och IT-komponenter som krävs för att applikationer ska kunna samverka; infrastruktur finns både på lokal/regional nivå och nationell nivå. JPN journal på nätet är en funktion för att hitta och läsa journaluppgifter; kan användas i ett vårdsystem eller i en särskild applikation via portal; ursprunglig målgrupp var invånare men senare även professionen. NOD nationell ordinationsdatabas som ska fungera som originalet för en samlad läkemedelslista; har applikationsgränssnitt som gör att vårdsystem kan läsa och skriva läkemedelsinformation; är integrerad med apotekens system för expediering. NPÖ nationell patientöversikt är en befintlig webbapplikation och integrationslösning för att hitta och läsa journaluppgifter; målgrupp är endast professionen. Ordinationsverktyg en applikation för att ordinera och ta del av den samlade läkemedelslistan; ska fungera integrerat med NOD och kunna användas via ett vårdsystem eller via portal. Portal en ingång som ger tillgång till information och funktioner för både invånare och vårdpersonal; hanterar inloggning och att applikationerna fungerar i samklang med varandra. Vårdsystem ett system som används som dagligt verktyg av vård- eller omsorgspersonal.
28