REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/03/0014 Er referens:s2016/01695/fst4 2016-04-13 Socialdepartementet via e-post till s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Förslag till Europaparlamentets och rådet direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning, regler och administrativa åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (KOM) 2015 615 final Svenska Bankföreningen har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade förslag och får härmed lämna följande synpunkter. Sammanfattning Att banktjänster ska vara tillgängliga för olika typer av kunder är centralt för banksektorn. De svenska bankerna har därför under många år samarbetat med intresseorganisationer för personer med särskilda behov. Det är mycket viktigt att ett direktiv på detta område är tydligt, då det annars är svårt för företag att mäta om det uppfyller vad som krävs och därmed kan undvika att de drabbas av påföljder. Direktivet bör innehålla hänvisningar till de internationella riktlinjer och ISOstandarder som finns angående tillgänglighetsområdet och som företag redan arbetar efter. Begreppet banktjänster är ett mycket vitt begrepp och det saknas en definition vad som avses i detta direktiv. Svenska uttagsautomater uppfyller flertalet av direktivförslagets mycket långtgående krav. Att uppfylla samtliga krav skulle dock innebära en oproportionerligt stor börda. Arbetet med att öka tillgängligheten till bankernas webbplatser pågår sedan länge. Det är viktigt att direktivets innehåll hamnar på en rimlig nivå och att kraven på tillgänglighet inte omfattar webbplatsens samtliga undersidor som kan vara tusentals. Därutöver finns det juridiska krav i annan lagstiftning på hur information ska utformas, vilket måste tas hänsyn till. Begreppet oproportionerligt stor börda innebär tolkningssvårigheter. Detaljerade tekniska standarder som utarbetas av kommissionen bör begränsas (kraven kan riskera att bli målet).
Den snabba teknikutvecklingen för banktjänster gör att det är svårt att bedöma om vad som är tillräckliga tillgänglighetanpassningar idag även är tillräckliga imorgon. Inledningsvis vill Bankföreningen poängtera att föreningens medlemmar ser arbetet med att öka tillgängligheten till banktjänster som en mycket viktig och angelägen fråga. En åldrande befolkning, ökat antal nyanlända samt ett växande antal personer med kognitiva funktionshinder gör att detta är ett område som tas på största allvar av föreningens medlemmar, som kontinuerligt arbetar för att förbättra tillgängligheten för alla typer av kunder. Det direktivförslag som nu lagts fram är dock abstrakt och många artiklar är svårbegripliga. Det saknas också tydlig information om hur bedömningen ska göras av om ett företag har vidtagit tillräckliga åtgärder för att inte drabbas av påföljder, dvs. kriterier för mätbarhet saknas. Som också påpekas i inledningen av förslaget finns det idag ett stort antal internationella standarder och riktlinjer angående tillgänglighet. I ett direktiv bör konkret hänvisas till dessa istället för att kommissionen inför nya begrepp. Företagen utgår redan ifrån dessa befintliga riktlinjer och att uppfylla dem. Det finns riktlinjer för flertalet av de områden som berörs i direktivförslaget, bland annat Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0. som rör webbplatsers utformning, se webbsidan nedan för mer information. http://www.w3.org/translations/wcag20-sv/wcag20-sv-20121023/ Vidare finns ett antal ISO-standarder angående tillgänglighet som också bör vara utgångspunkt vid utformningen av direktivet. Det vore olyckligt om företagen måste anpassa sitt arbete efter flera regelverk. Det viktigaste är att det definieras vilka standarder/internationella riktlinjer som bankerna ska hålla sig till. Detta bör framgå i direktivet, istället för de abstrakta och vaga skrivningar som finns i det nuvarande förslaget. Kommentarer till enskilda artiklar och innehållet i bilaga 1 Artikel 2 Definitioner I direktivet föreslås i Artikel 1 att banktjänster (Banking services) ska omfattas, men det saknas en definition av vad som avses med en banktjänst. I normalt språkbruk förstås med en banktjänst det som finns i bankernas kunderbjudande. Det kan vara exempelvis spartjänster, betaltjänster och krediter. I detta direktiv synes det inte röra sig om själva banktjänsten utan snarare möjligheten för alla att få tillgång till bankernas kunderbjudande. Att definitionen av en banktjänst är tydlig är därför 2
mycket viktig för att förstå vilka anpassningar som eventuellt måste göras. Bankföreningen har fått information om att det finns ett utkast till förslag till definition som lyder: "banking services" covers only services to private customers, not e.g. business to business banking. All types of digital services (mobile, web, self-service) and ATM are included. Bankföreningen anser att denna definition är alltför otydlig och vi föreslår istället följande skrivning: "banking services" covers all types of channels for distribution of services to private customers. Mobile, web, self-service and ATM are included. The financial products and services as such are not subject to this legislation. Skälet till Bankföreningens ändringsförslag är att vi utgår ifrån att direktivets målsättning är att alla inklusive de med funktionsnedsättningar/ funktionsbegränsningar ska ha möjligheter att kunna använda sig av alla de tekniska möjligheter som finns för att kunna nyttja en banks kunderbjudande. Det handlar alltså om hur bankens olika produkter: exempelvis sparande, betalningar, krediter ska kunna levereras till alla typer av kunder genom bankernas olika kanaler, genom exempelvis mobiler, web, självbetjäningstjänster och uttagsautomater. Däremot är det inte fråga om att tillgänglighetsanpassa den finansiella tjänsten/produkten som sådan innebörden av ett sådant krav är mycket oklart och öppnar för tolkningar av vad detta skulle innebära och hur det skulle ske i praktiken varför det är mycket viktigt att ändra den nu föreslagna otydliga definitionen av banking services. Artikel 3 Tillgänglighetskrav Punkten 3 Bankerna samarbetar med det bankägda Bankomat AB som tillhandahåller uttagsautomater. Företaget har sedan länge haft kontakt med olika intresseföreningar för personer med olika typer av funktionsbegränsningar/ funktionsnedsättningar. Kraven som nämns i direktivförslaget är mycket långtgående men de svenska bankautomaterna uppfyller idag ändå många av de punkter som nämns i Annex 1. Bankautomater som är anpassade för rullstolsburna finns redan på många platser men det skulle innebära en oproportionerligt stor börda om det skulle krävas att alla automater skulle vara möjliga att höjdanpassa för att kunna nås av rullstolsburna. Bankautomater innehåller idag också hjälpmedel för synskadade personer. Däremot är automaterna inte anpassade för personer med olika kognitiva nedsättningar och det skulle innebära ett mycket omfattade arbete om automaterna skulle behöva anpassas för alla typer av sådana funktionsnedsättningar. 3
Punkten 7 Banktjänster, webbplatser för sådana tjänster, banktjänster för mobila enheter etc. Se det som anförs ovan angående definitionen av vad en banktjänst är. Finansiella tjänster/produkter som inte omfattas av det föreslagna regelverket kan erbjudas via olika kanaler, dvs. via webb, mobilappar, via självbetjäningsapparater (inklusive bankomater). Dessa kanaler kallas i förslaget något ologiskt banktjänster. Punkt 7 bör lyda: Banktjänster enligt definitionen i artikel 2 ska uppfylla kraven i avsnitt VI i bilaga I. Punkten 10 I denna punkt nämns att bebyggda miljöer (banklokaler) som används av bankkunder ska uppfylla tillgänglighetskraven i Avsnitt X för att de ska kunna användas av personer med funktionsbegränsningar/funktionsnedsättningar. Det är en sak att handikappanpassa banklokaler, en annan att anpassa en banklokal för personer med alla typer av funktionsbegränsningar inklusive funktionshinder. Denna punkt upplevs som alltför långtgående och skulle orsaka en oproportionerligt stor börda. Om punkten kvarstår bör den fortsatt vara frivillig för medlemsstaterna att införa så Sverige kan avstå från att utnyttja den möjligheten. När det gäller anpassningar av byggnader, så skapar sannolikt dessa förslag även problem när det gäller bankautomater om sådana krav som nämns i Avsnitt X i punkterna a-l skulle genomföras. Artikel 12 Grundläggande ändringar och oproportionerlig stor börda I direktivförslaget omnämns att det ska vara möjligt att göra en utvärdering av ett företags arbete. Det blir här viktigt att det utarbetas en metod för att kunna göra arbetet mätbart och vad företagen har att förhålla sig till, förslagsvis inom ramen för den ordinarie standardiseringsprocessen. (2-5) Bankföreningen välkomnar principen att undantag kan göras från tillgänglighetskraven där det innebär en oproportionerligt stor börda. Det är dock viktigt att bestämmelsen utformas på ett sätt så att den är praktiskt tillämpbar och inte skapar tolkningssvårigheter. Företaget ska göra en egen utvärdering av om det innebär en oproportionerligt stor börda att genomföra tillgänglighetsanpassningar. Det kan dock vara förenat med betydande svårigheter att vid en självskattning bedöma om en åtgärd utgör en oproportionell stor börda för företaget att göra anpassningarna. 4
Bilaga 1 Avsnitt VI A. Allmänna tjänster Inledningsvis kan konstateras att i alla övriga avsnitt, VII VIII, enbart står rubriken Tjänster (Services). Det är oklart vad begreppet Allmänna tjänster (fetmarkerade texten) tillför. Innehållet i detta avsnitt verkar handla om just hur en person med funktionsbegränsning/ funktionsnedsättning ska kunna använda sig av bankernas kunderbjudande, dvs. kunna få tillgång till spartjänster och betaltjänster mm. Vad som är en banktjänst bör ingå bland definitionerna i artikel 2 och som framgår av Bankföreningens textförslag ovan handlar det om kanalen för att få tillgång till finansiella tjänster/produkter och inte de finansiella tjänsterna/produkterna som sådana. I vänsterspalten under Avsnitt VI bör alltså endast stå Banktjänster i enlighet med definitionen i artikel 2 alternativt tas ordet Banktjänster bort och uppräkningen av kanaler kvarstår. I 1b) står exempelvis att Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper vad gäller tillgänglighet. Här förutsätter föreningen alltså att det är själva kanalen, dvs. webb, mobilapp, uttagsautomater m.m. som ska kunna anpassas så att personer med funktionsbegränsningar/ funktionsnedsättningar kan använda den. Kunden ska därmed få information om hur kanalen kan användas och fungerar, inte hur själva spartjänsten eller betaltjänsten är utformad. Hur informationen kring finansiella tjänster ska utformas är detaljerat reglerat i annan EU-lagstiftning, i flera fall i standardiserade blanketter (se t.ex. konsumentkreditdirektivet och bolånedirektivet). B. Webbplatser för banktjänster När det gäller anpassningar av webbplatser finns redan ett antal internationella riktlinjer/standarder som banker anpassar sina webbsidor efter (t. ex. WCAG). Det borde i detta avsnitt göras en hänvisning till dessa riktlinjer istället för att Kommissionen sätter ramarna för vad som måste uppfyllas. Dessutom kan detaljerade bestämmelser i ett direktiv snabbt väntas bli föråldrade då den tekniska utvecklingen särskilt inom banksektorn går mycket fort. I detta sammanhang kan nämnas att flera av bankerna samarbetar sedan flera år med ett företag, FUNKA (www.funka.com), som har bistått bankerna med att utveckla sina hemsidor för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar/funktionsbegränsningar. Mycket har gjorts framförallt när det gäller anpassningar för synskadade. Det är ett ständigt pågående process. Då bankernas hemsidor dessutom kan bestå av tusentals undersidor skulle det ta 5
betydande tid att anpassa dem alla fullt ut. Om motsvarande arbete dessutom skulle krävas utifrån alla typer av funktionsnedsättningar/funktionsbegränsningar skulle det vara ett mycket omfattande arbete och i princip omöjligt att uppfylla. En webbplats innehåll kan dessutom för en person upplevas som tydligt och bra men samma innehåll kan upplevas helt annorlunda av en person med annan nedsättning. Vissa delar av innehållet är dessutom svåra att förenkla hur mycket som helst och det finns även juridiska krav i annan lagstiftning på hur information ska utformas. En rimlig målsättning att överväga skulle kunna vara att utforma de viktigaste sidorna på ett lättläst språk för personer med kognitiva funktionshinder men även ha fortsatt hög tillgänglighet för exempelvis synskadade. Detta är dock något som också kräver en betydande anpassningstid. C. Banktjänster för mobila enheter (Mobile device-based banking services) Den engelska rubriken bör justeras till Mobile device for provision of banking services för att tydliggöra att det är kanalen som avses. Det är dessutom något märkligt att webbplatser nämns även under detta avsnitt i iii) och dessutom har samma text som under ovanstående avsnitt B a) D. Självbetjäningsterminaler, bankautomater för banktjänster När det gäller innehållet i följande punkter: 2 c) tillhandahåller flexibel förstoring och kontrast (provide for flexible magnification and contrast ) samt 2 e) sörjer för flexibla sätt att skilja på kontrollera förgrund och bakgrund provide for flexible ways to separate and control foreground from background, så anser Bankföreningen att flexible bör ändras till alternative way [method] for då ordet flexible kan ge intrycket av att det finns en valbarhet när det gäller ett antal olika inställningar. Det är inte möjligt att uppfylla ett krav på total flexibilitet men rimligt att det ska gå att kunna använda sig av en alternativ metod. Detta synes kunna vara en bra kompromiss. Inom ramen för bankernas samhällsansvar kommer tillgänglighetsfrågor att vara ett område som bankerna ständigt kommer att arbeta med, då kraven från kunder kan förväntas öka. Det viktigaste för bankerna kommer då vara att ha kontakt med målgrupper/organisationer som har kunskaper om och erfarenheter av olika funktionshinder som kan lämna synpunkter vad de önskar utifrån tillgänglighet. 6
Avslutningsvis önskar föreningen framhålla att den snabba teknikutvecklingen när det gäller banktjänster gör att alltför detaljerade tekniska krav i ett direktiv snabbt kan väntas bli föråldrat. Det skulle därför vara bättre att lagstiftningen hänvisar till existerande och väl accepterade internationella standards. SVENSKA BANKFÖRENINGEN Tomas Tetzell Agneta Brandimarti 7