LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013
Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men fortsatt tillväxtvärk... 5 Utveckling per delkomponent... 6 Utvecklingen på länsnivå... 7 Länsvisa resultat... 9 Blekinge... 9 Dalarna... 9 Gotland... 10 Gävleborg... 10 Halland... 10 Jämtland... 11 Jönköping... 11 Kalmar... 11 Kronoberg... 12 Norrbotten... 12 Skåne... 12 Stockholm... 13 Södermanland... 13 Uppsala... 13 Värmland... 14 Västerbotten... 14 Västernorrland... 14 Västmanland... 15 VGL... 15 Örebro... 15 Östergötland... 16 Resultat per delkomponent... 17 Nettotillväxt i bolagsstock... 17 Tillväxt inom företag... 18 Attityd till företagande... 19 februari 2013 2
Sammanfattning Företagarnas entreprenörsindex mäter hur entreprenörskapet i Sveriges olika län förändrats och ser ut i förhållandena till varandra. Indexet består av tre delkomponenter; nettotillväxt av antalet aktiebolag i förhållande till befolkningen, andelen företag som ökat sysselsättningen, samt befolkningens attityder till företagande. Resultatet av index redovisar som poäng per län. Företagarklimatet, mätt som entreprenörsindex, har förbättrats sedan 2004. Högst index finns i Stockholm, Gotland och Jämtland. Lägst i Kronoberg, Västernorrland och Kalmar. Index har stigit i samtliga län. Förbättringen beror framför allt på att antalet företag stigit. Däremot har andelen växande företag blivit något lägre, dvs fler företag men få som växer. Den viktigaste slutsatsen på nationell nivå kan därmed summeras som: Lätt att starta företag men svårt att växa. Skillnaderna mellan länen är betydande vad gäller de ingående delkomponenterna. Det finns t ex tre gånger som många företag per tusen invånare i Stockholm jämfört med Kalmar. Å andra sidan har Stockholm hälften så hög andel företag som ökat sysselsättningen jämfört med Gotland som ligger högst i den kategorin. Vad gäller attityder till företagande är skillnaderna mindre. Högst poäng på antal företag får Stockholm lägst Kalmar. Högst poäng på tillväxt får Gotland lägst Stockholm Högst poäng attityd får Stockholm lägst Kronoberg. Stockholm redovisar den största förbättringen sedan 2004, och Kalmar den lägsta. Även Halland, Uppsala och Västar Götaland uppvisar snabba ökningar, medan Blekinge och Östergötland har den svagaste förbättringen. Inledning Det är i de små företagen som tillväxten sker och har skett de senaste tjugo åren. Runt 1,6 miljoner människor i Sverige sysselsätts i små företag. Drygt 99 procent av landets företag är småföretag. Sedan 1991 har fyra av fem nya jobb tillkommit i företag med färre än 50 anställda. Sveriges ekonomi och välfärd är alltså beroende av att de små företagen går bra och kan fortsätta att anställa. Allt talar dessutom för att småföretagens betydelse kommer att öka ytterligare framöver. Med allt mer öppna marknader, snabb teknikutveckling och hård internationell konkurrens ställs nya krav på svenska företag. Det är omöjligt att styra eller förutsäga vart utvecklingen går. Det går inte att idag peka ut framtidens vinnande företag eller sektorer. Men en sak är säker vad gäller framtiden: nyföretagandet, småföretagen och företagarna blir allt viktigare. För att på ett enkelt sätt belysa hur förutsättningarna för entreprenörskap förändrats har Företagarna tagit fram ett Entreprenörsindex som avser att vara en lättfattlig mätning på hur entreprenörskapet i Sveriges olika län förändrats och ser ut i förhållandena till varandra. Det gör inte anspråk på att vara tungt vetenskapligt, utan avser att på ett enkelt sätt att lyfta några avgörande faktorer för ökat företagande och tillväxt. Vi vill därmed lyfta företagarfrågorna på ett enkelt sätt. Vi vill också lyfta dem på en nivå länsnivån som i ganska hög grad inte alls finns i debatten eller andra mätningar. Vi vill inspirera till diskussion och jämförelser mellan och inom länen. februari 2013 3
Så gjordes Entreprenörsindex Rapporten bygger på tillgänglig offentlig statistik och undersökningar över antalet företag, företagstillväxt och attityder till företagande. Vi har analyserat data på länsnivå från 2004-2011. De tre variabler som ingår i undersökningen är: Nettotillväxt i bolagsstocken: Här tittar vi på antalet nystartade AB minus antalet avslutade AB i förhållande till 1000 invånare i området. Tillväxt inom företag: Här tittar vi på andelen företag i bolagsstocken som har vuxit i personal. Attityd till företagande: Här tittar vi på andelen som är positivt inställda till att själva bli företagare i respektive region. Andelarna för de tre delkomponenterna är av naturliga skäl olika stora. Det går därmed inte direkt att summera dem till ett samlat index. För att kunna lägga samman dessa värden väljer vi därför att normera svaren så att de andelarna kan jämföras 1. Nästa fråga gäller hur de tre delkomponenterna ska viktas. Vi har därvidlag valt att ge störst vikt åt företagens tillväxt, medan attityden till företagande får en något lägre vikt. Att ha påvisad ökad personalstyrka torde betyda mer för tillväxt och även för det faktiska företagarklimatet än en ökad attityd bland befolkningen, som främst har betydelse på lite längre sikt. När vi ska väga samman de tre kategorierna till ett enda resultat har vi därför valt att ge Nettotillväxt i bolagsstock: 30 procents vikt Tillväxt inom företag: 50 procents vikt Attityd till företagande: 20 procents vikt 1 Detta gör vi genom att vi väljer Nettotillväxt i bolagsstocken som basnivå (där medeltalet för nationen ligger på 1,36 nya företag per tusen invånare). Talet 1,36 motsvarar 136 procent rent matematiskt. Vi vill därför att Tillväxt inom företag och Attityd till företagande ska få samma medeltal. Detta för att vi då får lika stora bitar att leka med. Värdena för Tillväxt inom företag (som har ett medel på 6,8 procent) multipliceras därför med 19,86. Och värdena för Attityd till att bli företagare (som har ett medel på 7,1 procent) multipliceras därför med 18,4. februari 2013 4
Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men fortsatt tillväxtvärk Från nivån 100 år 2004 har rikets totala Entreprenörsindex stigit till 167 år 2011. Bakom uppgången ligger framför allt en ökning av nettostocken av företag (Se höger). Man kan tydligt se de negativa effekterna av finanskrisen 2008-2009 som påverkade index relativt kraftigt. Framför allt utvecklades tillväxten av antalet företag svagt, till följd av lägre nyföretagande och stigande antal konkurser. Uppdelat på länsnivå är skillnaderna betydande mellan de olika länen. För 2011 ligger Stockholm i topp följt av Gotland och Jämtland. Sist finner vi Kalmar, Västernorrland och Kronoberg. Entreprenörsindexår2011 Stockholms förstaplats beror framför allt på att länet har överlägset högst andel företag i förhållande till befolkningen. Även vad gäller attityderna till företagande ligger Stockholm i topp. Det stora antalet företag medför dock att andelen tillväxande företag i länet är relativt låg. Vad avser Kalmar på jumboplatsen är det framför allt antal företag som drar ned länet, men också attityderna till företagande är låga jämfört med landet i stort. februari 2013 5
Utveckling per delkomponent Totalt sett har entreprenörsindex stigit sedan 2004, men utvecklingen uppvisar stora skillnader för de tre delkomponenterna. Antalet företag har totalt sett ökat snabbt, medan andelen företag som växer sysselsättningsmässigt tvärtom minskat. Attityderna till företagen är i stort sett oförändrade, eller något sjunkande. Vad gäller lättheten att starta företag har en rad viktiga reformer genomförts de senaste åren, t ex en halvering av kravet på aktiekapital från 100 000 till 50 000 kronor och borttagandet av revisionsplikten för de minsta företagen. Att andelen företag som växer sysselsättningsmässigt sjunkit något, är delvis en effekt av ökningen av antalet företag, och sannolikt delvis även en effekt av att den nya tekniken gör det möjligt att växa nätverksmässigt utan att växa sysselsättningsmässigt. Men det visar också på den tillväxtvärk och de tillväxthinder som möter många små företag. Enligt den senaste småföretagsbarometern uppger ca 60 procent av småföretagen att det finns goda expansionsmöjligheter. Samtidigt visar entreprenörsindex att endast en bråkdel av företagen verkligen växer sysselsättningmässigt. Att lindra tillväxtvärken är den stora uppgiften för näringspolitiken framöver. Attityden till företagande har totalt sett fallit något sedan 2004. Tvärt emot vad man kunde trott, förbättrades attityderna till företagande något under krisen 2008-2009, måhända en effekt av att de små företagen red ut krisen betydligt bättre än de större, för att därefter åter sjunka något. Med tanke på den allt större insikten om entreprenörskapets betydelse, införandet av entreprenörskap i utbildningen mm är det oroväckande att attityderna inte förbättrats. Slutsatsen av analysen på komponentnivå kan i korthet sammanfattas; lättare att starta företag, men fortfarande svårt att växa. februari 2013 6
Utvecklingen på länsnivå Samtliga län redovisar en förbättring av Entreprenörsindex mellan 2004 2011. Även i detta fall är det dock stor skillnad mellan de olika länen. Stockholm redovisar den största förbättringen, och Kalmar den lägsta. Även Halland, Uppsala och Västra Götaland uppvisar snabba ökningar, medan Blekinge och Östergötland har den svagaste förbättringen. Vid den första mätningen 2004 redovisade Gotland den högsta poängen, följt av Jämtland och Halland. På de tre sista platserna återfinns Jönköping, Kronoberg och Västra Götaland. Utvecklingen per län och år framgår av tabellen nedan. Entreprenörsindex Län 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Blekinge 131,9 121,6 127,8 139,3 144,0 120,2 127,2 149,8 Dalarna 124,2 123,0 128,8 128,4 136,9 123,8 144,6 157,3 Gotland 169,9 161,7 164,6 184,4 199,0 148,4 183,7 200,1 Gävleborg 115,6 119,8 125,0 132,0 137,6 125,3 145,5 142,5 Halland 135,3 135,6 135,2 158,1 151,7 132,3 162,3 193,1 Jämtland 159,2 145,2 164,1 160,9 146,1 142,7 170,6 198,4 Jönköping 112,0 114,8 121,5 121,5 130,0 111,1 135,1 151,9 Kalmar 125,4 125,4 139,5 136,8 141,5 124,4 140,7 132,4 Kronoberg 112,0 113,2 126,4 125,0 121,2 111,3 132,2 138,7 Norrbotten 122,7 114,7 131,7 146,6 136,6 120,5 150,2 157,4 Skåne 120,7 115,3 132,2 137,5 139,8 119,7 141,0 163,0 Stockholm 116,4 101,8 130,9 151,3 142,2 130,2 178,7 216,2 Södermanland 115,5 111,8 121,4 128,9 135,1 120,6 140,6 155,7 Uppsala 128,4 121,9 136,1 137,3 141,5 132,1 163,4 175,9 Värmland 130,1 122,8 130,2 148,2 147,1 125,2 134,6 165,1 Västerbotten 119,9 115,3 105,3 126,7 128,5 109,9 131,4 157,0 Västernorrland 121,1 120,8 125,6 142,1 137,4 122,7 131,8 138,0 Västmanland 119,9 124,1 116,9 143,8 131,4 112,9 144,9 157,7 VGL 110,1 100,2 110,6 120,6 124,4 107,5 137,1 156,5 Örebro 124,0 109,6 120,2 137,4 140,0 113,6 138,4 147,2 Östergötland 129,3 122,9 135,1 137,8 136,0 119,4 136,4 149,6 Riket 115,7 109,9 122,9 133,1 133,5 118,3 147,5 167,5 februari 2013 7
Avslutning Småföretagen har varit den svenska ekonomins draglok i 20 år. Med allt mer öppna marknader, snabb teknikutveckling och hård internationell konkurrens ställs nya krav på svenska företag. Det är omöjligt att styra eller förutsäga vart utvecklingen går. Det går inte att idag peka ut framtidens vinnande företag eller sektorer. Men en sak är säker vad gäller framtiden: nyföretagandet, småföretagen och företagarna blir allt viktigare. I dagens läge är det extra viktigt att prioritera insatser som ger nya och växande företag som kan ta oss förbi ekonomisk oro och kris till tillväxt och välstånd. Det gäller för regeringen att skicka rätt signaler genom effektiva åtgärder som skapar tillväxt. Det har blivit lättare att starta företag under de senaste 8 åren, inte minst tack vare lägre krav på aktiekapital, men det finns fortfarande stora tillväxthinder. Enligt den senaste småföretagsbarometern uppger ca 60 procent av småföretagen att det finns goda expansionsmöjligheter. Samtidigt visar entreprenörsindex att endast en bråkdel av företagen verkligen växer sysselsättningmässigt. Att lindra tillväxtvärken är den stora uppgiften för näringspolitiken framöver. Det finns en rad åtgärder som skulle gör det lättare för de små företagen att växa. Företagarna vill här lyfta fram tre långsiktiga och strukturella åtgärder på nationell nivå som kan ge den tillväxt i sysselsättning i småföretag som Sverige behöver. 1. Gör det billigare att anställa och växa. För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt behövs ett skattesystem som uppmuntrar nyföretagande, expansion och nyanställningar. Sverige behöver en genomgripande skattereform, men som steg på vägen mot detta vill Företagarna bland annat sänka arbetsgivaravgifterna genom att ta bort den allmänna löneavgiften för de små företagen. En sänkning av arbetsgivaravgifterna ger utrymme för fler växande företag och skapar många nya jobb. 2. Förbättra företagens finansieringsmöjligheter. Företagen pressas mellan svårigheter att få banklån, långa betaltider och en svagare konjunktur. Investeraravdraget är en viktig åtgärd, men mer behövs, Ett viktigt steg är att beskatta personaloptioner som kapital och inte som tjänst. Det skulle både öka tillgången på kapital och göra det lättare för företag att knyta till sig nyckelmedarbetare. Regeringens förslag att införa Europas hårdaste kapitaltäckningskrav för bankerna riskerar att ytterligare försvåra småföretagens möjligheter att få krediter och bör därför inte genomföras. 3. Öppna upp nya marknader. LOV, RUT- och ROT-avdrag är utmärkta exempel på åtgärder som skapar nya tillväxtmarknader. Ett vinstförbud för välfärdsföretag skulle slå orimligt hårt mot alla små företag i sektorn. Dessutom behövs närmare samverkan mellan universitet och högskolor och näringslivet. Där finns kunskap och resurser för att hjälpa företagen att utveckla sin verksamhet. Regeringens satsningar på forskning och innovation behöver därför anpassas bättre för de små företagens behov och förutsättningar. februari 2013 8
Länsvisa resultat Nedan redovisas index per län och variabler. Blekinge Dalarna februari 2013 9
Gotland Gävleborg Halland februari 2013 10
Jämtland Jönköping Kalmar februari 2013 11
Kronoberg Norrbotten Skåne februari 2013 12
Stockholm Södermanland Uppsala februari 2013 13
Värmland Västerbotten Västernorrland februari 2013 14
Västmanland VGL Örebro februari 2013 15
Östergötland februari 2013 16
Resultat per delkomponent Nettotillväxt i bolagsstock februari 2013 17
Tillväxt inom företag februari 2013 18
Attityd till företagande februari 2013 19