Socialdepartementet via e-post till

Relevanta dokument
BILAGOR. till. förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv

Konsekvensutredning om EU:s tillgänglighetsdirektiv

Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling, Ds 2017:31

(Text av betydelse för EES)

Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (Ds 2017:60) Remiss från Finansdepartementet

Remissyttrande över promemorian Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (Ds 2017:60) (Ert diarienummer Fi2016/04244/DF)

Remissyttrande. Kommissionens förslag till lagstiftning avseende försäkring och finansiella tjänster i mervärdesskattehänseende KOM (2007) 747 och 746

SV Förenade i mångfalden SV A8-0188/222. Ändringsförslag. Nicola Danti, Olga Sehnalová för S&D-gruppen

Yttrande över promemorian Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (Ds 2017:60)

Finansinspektionen

A8-0188/250. Motivering

Banktjänster. Bilaga 5 till Konsekvensutredning om EU-kommissionens förslag till tillgänglighetsdirektiv

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde

REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box Stockholm

14 Yttrande över Finansdepartementets promemoria Genomförande av webbtillgänglighetsdirek tivet (Ds 2017:60) LS

Remissyttrande över "Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar" (SOU 2018:50) dnr Ku2018/01387

1 (5) Yttrande. Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad Stockholm

RemitteringsPM - förordningsändringar i anledning av en ny vägtrafikdatalag och en ny lag om fordons registrering och brukande

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Remissyttrande över. erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 24 augusti

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter.

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet

Kontaktperson: Dnr: 48/2017 Namn Tfn

Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet

Remissvar. EU-kommissionens förslag till direktiv om ändring i direktiv /16/EU med avseende på skattemyndigheters tillgång till

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

TCO har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade förslag till direktiv och lämnar här sitt svar.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Ålands lagting BESLUT LTB 68/2018

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

REMISSYTTRANDE. Datum Ert datum

^Synskadades. Yttrande över "Reboot - omstart för den digitala förvaltningen" SOU 2017:114 FI2018/00106/DF

Folkhälsomyndighetens remissyttrande över Kompletterande remiss Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter

Stockholm den 9 november 2017 R-2017/1875. Till Utrikesdepartementet UD2017/15958/HI

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Swedish Medtech anser att när de föreslagna förändringarna ska analyseras bör man ställa sig tre frågor:

Stockholm den 19 oktober 2015

Kommittédirektiv. Översyn av lagstiftningen om utländska filialer m.m. Dir. 2009:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009

Finansdepartementet Skatt- och tullavdelningen/s Stockholm

Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter

Med utgångspunkt i myndighetens verksamhetsområde har PTS följande synpunkter på förslaget.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Karin Almgren samt justitieråden Kerstin Calissendorff och Thomas Bull

Remissvar. Remiss avseende förslag till föreskrifter om arbetspiatsens utformning. Sammanfattning SVENSKT NÄRINGSLIV.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

R 7622/ Till Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Förslag till RÅDETS BESLUT

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Att göra-lappar för digital tillgänglighet

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Yttrande över promemorian Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Ds 2016:1)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM89. Förordning om arbetsmarknadsstatistik 2012/13:FPM89. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Yttrande över Finansinspektionens ändrade föreskrifter (FFFS 2009:1) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8-9 december 2016

Gränsdragningen mellan den generella personuppgiftsregleringen och regleringen för området elektronisk kommunikation bör tydliggöras

Socialdepartementet

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Plattform för konsumentfrågor

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter Stockholm

EU-kommissionens förslag till reviderat mottagandedirektiv

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Remissyttrande över promemorian "Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet" (DS 2017:60 ) Fi2016/04244/DF

Yttrande över Revisorsnämndens förslag till ändringar i föreskrifter

Remiss EU-kommissions förslag till produktsäkerhetspaket i form av förordning om allmän produktsäkerhet samt förordning om marknadskontroll

Inledning Syftet med denna artikel är att ge läsaren en bild av det aktuella läget när det gäller genomförandet av Solvens II-regelverket i Sverige.

Remissyttrande över SOU 2017:45 Ny lag om företagshemligheter

Kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning

Stockholm den 1 september 2014

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM88

Remissyttrande över departementspromemoria Genomförande av tjänstedirektivet (Ds 2008:75)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Fjärde rapporten. om införlivande av hälsoskyddskrav. i gemenskapens politik

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

EUs lagstiftning om personlig skyddsutrustning (PPE) Förordning (EU) 2016/425 (PPE Förordningen)

Dataskyddsdirektivet Ju2000/5027. Professor Jacob Palme Skeppargatan STOCKHOLM Dataskyddsdirektivet. Justitiedepartementet

Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET ENV 383 CODEC 955

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Anpassning av tekniska harmoniseringsdirektiv till Europaparlamentets och rådets beslut 768/2008/EG

Stockholm den 10 augusti 2015

PM om ändringsföreskrift 2013:3 till Kemikalieinspektionens föreskrifter (2008:3) om bekämpningsmedel

Remissvar angående SOU 2019:14: Ett säkert statligt IDkort- med e-legitimation (dnr Ju2019/01281/L4)

Stockholm den 15 augusti 2016 R-2016/1055. Till Finansdepartementet. Fi2016/02144/KO

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Yttrande över promemoria Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden

Promemoria. April Anna-Karin Strömqvist

Yttrande över Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elektrisk utrustning och föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet

Transkript:

REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/03/0014 Er referens:s2016/01695/fst4 2016-04-13 Socialdepartementet via e-post till s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Förslag till Europaparlamentets och rådet direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning, regler och administrativa åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (KOM) 2015 615 final Svenska Bankföreningen har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade förslag och får härmed lämna följande synpunkter. Sammanfattning Att banktjänster ska vara tillgängliga för olika typer av kunder är centralt för banksektorn. De svenska bankerna har därför under många år samarbetat med intresseorganisationer för personer med särskilda behov. Det är mycket viktigt att ett direktiv på detta område är tydligt, då det annars är svårt för företag att mäta om det uppfyller vad som krävs och därmed kan undvika att de drabbas av påföljder. Direktivet bör innehålla hänvisningar till de internationella riktlinjer och ISOstandarder som finns angående tillgänglighetsområdet och som företag redan arbetar efter. Begreppet banktjänster är ett mycket vitt begrepp och det saknas en definition vad som avses i detta direktiv. Svenska uttagsautomater uppfyller flertalet av direktivförslagets mycket långtgående krav. Att uppfylla samtliga krav skulle dock innebära en oproportionerligt stor börda. Arbetet med att öka tillgängligheten till bankernas webbplatser pågår sedan länge. Det är viktigt att direktivets innehåll hamnar på en rimlig nivå och att kraven på tillgänglighet inte omfattar webbplatsens samtliga undersidor som kan vara tusentals. Därutöver finns det juridiska krav i annan lagstiftning på hur information ska utformas, vilket måste tas hänsyn till. Begreppet oproportionerligt stor börda innebär tolkningssvårigheter. Detaljerade tekniska standarder som utarbetas av kommissionen bör begränsas (kraven kan riskera att bli målet).

Den snabba teknikutvecklingen för banktjänster gör att det är svårt att bedöma om vad som är tillräckliga tillgänglighetanpassningar idag även är tillräckliga imorgon. Inledningsvis vill Bankföreningen poängtera att föreningens medlemmar ser arbetet med att öka tillgängligheten till banktjänster som en mycket viktig och angelägen fråga. En åldrande befolkning, ökat antal nyanlända samt ett växande antal personer med kognitiva funktionshinder gör att detta är ett område som tas på största allvar av föreningens medlemmar, som kontinuerligt arbetar för att förbättra tillgängligheten för alla typer av kunder. Det direktivförslag som nu lagts fram är dock abstrakt och många artiklar är svårbegripliga. Det saknas också tydlig information om hur bedömningen ska göras av om ett företag har vidtagit tillräckliga åtgärder för att inte drabbas av påföljder, dvs. kriterier för mätbarhet saknas. Som också påpekas i inledningen av förslaget finns det idag ett stort antal internationella standarder och riktlinjer angående tillgänglighet. I ett direktiv bör konkret hänvisas till dessa istället för att kommissionen inför nya begrepp. Företagen utgår redan ifrån dessa befintliga riktlinjer och att uppfylla dem. Det finns riktlinjer för flertalet av de områden som berörs i direktivförslaget, bland annat Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0. som rör webbplatsers utformning, se webbsidan nedan för mer information. http://www.w3.org/translations/wcag20-sv/wcag20-sv-20121023/ Vidare finns ett antal ISO-standarder angående tillgänglighet som också bör vara utgångspunkt vid utformningen av direktivet. Det vore olyckligt om företagen måste anpassa sitt arbete efter flera regelverk. Det viktigaste är att det definieras vilka standarder/internationella riktlinjer som bankerna ska hålla sig till. Detta bör framgå i direktivet, istället för de abstrakta och vaga skrivningar som finns i det nuvarande förslaget. Kommentarer till enskilda artiklar och innehållet i bilaga 1 Artikel 2 Definitioner I direktivet föreslås i Artikel 1 att banktjänster (Banking services) ska omfattas, men det saknas en definition av vad som avses med en banktjänst. I normalt språkbruk förstås med en banktjänst det som finns i bankernas kunderbjudande. Det kan vara exempelvis spartjänster, betaltjänster och krediter. I detta direktiv synes det inte röra sig om själva banktjänsten utan snarare möjligheten för alla att få tillgång till bankernas kunderbjudande. Att definitionen av en banktjänst är tydlig är därför 2

mycket viktig för att förstå vilka anpassningar som eventuellt måste göras. Bankföreningen har fått information om att det finns ett utkast till förslag till definition som lyder: "banking services" covers only services to private customers, not e.g. business to business banking. All types of digital services (mobile, web, self-service) and ATM are included. Bankföreningen anser att denna definition är alltför otydlig och vi föreslår istället följande skrivning: "banking services" covers all types of channels for distribution of services to private customers. Mobile, web, self-service and ATM are included. The financial products and services as such are not subject to this legislation. Skälet till Bankföreningens ändringsförslag är att vi utgår ifrån att direktivets målsättning är att alla inklusive de med funktionsnedsättningar/ funktionsbegränsningar ska ha möjligheter att kunna använda sig av alla de tekniska möjligheter som finns för att kunna nyttja en banks kunderbjudande. Det handlar alltså om hur bankens olika produkter: exempelvis sparande, betalningar, krediter ska kunna levereras till alla typer av kunder genom bankernas olika kanaler, genom exempelvis mobiler, web, självbetjäningstjänster och uttagsautomater. Däremot är det inte fråga om att tillgänglighetsanpassa den finansiella tjänsten/produkten som sådan innebörden av ett sådant krav är mycket oklart och öppnar för tolkningar av vad detta skulle innebära och hur det skulle ske i praktiken varför det är mycket viktigt att ändra den nu föreslagna otydliga definitionen av banking services. Artikel 3 Tillgänglighetskrav Punkten 3 Bankerna samarbetar med det bankägda Bankomat AB som tillhandahåller uttagsautomater. Företaget har sedan länge haft kontakt med olika intresseföreningar för personer med olika typer av funktionsbegränsningar/ funktionsnedsättningar. Kraven som nämns i direktivförslaget är mycket långtgående men de svenska bankautomaterna uppfyller idag ändå många av de punkter som nämns i Annex 1. Bankautomater som är anpassade för rullstolsburna finns redan på många platser men det skulle innebära en oproportionerligt stor börda om det skulle krävas att alla automater skulle vara möjliga att höjdanpassa för att kunna nås av rullstolsburna. Bankautomater innehåller idag också hjälpmedel för synskadade personer. Däremot är automaterna inte anpassade för personer med olika kognitiva nedsättningar och det skulle innebära ett mycket omfattade arbete om automaterna skulle behöva anpassas för alla typer av sådana funktionsnedsättningar. 3

Punkten 7 Banktjänster, webbplatser för sådana tjänster, banktjänster för mobila enheter etc. Se det som anförs ovan angående definitionen av vad en banktjänst är. Finansiella tjänster/produkter som inte omfattas av det föreslagna regelverket kan erbjudas via olika kanaler, dvs. via webb, mobilappar, via självbetjäningsapparater (inklusive bankomater). Dessa kanaler kallas i förslaget något ologiskt banktjänster. Punkt 7 bör lyda: Banktjänster enligt definitionen i artikel 2 ska uppfylla kraven i avsnitt VI i bilaga I. Punkten 10 I denna punkt nämns att bebyggda miljöer (banklokaler) som används av bankkunder ska uppfylla tillgänglighetskraven i Avsnitt X för att de ska kunna användas av personer med funktionsbegränsningar/funktionsnedsättningar. Det är en sak att handikappanpassa banklokaler, en annan att anpassa en banklokal för personer med alla typer av funktionsbegränsningar inklusive funktionshinder. Denna punkt upplevs som alltför långtgående och skulle orsaka en oproportionerligt stor börda. Om punkten kvarstår bör den fortsatt vara frivillig för medlemsstaterna att införa så Sverige kan avstå från att utnyttja den möjligheten. När det gäller anpassningar av byggnader, så skapar sannolikt dessa förslag även problem när det gäller bankautomater om sådana krav som nämns i Avsnitt X i punkterna a-l skulle genomföras. Artikel 12 Grundläggande ändringar och oproportionerlig stor börda I direktivförslaget omnämns att det ska vara möjligt att göra en utvärdering av ett företags arbete. Det blir här viktigt att det utarbetas en metod för att kunna göra arbetet mätbart och vad företagen har att förhålla sig till, förslagsvis inom ramen för den ordinarie standardiseringsprocessen. (2-5) Bankföreningen välkomnar principen att undantag kan göras från tillgänglighetskraven där det innebär en oproportionerligt stor börda. Det är dock viktigt att bestämmelsen utformas på ett sätt så att den är praktiskt tillämpbar och inte skapar tolkningssvårigheter. Företaget ska göra en egen utvärdering av om det innebär en oproportionerligt stor börda att genomföra tillgänglighetsanpassningar. Det kan dock vara förenat med betydande svårigheter att vid en självskattning bedöma om en åtgärd utgör en oproportionell stor börda för företaget att göra anpassningarna. 4

Bilaga 1 Avsnitt VI A. Allmänna tjänster Inledningsvis kan konstateras att i alla övriga avsnitt, VII VIII, enbart står rubriken Tjänster (Services). Det är oklart vad begreppet Allmänna tjänster (fetmarkerade texten) tillför. Innehållet i detta avsnitt verkar handla om just hur en person med funktionsbegränsning/ funktionsnedsättning ska kunna använda sig av bankernas kunderbjudande, dvs. kunna få tillgång till spartjänster och betaltjänster mm. Vad som är en banktjänst bör ingå bland definitionerna i artikel 2 och som framgår av Bankföreningens textförslag ovan handlar det om kanalen för att få tillgång till finansiella tjänster/produkter och inte de finansiella tjänsterna/produkterna som sådana. I vänsterspalten under Avsnitt VI bör alltså endast stå Banktjänster i enlighet med definitionen i artikel 2 alternativt tas ordet Banktjänster bort och uppräkningen av kanaler kvarstår. I 1b) står exempelvis att Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper vad gäller tillgänglighet. Här förutsätter föreningen alltså att det är själva kanalen, dvs. webb, mobilapp, uttagsautomater m.m. som ska kunna anpassas så att personer med funktionsbegränsningar/ funktionsnedsättningar kan använda den. Kunden ska därmed få information om hur kanalen kan användas och fungerar, inte hur själva spartjänsten eller betaltjänsten är utformad. Hur informationen kring finansiella tjänster ska utformas är detaljerat reglerat i annan EU-lagstiftning, i flera fall i standardiserade blanketter (se t.ex. konsumentkreditdirektivet och bolånedirektivet). B. Webbplatser för banktjänster När det gäller anpassningar av webbplatser finns redan ett antal internationella riktlinjer/standarder som banker anpassar sina webbsidor efter (t. ex. WCAG). Det borde i detta avsnitt göras en hänvisning till dessa riktlinjer istället för att Kommissionen sätter ramarna för vad som måste uppfyllas. Dessutom kan detaljerade bestämmelser i ett direktiv snabbt väntas bli föråldrade då den tekniska utvecklingen särskilt inom banksektorn går mycket fort. I detta sammanhang kan nämnas att flera av bankerna samarbetar sedan flera år med ett företag, FUNKA (www.funka.com), som har bistått bankerna med att utveckla sina hemsidor för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar/funktionsbegränsningar. Mycket har gjorts framförallt när det gäller anpassningar för synskadade. Det är ett ständigt pågående process. Då bankernas hemsidor dessutom kan bestå av tusentals undersidor skulle det ta 5

betydande tid att anpassa dem alla fullt ut. Om motsvarande arbete dessutom skulle krävas utifrån alla typer av funktionsnedsättningar/funktionsbegränsningar skulle det vara ett mycket omfattande arbete och i princip omöjligt att uppfylla. En webbplats innehåll kan dessutom för en person upplevas som tydligt och bra men samma innehåll kan upplevas helt annorlunda av en person med annan nedsättning. Vissa delar av innehållet är dessutom svåra att förenkla hur mycket som helst och det finns även juridiska krav i annan lagstiftning på hur information ska utformas. En rimlig målsättning att överväga skulle kunna vara att utforma de viktigaste sidorna på ett lättläst språk för personer med kognitiva funktionshinder men även ha fortsatt hög tillgänglighet för exempelvis synskadade. Detta är dock något som också kräver en betydande anpassningstid. C. Banktjänster för mobila enheter (Mobile device-based banking services) Den engelska rubriken bör justeras till Mobile device for provision of banking services för att tydliggöra att det är kanalen som avses. Det är dessutom något märkligt att webbplatser nämns även under detta avsnitt i iii) och dessutom har samma text som under ovanstående avsnitt B a) D. Självbetjäningsterminaler, bankautomater för banktjänster När det gäller innehållet i följande punkter: 2 c) tillhandahåller flexibel förstoring och kontrast (provide for flexible magnification and contrast ) samt 2 e) sörjer för flexibla sätt att skilja på kontrollera förgrund och bakgrund provide for flexible ways to separate and control foreground from background, så anser Bankföreningen att flexible bör ändras till alternative way [method] for då ordet flexible kan ge intrycket av att det finns en valbarhet när det gäller ett antal olika inställningar. Det är inte möjligt att uppfylla ett krav på total flexibilitet men rimligt att det ska gå att kunna använda sig av en alternativ metod. Detta synes kunna vara en bra kompromiss. Inom ramen för bankernas samhällsansvar kommer tillgänglighetsfrågor att vara ett område som bankerna ständigt kommer att arbeta med, då kraven från kunder kan förväntas öka. Det viktigaste för bankerna kommer då vara att ha kontakt med målgrupper/organisationer som har kunskaper om och erfarenheter av olika funktionshinder som kan lämna synpunkter vad de önskar utifrån tillgänglighet. 6

Avslutningsvis önskar föreningen framhålla att den snabba teknikutvecklingen när det gäller banktjänster gör att alltför detaljerade tekniska krav i ett direktiv snabbt kan väntas bli föråldrat. Det skulle därför vara bättre att lagstiftningen hänvisar till existerande och väl accepterade internationella standards. SVENSKA BANKFÖRENINGEN Tomas Tetzell Agneta Brandimarti 7