Verksamhetsberättelse läsåret 09/10

Verksamhetsberättelse läsåret 09/10 Studentrekrytering vid teknisk naturvetenskaplig fakultet Sammanställning: Ingrid Söderbergh Dnr 212-3041-10 1

Innehållsförteckning Studentrekrytering vid teknisk naturvetenskaplig fakultet... 1 1 Organisation och arbetsfördelning... 3 2 Samverkan (nationellt, inom universitetet, inom fakulteten)... 4 2.1 Programansvariga... 4 2.2 Studentcentrum... 5 2.3 Informationsenheten och övriga fakulteter... 5 2.4 Print & Media... 5 2.5 IRIK... 5 3. Studentambassadörsverksamheten... 5 3.1. Ambassadörsutbildning... 6 3.2. Fortbildning för ambassadörer och ökad sammanhållning... 7 4. Mässor, gymnasiebesök och hemgymnasiebesök... 8 4.1 Universitetsgemensamma mässor... 8 4.2. Fakultetens monterkoncept... 9 4.3. Fakultetsmonter på större mässor... 9 4.4 Minimässor/gymnasiebesök... 10 4.5 Gymnasiebesök... 11 4.6 Hemgymnasiebesök... 11 4.7 Gymnasieinformationsdagen... 11 5. Gymnasieelever besöker universitetet... 13 5.1. Student för en dag... 13 5.2 Umestudent för en helg... 13 5.3 Oplanerade besök... 14 6. Rekryteringsinsatser mot basåret... 14 6.1 Välkomstarrangemang... 14 6.2 Basårspubar... 15 6.3 Basårsdagen... 15 7. Satsning mot Österbotten i Finland... 16 8. Skolsamverkan... 17 8.1 Teknikåttan... 17 8.2 Levande frågelåda... 17 8.3 Forskning à la carte... 19 8.4 Fortbildningsdagar för lärare... 20 9. Tryckt material och utskick... 20 9.1 Utbildningskatalogen... 20 9.2 Inspirationsvykort... 21 9.3 Studentberättelse... 21 9.4 Masterbroschyr... 22 9.5 Finlandsbroschyr... 22 9.6 SYV-särtryck... 22 10. Utbildningswebben... 22 11. Annonsering... 23 11.1 Webbannonser... 23 11. 2 Tryckta annonser... 23 11. 3 Spotifyreklam... 23 11. 4 Sponsring... 24 12. Arbete mot studie- och yrkesvägledare... 24 13. Hålla intresset uppe under sommaren... 25 13.1 Vykortsutskick... 25 13.2 Sommarringning... 25 13.3 Sommarjour... 26 14. Internationalisering... 26 14.1 Marknadsföring på mässor... 26 14.2 Pilotprojekt studieagenter... 27 14.3 Samordning internationalisering... 27 15. Uppföljning av studentrekryteringsgruppens arbete...28 15.1 Nybörjarenkät...28 15.2 Välkomstvykort... 30 15.3 Filmade intervjuer i Spotifykampanjen... 30 15.3 Student för en helg... 30 15.4 Student för en dag... 30 16. Bilagor... 31 Bilaga A. Söksiffror 15 april, 2:a urvalet, antalet registrerade i september 2010... 31 Bilaga B. Antal registerade år 1997-2010 totalt, naturvetarprogram inkl. receptarie och naturguidning, samt uppdelat i typ av utbildning... 32 2

1 Organisation och arbetsfördelning Under läsåret 2009/2010 har studentrekryteringsgruppen vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet bestått av följande personer, med följande arbetstid och huvudsakliga ansvarsområden: Ingrid Söderbergh 90 % Arbetsledning, lärardagar, tryckt material och webb, annonsering Björne Lindberg ht 25%, vt 50 % Mässor och gymnasiebesök, Finlandssatsning, Levande frågelåda Terese Björk 50 % 1 okt 31 juni Teknikåttan, internationalisering Emilott Lantz 50 % Studentrepresentant. Basårsaktiviteter, SFED, SFEH Lennart Johansson 75 % from 1 april Internationalisering. Sommarringning Johan Dahlin 20 % 1 okt 31 mars Studentambassadörer, mässor & gymnasiebesök För år 2010 har vi en budget för nationella och internationella rekryteringsaktiviteter på 2 471 000 kr (exl. löner). Rekryteringsgruppen har träffats varje tisdag för att diskutera aktuella frågor, och lösa olika problem. I övrigt har gruppens medlemmar i stor utsträckning arbetat självständigt. Att själva få ta ansvar för att genomföra olika uppgifter innebär en frihet och flexibilitet i arbetet. Erik Ågren har deltagit i rekryteringsgruppens arbete genom att delta i möten och arbete med utbildningshemsidan, utformande av webbaserade anmälningsformulär och utvärderingar. Karin Wikman har deltagit i gruppens arbete bl.a. som del i IRIK-gruppen och i projektet fortbildningsdagar för lärare. Lennart Johansson tillträdde den utlysta tjänsten som studentrekryterare 1 april 2010. Tjänsten innebär att arbeta halvtid med internationaliseringsfrågor och halvtid med svensk rekrytering. Lennart har under året varit friköpt 25 % från den svenska delen för undervisning på institutionen för molekylärbiologi. Gruppen består av personal med stort engagemang för studentrekrytering. Att vid behov knyta Erik och Karin närmare gruppens arbete fungerar bra och är värdefullt. I och med att några i gruppen suttit kvar på sina respektive institutioner har vi haft lättare att hålla kontakten med institutionsnära frågor. Två studentrepresentanter i gruppen har varit en värdefull tillgång genom de perspektiv de har från studenthåll samt deras kontakter med studenter. Sociala aktiviteter: Tidig höst hade vi en planeringsdag på Holmön med övernattning på vandrarhemmet i fyrvaktarbostaden. Den var mycket givande och här lade vi ramarna för vårt arbete under läsåret. Förutom planerandet avnjöt vi en cykeltur och Björnes kulinariska färdigheter. Johan Dahlin avtackades på våren med att hela rekryteringsgruppen spelade curling med instruktör. I juni bjöd vi in alla studentambassadörer och andra studenter som engagerat sig på olika sätt på en avslappnad grillunch utomhus på campus. Kompetensutveckling: Den 19 januari gavs det ett intressant seminarium i Stockholm Nya Ingenjörsroller anordnat av Teknikföretagen. Ingrid, Johan, Terese och Emilott deltog på denna konferens. Budget, aktiviteter och organisation 3

Det ständiga utbytet av personal och omfördelning av arbetsuppgifter försvårar det långsiktiga planerandet. Med en stabil personalstyrka under några år skulle vi kunna utveckla verksamheten på ett bra sätt. Många av aktiviteterna rullar på som de alltid har gjort. Ett nytänk kring fakultetens rekryteringsarbete skulle förmodligen kunna innebära att förutsättningarna för att arbeta strategiskt och långsiktigt framgångsrikt med att locka fler studenter skulle bli betydligt bättre. I maj 2010 fick därför rekryteringsgruppen i uppdrag av fakulteten att presentera en budget för det nationella studentrekryteringsarbetet 2011 på tre olika ekonomiska nivåer (personalkostnader samt aktiviteter): två miljoner, tre miljoner resp. fyra miljoner. Uppdraget innebar också att redogöra för rekryteringsarbetet ute på institutionerna samt lämna förslag på lämpliga utvärderingsmetoder för resp. aktivitet. Uppdraget ska presenteras på fakultetsnämnden den 14 oktober. 2 Samverkan (nationellt, inom universitetet, inom fakulteten) Våra samarbetsparter när det gäller rekryteringsarbetet kan sammanfattas i följande kategorier: Programansvariga, studievägledare och institutionella rekryteringsgrupper Studentcentrum Informationsenheten och övriga fakulteter Print & Media IRIK 2.1 Programansvariga Arbetet inom fakulteten har huvudsakligen riktats mot programansvariga och studievägledare. Vi presenterade oss på läsårets andra PA/SR/SVL-möte och frågade åhörarna om de ville ha ett stort möte för alla programansvariga där vi informerar om läsårets planerade rekryteringsinsatser eller om vi skulle ha en träff med varje program för sig. Det senare förslaget vann gehör. Under läsåret hann vi besöka följande program: - Rekryteringsgruppen på institutionen för molekylärbiologi - Rekryteringsgruppen på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap - Civilingenjörsprogrammet i energiteknik - Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik - Umevatoriet - Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik - Arkitektprogrammet - Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Studiebesöken på programmen har gett oss en mer personlig kontakt med programansvariga samt mer information om respektive program. Därutöver har vi löpande skickat ut relevant information och förfrågningar via e-post till programansvariga. Diskussionsträffar med programansvariga och träffar med enskilda program bör fortsätta för att främja en bättre dialog. 4

2.2 Studentcentrum Ingrid hade på hösten ett möte med Maria Söderholm som är studievägledare inom teknik och naturvetenskap vid Studentcentrum för att få igång ett samarbete. Vi har hållit kontakten och t.ex. gjort studiebesöken på arkitektprogrammet och industriell ekonomi tillsammans med Studentcentrums personal. Maria har också kommit och informerat om utbildning och behörighet för våra studentambassadörer. 2.3 Informationsenheten och övriga fakulteter Samarbete inom universitetet (Informationsenheten och övriga fakulteter) har bedrivits i gemensamma frågor som utbildningsmässor, gymnasiebesök, utbildningskatalog och informationsdag. Här har man bildat arbetsgrupper under ledning av Informationsenheten med representanter från alla fakulteter. Anna Holmström, områdesansvarig för utbildningskommunikation på centrala informationsenheten, har dessutom kallat in oss till ett antal samordningsmöten, där vi fått insyn i pågående kampanjer m.m. samt möjlighet att diskutera gemensamma frågor. En viktig fråga som diskuterats livligt under detta läsår har varit hur kontakterna med gymnasieskolorna ska utformas i framtiden. Ska vi fortsätta göra gymnasiebesök eller ska vi bjuda in skolorna till universitetet i stället? Det bestämdes att bilda en arbetsgrupp med representanter från alla fakulteter som ska jobba med denna fråga till hösten. Utveckling Kontakter och samarbetet med Informationsenheten kan bli bättre. 2.4 Print & Media Kontakterna med Print & Media har fungerat mycket bra och vi har fått alla leveranser i tid. Kontaktpersoner har varit Jakob Mjöbring och Annica Erixon. 2.5 IRIK Det nationella samarbetet med IRIK (Informatörer i riket) har fortsatt. IRIK-samarbetet omfattar sedan år 2006 alla universitet med examensrätt i vetenskapsområdet naturvetenskap. IRIK fungerar som en inspirationskälla för nya aktiviteter. Ingrid Söderbergh och Karin Wikman har varit ansvariga från Umeå universitets sida under året. I september höll Linköpings universitet i ett möte i Söderköping. På våren anordnade Ingrid och Karin ett möte i här i Umeå. Vi höll till på hotell Uman. Vi har tre gemensamma frågor som vi arbetar med: Levande frågelåda, ett samarbete med Naturvetarförbundet samt webbportalen <www.masterofscience.se>. Vid mötena har det också rapporterats vad som händer på respektive universitet. I övrigt har vi utbytt idéer och tankar kring rekryteringsfrågor och internationalisering i allmänhet. Ett besked som IRIK har fått ge detta läsår efter beslut på Dulrik-möte är att gå ur samarbetet med Naturvetarförbundet. Våra universitet vill inte längre finansiera detta projekt (broschyr om naturvetenskap för skolor, webbsidan naturvetare.nu). 3. Studentambassadörsverksamheten Rekryteringsgruppen har ett antal studentambassadörer som hjälper oss vid utåtriktade aktiviteter, främst mässor och gymnasiebesök. Björne Lindberg och Johan Dahlin har ansvarat för ambassadörsverksamheten detta läsår. Ambassadörerna är mycket goda representanter för lärosätet och våra utbildningar och de har en viktig roll på mässor, informationsdagen och gymnasiebesök. De har en trovärdig 5

informatörsroll genom sin studentikosa ungdom och att de ofta brinner för sin utbildning vilket lyser igenom när de informerar. Andra uppgifter ambassadörerna får är som värdar för Student för en dag och att göra hemgymnasiebesök och informera om vårt utbildningsutbud. Ambassadörerna kan också hjälpa till vid studiebesök, Teknikåttan och Levande frågelåda. De studenter som ingår i vår pool av ambassadörer har genomgått en utbildning och har en tydlig strategi och tydliga mål med sina arbetsuppgifter. De flesta av dem som genomgått ambassadörsutbildningen vill fortsätta att vara ambassadör under resten av sin studietid. Utveckling Bättre information till ambassadörerna inför mässorna efterfrågas. Ambassadörerna ska veta det som vi vet i förväg. Lägga upp informationen på Cambro t.ex. Vi bör ge ambassadörerna gratis lunch på mässorna. Lunchen på mässområdet är dyr och det finns ofta inget billigare alternativ. Det har diskuterats angående ersättning om man bor på hotell eller hos en vän/familj. Man borde få lite mer betalt om man bor hos en vän eftersom fakulteten sparar in på hotellkostnaden. Diskussion har förekommit angående traktamente i samband med resor och mer kompensation för resdagar. 3.1. Ambassadörsutbildning Årets utbildning genomfördes under fem kvällar i oktober månad i samarbete med de övriga fakulteterna vid universitetet och Informationsenheten. Tre av träffarna var gemensamma och två av träffarna anordnades av fakulteten enskilt. Ungefär 20 studentambassadörer utbildades från ingenjörsprogrammen med en stor övervikt mot civilingenjörsprogrammet i interaktion och design, vilket stod för ungefär hälften av de utbildades programtillhörighet. Den första träffen var en gemensam träff med Informationsenheten och fakulteterna. Varje fakultet hade en kort (en timme) introduktion till vad det innebär att vara ambassadör. Vi gick även igenom kursens upplägg och pratade lite om de uppdrag man kan få som en ambassadör samt lite kort om universitetets struktur och organisation. Efter denna korta introduktion höll Informationsenheten i ett antal lära-känna-lekar samt bjöd på mat. Kvällen avslutades med en kort tal av Åsa Bergenheim om ambassadörsskapets funktion. Den andra träffen var fakultetsspecifik. Efter en kort genomgång av mässplanen för året fick ambassadörerna genomföra ett improviserat föredrag om Umeå universitet. Efter fikat informerade Dag Westerberg och Lennart Nilsson om fakultetens olika utbildningar. Den tredje träffen ansvarade Informationsenheten för och innehöll ett föredrag från Umeå kommun samt en utbildning i presentationsteknik. Den fjärde träffen, som de övriga fakulteterna inte hade, var en informationsträff om det praktiska runt ambassadörskapet. Umeå universitet presenterades tillsammans med Utbildningskatalogen. De olika arrangemangen ambassadörer kan medverka i presenterades. Även mässmaterial, mässmontrar, mässkläder och monteragerande presenterades. Vidare informerades ambassadörerna om arvode, resebokning, hotellbokning mm. Den femte träffen inleddes med ett föredrag från Studentcentrum och deras studievägledande verksamhet. Träffen avslutades med ett antal presentationer från ambassadörerna hade förberett om sin resa till Umeå, den utbildningen som de nu läser och vad de gör utanför studierna. För att vara en avslutning på utbildningen var den sista presentationsövningen mycket klen. Samtidigt är det en bra värdemätare för att bedöma vilka ambassadörer som passar till vilka uppgifter. Dock försvinner denna funktion lite när 6

presentationerna genomfördes i smågrupper och vi från fakulteterna inte hade möjlighet att lyssna på alla våra egna ambassadörer. Alla deltagande ambassadörer fick tillfälle att lämna in en utvärdering av utbildningen. Dock svarade bara 8 ambassadörer på utvärderingen. Utvärderingarna visar att deltagarna upplevde arrangemanget som bra planerat och genomfört med viss kritik angående några av de gemensamma träffarna, avslutningen och kommunikationen mellan fakulteterna. Mer information finns i en separat projektrapport. Det har varit svårt att rekrytera studenter till ambassadörskursen utifrån en jämn spridning mellan utbildningsprogrammen samt geografiskt ursprung. Om man arbetar med projektet över fakultetsgränserna bör alla fakulteter ha samma ambitionsnivå vad gäller utbildningen. Träff 1 bör utökas med något mer meningsfullt än att äta mat och lyssna på Åsa B. Kanske en kort presentation av Umeå universitetet, ett tillfälle för ambassadörerna att dela med sig av sina egna åsikter och erfarenheter av Umeå och andra universitet. Några fler samarbetsövningar vore också bra för att svetsa samman gänget och uppmuntra till kommunikation över fakultetsgränserna. Ökad samordning av studentambassadörer över fakultetsgränserna. Med ökat samarbete i utbildningen av ambassadörerna skapas också en grund för att i framtiden ha mer samordnade ambassadörer. Detta skulle leda till att man som ambassadör i första hand representerar Umeå universitet vid ett besök och därmed alla fakulteterna, där det idag ofta är så att ambassadörerna saknar både intresse och kunskap för att kunna vara en värd för de övriga fakulteterna. En anledning att begrunda denna möjlighet är den effektivisering och kostnadsbesparing det skulle innebära att istället för att man måste skicka en student från varje fakultet kan välja ut de som är mest lämpade för uppdraget. 3.2. Fortbildning för ambassadörer och ökad sammanhållning Under året har studentambassadörerna träffats under tre olika tillfällen för att diskutera gemensamma frågor och få vidareutbildning. Dessa träffar har även fungerat som sociala aktiviteter där ambassadörerna får lära känna varandra bättre och svetsas samman till en starkare grupp. Genom att arbeta med detta är vår förhoppning att få mer aktiva och fler ambassadörer i framtiden. Den första träffen genomfördes i september för att fånga upp alla de redan befintliga ambassadörerna inför höstens ambassadörsutbildning. Under träffen diskuterades först höstens program med mässor och gymnasiebesök och sedan en del nyheter inför det kommande året. Träffen avslutades med en gemensam diskussion om monterkonceptet inför hösten. Den andra träffen genomfördes i början av januari och då utvärderades höstens aktiviteter samtidigt som ambassadörerna fick feedback på sina utvärderingar från rekryteringsgruppen. Vidare informerade Maria Söderholm, Studentcentrum, om deras verksamhet samt de nya behörighets-/antagningsreglerna som gäller fr.o.m. hösten 2010. Den tredje träffen arrangerades i mars som en avslutning på rekryteringsåret tillsammans med alla engagerade studentambassadörer och studenter som ställt upp på Student för en dag och Student för en helg. Träffen inleddes med en inspirationsföreläsning av kemisten Fredrik Almqvist och avslutades sedan med utvärdering av vårens rekryteringsaktiviteter inklusive Student för en helg. 7

Sammanfattningsvis har träffarna varit måttligt besöka och mer peppning och påminnelse behövs inför framtiden. Många anmälde sig till träffarna men få dök tyvärr upp. Dock måste tilläggas att träffarna är viktiga och behöver finnas för att skapa en grupp av studentambassadörerna samt att behålla kontakten och möjligheten att vidareutbilda dem efter ambassadörsutbildningen. I juni bjöd vi in alla studentambassadörer och andra studenter som engagerat sig på olika sätt på en avslappnad grillunch utomhus på campus. Vi bör fortsätta ta bättre hand om våra studentambassadörer så att deras engagemang ökar. Vi bör anordna fler träffar och visa vår uppskattning för deras jobb mer. De nya ska få chans att lära känna de gamla genom en gemensam träff innan jul. Ett återkommande problem varje år är att många som gått ambassadörsutbildningen inte fortsätter att arbeta som ambassadörer. Ett sätt att få mer motiverade studenter på kursen skulle kunna vara att intervjua de som anmäler sitt intresse. Öka status på utbildningen genom att ge studenten ett arbetsintyg där det listas vilka aktiviteter studenten jobbat med. Det ska finnas en möjlighet att göra en intresseanmälan till ambassadörskursen året runt, inte bara två veckor innan kursen startar. Införa ansökan och intervju om man vill bli ambassadör. Uppdatering av studentambassadörshandboken och kursintyg behövs. 4. Mässor, gymnasiebesök och hemgymnasiebesök Björne Lindberg tillsammans med Johan Dahlin har varit ansvariga för planering, bemanning, transport av material, logibokning vid mässor och gymnasiebesök under läsåret. Mässan i Stockholm var klart störst med ca 20 00 besökare, Göteborg näst störst med ca 12 000 besökare och Malmö minst med ett par tusen besökare. Vid har deltagit i de universitetsgemensamma montrarna, men vi har också haft en egen monter för teknisk-naturvetenskaplig fakultet på ett antal mässor. 4.1 Universitetsgemensamma mässor Medverkan vid de stora utbildningsmässorna organiseras centralt på informationsenheten under ledning av Maria Hammarström och Anna Holmström tillsammans med representanter från fakulteterna. Björne Lindberg och Johan Dahlin deltog vid mässgruppens träffar. Fakulteten tillhandahåller personal och ambassadörer till bemanning av montern. Den gemensamma mässplanen var följande: Höstterminen: Kunskap och framtid i Göteborg Örebro Vasa SACO-mässan i Stockholm Vårterminen: Piteå Nolia Umeå Nolia Sundsvall Nolia Östersund Nolia Karlstad 8

I samband med de större mässorna gjorde informationsenheten reklamkampanjer. Inför mässorna på respektive vår- och hösttermin samlade Maria Hammarström och Anna Holmström samtliga mässdeltagare till en kickoff som tog upp monterbeteende, monteraktiviteter, syfte med mässor, etc. Denna kickoff har varit mycket uppskattad och bidragit till ett mer positivt monterarbete samt att mässteamet blivit mer sammansvetsat. Informationsenheten (Maria Hammarström) har haft ansvaret för samordning av transport av material, bokning av mässytor samt bokning av boende för personal och studenter vid de olika universitetsgemensamma mässorna, och det har fungerat på ett utmärkt sätt. Förändring av montern så att den lockar besökare, genom aktivitet eller något galet som fångar blicken när besökarna går förbi. Förbättra kvaliteten på kläderna Lathund för universitetets populäraste utbildningar alla ska kunna svara på frågor om de programmen som lyfts fram på veporna Tänka över bemanningen så att det verkligen finns någon som pratar om alla utbildningarna i montern vid varje givet tillfälle. 4.2. Fakultetens monterkoncept Årets giveaway blev dels lysdioder och dels disktrasor med nio intresseområden på. Kostnad 1 000 lysdioder 13 ooo kr 1 300 disktrasor 15 056 kr Vi lät producera en ny rollup med norrskensbakgrund och vi uppdaterade rollupen med listan överteknats utbildningar genom produktion av en ny våd. Johan Dahlin tog fram ett mässkit med allt material som behövs för mässarbete. I tre lådor i hårdplast finns följande material: Tejp, sax, pennor, pärm med information, duk, giveaways, Studentberättelser, övrigt tryckt material, leksak, USB-minne med presentation, rekryteringshandbok, studenthandbok. Vi behöver ta fram en mer utmärkande aktivitet/tävling/leksak i montern. Mässlådorna visade sig ofta gå sönder i transporten. Ersätta lådorna med resväskor? Pärmarna i lådorna bör kompletteras med kartor, mer antagningsstatistik. Vi bör ta fram en ny roll-up med inspirerande bilder, kollage. Broschyrställ (hopvikbara) borde införskaffas för att hålla reda på Studentberättelserna. 4.3. Fakultetsmonter på större mässor I Malmö, Stockholm och Göteborg hade fakulteten en egen monter för att marknadsföra fakultetens utbildningar lite extra. Montern var öppen med två universitetsblåa väggar och texten Teknik och naturvetenskap Tekniska högskolan vid Umeå universitet. Vidare hade montern ett ståbord med två stolar, en hurts och ett broschyrställ. Som komplement fanns också en rollup med nio intresseområden samt våra program listade. Broschyrstället fylldes med studentberättelser, studenthandboken från NTK samt information om Student för en helg och student för en dag. 9

Montern hade också en dator där programmet Phun visades upp. Programmet är en sandlåda där man kan leka med mekanik på olika sätt. Vidare hade montern programkataloger och give-aways. Mässkläderna var de samma som användes centralt med en långärmad blå t-shirt med loggan på samt svarta västar. Intresset upplevdes som stort i vår fakultetsmonter på mässorna. Broschyrerna gick åt med väldans fart. Vid mässorna saknades föredrag från fakulteten (och universitetet) vilket uppfattades som negativt. Phun, datorspelet vi hade i montern, blev inte särskilt populärt. Få personer lekte med programmet och förslag om att skaffa en projektor för att visa upp det på ett bättre sätt har framkommit. Allt det blåa i montern blev inte bra designmässigt personalen med blå tröjor smälte in i väggen färgmässigt. Förbättra monterkonceptet: byta färg på väggarna, hitta en lämplig aktivitet i montern. Vepor till väggarna i stället för färg på väggen. Bilder som på något sätt visar upp våra utbildningar. Mässkläder. Bättre kvalitet på kläderna. Giveaways: hitta en giveaway i lämpligt pris som symboliserar teknik och naturvetenskap är viktigt. Gärna så att vi kan ha samma giveaway i flera år. Informationsmaterial: Fler studentberättelser behövs, informationsblad om designoch arkitektutbildningen behövs i samma stuk som läkarprogrammet har. Bildcollage på rollup Tävling. Har både för- och nackdelar, men många universitet har det. Karta och antagningspoäng i pärm för våra utbildningar Boka mässorna tidigt så att man kan placera fakultetsmontern nära den centrala montern, som Linköping har. Lunchkuponger till deltagande studenter Samboende på hotell för att få ner kostnader (två personer i ett dubbelrum) 4.4 Minimässor/gymnasiebesök Utöver den givna mässplanen har fakulteten besökt ett antal minimässor i södra Sverige. Bian Westerberg, studievägledare på basåret, har anmält, organiserat och åkt på de flesta av dessa. Deltagandet i minimässorna utgörs oftast av ett bokbord på en gymnasieskola. Helsingborg Bian Westerberg, Emilott Lantz Ängelholm Bian Westerberg, Emilott Lantz Linköping Bian Westerberg, Johan Dahlin, Peter Stenberg Föreningen Unga Forskare Johan Dahlin, Lotta von Sydow, Jonas Larsson Östra Umeå Peter Stenberg, Camilla Winka Skellefteå Bian Westerberg Enköping Johan Dahlin Tranås Bian Westerberg Norrköping Johan Dahlin, Peter Stenberg Kristianstad Bian Westerberg, Fredrik Nordell Varberg Bian Westerberg Falkenberg Bian Westerberg, Fredrik Nordell På minimässorna som fakulteten åkte själva på användes de nya mässlådorna kompletterat med roll-up och kataloger. Lådorna skickades med post till de flesta mässorna. Vid mässorna i södra delarna av landet är intresset som vanligt mycket beroende på vilken skola man besöker. Detta beror till stor del på intresset för vidare studier i stort samt 10

inställningen hos studievägledarna vid den aktuella skolan. Ofta handlar många frågor om andra program än de som finns vid fakulteten. Undersöka om det finns fler mässor i Sydsverige; främst Uppland, Jönköping och Västergötland, för att få en ännu bättre täckning i de regionerna där vi behöver synas mest. 4.5 Gymnasiebesök Gymnasiebesöken flöt på under ledning av Maria Hammarström, som skött alla bokningar, transport av material och samordning med de olika medverkande. Gymnasiebesöksturen beslutades av informationsenheten i samråd med fakulteterna utifrån önskemålen från gymnasieskolorna i Norrland. Den gemensamma gymnasieturen bestod detta läsår av följande orter: Lycksele Storuman Vilhelmina Kiruna Gällivare Kalix Örnsköldsvik, Härnösand Ånge, Bollnäs Söderhamn, Hudiksvall En studentambassadör eller en personal representerade vår fakultet vid de universitetsgemensamma gymnasiebesöken. 4.6 Hemgymnasiebesök Hemgymnasiebesök innebär att studenter ges möjlighet att besöka sin gamla gymnasieskola och informera om vårt utbildningsutbud mot att få hemresan betald. Ansvarig för hemgymnasiebesök har varit Terese Björk. Läsåret 09/10 skedde två hemgymnasiebesök i vår regi; ett i Skellefteå och ett i Örnsköldsvik. Det finns dock ett mörkertal eftersom institutionerna också gör detta i egen regi. Rekryteringsgruppen har också träffat klasser och informerat vid några tillfällen: 27 januari klass från Sollefteå på campus Terese 28 januari besök på Liljaskolan Vännäs N3 Ingrid 2 december Parkskola och Nolaskolan i Ö-vik Terese Aktiviteten är svår att få igång. Mycket tyder på att detta är en aktivitet som bättre hör hemma på institutionsnivå. 4.7 Gymnasieinformationsdagen Den 18 mars anordnades informationsdagen 2010 för gymnasieelever och andra människor som är intresserade av att söka högskoleutbildning ht2010. Detta är en universitetsgemensam aktivitet som Informationsenheten samordnar. Projektansvarig vid vår fakultet var Terese Björk. Mässan var koncentrerad till Lindellhallen, samhällsvetarhuset samt ovanför UB. I Lindellhallen fanns studentcentrum, studentkårerna, IKSU, bostaden och CSN och alla intresseområden samlade. I salar i samhällsvetarhuset och ovanför UB höll alla program presentationer om sina utbildningar som eleverna kunde gå och lyssna på. 11

Alla program tillhörande teknisk- naturvetenskapliga fakulteten erbjöds att hålla föredrag i salarna ovanför UB. Varje föredrag skulle vara 30 minuter långt och startade varje heltimme mellan 9-13. Utanför dessa salar ordnades en minimässa där alla programansvariga hade möjlighet till ett bokbord. Besökare på passen inom vår fakultet: Civilingenjör (ID, IE, TDV, TF och ÖI). Tre pass: 43, 35 resp 33 elever Civilingenjör (E, TK, BT och ÖI). Tre pass: 6. 36 resp 11 elever Medieproduktion/medieproducent. Två pass: 50 resp 12 elever Högskoleingenjör. Fem pass: ca 15 på varje Basåret. Två pass: över 35 på varje. Biogeo+MHS. Tre pass: 17, 36 resp 18 Kandidatprogrammet i data. Två pass? Fysik och tillämpad matematik. Två pass: 9 resp 20 Life Science. Tre pass: 22, 12 resp 11 Receptarie. Två pass: 4 resp 10 Det våra programansvarig beskrev som bra med årets upplägg var: - Samlade salar med bra placering - Perfekta lokaler för en mini-mässa - Många elever som besökte passen samt som stannade kvar vid bokborden för att få mer information. - Bra utformning på hela mässan. Vinnande koncept! Det våra programansvariga beskrev som mindre bra med årets upplägg var: - Dåligt att första passen (kl 9:00) krockade med inledningspassen - Dålig information i förväg kring tillgång på projektorer - Se till att borden för mini-mässan finns på plats tidigare - Märka upp borden bättre så att alla får en bra och strategisk plats. - Informationspapper bör finnas i alla klassrum med allmän information som vart äter man lunch". - Ta fram nya skyltar och namnbrickor till alla program. Dessa kan även användas på basårsdagen. - Dukar till bokborden. - Basåret samt de tvååriga programmen med allmän behörighet bör även synas på andra ställen för att fånga upp de som tror att teknik och naturvetenskap inte är något för dem - Många program hade nya fina rollups som Print och Media utformat. Övriga program borde överväga att också skaffa nya rollups med nya loggan tills nästa år. Mässan var snygg och den blåa mattan band ihop det hela väldig fint. Konceptet för 2010 informationsdag var väldigt bra och det är endast ett par småsaker som behöver trimmas till inför nästa år. I intresseområdesmontrarna i Lindellhallen var det väldigt lite frågor och det kändes som resursslöseri att ha personal där. Inför nästkommande år skulle det räcka med ett par studenter. 12

5. Gymnasieelever besöker universitetet 5.1. Student för en dag Student för en dag går ut på att besökaren (oftast en elev på gymnasiet år 3) följer med en befintlig student på ett önskat program under en vanlig dag på universitetet. Detta är en universitetsgemensam aktivitet och ett projekt som funnits i många år. Informationsenheten samordnar med en central hemsida. Projektansvarig vid vår fakultet var Emilott Lantz. Intresseanmälan görs via universitetets hemsida eller formulär på mässor, sedan paras besökaren ihop med en värd för att bestämma datum. Några dagar innan besöket hämtar värden lunchkuponger och informationsmaterial hos studentrekryteraren, och efter besöket uppmanas både värden och besökaren att fylla i en utvärdering. Utvärderingarna är positiva och visar att Student för en dag är uppskattat. Det finns dock några problemområden. För det första är det väldigt svårt att få tag i värdar. Det finns bara någon enstaka aktiva värdar per program, om ens det. Under året har vi varit tvungna att ta bort program från listan över de program vi erbjuder för att vi helt enkelt inte har haft några värdar. Även anmälningen på hemsidan är problematisk. Först väljer man intresseområde (ung. fakulteterna) och sen är det fritext på vilket program eller vilken kurs man vill besöka. Det känns som en alldeles för stor valmöjlighet och för allmänt för att kunna passa alla fakulteter. Dessutom har vår fakultet fått in jättemånga anmälningar till polis, jägmästare och diverse medicinska program, för att det bara finns en kort text på första sidan (som ingen verkar läsa) om vilka program som ligger inom vilket område. Under läsåret har 41 besök genomförts. 20 av dessa personer var registrerade på något av fakultetens nybörjarprogram hösten 2010. Det utgör 49 procent och är en god siffra. Här tillkommer 50 besök vid kandidatprogrammet i industridesign vid Designhögskolan. Dessa besök har koordinerats av Peter Stenberg vid Designhögskolan. Utdelningen här har varit enorm. Det är bara en student senaste två åren som går programmet som inte deltagit i Student för en dag. Drygt 75 procent som besökt skolan har sökt kandidatprogrammet i industridesign. Inför nästa år är det viktigare att satsa resurser på att få Student för en dag att fungera bra och höja kvaliteten på besöken för såväl besökaren som värden, än att ta emot många besök. Det är mycket viktigare att lägga en stabil och bra grund för framtiden, för det är egentligen ett väldigt enkelt och bra projekt och inget som vi bör lägga ned. Vi måste tillsammans med Informationsenheten utveckla hemsidan och anmälningsförfarandet så att det fungerar smidigt. Kanske skulle vi se till att ha ett eget anmälningsformulär, för hos oss kan man t.ex. bara besöka program. Vi bör utveckla en bra fakultetsgemensam webbaserad enkät. 5.2 Umestudent för en helg Den 12-15 mars 2010 gick projektet Umestudent för en helg av stapeln för andra gången. 104 presumtiva studenter, främst gymnasieelever, deltog under helgen men antalet anmälningar var mer än tre gånger så många. Projektgruppen bestod av Emilott Lantz (projektledare), och studenterna Manne Alstergren, Sara Eriksson, Sebastian Jonsson och Karin Nilsson- Helander. Tillsammans med över 70 hjälpande studenter skapades en helg som visade på studentlivets alla delar: föreläsningar, workshops, fritidsaktiviteter och en sittning. 13

Alla besökare hade en fadder och en sovvärd som alla är studenter, så besökarna fick chans att få svar på alla sina frågor och funderingar om hur det är att plugga vidare. Det var ett mycket uppskattat projekt från både besökarnas och faddrarnas håll, och utvärderingen säger att besökarna är mer positivt inställda till Umeå universitet och att plugga vidare överlag. Mer information finns i en separat projektrapport. Nästa år måste den grafiska profilen ses över för att följa universitetets profil. Antalet deltagare bör minska från 125 till 100 för att det ska bli lättare att hantera projektet. Med 100 deltagare kan man arbeta med att höja kvalitén för varje besökare och det skulle bli betydligt lättare att hitta faddrar och sovvärdar till alla. 5.3 Oplanerade besök Under läsåret händer det att rekryteringsgruppen kontaktas av lärare på någon skola som undrar om klassen får komma på studiebesök. En skolklass från Sollefteå anmälde med kort varsel sitt intresse för ett gruppbesök i slutet av januari. Bertil Born vid Medicinska fakulteten drog i de flesta trådarna för att det skulle bli genomfört på ett bra sätt. Det var väldigt besvärligt att fixa ett innehållsrikt studiebesök på så kort tid och på ett sätt blev det ett missbruk av Student för en dag-konceptet då läraren anmälde alla elever i sin klass. Efter besöket beslutade vi i rekryteringsgruppen att styra upp en krisplan inför framtiden. Vi lade fram ett förslag på ett samordningsmöte med Informationsenheten om att organisera särskilda gruppbesök och göra reklam för detta på hemsidan. Vår idé fick inte fullt gehör, men vi fick informationsenheten att tydligare visa på hemsidan för Student för en dag att det inte är till för grupper utan enskilda personer. Gruppbesöken hänvisas istället till besök på Informationsdagen i mars. 6. Rekryteringsinsatser mot basåret Vår studentrepresentant Emilott Lantz har ansvarat för alla basårsaktiviteter. Basåret utgör en allt större grupp med presumtiva studenter som fakulteten har som målsättning att hålla kvar inom tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid Umeå universitet. Under året har därför en del specifika arrangemang för basårsstudenterna arrangerats för att marknadsföra tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Basårsstudenterna på campus Umeå har i år varit cirka 180 stycken fördelade på sex klasser. (Därutöver finns det ett antal basårsstudenter på Skellefteå campus samt de som studerar via internet). 6.1 Välkomstarrangemang Basåret är ett ettårigt program utan äldrekursare i samma mening som andra program på fakulteten har. Detta gör att traditionen bland fakultetens studenter kring mottagning av nya studenter inte inbegriper basårsstudenterna på samma sätt heller. De kommer hit när terminen börjar, har introduktion och information första dagen, sen börjar de plugga utan några aktiviteter som ska svetsa samman klassen och få dem att lära känna Umeå, campus och studentlivet. Om vi vill ha kvar dessa studenter på universitetet efter basårets slut är det en god idé att satsa på några liknande aktiviteter. I början av hösten gick Emilott först runt i alla campusklasser och presenterade sig själv och vad hon jobbade med, och sedan anordnade hon tillsammans med en engagerad basårsstudent efter önskemål ett välkomstarrangemang för dem där ca 100 basårsstudenter deltog. Kvällen inbegrep några väl valda ord av Dag Westerberg samt en sittning med sång och gyckel, för det är något väldigt studentikost som de inte hade prövat på tidigare. Det var 14

mycket uppskattat, och uppmaningen om klassgyckel gav dem verkligen en start i klassammanhållningen för att de var tvungna att samarbeta. Basårsstudenter är en växande grupp studenter som utgör ett viktigt rekryteringsunderlag. Vi bör skapa fler aktiviteter för dem i början av terminen för att skapa sammanhållning. Om de känner sig inkluderade och trivs med studentlivet i Umeå är det större chans att de stannar kvar och söker en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning här nästa läsår. 6.2 Basårspubar I februari och mars (d.v.s. i god tid innan ansökningsdatumet för höstens utbildningar) var tre basårspubar inplanerade med varsitt tema: naturvetenskapliga, högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar. Basårspubarna går ut på att studenter från respektive utbildningsområde kommer och berättar om vad just deras program innebär. Det var tyvärr svårt att hitta berättande studenter men desto mindre svårt att locka basårsstudenter: intresset var högt och varje kväll kom uppemot 60 personer. Det får anses väldigt lyckat eftersom detta är hälften av basårsstudenterna på campus, och särskilt bra om man jämför med förra året då max 25 deltog. Basårsstudenterna fick lyssna på presentationerna, sedan äta och mingla med studenterna för att vädra alla eventuella frågor och funderingar. De var aktiva och intresserade, och när Emilott p.g.a. driftfel på Origo var tvungen att ställa in den sista basårspuben var det en som hörde av sig och tyckte att det var väldigt tråkigt eftersom jag och i princip hela min klass skulle jättegärna vilja att det blir en sån. Basårspubarna var helt enkelt väldigt uppskattade och ett ypperligt informationstillfälle under lättsammare former med mat och dryck. Vi måste också visa intresse för de basårsstudenter som studerar via internet. De bör få uppmärksamhet genom utskick med t.ex. reklam om möjligheten att göra ett Student för en dag-besök. Vi bör inkludera Skellefteå-studenterna i våra aktiviteter. En idé är att ta basårspubarna upp till Skellefteå också. Det vore önskvärt att flytta basårspubarna till höstterminen i god tid innan basårsstudenterna ska göra sina utbildningsval. 6.3 Basårsdagen Ansvarig för basårsdagen har varit Johan Dahlin. Basårsdagen är en aktivitet mot fakultetens basårsstudenter som genomförs varje år. Under de föregående åren har det varit ett självständigt projekt men förra läsåret integrerades bokbordsmässan i Umestudent för en helg, för att effektivisera arbetet. Dagen kortades ned något jämfört med i fjol med förhoppningen att fler basårsstudenter skulle deltaga. För att väcka intresse för basårsdagen genomfördes klassrumsbesök i samtliga av basårets grupper. Vidare skickades e-post till samtliga basårsstudenter vid Campus i Umeå och Skellefteå. Det bör dock anmärkas att basårsstudenterna sällan använder sin studentmejladress. Vidare affischerades det kring de salar där basåret håller till samt i basårets programkorridor. Basårsstudenterna hade den 13 mars undervisningsfritt från 09:50. Dagen inleddes klockan 10 med en orientering av fakultetens utbildningsutbud presenterat av Anders Lundin, kanslichef. Efter denna presentation fortsatte dagen med bokbordsmässa i MIT-husets ljusgård. Till denna var alla program vid fakulteten inbjudna tillsammans med Biomedicinprogrammet och Jägmästarutbildningen vid SLU. Alla inbjudna program 15

förutom; Arkitekt-, Industridesign-, Jägmästar- samt några högskoleprogram deltog på mässan som varade mellan kl 11 och kl 13. Mellan kl 12 och 13 besökte även deltagarna vid Umestudent för en helg mässan. Basårsstudenterna och utställarna bjöds även på lunchbaguette och dryck. Ca 40 basårsstudenter deltog på föreläsningen och ca 30 tillkom till bokbordsmässan. Detta var färre än förväntat då det deltog ca 75 stycken under föregående år. Någon förklaring till det låga deltagandet är svår att ge, trots relativt mycket information i förväg valde många basårsstudenter att stanna hemma denna dag. Det kan bero på att projektet har flyttats längre från basårets programråd under detta år. Dock ska noteras att intresset för basårspubarna har varit mycket stort under året och detta kan vara en förklaring till det låga deltagandet. Basårsstudenterna kan redan ha fått den informationen som de sökt genom programstudenterna på basårspubarna. Inför framtiden kanske det ska tänkas över om dessa kompletterar eller substituerar varandra. I övrigt verkade samtliga programansvariga nöjda med dagen, integreringen med Umestudent för en helg ökar antalet besökare kraftigt och underlättar för programmen då de endast behöver ställa ut en gång under våren. Mer information och peppning om arrangemanget till basårsstudenterna genom lärare och på basårspubar. Integrering med informationsdagen om möjligt? Behövs både basårspubar och basårsdagen? Överväga byte av lokal? Det blir rätt trångt och varmt i Ljusgården. Beställa nya skyltar till de olika programmen på mässan. Arvodera två ambassadörer som hjälper till och servar under mässdagen, det blir rätt mycket för en person att röja i Ljusgården, ställa i ordning allt och städa. 7. Satsning mot Österbotten i Finland Ansvarig för vår Finlandssatsning är Björne Lindberg. För tredje året i rad besöktes ett antal svenskspråkiga gymnasier i Österbotten. Resan ägde rum första veckan i februari under fem dagar. Även i år samordnade vi resan med medicinska fakulteten. Deltagande var: Björne Lindberg (Tek-Nat), Anna Björkqvist (Tek-Nat student), Bertil Born (Med-Fak), samt Johanna Rönnqvist, (Med-Fak student). Genom Anna och Johanna, studenter från Österbotten som följer med på informationsresorna, når vi mycket lättare ut med vårt budskap och vi vinner i trovärdighet. Gruppen gjorde nio besök på olika gymnasieskolor måndag - onsdag. På torsdag och fredag ställde vi ut på två utbildningsmässor på två olika gymnasieskolor i Jakobstad. Vi träffade drygt 500 elever. Vi upplevde att många av de elever vi träffade var seriöst intresserade av vårt utbud. Vi blev omnämnda i lokalpress samt var med i ett inslag på en lokal radiostation. De skolor gruppen besökte var: Jakobstads gymnasium. Detta var en minimässa med samtliga gymnasier i Jakobstad med omnejd. Inriktning mot teoretiska utbildningar. Bl.a. Kronoby, Nykarleby, Pedersöre, Pietarsaaren Optima. Optima yrkesgymnasium. Detta var också en minimässa med samtliga gymnasier i Jakobstad med omnejd med inriktning mot praktiska utbildningar. Vasa gymnasium Vasa övningsgymnasium 16

Korsholm Petalax Kristinestad Närpes Kronoby Perdersöre Nykarleby Det som talar emot att Österbottningar ska söka en utbildning vid Umeå universitet är främst att förbindelserna mellan Sverige och Finland i dag är så dåliga. Dessutom, är kunskaperna i Finland om våra utbildningar överlag dåliga. En fortsatt distribution av informationsmaterial kring de praktiska detaljerna (broschyren: För dig från Finland som vill läsa vid Umeå universitet ) sänker eventuellt trösklar för de presumtiva studenterna. Kontakta lokal press inför resan för att ytterligare sprida kunskap om Umeå som en möjlig utbildningsort. Man kan göra mer marknadsföringsinsatser mot Österbotten, mot studievägledare och lärare på gymnasieskolor samt inkludera de finska gymnasisterna i de olika utskick och webbkampanjer vi gör. 8. Skolsamverkan Våra aktiviteter mot skolan har för avsikt att väcka intresse för teknik och naturvetenskap i lägre åldrar. 8.1 Teknikåttan Terese Björk har organiserat Teknikåttan detta läsår. Teknikåttan är en frågetävling i naturvetenskap och teknik för elever i klass åtta. Det huvudsakliga syftet med tävlingen är att väcka intresset för naturvetenskap och teknik bland både flickor och pojkar, stimulera deras fantasi, kreativitet och uppfinningsförmåga samt stärka deras självförtroende. Teknikåttan är rikstäckande och indelad i elva regioner, där en högskola eller ett universitet i varje region ansvarar för tävlingarna och för kontakterna med landets åttondeklassare och deras lärare. Årets tema för teknikåttan var Vatten. Tävlingsomgången startade i februari med uttagstävling i klassrummen. Totalt deltog 117 klasser från 47 olika skolor i vår region. De nio bästa klasserna bjöds in att tävla i regionfinalen den 22 april vid Umeå universitet. Under finaldagen fick eleverna chansen att besöka olika institutioner vid fakulteten och utföra några mini-workshops. Alla elever var mycket nöjda med dagen och vinnande klass blev Racklöfska skolan från Åre. Riksfinalen gick av stapeln 20 maj i Gävle och efter en mycket tuff match kom Umeålaget på en andra plats. Nästa läsår är temat: Guld och gröna skogar och Umeå universitet ansvarar för årsarbetsmötet. År 2012 kommer Umeå universitet att hålla i riksfinalen. 8.2 Levande frågelåda Projektansvarig har varit Björne Lindberg. Levande frågelåda genomfördes under våren och avslutades med en frågefinal den 7 maj i Aula Nordica. Samtliga klasser i åk 6 i Västerbotten, 17

Norrbotten samt Örnsköldsviks kommun inbjöds att deltaga med ett brev i slutet av januari. 51 klasser med totalt 863 elever deltog. Skolorna kom framför allt från Umeå med omnejd. Spridningen var från Haparanda i norr till Örnsköldsvik i söder. Två klasser fick dock lov att tacka nej p.g.a. framför allt ekonomiska skäl. Skolorna besöktes av Björne under en 4-veckors period i mars-april. Varje skola närmare än Själevad fick ett besök på 40-80 min där forskarna samt ämnesområdena presenterades. Efter besöket skrev alla klasser frågor som sorterades/filtrerades innan panelen fick ta del av frågebanken och välja ett antal frågor som kunde vara intressanta att besvara. Frågestunden den 7 maj leddes av Staffan Ling och åtta experter i en panel besvarade frågorna under ca 80 minuter. Frågor som var förberedda besvarades under knappt en timme. Därefter fick publiken ställa spontana frågor under 20 min. Panelen hade träffats vid fyra tillfällen före frågetillfället för att välja frågor och diskutera hur man lämpligen skulle kunna svara. I år gjorde vi en satsning mot mer utnyttjande av teknik. Vi använde ljud och bild i större utsträckning samt hade en videokamera på scen som via OH-projektor visade de experiment som skedde på scen. Detta var till stor fördel för de klasser som satt långt från scenen. Hela showen fick också ett bättre tryck genom detta. I år erbjöd vi ett begränsat utbud av aktiviteter på eftermiddagen efter frågelådan. Åtta klasser gjorde besök på Umevatoriet, inst. för tillämpad elektronik samt inst. för ekologi, miljö och geovetenskap. Detta har saknats av skolorna men samtidigt är det så att eleverna är trötta efter långa resor och tillställningen i Aula Nordica. Det är en ständig fråga om huruvida man ska erbjuda denna aktivitet. Inlämnade utvärderingar visade på att samtliga klasser, lärare, elever samt panelen var mycket nöjda och många ansåg att det var den bästa Levande frågelådan genom hittills. Det sammanlagda omdömet var att frågelådan fyller en viktig funktion och har betydelse för elevernas bild av naturvetenskap. Lokalen, panelen samt Staffan Ling som frågeledare, bidrar till att till att ge evenemanget en seriös prägel, vilket lärarna uppfattar som positivt. Det är tydligt att frågeledare och panelen är viktiga för att helheten ska bli lyckad. Deras roll som förebilder är också något att betona. Fredag verkar ha varit en bra dag, och 1 h 20 min är nog lagom långt. Med längre tid ökar risken att det blir oroligt i församlingen. Mer information om utvärderingen finns i en separat projektrapport. Genomgångarna med forskarna i förväg är bra, och bör definitivt genomföras även i fortsättningen. Könsfördelningen är sned i panelen 6 män och 2 kvinnor är det möjligt att ändra den till nästa år? Men vi vill inte gärna ha fler i panelen och det är svårt att byta ut någon av de duktiga som vi redan har. Bidrag till närliggande skolor: köra både 5:or och 6:or för att få ner busskostnader? Aktivitet på eftermiddagen kräver merjobb och institutionerna är less på dylika aktiviteter i maj efter alla andra evenemang mot skolan. Tveksamt om trötta elever blir mer inspirerade efter en ansträngande förmiddag? Vidareutveckla användandet av teknik Lite svårt då Staffan Ling improviserar val av frågor men väldigt viktigt för att öka engagemanget hos eleverna. Matte svårt att göra förståeligt. Få bra frågor från eleverna, Hur göra roligare? Ta upp en frågeställning som alla skolor i förväg är med och tar fram svaret till. T.ex. när kommer våren? eller en statistisk undersökning om längd, vikt, ögonfärg eller liknande. 18

8.3 Forskning à la carte Forskning à la carte består av ett urval populärvetenskapliga föreläsningar som grundskola och gymnasium kan beställa från fakulteten. Föreläsningarna ges av doktorander och forskare vid vår fakultet inom områdena biologi & geovetenskap, fysik, kemi, molekylärbiologi, matematik & data samt naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Föreläsningarna kan med fördel beställas av oss själva i rekryteringsgruppen vid exempelvis oplanerade besök av klasser eller som föreläsningspass under Student för en helg. Föreläsningsutbudet sprids främst via en broschyr som delas ut på lärarnas fortbildningsdagar här på campus under höstlovet. Dessutom har vi skickat ut broschyren per post till gymnasieskolor och högstadieskolor i Örnsköldsvik, Nordmaling, Lycksele, Vännäs, Skellefteå och Umeå. Utbudet finns även på fakultetens webb under rubriken Samverkan För skolor. Broschyren uppdaterades i oktober. Elva nya föreläsningar lades in och ett par stycken utgick. Ett nytt ämnesområde för i år var molekylärbiologi med tre föreläsare. I år erbjöd vi gratis bilersättning på en föreläsning i december om skolklassen bokade snabbt! Inför NOT-veckorna som arrangerades av Umeå kommun v.15-v.16 kontaktades vi av samordnare Leif Thylin som tyckte att Forskning à la carte-föreläsningar skulle passa in i programmet. Totalt erbjöd vi 27 föreläsningar under detta arrangemang. I juni 2010 hade 106 genomförda föreläsningar för läsåret 09/10 redovisats. Värt att notera är att ett fåtal föreläsningar är betydligt populärare än andra och de står för en stor del av verksamheten. Fördelningen av föreläsningarna ämnesvis var följande: biologi 44 %, molekylärbiologi 26 %, fysik 23 % och kemi 7 %. Det finns risk för ett mörkertal av föreläsningar som inte redovisats. Antalet redovisade föreläsningar har ökat från 65 (30 st redovisades retroaktivt) till 106 i år. Varje föreläsning utvärderas i samband med redovisning för arvodering. Längst ner på blanketten har föreläsaren möjlighet att analysera sitt klassbesök samt ge förslag på utveckling av konceptet. Överlag visade utvärderingarna att allt fungerar mycket bra och att det finns ett stort intresse från eleverna; att de är motiverade och ställer många frågor. Lärarna är tillmötesgående och intresserade. En skola i Luleå och en skola i Nordmaling krävdes på bilersättning. Verksamheten är av typen långsiktig rekrytering och är därigenom svår att följa upp med avseende på fler blivande studenter som vill söka våra program. Det måste dock ses som ytterligare en kanal för universitetet att samverka med skolan och ge elever en inblick i olika naturvetenskapliga ämnen och samtidigt väcka en nyfikenhet på hur det kan vara att läsa på universitet. Kostnader Tryck av broschyr på Print och Media i 500 ex: 6 350 kr Arvodering föreläsare: 1 500 kr/föreläsning Förnyelse av föreläsningar. Varje år bör vi ha med några nya föreläsare med spännande titlar Fundera på fler sätt att göra reklam för arrangemanget Föreläsaren bör fylla i datum för sina besök Föreläsaren bör ägna en powerpointbild till att berätta om sin väg till att bli forskare samt en powerpointbild om UmU och våra tekniska och naturvetenskapliga utbildningar (om detta inte redan görs) 19

8.4 Fortbildningsdagar för lärare Fortbildningsdagarna arrangerades 2009 för trettonde gången (27-28 oktober). Cirka 210 grundskole- och gymnasielärare samt studie- och yrkesvägledare i norra Sverige var anmälda till arrangemanget. Fortbildningsdagarna i teknik och naturvetenskap arrangeras i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Arbetsgruppen bestod av Karin Wikman, Ingrid Söderbergh, Erik Ågren, Anders Lundin, Lena Strömberg-Nilson och Anders Alanärä (SLU). I år hade vi tre teman: Hållbar utveckling, Motivation och lärande, Unga forskare samt ett antal workshops/studiebesök. Årets aulaföreläsare var: Folmer Bokma, inst. för ekologi, miljö och geovetenskap, Mikael Winberg, inst. för matematik, teknik och naturvetenskap samt Anders Fällström, inst. för matematik och matematisk statistik. På tisdagskväll bjöds lärarna på buffé och musikunderhållning. 74 av 210 lärare (35 procent) besvarade utvärderingsenkäten. Överlag fick föreläsare och workshop/studiebesök jättebra betyg. De allra flesta passen fick betyget mycket bra eller bra. Ett undantag var någon aulaföreläsare som fick svajigt betyg. Ett problem som har uttrycks från förarläsarsidan är att många lärare som är anmälda inte kommer till passet. Det orsakar främst problem på workshops. Trend anmälningar lärardagarna: 2007: 301 st 2008: 205 st 2009: 210 st Utskicket. Hur når vi ut till alla skolor på bästa sätt? Vår inbjudan når inte många lärare, kanske fastnar det på skolans administration. Finns alla skolor med i vårt register? Vi bör gå igenom våra adresslistor och till vem på skolan inbjudan skickas. Testa att bjuda in mellanstadielärare till arrangemanget? Erbjuda ett särskilt tema med workshops för lärare på lägre nivåer. Ett problem är att lärare som är anmälda inte dyker upp på passet. En lösning kan vara att erbjuda färre parallella pass. Eftersom antalet deltagare till lärardagarna har sjunkit något så bör vi ha färre parallella pass. Då blir det fler deltagare överlag på respektive pass och systemet inte lika känsligt. Är det ett särskilt år 2010? Kan bli ett tema på nästa års lärardagar Säkra kort i aulan! Vi väljer erkänt duktiga föreläsare. 9. Tryckt material och utskick Ingrid Söderbergh har ansvarat för tryckt material och utskick under läsåret. 9.1 Utbildningskatalogen Arbetet med årets utbildningskatalog leddes under första tiden av Ejvår Falck vid Informationsenheten och under den senare delen av arbetet av Ulrika Nordlander vid informationsenheten. Projektledaren kallade till ett antal arbetsmöten med representanter från fakulteterna samt Print & Media. Katalogens struktur utgår från indelningen i nio intresseområden och nybörjarprogrammen presenteras i alfabetisk ordning. Masterprogrammen presenterades endast med titlar. 20