WORLD ARCHERY Coach s manual Intermediate level Modul 4 CLOUT
Modul 4: CLOUT Innehåll 1. Cloutronden... 3 2. Några regler... 4 3. Siktning... 4 4. Skjutställning... 5 5. Skjutteknik... 6 6. Strategi... 6 7. Utrustning... 7 8. Strängen...7 2
1. Cloutronden En cloutrond skjuts på långt avstånd mot ett mål på marken, utmärkt med en central flagga på en kort påle, det är flaggan som kallas clout. Clout skjuts i två skjutstilar, Rekurv och Compound. Clout är en mycket gammal form av bågskytte, som härrör från att man ville beskjuta fienden på mycket långt avstånd. En del gamla bågskyttesällskap skjuter sina cloutronder åt båda hållen, dvs. det finns ett mål i vardera änden av fältet, deltagarna skjuter sina pilar, markerar, och skjuter nästa omgång tillbaka mot det andra målet. WAreglerna gäller bara för skjutning åt ett och samma håll. Cloutfältet med flaggor på de tre WAavstånden, blå på 125 m, röd på 165 m och vit på 185 m. En rond består av 36 pilar skjutna från en skjutlinje och i en riktning. Sex uppvärmningspilar skjuts i två omgångar om tre pilar vardera, därefter inleds tävlingen. Uppvärmningspilarna skjuts under kontroll av skjutledaren, och protokollförs inte. Tävlingen går ut på att gruppera sina pilar så nära clouten som möjligt och därmed få högsta möjliga poäng. Skjutavstånden är: 165 meter för herrar rekurv 125 meter för damer rekurv 185 meter för herrar compound 165 meter för damer compound Målet skall vara 15 meter i diameter, med flaggan i centrum. Cirkeln delas in i 5 koncentriska zoner, var och en 1,5 meter bred, och med poängen 5,4,3,2 och 1, räknat från centrum. En pil som landar på en skiljelinje räknas till den högre poängzonen. Flaggan skall vara högst 80 cm lång och 30 cm bred, och dess lägsta punkt skall vara högst 50 cm från marken. Markeringen går till så att en man håller i en lina eller kedja, cirka 9 meter lång, fäst i clouten, markerad med färger för de olika träffzonerna. Fem utsedda pilhämtare, en för varje poängzon, placerar sig längs linan och linföraren går sakta runt ett varv med linan sträckt. Pilhämtarna följer efter linan och plockar upp alla pilar inom den egna poängzonen. 3
Efter ett helt varv läggs linan på marken och pilhämtarna lägger pilarna vid den i sin poängzon, sorterade efter pilarnas märkning. Därefter får skyttarna en och en gå fram och hämta sina pilar, med början i högsta zonen, och ropa ut deras poängvärden. Skjutledaren kontrollerar att rätt poäng uppges. 2. Några regler Arrangören får besluta om tävlingen ska skjutas i serier om tre eller sex pilar. För trepilsserier är skjuttiden 2 minuter, för sexpilsserier 4 minuter. Skytten får inte höja bågen före skjutsignalen. En pil, skjuten före eller efter signalen, medför att värdet av högsta pilen i serien förloras. 3. Siktning För att över huvud taget få ens en måttlig poängsumma är det väsentligt att vara inskjuten redan från början. Om det inte är gjort kan det ta två eller tre omgångar att få gruppen på någorlunda rätt ställe. Och eftersom tävlingsronden är ganska kort är chansen att samla en bra poängsumma redan över då. På grund av den höga elevationsvinkeln kan de flesta skyttarna inte ens se målflaggan (den är skymd av stocken eller bågarmen), utan måste sikta på något framför eller bortom målet. När man väl har hittat en sådan punkt fungerar siktningen väl, men på en okänd bana kan det ta en stund att hitta den. Dessutom, eftersom skjutlinjen kan vara ganska lång, är bakgrunden ofta olika för olika delar av linjen, några skyttar kan ha ett höghus med många fönster bakom målet, andra en slät betongvägg eller en blå molnfri himmel. Med en modern rekurvbåge kan man använda en förlängare neråt på siktskenan. Det går också att fästa en siktring på stocken, eller ha ett märke på långstabben. Dock måste man normalt sikta bredvid clouten, eftersom den skyms av bågarm och båge. Compoundskyttar har ofta så flack pilbana att det vanliga siktet fungerar. En odelbar båge eller långbåge har ofta Siktskenan förlängd under båghanden möjlighet att fästa ett märke på 4
underlemmen (gummiband, tejp) och många gånger kan man med en sådan båge se clouten så att det går att sikta direkt mot den (om det inte behövs kompensation för sidvind). En tumregel säger att en tum uppåt eller neråt på ett sådant sikte gör ungefär 5 meter i skottlängd. 4. Skjutställning Skjutställningen är minst lika viktig som i alla annat tavelskytte, alla fel förstoras på grund av det långa avståndet. Många böjer sig bakåt i midjan för att hålla bågarm, axlar och dragarm i linje men det medför att ryggen böjs kraftigt, och är obekvämt i längden. Det kan dock fungera för en kraftig rekurv eller en compoundskytt eftersom man kan klara sig med en måttlig böjning. Märke (gummiband) på underlemmen Börja alltid i upprätt ställning Bakåtlutning i midjan för rätt elevation böjer ryggraden och orsakar trötthet och smärta Värre är det för långbågar eller svagare rekurvbågar. Ett mindre spänt alternativ är att stå mer bredbent än vanligt och böja det bakre benet så att hela kroppen lutar bakåt. Bågarm, axlar och dragarm kan hållas linjerade och vinkelrätt mot ryggraden, och ryggen är rak. En hög ankringspunkt (under kindbenet) föredras av en del, eftersom den kan vara bekväm.. Andra fortsätter att som vanligt ankra under hakan. Vilken metod man än använder är det viktigt att vara noggrann, det stora skjutavståndet gör att småfel förstoras kraftigt. 5
Med bakre knäet böjt linjerar kroppen bättre utan ryggböjning Ett munmärke gör det möjligt att hålla draghanden lägre än vid normal ankring Ett munmärke, högt placerat, kan göra det möjligt att stå upprätt och dra med draghanden lågt. Då går det också att använda det vanliga siktet och sikta direkt på flaggan. 5. Skjutteknik Det mesta inom coaching för cloutskytte är ungefär detsamma som för tavelskytte, dvs. skjuttällning, huvudet stilla, kontroll på båghanden och fullföljet, där en reaktion utan aktion är oerhört viktig. Bra gruppering på bågens maxavstånd tyder på en överlägsen teknik, något att sträva efter. Ett rent fullfölj där draghanden fortsätter bakåt i en naturlig rörelse ska eftersträvas, inte det döda släppet med handen orörlig. Ju bättre släpp, desto mer konsekvent pilflykt blir det, och följaktligen bättre gruppering. En annan viktig faktor är att hålla bågen vertikalt, även en liten avvikelse ger stort utslag i sida. För att träna, sätt ett vattenpass på bågen. Det måste dock bort till tävlingen. 6. Strategi I allmänhet är det till stor hjälp att följa pilen i dess bana. Omedelbart efter släppet, lyft blicken och se pilen flyga, korrigera sedan eventuellt siktet inför nästa skott. Det avslöjar också om trimningen fungerar, onödiga rörelser i pilen syns tydligt med himlen som bakgrund. Problemet är dock att det kan störa fullföljet, varför det är lämpligare att coachen tar hand om bevakningen av pilflykten, medan skytten behåller fokus på målet. För att kontrollera längden på skotten när man skjuter med två trepilsserier, kan coachen gå vid sidan av banan, så långt fram det är praktiskt möjligt, mellan serierna, och med kikare försöka se var skyttens pilar hamnat. För att coacha en compoundskytt, ta det försiktigt i början och sikta ganska lågt. Moderna compoundbågar kan skjuta mycket långt och förbi alla säkerhetszoner. Ett annat compoundproblem kan vara den flacka pilbanan och den höga hastigheten som kan få pilen att gömma sig i gräset om det inte är kortklippt. Än besvärligare att leta pil blir det om marken är så hård att pilen inte fastnar, utan glider längs markytan under gräset. 6
Absolut längst skottvidd brukar man få genom att skjuta i ungefär 43 graders vinkel, även om det kan variera lite beroende på medvind eller motvind. Elevationsvinklar för olika pilhastigheter vid samma skottvidd En pil från en rekurvbåge som inte nått fram till målet har troligen skjutits i för flack vinkel, landningsvinkeln kan visa på det. När pilen är på väg ner kan dess bana bli ganska brant, ibland så mycket som 60 grader. Om pilen sitter i 45 graders vinkel eller mindre, går det säkert att nå längre genom att sikta högre. Men, skott avlossade i högre vinkel än 45 grader, till och med i kraftig medvind, flyger inte längre än om de skjutits i 43-44 grader. 7. Pilarna Pilens tyngd kan ha inverkan på grupperingen på långhåll. En tyngre pil grupperar ofta bättre i vind än en lätt, som påverkas mer av även en lätt bris. Särskilt för långbågeskyttar: Fantastiska resultat kan nås med träpilar som tunnats ut i framänden så att tyngdpunkten flyttat bakåt, ibland så långt som förbi mitten. Pilar som tunnats i båda ändar kan också vara bra för att hålla vikten nere och ändå hålla en rimlig spine. Låg profil på fjädrarna håller luftmotståndet nere, och ger ändå tillräcklig styrförmåga. Aerodynamiskt är bulletspetsen bäst, men det är svårt att uppskatta hur stor inverkan den verkligen har. Däremot är fördelen av att reducera fjädringens storlek uppenbar, och tre fjädrar är vida överlägset fyra. 8. Strängen HD-polyeten, t.ex. Dyneema ger ungefär tio procent längre skottvidd än polyestermaterial som Dacron. Låg stränghöjd ger längre skott, kanske på bekostnad av bågens ljudnivå. Att göra en smalare sträng förbättrar också skottvidden, men kan ge upphov till oljud och vibrationer. Lemdämpare längre ut än där kilen slutar ger sämre skottvidd, sämre ju längre ut på lemmen de sitter. Ingen dålig träff, men WA-reglerna kräver en rund påle för att undvika sådant 7
8