Ann Grubbstrom. Sillar och mullvadar. Jordagande och etnicitet i Estlands svenskbygder

Relevanta dokument
Äter till släktens mark?

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Välkomna till samråd och workshop!

l et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape

"Att blotta vem jag är"

Enskiftet och dess genomförande i Hög

Varför bosätter sig människor på landsbygden?

Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige

Inflyttning till landsbygden - drivkrafter, förutsättningar och framtid

Det norrländska rummet

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Samhällskunskap/Identitet

Lärarexemplar med facit

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Militärstatens arvegods

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA

Estlandssvenskarna och bildningstraditionen

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering

Klädekonomi och klädkultur

Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013,

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

SMS-deklaration är populärast bland kvinnor. Undersökning från Länsförsäkringar mars 2009

ca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö

Laga skifte i Skruvby

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

PM Nationella prov (3) Redovisning av resultat

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Kartering och besiktning. Valla. Västlands sn Uppland. Bent Syse

Rickul/Nuckö Hembygdsförenings Medlemsblad

Det mangreligiösa Sverige

MONICA WEIKERT. I sjukdom och nöd. Offerkyrkoseden i Sverige från 1600-tal till 1800-tal. With an English summary

Bynamnen i Nyland Om den geografiska utbredningen av byar med namn på -by, -böle och -skog

TITEL -ev.undertitel-

ESTLANDSSVENSKAR. Tidigare har man antagit att estlandssvenskarnas bosättningar

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?

Noarootsi valla elamualade teemaplaneering Översättning: Göte Brunberg INNEHÅLL

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

Skiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte. Örjan Jonsson JK92J96

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Kvarnby by på 1700 talet

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

TELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 2 (okt-dec), läsåret

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Minnet av estlandssvenskarna i byn Apelka (Vippal)

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3

Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861?

IW Flerspråkighet, identitet och lärande

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Djäkneboda byaplan 2006

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Makars pensionsrättigheter

Linnebjörke rote i Dädesjö socken. Berättelsen om en stor by i ett gammalt kulturlandskap som nästan helt försvunnit in i

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Invandring och befolkningsutveckling

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Modig och stark - eller ligga lågt

Romanen som vardagsvara

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Att se och förstå undervisning och lärande

Rapport till Svenska kyrkan i Göteborg mars 2012

Extremism och lägesbilder

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Nu ska vi åka till Sverige

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

HISTORIA. Ämnets syfte

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

Äldres flyttmönster i Göteborg

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

LPP för årskurs 2, Matte V HT12

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

Lokalförsörjningsplan

Nycklar för lyckad integration genom idrott. Krister Hertting Föreläsning Idrott och mångfald Karlstad

Nytt ljus på Sandarnakulturen Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän

I denna bilaga presteras en mer utförlig beskrivning och diskussion kring metoderna för enkätundersökningen och intervjustudien med romer.

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

Förskolan Månstugan Hjulsta Backar 3-5

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Transkript:

Ann Grubbstrom Sillar och mullvadar Jordagande och etnicitet i Estlands svenskbygder 1816-1939 UPPSALA 2003

INNEHALLSFORTECKNING FORORD 9 GEOGRAFISKA PERSPEKTIV PA SVENSKESTLAND 11 1. IN LEDNING 15 Svenskar i Estland - en kort demografisk resume 16 Varfor forskning om etnicitet och jordagande i Estlands svenskbygd? 17 Syfte och overgripande fragestallningar. 18 Avgransningar i tid och rum _ 19 Undersdkningsperioden............. 19 Val av undersokningsomrdden...... 19 Administrate indelning. 20 BeareDDet estlandssvenskar.. 21 Z7 rr ~~».M..^.^^ w^..v.«u.......................*...*...«... Avhandlingens disposition _ 22 2. ETNISKA GRUPPER I FORANDRING 23 Etnicitet och nationalitet 23 Etnisk minoritet 24 Etnisk identitet 24 En foranderlig etnicitet 25 Integrering och assimilering..- 26 Byte av etnisk tillhorighet................27 Sprakets betydelse for den etniska identiteten 28 Den etniska identitetens utbredning i rummet 30 3. BONDER UNDER GODSAGARNAS HERRAVALDE OCH I DET FRIA ESTLAND 33 Fran arrendatorer till sjalvagande bonder i 6st- och Vasteuropa 33 Forbud mot livegenskap och mojlighet till frikop av glrdar i Estland 34 Godsjord, bondejord och sjattedelsjord 35 Dagsverken och kontrakt 36 Byn och dess sociala grupper - 37 De svenska privilegierna 39 Privilegierna i 1856 drs bondelag 41 Privilegiernas betydelse for svenskarna som etnisk grupp 42 Frikopen i Estland 43 Skiftesdelning - en forutsattning for frikop 44

Svenska skolor under sjalvstandighetstiden... 58 Mojligheter att inforskaffa kontanter i svenskbygden 45 Mark, jordagande och etnicitet 46 Svenskarnas kontakter med andra omraden och relationen till esterna 48 Kyrka och skola - viktiga formedlare av svenska spraket 49 Den etniska medvetenheten 6kar 50 Estlandssvenskt kulturellt uppvaknande 51 Det historiska inslaget i den konstruerade etniciteten 52 Jordreformer i Central- och Osteuropa efter forsta varldskriget 53 Den estlandska jordreformen 54 Jordskiften............ 56 Den gemensamma estlandssvenska rorelsen och statlig assimileringspolitik 56 Estlandssvenskar i ett sjalvstandigt Estland... 56 Inskrankningar i minoriteternas rattigheter...57 Ncmnbyten...... _......_......_......... 59 4. METOD OCH KALLOR 61 Metod-och kalloversikt. 61 Nagra generella kallkritiska kommentarer angaende de skriftliga kallorna 62 Person- och qdrdsnamnens stavninq 62 Kamerala handlingar om byar och gdrdar... 62 Historiska kartor.;.:. 64 Befolkningsuppgifter 65 Etnisk tillhorighet. 66 Intervjustudien 68 Urval av intervjupersoner. 68 Intervjusituationen.. 69 Kodning och analys............... 70 5. DE SVENSKA BYARNA PA NUCKO 73 I. TIDEN FOREFRIKOPEN 73 Inledning och bakgrund 73 Nucko fore - 1816 tvister mellan godsagare och svenska bonder. 73 Gods och byar pd A/oc/cd._... ^«...... m... m _ «...«...... 74 Oversikt och disposition... 77 Kallkritisk diskussion om etnisk tillhorighet 79 Ann Trauser svensk eller est?......... 79 Uppgifter om etnisk tillhorighet pd Nucko... 81 Svenskar och ester fore frikopen....._...».«........ «._...... m..-...«««...«...85 Skillnader i bosattningsmonster och socialstalining 85 Uppdelningen mellan gods- och bondejord 87 Penningranta - andelen estniska familjer okar 88 Liickholm.. 89

Nucko pastoral 90 Birkas 90 Schottands 90 Nomkull. 91 Dirslet och Sutlep 91 Svenskarnas etnicitet och status 1816-1880 91 II. FRIKOPEN PA NUCKO - HUR PAVERKADES DEN ETNISKA SAMMANSATTNINGEN? 97 En jamforelse mellan godsen _ 97 Hur finansierades gardskopen? 98 Svenskar och ester i Enby 100 Sjukdom och tomma gdrdar - inflyttning av ester fore frikopen 100 Frikopen...................101, Svenska och estniska gdrdskop 102 Forhdllandet mellan svenskar och ester - ester blir svenskar och svenskar blir ester. 105 Hur psverkade frikopen den etniska sammansattningen pa Nucko? _ 106 Nyinflyttade ester frikopte gardar 107 Enby och Stor-Harga - _ 707 Ester som bott i byn sedan tidigare frikopte gardar 108 Pasklep 108 Osterby 110 Sutlep 110 Svenskar som bytte etnisk tillhorighet kopte gardar 110 Schottands 110 Birkas _ 112 Taibels Dirslatt. 112 Svenska frikopare i Klottorp 112 Den etniska sammansattningen i herrgardsbyarna 113 Luckholm och Kolanas 113 l-fosby * 114 Dirslet 115 Nucko Pastoral 115 Tva tendenservid det nya arhundradets bb'rjan - 115 Jordlosa aidre svenskar. 115 Ett nyvaknat intresse for den svenska etniciteten bland den yngre generationen 116 Hur paverkades svenskarnas status av frikopen? 117 III. NUCK6 UNDER JORDREFORMEN OCH SJALVSTANDIGHETSTIDEN 121 Familjen Nyholm i den nya jordreformbyn Bisholm 121 Jordreformen pa Nucko 122 Vilka prioriteringargjordes vid utdelandet av jordreformgdrdarna pd Nucko? 123 Herrgdrdsjordbruken i ny tappning 124 Etnisk forandring i samband med jordreformen? 125 Arrendegardarna frikops _ 126

Dirslatt 126 Luckholm och Kolands 127 Gutan as 128 Nya jordreformbyar 129 Pasklep 129 Sutlep 130 Klottorp 130 Birkas och Skdtanas 131 Byar med fa eller inga jordreformgardar 131 Enby. 131 Osterby. 134 Stor-Harga 134 Jordreformen och den etniska sammansattningen - en sammanfattning 135 De svenska kvinnorna en moders mal 135 Svenskarna under 1920- och 1930-talet 136 Nuckosvenskarna och den statliga estniseringen pd 1930-talet. 136 Namnbvten pd Nucko.. 138 Svenskarnas status under sjalvstandighetstiden 140 6. SVENSKARNA I VIPPAL 143 De fdrsta frikopen... Innebar frikopen en etnisk forandring?.......... ::...: I. DE SVENSKA BYARNA UNDER 1800-TALET OCH FRIKOPEN 143 Inledning och disposition 143 Byar och girdar-studiens avgransning 144 Hur kan man bedriva etnicitetsstudier i ett omrade som officiellt var helt estniskt? 145 De svenska byarna i Vippal historisk bakgrund 147 Dagsverken 1816-1919. 149 Svenskar och ester under WichterDals aods 151 Skiftesdelning 1853-1855 - bonderna borjar betala penningranta 152 Inkomster som kunde ge overskott 154 Skifte och frikop - kontinuitet eller forandring bland gardar och brukare? 156 Siattedelsiord och dranastalien 156 Skiftesdelning 1885 - nya gdrdar Stuve och Ri. 157 Losmansgdrdar fore och efter skiftet...^... 160 Religios tillhorighet och langtan efter egen jord 163 Sammanfattande diskussion 164 II. JORDREFORMEN 1919 OCH ETT NYVAKNAT INTRESSE FOR DEN SVENSKA ETNICITETEN I VIPPAL 167 Arrendeg^rdarna frikops 167 Estniska eller svenska nybyggare? -168 Delning och avstyckning av gardar 169 Vippalsvenskarna under 1800-talets slut och fram till 1939 170 Det regnar alltmersallan 171

Skolan 173 Religionsundervisning pd svenska 173 Svensk skola i det sjalvstandiga Estland - sillar och mullvadar 175 Den svenska skolan iapelka 178 Statliga kampanjer for namnbyte 179 Svenskar i officiella dokument 181 Sammanfattande diskussion 182 7. AVSLUTANDE DISKUSSION 185 Jordagande och forandringar i den etniska sammansattningen 185 Tiden fram till frikopen 185 1860- och 1870-talet, forandringarnas drtionden 187 Frikopen och forandringar i den etniska sammansattningen 188 Hurpdverkades den svenska befolkningen av att andelen ester okade? 190 Jordreformen 1919 och dess paverkan pa den etniska sammansattningen 191 Stabila och instabila byar 193 Slutord 196 SUMMARY 197 LITTERATUR OCH KALLOR 205 BILAGA 1. Gods- och bynamn 218 BILAGA 2. Totala antalet familjer och antalet respektive andelen estniska familjer for olika gods och byar pa Nucko 1816-1934 219 BILAGA 3. Intervjustudiens teman och frageomraden 220 FIGUR OCH TABELLFORTECKNING Figurer Figur 1.1 Estlandssvenska bosattningsomraden under 1930-talet 20 Figur 2.1 Exempel pa en estlandssvensk persons etniska identitet och dess rumsliga nivaer 31 Figur 3.1 Nucko nykterhetsforening 1903 52 Figur 5.1 De nio godsen pa Nucko samt de underlydande byar som definieras som estlandssvenska och finns med i undersokningen 75 Figur 5.2 Andelen estniska familjer 1816-1934 pa gods och i byar pa Nucko 78 Figur 5.3 Antalet svenska och estniska familjer pa Schottanas gods samt pa vilka olika typer av gardar debodde 1839-1855 86 Figur 5.4 Liickholms herrgard pa 1870-talet 90 Figur 5.5 Thoren med sin forsta arskurs elever vid Paskleps svenska seminarium 1876 94 Figur 5.6 Andel frikopt jord av respektive gods totala jordinnehav ar 1890-1920 97 Figur 5.7 Medelareal for frikopta gardar fran samtliga gods pa Nucko 98 Figur 5.8 Skifte och frikop i Enby. 103 Figur 5.9 Andelen estniska och svenska familjer i Enby 1864-1914 105 Figur 5.10 De frikopande bondernas etniska tillhorighet i Nuckos byar. 106 Figur 5.11 Principskiss over fyra orsaker till forandringar i den etniska sammansattningen i samband med frikopen 107

Figur 5.12 Pasklep by efter skiftet 1885, innan frikopen paborjades 109 Figur 5.13 Frikopta gardar i Skatanas by. Ill Figur 5.14 Johan Fahrman "Spikar Johan" som arrenderade garden Skats i Kolanas, fotograferad 1911... 114 Figur 5.15 Forsamlingsbor utanfor Nucko prastgard 1905 119 Figur 5.16 Medelstorlek for jordreformgardarna pa Nucko 123 Figur 5.17 Nuckos byar pa 1930-talet. 126 Figur 5.18 Ett av manga brollop mellan svenskar och ester i Enby. 132 Figur 5.19 Familjen Anders och Jula Peedu med barnen 133 Figur 5.20 Folkskolan i Bysholm, Nucko 137 Figur 5.21 Antal personer som bytte namn i de svenska byarna pa Nucko under 1930-talet och antalet som var inskrivna i den svenska respektive den estniska kyrkboken 138 Figur 6.1 Svenska byar och ensamgardar pa Wichterpals gods 144 Figur 6.2 Den nuvarande herrgardsbyggnaden i Vippal som byggdes under Gustaf von Knorrings tid 150 Figur 6.3 Vippalkvinnor i folkdrakt 152 Figur 6.4 Stranden i Kivra 1922 154 Figur 6.5 Gardar och byar med sarskild anknytning till godset enligt skiftena 1853-1855 och 1885 156 Figur 6.6 Irjas gird efter skiftesdelningen 1885 157 Figur 6.7 Artal for det forsta frikopet i byar och enskilt belagna gardar i Vippal 159 Figur 6.8 Antalet byten av brukare vid frikopen 1868-1910 och antalet gardar som koptes av en familj i vilken nagon av makarna var inflyttad est..: 162 Figur 6.9 Antalet och andelen med luthersk respektive ortodox tro enligt 1889 5rs familjenamnsregister..l63 Figur 6.10 Jordreformgardarna och dess agare i Korsnas 169 Figur 6.11 Antalet nytillkomna gardar genom delning och avstyckning i olika byar samt antalet estniska respektive svenska kopare 170 Figur 6.12 Garden Back i Uglas med de fiesta av byns svenskar &r 1908 172 Figur 6.13 Hemsprak i Vippals svenskbyar 1929 173 Figur 6.14 Katarina Hammerman med sin forsta skolklass i Vippal 1924-1925.-...177 Figur 6.15 Antalet efternamn som byttes i Vippals svenskbyar 1934-1938 180 Figur 6.16 Antalet svenskar och ester i Vippals svenskbyar enligt folkrakningen 1934 182 Figur 7.1 Orsaker till forandringar i den etniska sammansattningen i samband med frikopen och vilken faktor som dominerade i olika byar pa Nucko 189 Figur 7.2 Exempel pa uttryck for den officiella och den privata etniska identiteten 192 Figur 7.3 En stabil och en instabil bys forhallande till etniska forandringar vid frikopen respektive bibehallandet av den svenska identiteten 195 Tabeller Tabell 3.1 Oversikt av olika typer av gardar och bostader 39 Tabell 4.1 De intervjuades fordelning pa bostadsort under 1920- och 1930-talet, kon och nuvarande hemland 68 Tabell 4.2 Kodning av intervjuutskriften i olika teman 71 Tabell 5.1 Antal gardar i Nuckos gods och byar enligt kyrkboken 1830-1840 77 Tabell 5.2 Ester och svenskar enligt berakningar utgaende fran all befolkning i kyrkboken 1915-1924 samt rekonstruerat invsnarantal i Klottorp 1925 83 Tabell 5.3 De sex kyrkbokfbringsperioderna samt bokfbringstid for de svenska och estniska bockerna for S:a Catharina forsamling p4 Nucko 84 Tabell 5.4 Gardar pa Luckholms godsjord 87 Tabell 5.5 De tidigare arrendebondernas och frikoparnas etniska tillhorighet i Enby. 104 Tabell 6.1 Antalet gardar i de svenska byarna i Vippal 1816-1939 145 Tabell 6.2 Skiften och frikop fore det stora skiftet i Vippal 1885 159