Nationella indikatorer för f r God vårdv

Relevanta dokument
Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel:

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer för God vård. Hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Antagen av Samverkansnämnden

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

mförelser? offentlighetsperspektivet Utgångspunkter för f r arbetet Öppna jämförelser av effektivitet och kvalitet i lso- och sjukvården

Regeringsuppdrag om utvecklad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

Nationella riktlinjer för f tandvården

En god vård? SoS 2018

Mätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan

Öppna jämförelser och utvärdering 2010 PSYKIATRISK VÅRD. ett steg på vägen

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

Kunskapsstyrning. Regeringens uppdrag (2011) att utveckla modellen för God vård. Uppdraget innehöll tre delar:

5/4/2010. Karin Enskär, Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan, Jönköping. Ökat värde för dem vården finns till för

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Program Patientsäkerhet

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Redovisning av arbetet med öppna jämförelser

Öppna jämförelser Pressinformation

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Omvärldsbevakning landsting

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Handlingsprogram för God vård

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Halland. Kungsbacka. Varberg. Falkenberg Hyltebruk. Halmstad. Laholm

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Nationella riktlinjer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

Leder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården

Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Statistik och kvalitetsmätningskriterier

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Öppna jämförelser. En sammanställning av Koncernavdelning data och analys. Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

Statlig styrning med kunskap

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Transkript:

Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se

Nationella indikatorer för f r God vårdv Regeringsuppdrag med syfte att utveckla indikatorer för uppföljning om hälso- och sjukvården motsvarar förväntningarna på God vård öka tillgängligheten till information om processer, resultat och kostnader ge underlag till förbättringar i hälso- och sjukvården

Nationell strategi för f r God vårdv N a t i o n e l l t Systematiska kunskapsöversikter Nationell uppföljning och öppna jämförelser Uppföljning och analys på lokal och regional nivå Förutsättningar Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Patientdatalagen IT-baserad dokumentation Nationell informationsstruktur Nationellt fackspråk Nationella datakällor Nationella indikatorer Föreskrifter, Nationella riktlinjer och prioriteringar Lokal och regional styrning och systematiskt förbättringsarbete God vård

God vård v i hälsoh lso- och sjukvården Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Patientfokuserad I rimlig tid Jämlik Kvalitet i hälso- och sjukvården Kostnader i hälso- och sjukvården Effektiv

OECDs modell för f r uppföljning av hälso- och sjukvården

Kunskaps baserad o ändamåls -enlig Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik I rimlig tid Nationella indikatorer Primärvård Nationella indikatorer Psykiatri Hälso- och sjukvårdsövergripande nationalle indikatorer GOD VÅRD i hela vårdkedjan Nationella indikatorer för GOD VÅRDV Sjukdoms-/patientgruppsspecifika nationella indikatorer NR Diabetes NR Demens NR Rörelseorganen NR Stroke NR Hjärta/ kärl NR Cancer (lung) NR Livsstilsfaktorer NR Depression/ ångest NR Schizofreni Äldre o läkemedel NR = nationella riktlinjer

Projektorganisation hälsoh lso- och sjukvårds rdsövergripande Sex arbetsgrupper bildades, en per område Socialstyrelsen valde ut personer till respektive grupp (ca 5-8 st) Sveriges Kommuner och Landsting var representerade i varje grupp Grupperna leddes av en person från Socialstyrelsen Referensgrupp bildades Grupperna träffades första gången i februari 2008, avrapportering i juni 2008

Gruppernas uppdrag Gruppernas uppgift var dels att föreslå ett förtydligande av innebörden av respektive God vård-område att föreslå 3-5 hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer för uppföljning av hur sjukvården lever upp till kriteriet för God vård

Diskussionsunderlag Förslagen omhändertogs av Socialstyrelsen och ett diskussionsunderlag skrevs fram under sommaren/hösten 2008 Organisationerna som deltog i referensgruppen fick i särskilt uppdrag att lämna synpunkter, men det var en helt öppen process projektledarna blev inbjudna till olika grupperingar och diskuterade

Sammanställning av slutrapport Synpunkter utifrån diskussionsunderlaget togs om hand Slutrapport publicerades november 2009

Organisation riktlinjeindikatorer En indikatorgrupp bildas inom ramen för varje riktlinjearbete Deltagarna ska ha särskild erfarenhet av t ex kvalitetsregister eller motsvarande Ett antal för sjukdomsområdet övergripande indikatorer tas fram Indikatorer som ska spegla följsamheten till de viktigaste rekommendationerna En person från Socialstyrelsen processleder

Rapporten Nationella indikatorer för f r God vårdv Förtydligad innebörd av respektive God vårdområde Uppföljningsområden för God vård inkl. hälsooch sjukvårdsövergripande indikatorer Indikatorer i nationella riktlinjer

Intressenter Regeringen Vårdgivare Ledningsansvariga och anställda inom verksamheter Patienter/närstående Befolkningen

24 uppföljningsomr ljningsområden täcker alla God vård-områden följs upp med en el. flera indikatorer där nationell datakälla finns där nationell datakälla/mätmetod saknas/bristfällig krävs utvecklingsarbete kontinuerligt arbete krävs för att säkra datakvalitet och täckningsgrad för samtliga områden Indikatorer kan komma att revideras allteftersom förutsättningar ändras

Datakällor Hälsodataregister (inkl Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret) Nationella Kvalitetsregister Väntetidsdatabasen Nationell patientenkät

Hälso- och sjukvårds rdsövergripande uppföljningsomr ljningsområden med mätbara m indikatorer Åtgärdbar dödlighet Undvikbar slutenvård Registreringsgrad i nationella kvalitetsregister Följsamhet till nationella vaccinationsprogram Anmälningar enligt Lex Maria Självmord Läkemedelsanvändning Respektfullt och individuellt bemötande

Hälso- och sjukvårds rdsövergripande uppföljningsomr ljningsområden med mätbara m indikatorer Individuell information och kunskapsöverföring Individens delaktighet i den egna vården Hälso- och sjukvårdens kostnader Hälso- och sjukvårdens produktivitet Faktiska väntetider Upplevda väntetider

Hälso- och sjukvårds rdsövergripande uppföljningsomr ljningsområden där d r indikator behöver utvecklas Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsorelaterad livskvalitet Följsamhet till Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Re/habilitering Vårdrelaterade infektioner Säkerhet i omvårdnad Dödlighet på sjukhus Förekomst av vårdskador Patientsäkerhetskultur Strukturerad händelseanalys

Sjukdomsspecifika indikatorer Hjärtsjukvård 33 st Diabetes 18 st Stroke 32 st Cancer övergr 11 st bröst 6 st prostata 6 st kolorektal 9 st Depression/ångest 18 st

Fler nationella indikatorer för f r God vård påp gång Primärvård första rapport november 2009 Psykiatri juni 2010 Äldre och läkemedel april 2010 Riktlinjer: Demens, schizofreni, rörelseorganen, levnadsvanor, lungcancer God tandvård 2010/11 övergripande tandvårdsindikatorer indikatorer i kommande nationella riktlinjer

Indikator: Sjukvårdspolitisk åtgärdbar dödlighet Motivering för val av indikator : Indikatorn avser att spegla huruvida dn kunskap som finns om vissa sjukdomars orsaker och om olika behandlingsmetoders effektivitet omsätts till handling, genom att fokusera på den dödlighet i en befolkning som man kan påverka. Åldern är begränsad till 1-74 år. Indikatorn består av dödlighet i ett antal utvalda diagnoser som bedömts vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser, genom tidig upptäckt och behandling. T ex diabeteskomplikationer, stroke, gallstenssjukdom, blindtarmsinflammation, astma. Led i vård- och omsorgskedjan: Vård och behandling på sjukhus Kvalitetsområde: säker vård, effektiv vård Resultatmå tt Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Form för redovisning Dödsfall i sjukdomar som bedöms kunna åtgärdas med medicinska insatser/100 000 inv (sjukvårdsrelat erad åtgärdbar dödlighet) Täljare: Antal medicinskt åtgärdbara dödsfall enligt listade diagnoser i åldersgruppen 1-74 år. Nämnare: Totala antalet invånare i gruppen 1-74 år Register Dödsorsaksr egistret Metoden för att sätta sddsorsaksdiagn oser kan variera Kön, ålder, socioekonomisk grupp, landsting-. Tidsserie

Ex riktlinjespecifika indikatoer Förekomst av diabetesretinopati Mätning av albuminutsöndring i urinen Måluppfyllelse för HbA1c Andel PCI-behandlade patienter som får läkemedelsstent Vård på strokeenhet Komplikationer av warfarinbehandling

Socialstyrelsens användning ndning av indikatorer Underlag för återkommande öppna jämförelser, utvärderingar och uppföljningar Utvärderingar kommer att ligga till grund för rekommendationer om områden där förbättringar behöver göras

Frågor under och efter arbetet Kopplingen till Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Normering eller ej? Uppföljningsområden - varför då? Täcks hela hälso- och sjukvården? Konsensusmodell för val av indikatorer håller det? Viktigt att Socialstyrelsen verkligen använder indikatorerna och vidareutvecklar dem arbete pågår