Verksamhetsberättelse och bokslut för 2006
Innehåll 1 På rätt väg 2 Fokusområden 2.1 Trafik och infrastruktur 2.2 Näringslivsutveckling 2.3 Kompetensutveckling 3 Regionalt tillväxtprogram (RTP) 4 Internationellt arbete 5 Vision och Sörmlandsstrategi 6 Opinionsbildning och dialog 7 Rapportörskap 8 Förvaltningsberättelse 8.1 Regionförbundets resultat 8.2 Den samlade huvudverksamheten 8.3 Regionförbundets kansli 8.4 Politisk styrning 8.5 Sidoverksamhet FoU Äldre 8.6 Mål för god ekonomisk hushållning 8.7 Årsredovisning ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 2(28)
1 På rätt väg Med 2006 avslutas Regionförbundet Sörmlands första mandatperiod och många goda resultat har uppnåtts. Redovisningen av verksamhetsåret 2006 blir också en summering av förbundets första 3,5 år. Rätt frågor har hanterats under mandatperioden och den politiska ledningen i länet har blivit tydligare. Detta har i sin tur ökat styrkan i opinionsbildningsarbetet. Efter att regionfullmäktige under våren antog en vision för Sörmland startade arbetet med en Sörmlandsstrategi för att omsätta visionen i konkreta insatser. Detta är glädjande eftersom Sörmland har saknat en gemensam, politiskt förankrad strategi för länets och regionens utveckling. Vidare togs ett par viktiga steg mot en förbättrad kollektivtrafik, något som har varit en prioriterad fråga för regionförbundet ända från starten. Regionfullmäktige antog under året en vision som tar sikte på att hälften av alla som arbetspendlar ska göra det med buss eller tåg inom 20-25 år, vilket har både effektivitetsmässiga och miljömässiga motiv. Stora satsningar på lokal och regional nivå krävs för att förverkliga visionen, något som kommunerna och landstinget ställt sig bakom. En av de största utmaningarna för Regionförbundet Sörmland de inledande åren var att informera och engagera förbundets medlemmar. För att stärka fullmäktiges ställning inrättades under 2006 politiska rapportörskap. Rapportörernas redovisning vid periodens sista fullmäktige i november 2006 visade att detta är ett lyckosamt initiativ. I övrigt arbetade regionförbundet under året vidare med de ordinarie uppdragen från medlemmarna och staten. Förbundet intensifierade samarbetet med länsstyrelsen, Mälardalsrådet och de regionala samverkansorganen i Mälardalen och Östra mellansverige. I Mälardalsarbetet står infrastrukturfrågorna i centrum genom samarbetsprojekt En Bättre Sits. Tillsammans med länen i Östra Mellansverige medverkade regionförbundet i utformningen av två program för EU:s nya strukturfonder, där Sörmland nu får delta för första gången på allvar. En summering av den första mandatperioden visar att det var en riktig satsning att bilda Regionförbundet Sörmland. Hanteringen av kollektivttrafikfrågorna och infrastrukturplaneringen är tydliga bevis på detta. Regionförbundets förmåga att politiskt driva strategiska utvecklingsfrågor genom opinionsbildning har gett positiva resultat. Nu återstår att bredda informationen och dialogen med medlemmar och andra intressenter. Regionförbundet har hållit sig väl inom givna ekonomiska ramar och ett eget kapital har byggts upp som en bas för kommande satsningar. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 3(28)
2 Fokusområden 2.1 Trafik och infrastruktur Fokus på regionförstoring och storregional samverkan Begreppet regionförstoring är i många avseenden ett samlande begrepp för insatserna inom trafik och infrastruktur. Ett av syftena med fokusområdet är att göra det möjligt för människor att agera över större regioner. För kommuner och orter innebär detta att förutsättningarna för planeringen av service mm successivt förändras när medborgarna och företagen agerar på en allt större arena. Det finns ett behov från kommunerna att öka förståelsen av regionförstoringens effekter för att aktivt kunna möta de krav denna ställer. Partnerskapet för regionförstoring, som är en grupp av lokala och regionala politiker samt experter, fortsatte under 2006 att följa det samarbete med en forskargrupp från KTH vilket inleddes 2005. Man tog också ställning till en fortsättning och breddning av begreppet och dess funktioner och konsekvenser. I ett delprojekt studeras nu regionförstoring ur olika aspekter. Fyra orter i Sörmland tjänar som illustrationsexempel. Studiens första del innebär kartläggning av förändringar med avseende på boende, sysselsättning och pendlingsmönster. I studiens andra del riktas intresset mot inflyttare respektive stannare i de studerade orterna. Ambitionen är att generellt diskutera under vilka förutsättningar regionförstoring skapar utvecklingsmöjligheter och hur strategier kan utvecklas för att realisera dessa potentialer. Storregional samverkan En Bättre Sits Under 2006 fördjupades det gemensamma arbetet i Stockholm-Mälarregionen med infrastruktur och trafikfrågor. Det präglade i stort sett allt arbete inom fokusområdet. I maj levererades gemensamma målformuleringar som grund för ett fortsatt arbete mot gemensamma prioriteringar inför kommande planeringsomgångar. Sörmland deltog aktivt på både politisk nivå genom de fyra beredningsgrupperna fram till avbrottet för valet. Det stora arbetet återupptogs och den 8 december arrangerades en stor konferens där de delvis nya politiska beredningsgrupperna tillsattes och arbetet fick ny input. Arbetet i En Bättre Sits tas regelbundet upp på styrelsemötena och förankras där. Infrastruktur Under 2006 fortsatte genomförandet av de båda nationella infrastrukturplanerna och den regionala länstransportplanen. Genomförandegraden av länstransportplanen 2006 har varit högre än de tidigare två åren då det främst är de större vägobjekten som bidragit till detta, men den lovade framtunga planen är fortfarande försenad. Under senare delen av 2006 fick regionförbundet kännedom om en kraftig fördyring av byggandet av Förbifart Malmköping på grund av två större skred. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 4(28)
Den beräknade fördyringen uppgavs till 37,5 Mkr som ska bekostas av länets infrastrukturplan. Förberedelser för en revidering av länstransportplanen har gjorts för ett år 2007. Under 2006 gav regeringen trafikverken i uppdrag att samla underlag för en ny inriktningsplanering för 2010-2019. Parallellt med det uppdraget har regeringen även gett Banverket och Vägverket uppdrag att revidera de befintliga nationella planerna. Dessa arbeten kommer att pågå under nästkommande år vilket även kommer att involvera kansliet. Kollektivtrafik Arbetet med att ta fram ett delvis nytt konsortialavtal för kollektivtrafiken var intensivt under 2006. Parallellt med detta utarbetades och ades kollektivtrafikvisionen utifrån den viljeinriktning som styrelsen antog 2005. En överenskommelse om nytt avtal gällande fördelningen av underskott mellan ägarna vad gäller tågtrafiken träffades den 1 juni 2006 och under hösten fattade samtliga ägare om detta. Kollektivtrafikvisionen för pendling i Sörmland antogs av regionfullmäktige under våren och är en viktig utgångspunkt för länets fortsatta arbete med kollektivtrafik. Under 2006 arrangerade regionförbundet tillsammans med Länstrafiken Sörmland AB ett första ägarråd. Ägarna ade att ge regionförbundet i uppdrag att fortsätta utreda länets kollektivtrafik med fokus på busstrafiken som komplement till tågtrafiken samt att påbörja översyn av resterande delar av konsortialavtalet. Regionförbundets arbetsutskott var styrgrupp för arbetet som utförs av kansliet i nära samarbete med trafikhuvudmannen. Stråkarbete Regionförbundet är tillsammans med länets kommuner och grannlänen engagerade i flera stråkarbeten. ADB-samarbetet: Inom ABD-samarbetet, d v s samverkan mellan kommunerna i Sörmland och på Södertörn inklusive Stockholm stad samt Stockholms läns landsting (RTK) och Regionförbundet, genomfördes under 2006 ett antal aktiviteter. Arbetsgrupperna inom utbildning och bostäder tog fram kunskapsunderlag inom respektive område. Regionförbundet deltog aktivt med fokus på trafik- och tillgänglighetsfrågor över länsgräns. Två studier genomfördes vilka beskriver och problematiserar pendlingsutbytet över länsgräns med fokus på den tillgänglighet som finns för resenärerna och de problem som uppkommer. TGOJ-banan: Regionförbundet genomförde tillsammans med Länstrafiken under 2005 en utredning om persontrafik längs TGOJ-banan. Styrelsen ade under året att länet ska gå vidare och via Banverket få till stånd en förstudie längs sträckan. Detta fick stort genomslag massmedialt. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 5(28)
Ostlänken: Som en av delägarna i bolaget Nyköping-Östgötalänken AB deltog regionförbundet i arbetet med Ostlänken. Kansliet deltar aktivt i Banverkets utredningsarbete med särskilt fokus på trafikeringsfrågorna kopplade till grannlänen och övriga parter. Mälardiagonalen: För den så kallade Mälardiagonalen, d v s stråket Norrköping- Strängnäs-Uppsala, avslutade ett partnerskap med regionförbundet som en av projektägarna ett utvecklingsprojekt som påbörjades under 2005. Räta linjen: Regionförbundet är intressent i det pågående samarbetet för Räta linjen - stråket Norrköping-Eskilstuna-Gävle. I det arbetet förs en dialog om vägens betydelse genom nyhetsblad och seminarier. Regionförbundet deltog under året också i E20-gruppen och gruppen för Svealandsbanan samt kommunernas mobilisering för den s k UVEN-trafiken. Transportpolitik och utvecklingen inom transportområdet Regionförbundet överlämnade en skrivelse till dåvarande infrastrukturministern i samband med en hearing inför den transportpolitiska propositionen i mars. Propositionen dröjde men i avvaktan på denna riktades särskilt fokus mot den framtida organisationen av den länsöverskridande kollektivtrafiken och mot hamnstrukturen. Regionförbundet följde dessa frågor och deltog i debatten kring den eventuell framtida storhamnen vid Norvik, Nynäshamn. Regionförbundet samarbetar med Oxelösunds hamn och kommun i syfte att aktivera Banverket, liksom Vägverket och Sjöfartsverket, i planeringen för åtgärder som motiveras av en kraftig volymtillväxt i hamnen. Bredband Under våren avslutades projektet Bredband Sörmland (start 1999). Målet att konkurrensutsätta de statliga bidragen var nått. Idag har 85 % av sörmlänningarna tillgång till bredband. Under hösten samordnade regionförbundet en ny upphandling i projektet Bredband 15. Avtal tecknades mellan samtliga kommuner och SB Broadband AB. Företaget bygger och förvaltar ett trådlöst bredbandsnät som täcker de 15 % av befolkningen som inte tidigare hade tillgång till bra internetuppkoppling. Regionförbundets roll var att koordinera utbyggnaden och hålla samman projektet åt kommunerna gentemot länsstyrelsen. Regionförbundet förmedlade statsbidraget på 24,6 mkr och den kommunala medfinasieringen på 2,8 mkr. Projekteringen var uppdelad på 5 etapper. Nätet är byggt och övergår nu till operativ drift och därmed är regionförbundets uppdrag slutfört. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 6(28)
2.2 Näringslivsutveckling Insatserna inom området näringslivsutveckling ska främst syfta till att skapa tillväxt i Sörmland. Ett av huvudengagemangen för regionförbundet har varit att delta i förverkligandet av det regionala tillväxtprogrammet. Att påverka attityder till entreprenörskap, utveckla Sörmlands innovationsmotor och att skapa kreativa mötesplatser är några av de tunga uppdragen. Attityder till entreprenörskap Regeringens strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning ligger till grund för strukturfondsprogrammen inom mål 2 för EU:s nya programperiod 2007-2013. Entreprenörskap är ett prioriterat område för att nå en hållbar tillväxt. Attityder till entreprenörskap är ett brett område som delats in i fyra delar. De fyra är skola, näringsliv, offentlig sektor (lokal nivå) och akademi. Regionförbundets arbete har hittills riktats mot skolan. De andra områdena kommer att planeras under 2007. Resultatet av den kartläggning som gjordes om entreprenörskap i skolorna har spridits till flera nätverk t ex näringslivschefsgruppen, funktionella partnerskapet och skolchefsnätverket. Ung företagsamhet har med hjälp av medfinansiering från regionförbundet kunnat utvidga sin verksamhet att också vända sig till yrkesinriktade linjer. I Katrineholm, Vingåker och Flen fortsatte projektet Nya Uppdraget, ett samarbete mellan skola och arbetsliv. Entreprenörskapsfrämjande åtgärder ska följa som en röd tråd från förskola till gymnasium. Sörmlands innovationsmotor Under 2006 undersöktes förutsättningarna för att skapa ett system som främjar innovationer i Sörmland, d v s en sörmländsk innovationsmotor. Arbetet hade ett underifrånperspektiv där en bred samling aktörer fick möjlighet att komma till tals och att aktivt delta i utformningen av en gemensam innovationsmotor. En samsyn skapades kring ett regionalt koncept för innovationsmotorn. Vidare utarbetades såväl gemensamma målsättningar och förväntade resultat av innovationsmotorn som en gemensam idealbild för denna. Idealbilden speglar hur ett innovationsstödjande system ser ut med utgångspunkt från befintliga stödstrukturer, kompetenser och tjänsteerbjudanden. För att uppnå idealbilden kommer nytänkande att krävas när det gäller arbetssätt, samverkanskonstellationer och inriktning på framtida insatser. Vidare måste det finnas beredskap för att revidera idealbilden. Under året formulerades ett antal pilotaktiviteter som möjliggör test av olika delar av idealbilden i mindre skala. Pilotaktiviteterna startades för att kunna utvärderas under 2007. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 7(28)
Kreativa mötesplatser Näringslivet inviterades till regionförbundets mötesplatser under året. Även detta år var Initiativ framtids seminarium för företagare i upplevelse- och besöksnäringen det mest besökta. Under seminariet diskuterades möjligheten att under en vecka koncentrera så många insatser som möjligt kring ett innovationstema. Företag, akademi och offentlig verksamhet skulle tillsammans och var och en för sig planera innovationsaktivteter till just denna vecka. Överenskommelser om samverkan Genom överenskommelser med samverkansparter kan regionförbundets åtagande gentemot sina medlemmar och det regionala tillväxtprogrammet tillgodoses på ett bra sätt. Handelskammaren, IFS 1 och Almi är viktiga samverkansparter. Almi är via landstingets ägarskap mycket betydelsefullt. Almi genomför utvecklingsinsatser på näringslivsområdet där regionförbundet saknar möjlighet att agera. Genom att Almi dessutom söker samfinansiering med regionala och nationella aktörer kan ytterligare mervärde skapas. Handelskammaren genomförde under året ett samverkansprojekt för näringsidkare i Sverige och Nordvästra Ryssland. Handelskammaren initierade också ett möte i Sörmland mellan handelskamrarna i länderna kring Östersjön med deltagare från Polen, Litauen, Lettland, Estland och Ryssland. Syftet är att etablera ett nätverk för fortsatt samarbete om Östersjöhandel. IFS arbete för att främja nyföretagande hos invandrare fortsatte under året. Stöd till kommunalt näringslivsarbete Utbildnings- och seminarieserien Inspiration till innovation specialkomponerades för kommunala medarbetare som arbetar med näringslivs- och utvecklingsfrågor. Mälardalens Högskola genomförde seminarieserien. Stöd till utvecklingsprojekt Ett av de viktigaste utvecklingsprojekten som regionförbundet medfinansierade under året var Robotdalen. Dessutom initierade kommunerna ett antal intressanta utvecklingsprojekt. Regionalt turismarbete Under året ledde regionförbundet två arbetsgrupper under temat regional turism. Den första arbetsgruppen hade i uppdrag att utreda var det regionala turismansvaret organisatoriskt bör ligga samt att klargöra skillnaderna mellan det lokala och det regionala turismansvaret. 1 Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum, startades som Internationella Företagarföreningen i Sverige, en ideell förening i Stockholm 1996. Syftet med verksamheten var och är fortfarande att hjälpa invandrare med att starta och utveckla företag i Sverige. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 8(28)
Arbetsgruppen rekommenderade att regionförbundet skulle ta ansvar för den regionala turismen samt att en strategi årligen ska antas av regionförbundets styrelse. Den andra arbetsgruppen arbetade fram en strategi för länets turismarbete. Strategin beskriver både förhållningssätt och arbetssätt. Landsbygdsperspektivet Tillsammans med Stockholms läns landsting (Regionplane- och trafikkontoret) och Regionförbundet i Uppsala län genomfördes ett arbete om storstadsnära landsbygd. Huvudmannaskap för Almi Diskussioner fördes med landstinget om att föra över huvudmannaskapet för Almi till regionförbundet. Parterna är överens om att detta ska ske. 2.3 Kompetensutveckling Engagemanget i arbetskraftsförsörjning (RTP) I det regionala tillväxtprogrammet - insatsområde arbetskraftsförsörjning - är det framförallt andra aktörer och organisationer, bl a Länsarbetsnämnden, Kompetensrådet, Växtkraft Mål 3 och LO som driver frågor om mångfald i näringslivet. Regionförbundets roll har varit stödjande. Inom delområdet lusten att lära träffade regionförbundet länets skolchefer för att diskutera samverkan och för att hitta projekt av regionalt intresse. Under frågan om entreprenörskap i skolan diskuterades några projektidéer. Samarbete med akademiska institutioner Regionförbundet hade löpande kontakter med Mälardalens högskola vilka främst rör frågor om entreprenörskap och innovationer. Kontakter på ledningsnivå förbereddes och möten kommer att äga rum under 2007. Kontakter med KTH och Linköpings universitet har skett genom gemensamma projekt. Växtkraft Mål 3 och Kompetensrådet Regionförbundet deltog i partnerskapet för Växtkraft Mål 3 och arbetet präglades av att programperioden nu går mot sitt slut under 2007. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 9(28)
3 Regionalt tillväxtprogram (RTP) Processutvärdering 2006 Under hösten gjordes en intervjuundersökning som visar att det finns en samsyn om tillväxten i länet men att det saknas ett tydligt ledarskap för samhandling. Dessutom lyfts efterfrågan på leverans och leveransförmåga fram. Slutsatserna i rapporten diskuteras i partnerskapen och en sammanfattning kommer att redovisas i uppföljningen av 2006 års verksamhet. En doktorand från Mälardalens Högskola följer löpande arbetet. Uppföljning Regionförbundet har stöttat åtta lokala projekt i länets kommuner och några pågår fortfarande. Projekten är av olika karaktär med egna mål och projekten har god måluppfyllelse. Flera visar på ett positivt samarbete mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer. Uppföljning av 2005 års verksamhet färdigställdes under året och skickades ut och motsvarande rapport kommer att göras för 2006. Uppdatering Uppdateringen av de fyra handlingsplanerna i programmet efter halva tiden var inplanerad och slutsatserna i processutvärderingen för 2005 användes som underlagsmaterial. De sammanfattades i fem F, Förtydliga, Fokusera, Förankra, Följ upp samt Framgångsexempel. Rekommendationerna var tydliga och arbetet i partnerskapen resulterade i ett tydligare och mer koncentrerat program som regionförbundets styrelse fattade om. Processen under arbetet var välbehövlig eftersom partnerskapen på nytt tvingades att ta ställning till vad som var möjligt att genomföra. 4 Internationellt arbete Fullmäktiges uppdrag till styrelsen för 2006 innebar att öka kunskapen om EUfrågorna, att vara en aktiv aktör i Östersjösamarbetet samt att lära av andra regioner. EU-frågorna Tre möten genomfördes med medlemmarnas EU-samordnare, varav ett i Bryssel i anslutning till SKL:s konferens International coordinators of Europe. Europa Direkt 2 i Eskilstuna är ett forum för EU-frågor. Under året genomförde regionförbundet och Europa Direkt tillsammans seminariet EU i Sörmland - Kommunicera och Aktivera. Europa Direkt ingår i EU-samordnarnätverket och får ekonomiskt stöd av regionförbundet. 2 EU-kommissionens kontor i Europa ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 10(2
Östersjösamarbetet Central Baltic 3 - ett nytt EU-program som Sörmland är delaktig i att utforma tillsammans med ytterligare sju svenska län samt regioner i Finland, Estland och Lettland. Regionförbundet deltar i referensgruppen för programmet och har också en ledamot i den för länderna gemensamma styrkommittén. Programmet beräknas vara klart för på nationell nivå och i EU-kommissionen under våren 2007. Starten för projektansökningar är beräknad till senhösten 2007. Samarbetet med Leningradregionen fokuserades på pågående projekt. Inom hälsooch sjukvårdsområdet finns ett av projekten, vilket handlar om utbildning för baspersonal vid psykoneurologiska internat. Inom samma område planerades dessutom ytterligare två projekt, utbildning för lärare vid särskolor för funktionshindrade barn i Leningrads län samt utveckling av samverkan mellan handikapporganisationer och offentliga myndigheter. Projekten drivs av en extern projektledare med medverkan av några av regionförbundets medlemmar. Weranprojektet: Inom näringslivsområdet fortsatte Weranprojektet 4 som handlar om kvinnors entreprenörskap. Fokus under året var att utveckla ett politikernätverk mellan Sörmland och regionerna Leningrad, Vologda, Novgorod och Pskov med syfte att främja kvinnors entreprenörskap. Två möten genomfördes med ca 40 deltagare per möte, det ena i S:t Petersburg och det andra i Sörmland. Hälften av deltagarna var politiker. Inriktningen är nu att få till stånd ett EU-projekt för att bl a utveckla nätverket. Sweden upgrade: Under året genomförde den svenska regeringen satsningen Sweden Upgrade vars syfte var att utveckla relationerna med Ryssland och att öka affärskontakterna. Regionförbundet medverkade i Moskva med ett seminarium inom ramen för Weranprojektet. Seminariet besöktes av ca 50 personer, varav mer än hälften utgjordes av ryska deltagare. Brysselaktivitet: Planeringen fortsatte när det gäller aktiviteten i Bryssel 2007 för att sprida erfarenheterna av samarbetet med ryska regioner. Aktiviteten, som initierades av regionförbundet, genomförs tillsammans med Stockholm-Mälarregionen och dess ryska samarbetspartners under 2007. Nytt samarbetsavtal: Samarbetsavtalet med Leningradregionen löpte ut vid årsskiftet. Arbetet med att utveckla ett nytt avtal inleddes med ett sörmländskt seminarium på Yxtaholm med regionförbundets medlemmar och medverkan från Sveriges generalkonsulat i S:t Petersburg. Det nya avtalet, som föreslås innehålla fler samarbetsområden än det gamla, kommer att undertecknas i början av 2007. 3 Central Baltic, är ett program i EU:s strukturfonder, Mål 3 Europeiskt territoriellt samarbete. 4 kwinnors Entreprenörskap, Resultat, Affärsrelationer och Nätverk. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 11(2
Lära av andra regioner Arbetet med Edge Counties Network (ECN 5 ) fortsatte. Ordförandeskapet övergick från Sörmland till den norska BTV-regionen (Buskerud, Telemark, Vestfold). Styrkommittén gav sekretariatet i uppdrag att utveckla fler sakområden, småföretagsutveckling, universitet/högskolor och kultur. Att bredda den politiska basen för ECN var också önskvärd, varför särskilda politikermöten kommer att genomföras framöver. De två områden som initierades vid starten av ECN, d v s turism och golf tog ytterligare några steg framåt. 5 Vision och Sörmlandsstrategi Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidplaner i Sörmland. Denna vision för Sörmlands utveckling antog regionfullmäktige under våren 2006. Processen hade påbörjats under 2005 och slutfördes i och med detta. Då hade ca 300 personer varit involverade i arbetet. Nu pågår arbetet med att utarbeta en strategi för att nå visionen. Denna Sörmlandsstrategi ska baseras på regionförbundets tidigare prioriteringar samt länets arbete med Lissabonindikatorerna. Tematiska delstrategier ska utarbetas och genomföras i nära samverkan med kommunerna/landstinget, näringslivet, akademin, statliga myndigheter och andra intressenter. 6 Opinionsbildning och dialog Under året ökade intresset för Regionförbundet Sörmland. Regionförbundet fick större uppmärksamhet i media än tidigare år. Genom att fler vet mer om regionförbundets arbete har kontakten med medlemmar, intressenter och journalister ökat. Regionförbundet Sörmland är idag en källa som används då man söker information om Sörmland. Informationsinsatser Under året skickades 33 pressmeddelanden ut, fem av dessa i samarbete med Länsstyrelsen i Södermanlands län, Europa direkt och Hållbarhetsrådet. Tre inbjudningar till media att delta i regionförbundets arrangemang skickades ut och två debattartiklar publicerades. Över 190 artiklar publicerades om Regionförbundet Sörmland under 2006. 5 Förutom Sörmland består nätverket av Bergamoprovinsen i Italien, Gironaprovinsen i Spanien, BTVregionen i Norge samt de tre kreisarna Rhein-Hunsrück, Birkenfeld och Bernkastel-Wittlich. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 12(2
Fem nyhetsbrev publicerades och en folder om Regionförbundet Sörmland På väg 2006 producerades på både svenska och engelska. En cd-skiva med information om projektet Bredband 15 skickades till ca 7000 hushåll i Sörmland, vilket avslutade projektet Bredband 15 för Regionförbundet Sörmland. Visionen för Sörmland presenterades i en mindre skrift. Kollektivtrafikvisionen presenterades i ett informationsblad och regionförbundet besökte även ett antal kommunfullmäktige för att presentera visionen på plats. Dialogen Följande mötesplatser arrangerades i syfte att fördjupa samarbetet med olika aktörer i länet: Projektdag 5 maj: Projektdagen för det regionala tillväxtprogrammet genomfördes på Hedenlunda i Flen. Ett samarbete med Länsstyrelsen där regionförbundet stod för kringarrangemanget och länsstyrelsen med Genväg Sörmland för innehållet. Några av Sörmlands mest intressanta projekt inom tillväxtprogrammet fick chansen att presentera sig. Regionförbundets mötesplats 16 augusti: För tredje året i följd genomfördes mötesplatsen, denna gång på Borggården, Nyköpings Hus i Nyköping. Arrangemanget lockade 115 deltagare från offentliga aktörer, näringsliv och högskola. Göran Adlén pratade om framtiden i Sörmland och att man måste våga, framtiden är inte vad den brukade vara. Tillväxtforum 16 november: För tredje året i rad anordnades detta forum. Fokus var OECD rapporten Territorial Reviews, Stockholm ur ett Sörmländskt perspektiv. Mer än 100 inbjudna från partnerskap, intressenter, tjänstemän och politiker från landstinget och kommunerna deltog i workshops och lyssnade på föreläsare. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 13(2
7 Rapportörskap Rapportörskap infördes i Regionförbundet Sörmland under 2005. En rapportör följer en fråga från början till slut och har möjlighet att lägga politiska synpunkter under hand. Rapportörskap är ett led i att stärka rollen som regionpolitiker. Med rapportörskap ökar delaktighet och kunskap både hos de förtroendevalda och i regionförbundet i stort. Under 2006 fullgjorde sju rapportörer sina uppdrag, två för arbetet med Lissabonstrategin (EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning ), två för hållbar utveckling, en för arbetet med innovationer samt två för arbetet med regionförbundets medlemskap i den internationella organisationen Assembly of European Regions (AER). Samtliga rapportörer träffades två gånger under året. Ett av mötena syftade till att informera om nuläge, sortera och hantera frågor och diskutera det fortsatta arbetet. Det andra mötet syftade till att delge varandra erfarenheter av tiden som rapportörer, plus och minus. Resultatet redovisades på fullmäktige i november. Medskicket till kommande rapportörer var mycket positivt. Här nämndes att rapportörskap innebär kompetensutveckling i hög grad och är ett uppfriskande arbetssätt. Det ger en bättre plattform som politiker och tillför ny kunskap till regionförbundet. Man måste leverera resultat och man blir en tydlig ambassadör för regionförbundet. Hållbar tillväxt Rapportörer var Birgitta Eriksson (mp), Eskilstuna kommun och Lars G Linder (s), Landstinget Sörmland. I samverkan med medlemmarna skulle de tydliggöra perspektivet i regionförbundets utvecklingsarbete. Som grund för arbetet fanns direktiv ade av styrelsen. Uppdraget var att presentera ett förslag om hur målsättningen för en långsiktigt hållbar utveckling ska uppfyllas inom Regionförbundet Sörmlands verksamhetsområden. Huvuduppgiften var att hitta ett ramverk för en utveckling präglad av hållbarhet. Arbetet genomfördes med hjälp av projektledare från Eskilstuna kommun samt konsultstöd. Resultatet blev en strategi för hållbar utveckling som presenterades för fullmäktige i november. Under 2006 tog rapportörerna del av andra regioners arbete med hållbar utveckling. De hade också överläggningar med statliga myndigheter på både regional och nationell nivå, d v s Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Statens hållbarhetsråd samt Länsstyrelsen i Södermanlands län. Dessutom genomfördes dialogmöten med övriga rapportörer för regionförbundet. EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning Lissabon-strategin Rapportörer var Benita Vikström (s), Oxelösund och Lotta Finstorp (m), Flen. Deras uppdrag är att knyta ihop den regionala, lokala och den nationella nivån med EU-nivån. Arbetet sammanfattades i en rapport som redovisades på fullmäktige i november. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 14(2
Under året enades rapportörerna om en handlingsplan som säkrade att Lissabonstrategins vision, mål och utmaningar får ett lokalt perspektiv genom den s k Bottom up processen. Det betyder att man kopplar det lokala och regionala utvecklingsarbetet till Lissabonstrategin och mäter resultaten i förhållande till uppställda mål. Detta gör Sörmlands kommuner genom att - utifrån Sörmlands specifika förutsättningar - i mål- och budgetstyrningen arbeta in de indikatorer från Lissabonstrategin som man enats om. Arbetet med att följa upp indikatorerna i respektive kommun summeras framöver i regionförbundets regionala utvecklingsplan, den s k Sörmlandsstrategin. Under året ades att rapportörerna skulle fortsätta arbetet med att implementera och säkra det politiska ägarskapet i ett särskilt projekt som ska avslutas 2007. Ett viktigt framgångskriterium för regionförbundet samt rapportörerna är att koppla ihop det egna arbetet med vad som sker utanför regionen. En rad kontakter har stärkts genom rapportörernas arbete. Några framgångar kan speciellt nämnas: Man har medverkat i seminarier både inom EU:s institutioner och på den svenska nationella nivån; Nutek och Naturvårdsverket valde Sörmland som pilotlän för hållbar utveckling; Arbetet har utgjort ett gott exempel i två nationella handlingsplaner som varje EU-land är ålagt att utarbeta; Regionförbundet var uttaget som pilotregion av EU:s Regionkommitté i den s k territoriella dialogen i vilken ingår ett s k monitoring projekt som innebär att Sörmland jämför sig med 60 andra regioner i Europa. Innovationer Regionförbundet drev i samverkan med regionala och lokala aktörer processen kring Sörmlands Innovationsmotor, SIM. Arbetet koncentrerades till hur man gemensamt ska uppnå ett bättre innovationsklimat i Sörmland. Resultatet blev en samsyn kring ett regionalt koncept för SIM. Arbetet avrapporterades av rapportör Martin Larsson (vtl) på fullmäktige i november. SIM beskrivs mer utförligt under kapitlet Fokusområden/Näringsliv. Assembly of European Regions - AER Som rapportörer för AER utsågs Alf Egnerfors (s) och Anders Bjurström (fp). Deras uppdrag var att ta fram en rekommendation till styrelsen om regionförbundets medlemskap och engagemang i organisationen. Fullmäktige fick på mötet i november information om rapportörernas slutsatser och en rekommendation överlämnades som ska behandlas av styrelsen i början av 2007. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 15(2
8 Förvaltningsberättelse 8.1 Regionförbundets resultat Regionförbundets resultat för 2006 uppgår till + 4,1 mkr. Det är en ökning med 0,2 mkr i förhållande till föregående år. Enligt den fastställda budgeten skulle resultatet vara noll. I budgetavstämningen nedan framgår att överskottet återfinns inom Huvudverksamheten och inom Kansli. Budgetavstämning Budget helår Resultat Utfall 2006 Budget - Resultat Intäkt Kostn Netto ( - ) Utfall 2005 Budget - Resultat Pol styrning -1,5-1,5-1,9-0,4 0,3 Kansli 1/ -11,4-11,4-10,5 0,9 0,2 Huvudverksamhet 1,3-10,7-9,4-4,7 4,7 4,3 Sidoordnad verks FoU Äldre Övrigt verks.övergrip 2/ 1,8-1,8 0,0 0,0 0,0 0,1-0,5-0,5-0,6 Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 Medlemsintäkter 20,0 20,0 20,0 0,0-0,2 Statl medel - personal 1,8 1,8 1,8 0,0 0,0 Övrigt 0,5 0,5-0,1-0,6-0,7 Summa 25,4-25,4 0,0 4,1 4,1 3,9 1/ Varav personalkostnader (kto 5021-5829): 8639 tkr 2/ Medlavg Mälardalsråd 225 tkr o AER 222 tkr ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 16(2
8.2 Samlad huvudverksamhet För den samlade huvudverksamheten var i 2006 års fastställda budget upptaget 9,4 mkr (1,3 mkr i externa intäkter och 10,7 mkr i kostnader). Därtill kommer regionala utvecklingsmedel med 6,0 mkr, som beviljats regionförbundet av NUTEK, det så kallade 33:1 anslaget. Dessa medel tas inte upp i budgeten. Tabellen nedan visar budget och förbrukning för den samlade huvudverksamheten. Förbundets totala kostnader för huvudverksamheten uppgick sammanlagt till 10,7 mkr, vilka i första hand finansierades med de statliga NUTEK-medlen och i andra hand med egna budgeterade medel. Budget (netto) för huvudverksamheten Redovisad förbrukning (netto) för huvudverksamheten Förbundets budget 10,7-1,3 = 9,4 mkr Utbetalat av budgeterade medel 4,7 mkr Statliga medel (NUTEK) 6,0 mkr Utbetalat av statliga medel (NUTEK) 6,0 mkr Summa 15,4 mkr Summa 10,7 mkr En anledning till att anvisade medel inte förbrukades i den omfattning som beräknades i budgeten är karaktären på förbundets verksamhet med många förhållandevis korta projekt där det är svårt att lång tid i förväg ha en god uppfattning om hur mycket pengar som ska satsas. Förbundet bedriver ingen driftsverksamhet, vilken är lättare att budgetera. Dessutom gör styrelsen en noggrann prövning av alla förslag till nya satsningar, vilket gör att alla projektsatsningar inte visar sig bärkraftiga nog för positivt. Styrelsen har också en uttalad ambition att skapa ett rimligt eget kapital för kommande satsningar. 8.3 Regionförbundets kansli Totalt blev nettokostnaderna för regionförbundets kansli 10,5 mkr jämfört med budgeterade 11,4 mkr, d.v.s. ett överskott på 0,9 mkr. Det beror på att kringkostnaderna för kansliet blivit lägre än beräknat. Personal I budget fanns 8,3 mkr för personalkostnader, utfallet blev 8,6 mkr. Projektanställd personal har nyttjats i högre grad än planerat delvis för att klara tjänstledigheter och vakanser. Under året inrättades ytterligare en tjänst som informatör/kommunikatör och en befattningshavare anställdes under första halvåret. Vid årsslutet arbetade totalt 14,7 personer vid kansliet (2005: 14,5). Av dessa arbetade 11,2 med den egentliga huvudverksamheten, 2,5 med administration och 1,0 med sidoverksamheten FoU Äldre. Därutöver köptes 1,0 handläggartjänst från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Fördelningen mellan män och kvinnor var 5,2 män och 9,5 kvinnor. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 17(2
Antalet sjukdagar under året blev lågt, totalt 420 dagar, eller 1,44 % av årsarbetstiden. Statlig ersättning för personal Länsstyrelsen överförde under året statliga medel till förbundet på 1,8 mkr, vilket är beräknat utifrån kostnaden 3,0 tjänster. Pensionsskuld Behållning i Kommunförbundens pensionsstiftelse ökade under 2006 med 14 % och uppgick 2006-12-31 till 3,9 mkr. I bokslutet avsattes 0,5 mkr för att ytterligare stärka tillgångarna i stiftelsen inför de ökande utbetalningarna under de kommande åren. Lokaler Regionförbundet hyr lokaler i Storhusqvarn Fastighets AB om sammanlagt 433 m 2. Hyreskostnaden uppgick under 2006 till sammanlagt 0,4 mkr. Förbundet köper administrativa tjänster av Storhusqvarn Fastighets AB i form av bl.a. telefonväxel, postservice och kopieringsservice. Investeringar Under året investerades 44 tkr i möbler till kansliets sammanträdesrum. 8.4 Politisk styrning För den politiska styrningen budgeterades 1,5 mkr för 2006. Nettokostnaden uppgick till 1,9 mkr, d.v.s. ett överskridande med 0,4 mkr. En förklaring till detta är att rapportörskapen inte var budgeterade fullt ut och att höjningen av arvodena till förbundets förtroendevalda blev större än beräknat. Höjningen av dessa arvoden följer höjningen av riksdagsmannaarvodet. 8.5 Sidoverksamhet - FoU Äldre Regionförbundet Sörmland har - sedan det bildades 2003 - varit huvudman för FoU Äldre i Sörmland, ett projekt som startade 2002. Då denna typ av verksamhet normalt inte hör till regionförbundets verksamhetsområden har FoU Äldre bedrivits som en sidoordnad verksamhet. För att finna andra former för en fortsatt FoU-verksamhet riktad mot i första hand äldre, initierade regionförbundet under året en organisationsutredning. Beslut i frågan väntas under våren 2007. FoU Äldre visar för 2006 ett överskott på 2 540 820 kronor. I detta belopp ligger en skuld avseende ade men ännu inte utbetalade projektmedel om 828 187 kronor, varför det reella överskottet uppgår till 1 712 633 kronor. Orsaken till överskottet är att statsbidrag, som utbetalats vid ett tillfälle avsett driftskostnader för flera år. Bedömningen är att överskottet till stor del kommer att förbrukas under 2007. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 18(2
8.6 Mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen 8 kap 5 ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I regionförbundets verksamhetsplan för 2006 fanns angivet som finansiellt mål att förbundet skulle lämna ett ekonomiskt överskott på minst 1 % av budgetomslutningen och att detta skulle ses som en buffert för sådana omvärldsförändringar som på ett planerat sätt kan komma att påverka förbundets ekonomi. Vidare ska förbundets kostnader hållas inom givna ekonomiska ramar. Som framgår av det upprättade bokslutet uppnås detta mål. ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 19(2
8.7 Årsredovisning RESULTATRÄKNING (tkr) Resultat Resultat Helår Helår Not 2006 2005 Rörelsens intäkter mm Nettointäkter 1 45 973 31 910 Övriga rörelseintäkter 2 20 581 974 Summa intäkter mm 66 554 32 884 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 3-51 435-19 246 Personalkostnader 4-11 276-9 852 Avskrivningar 5-50 -23 Summa rörelsens kostnader -62 762-29 121 Rörelsens resultat 3 793 3 763 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 334 196 Räntekostnader och liknande resultatposter -26-22 Summa resultat efter finansiella poster 308 174 Resultat efter finansiella poster 4 101 3 937 Periodens resultat 4 101 3 937 Balanskravsutredning Redovisat resultat enligt resultaträkning 4 101 3 937 Avgår realisationsvinster, mm 0 0 Justerat resultat enligt balanskrav KRL 4 4 4 101 3 937 ORG NR 232100-0032 d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2007\fullm 070412_grafikens hus\20 verksamhetsberättelse o bokslut f 2006\bil 1_verksamhetsberättelse och bokslut 2006 fullm-version.doc Utskriftsdatum: 2007-04-17 09:58SID 20(2