Kommunstyrelsen 2010 12 06 237 578 Arbets och personalutskottet 2010 11 29 228 479 Dnr 10.588 13 decks12 Yttrande över betänkandet Romers rätt en strategi för romer i Sverige SOU 2010:55 Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna synpunkter på rubricerade betänkande. Sammanfattning av betänkandet bifogas. Delegationen för romska frågor har presenterat en strategi som skall säkerställa romernas mänskliga rättigheter i Sverige. Strategin har tre övergripande mål: att stänga välfärdsgapet mellan romer och andra grupper att häva romers maktunderläge att reparera romers tillit till majoritetssamhällets och överbrygga förtroendeklyftan Strategin kräver uthållighet och att särskilda insatser görs under en generation, dvs. 20 år för att målen skall nås. För detta krävs: en tydlig politisk målsättning en effektiv organisation för verksställande och resultatuppföljning tillräckligt med resurser Delegationen för romska frågor föreslår på en rad områden mycket konkreta åtgärder på hur romers tillgång till sina mänskliga rättigheter och minoritetsrättigheter kan säkerställas. Områden som behandlas i betänkandet är: rätt till delaktighet och inflytande, rätt till utbildning, rätt till arbete, rätt till bostad, rätt till hälsa och social välfärd, rätt till kultur, rätten att inte bli diskriminerad samt inrättandet av en sannings och försoningskommission.
Kommunstyrelsen 2010 12 06 237 579 Arbets och personalutskottet 2010 11 29 228 480 Invandrarrådets yttrande decks12b Betänkandet Romers rätt en strategi för romer i Sverige visar tydligt på behovet av förändring inom en rad områden för att säkerställa romers tillgång till sina mänskliga rättigheter och minoritetsrättigheter. Invandrarrådet stöder helt förslaget från delegationen för romska frågor att det behövs en nationell strategi med tydliga mål, en effektiv organisation och att tillräckliga resurser måste avsättas för uppdraget. Rättighetsperspektiv I betänkandet betonas rättighetsperspektivet vilket är ett nytt och särskilt viktigt förhållningssätt i arbetet med att hitta lösningar på de ojämlika förhållanden under vilka romer lever i dag i Sverige. Genom att ta utgångspunkt i mänskliga rättigheter blir också samhällets ansvar tydligt. Särlösningar Delegationen pekar på behovet av vissa särlösningar och vår bedömning är att det kan vara nödvändigt med särlösningar exempelvis för att stimulera till studier med inriktning på arbete och egen försörjning. Men särlösningar måste ske med försiktighet så att inte de insatser som görs ytterligare bidrar till utanförskap och marginalisering av romer. Vi är tveksamma till huruvida slopande av återbetalning av studielån gynnar integrationen av romer. Motor i arbetet med att stänga välfärdsgapet mellan romer och majoritetssamhället Förslaget om ett nationellt sekretariat kompletterat med fyra regionala sekretariat med tydligt uppdrag och ansvar att följa upp de föreslagna åtgärderna är mycket bra. På så sätt kan den romska minoritetens inflytande och delaktighet stärkas samt att myndigheter tillförs sakkunskap. Konsekvenser Betänkandet innehåller ett stort antal förslag inom en rad betydelsefulla områden. Samtliga förslag mycket viktiga och utförligt beskrivna. De ekonomiska konsekvenserna för kommunerna är inte lika tydligt redovisade utan bygger endast på vissa beräkningar samt antaganden som exempelvis
Kommunstyrelsen 2010 12 06 237 580 Arbets och personalutskottet 2010 11 29 228 481 decks12c citat: kostnaderna kan täckas genom omdisponering av den ordinarie statsbudgeten kostnaderna kan finansieras genom existerande reformprogram, som vrids för att i högre grad åtgärda romers utanförskap (som till exempel satsning på urban utveckling, minoritetsbudgeten etc.) slut citat. Luleå kommun är en av de 21 kommuner som tecknat avtal om urbant utvecklingsarbete med staten. Några särskilda medel har inte tillförts kommunen utan Luleå kommun, precis som övriga kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal med staten, har bedrivit arbetet inom ramen för befintlig budget alternativt ansökt om EU medel från olika fonder. Tillskott av medel sker enligt betänkandet i huvudsak till utvecklings/ förbättringsarbete inom den övergripande/statliga nivån medan utvecklings/förbättringsarbetet på kommunal nivå ska ske genom omfördelning inom befintlig budget. Med anledning av den bristfälliga ekonomiska redovisningen gör invandrarrådet bedömning att betänkandet bör kompletteras med en mera utförlig ekonomisk konsekvensbeskrivning. Socialnämndens yttrande Socialnämnden beslutar i enlighet med invandrarrådets yttrande. Barn och utbildningsnämndens yttrande Barn och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att tillstyrka de förslag som presenteras i SOU 2010:55 avseende barn och utbildningsnämndens ansvarsområde.
Kommunstyrelsen 2010 12 06 237 581 Arbets och personalutskottet 2010 11 29 228 482 Kulturnämndens yttrande decks12d Delegationen har presenterat ett förslag till förbättringar och lösningar inom ett område som alltför länge haft en tabustämpel på sig. Romernas situation i Sverige har varit och är fortfarande år 2010 ovärdig ett demokratiskt välfärdsland, trots att deras kultur utgör en levande del av det svenska samhället och vårt gemensamma kulturarv. Utredningen ger en skrämmande påminnelse om hur romer diskrimineras på grund av inbyggda rasistiska strukturer, antiziganism. Det känns väldigt viktigt att romernas mänskliga rättigheter och minoritetsrättigheter säkerställs genom en tydlig politisk målsättning, en effektiv organisation och tillräckligt med resurser. Att en människas alla rättigheter belyses i rapporten och ligger till grund för samhällsinsatser känns vederhäftigt. Allt från rätten till delaktighet och inflytande, utbildning, arbete, bostad, hälsa, social välfärd, språk och kultur. Som tur är, är en Sanningskommission en ovanlighet i Sverige. Men okunskap och förnekelse av de historiska övergrepp som romer utsatts för bidrar till fortsatt marginalisering. Därför finns behovet av en försoning mellan den romska minoriteten och majoritetssamhället. En Sanningskommission bör vara den första åtgärd som kommissionen vidtar eftersom förtroendet måste vara grunden för den fortsatta utvecklingen. En studie av den romska kvinnans hälsosituation måste av nödvändighet ske med kvinnornas delaktighet och medverkan och får under inga omständligheter ske med oklara motiv. Utredningens 20 åriga perspektiv känns realistiskt men får inte ge alibi för att frågor dras i långbänk. I Luleå kommun har vi ca 150 stycken finska romer och sannolikt lika många oorganiserade, ingifta eller de som inte vill erkänna sitt ursprung.
Kommunstyrelsen 2010 12 06 237 582 Arbets och personalutskottet 2010 11 29 228 484 decks12e Ur kulturnämndens perspektiv kan vi med glädje konstatera att ett närmande till den romska befolkningen har skett de senaste åren. Det började med att kontakter togs vid en kulturfestival för minoritetskulturer i Norrbotten och Barentsområdet 2008 i anslutning till melodifestivalen Liet Lavlut. Syftet var att visa hur möten mellan kulturer är den stora inspirationen till nytänkande. Kulturen berikades med en kontaktyta mot Luleås romska befolkning som vidareutvecklats till att romer på ett nytt sätt deltar i Luleås kulturliv. Att alla på lika villkor ska ha möjlighet att delta i kulturlivet ser vi som en självklarhet. För att det romska kulturarvet som är odokumenterat inte skall förtvina eller falla i glömska föreslår delegationen att en nämnd för romsk kultur inrättas. Utifrån kulturnämndens horisont är det ett väldigt viktigt steg för att rädda ett viktigt kulturarv och samtidigt stärka den romska delaktigheten. Att länsmuseerna får i uppdrag att synliggöra romsk kultur känns som ett naturligt steg. De romer som bor i Luleå kommun talar en dialekt av romani chib som kallas kalé. Självklart finns ett behov av att dokumentera denna dialekt. Kulturnämnden välkomnar denna utredning men vill understryka vikten av att alla föreslagna åtgärder bör ske med en tyngd av romsk delaktighet över både förslag, beslut och genomförande. Vi bör också ha i åtanke att romernas situation kan präglas av lokala variationer. Detta är inte en ekonomisk fråga utan en humanistisk fråga om hur vi inom Luleå kommun skall beakta romernas situation dvs. alla luleåbors lika rätt till samhällets funktioner och deras självklara rättighet att delta i samhällslivet. Yrkande Yvonne Stålnacke (S) föreslår att invandrarrådets och socialnämndens gemensamma yttrande ska utgöra Luleå kommuns yttrande över betänkandet.
Kommunstyrelsen 2010 12 06 237 583 Arbets och personalutskottet 2010 11 29 228 484b Arbets och personalutskottets förslag decks12f Kommunstyrelsens arbets och personalutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att invandrarrådets och socialnämndens gemensamma yttrande ska utgöra Luleå kommuns yttrande över betänkandet. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att invandrarrådets och socialnämndens gemensamma yttrande ska utgöra Luleå kommuns yttrande över betänkandet. Beslutsexpediering Integrations och jämställdhetsdepartementet, Invandrarrådet, Socialnämnden, Barn och utbildningsnämnden, Kulturnämnden