Romers rätt - en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55)

Transkript

1 SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID-OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) Handläggare: Rose-Marie Lithén Telefon: Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd Romers rätt - en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55) Förvaltningens förslag till beslut Skapnäcks stadsdelsnämnd beslutar följande. 1. Detta tjänsteutlåtande överlämnas som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Cecilia Uddenfeldt Stadsdelsdirektör Lars-Gunnar Winsa Avdelningschef Sammanfattning Delegationen för romska frågor har lämnat ett betänkande SOU 2010:55 till regeringen. Detta betänkande har sänts ut på bred remiss. Huvuduppdraget har varit att utreda romers situation, främja och stödja kommunala projekt för att förbättra romers situation, informera och sprida kunskap om romer och om deras situation i Sverige. Delegationens huvudförslag beskrivs i en strategi som har tre övergripande mål; att stänga välfärdsgapet mellan romer och andra grupper; att häva romers maktunderläge samt; att reparera romers tillit till majoritetssamhället och att överbrygga förtroendeklyftan. Delegationen konstaterar att romer diskrimineras och att det är långt till att uppnå samma status som andra minoriteter har i Sverige. Box 5117, JOHANNESHOV. Björkhagsplan 6 Telefon Fax

2 SID 2 (8) Delegationen lämnar en rad förslag till förbättringar. Förvaltningen är i stora delar positiv till delegationens förslag men poängterar att grundproblematiken kvarstår vad gäller romernas situation så länge inte samhället inför strukturerade åtgärder som kan utveckla den demokratiska processen inom de romska grupperna. För att få fram långsiktiga lösningar inom alla behovsområden som delegationen beskriver krävs en motpart som organisation att förhandla med. Förvaltningen ser att förskolan är en viktig ingång till ökad integration men anser att det behöver utvecklas en romsk kulturkompetens och ökad kunskap om romernas situation inom förskolorna. Förvaltningen anser också att ett mellansteg, en plattform behöver skapas för att slussa in romer i arbetslivet. Steget från sjukskrivning till aktiviteter vid Jobbtorg är för stort. Bakgrund År 2006 inrättade regeringen en Delegation för romska frågor (Dir 2006:101). Delegationen skulle vara pådrivande i arbetet med att förbättra romers situation i Sverige. Utgångspunkten skulle vara Sveriges internationella åtagande att skydda och främja de mänskliga rättigheterna. Huvuduppdragen för delegationen var att: 1. utreda romers situation samla kunskap 2. främja och stödja kommunala projekt och verksamheter i olika delar av landet som syftar till att förbättra romers situation 3. informera och sprida kunskap om romer och om deras situation i Sverige. 4. Information och rådgivning för romer gentemot majoritetssamhället. Betänkandet har skickats ut på bred remiss till en rad kommuner, riks- och intresseorganisationer. Ärendet SOU 2010:55 är en c:a 600 sidor lång utredning som innehåller en kartläggning av romers situation och en rad förbättringsförslag. Delegationen har arbetat i tre och ett halvt år. Betänkandet är i två delar, del ett behandlar bakgrunden i fyra kapitel. Del två handlar om strategier för att säkerställa romers rätt, uppdelat på12 kapitel. Huvudförslaget som delegationen ger beskrivs i en strategi som har tre övergripande mål: Att stänga välfärdsgapet mellan romer och andra grupper. Att häva romers maktunderläge.

3 SID 3 (8) Att reparera romers tillit till majoritetssamhället och överbrygga förtroendeklyftan. Ett lands behandling av dess romska befolkning är ett lackmustest för det civila samhället och dess demokrati. Nyamko Sabuni tolkar/citerar Vaclav Havel. Betänkandet beskriver i de första kapitlen hur delegationen genomfört uppdraget, minoriteters rättigheter, den romska minoriteten samt marginalisering som en konsekvens av antiziganism. Delegationen anser att arbetet kommer att kräva uthållighet. De romer som föds nu ska vid 20 års ålder ha samma förutsättningar/ rättigheter som andra i vuxenlivet. Romer är världsmedborgare och det går inte att frikoppla vad som sker i Sverige från vad som händer i övriga världen, t ex inom EU. Romer som är en nationell minoritet i Sverige, är strukturellt diskriminerade och kränkta i sina mänskliga rättigheter. Det är en heterogen grupp både språkligt, kulturellt och religiöst. I Sverige har myndigheter tidigare talat om fem olika grupper av romer, en klassificering som huvudsakligen utgår från romers invandringsmönster till Sverige; svenska, finska, och utomnordiska romer samt resande (tidigare benämnda tattare) och nyanlända. Delegationen konstaterar att det råder ömsesidig misstro mellan romer och majoritetssamhället. Det har begåtts oförrätter i c:a 500 år. Historiskt har romer utsatts för fientlighet, fördomar, föreställningar, rasism, tvångssterilisering, marginalisering och under Förintelsen, folkmord. Ännu under 2000-talet finns exempel på diskriminering som är anmälda till diskrimineringsombudsmannen. Del två, kapitel: Romers rätt en strategi för romer i Sverige Romer är en av fem nationella minoriteter i Sverige. Romer i Sverige lever under sämre förhållanden än genomsnittet för att de är romer. Huvudförslaget från delegationen är en strategi med tre övergripande mål (se ovan). Strategin innehåller förslag på åtgärder inom de områden som bedöms strategiska för att förändra romers villkor. Strategin kräver uthållighet 20 år. Det krävs en tydlig politisk målsättning, en effektiv organisation för verkställande och resultatuppföljning samt tillräckligt med resurser. Delegationen föreslår att ett sekretariat för romska frågor inrättas som bygger på en samrådsmodell och har fyra regionala sekretariat knutna till sin verksamhet. Sekretariatet föreslår också att de resurser som krävs ses som en nödvändig

4 SID 4 (8) investering för att bryta ett utanförskap som är dyrt för samhället men än mer kostsamt för individen. Antiziganism måste synliggöras, en sanningskommission inrättas för att tydliggöra historiska övergrepp mot romer. Ett starkare romskt deltagande i samhället måste uppmuntras. Romer ska kunna känna tillit till majoritetssamhället och en försoningsprocess måste starta. Kapitel: Rätt till delaktighet och inflytande. Delegationen påpekar att ett visst självstyre är av vikt för att brygga broar mellan majoritetssamhället och den romska minoriteten. Ett sätt att hantera frågan kan vara så som sametinget fungerar. Andra förslag är att Ungdomsstyrelsen bör få uppdraget att etablera en romsk ungdomsakademi samt att Länsstyrelsen bör få uppdrag att ordna väljarutbildning. Målet för detta är ett ökat romskt deltagande i politiken både för att rösta och för att ge ökad representation som förtroendevalda. Romer bör få tillgång till föreningsteknik, få chans att delta i rådgivande och kommunala samrådsorgan. Även ekonomiskt stöd behöver erbjudas. Delegationen konstaterar också att fast bostad är en förutsättning för mantalsskrivning och deltagande i den demokratiska processen. Kapitel: Rätt till utbildning En av de viktigaste frågorna är romers möjlighet till utbildning. Till exempel behöver man erbjuda en trygg skolmiljö. Misstro, mobbing, fördomar och diskriminering förekommer. Barn- och elevombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen, barnombudsmannen och arbetsmiljöverket bör göra en gemensam sammanhållen insats för att trygga förhållandena. Målet är att alla romer ska uppnå grundskolekompetens. Många lämnar idag skolan utan betyg i årskurs nio. Delegationen föreslår särskilda stadsbidrag till utbildningsinsatser för personal med romsk språk- och kulturbakgrund. Dessa personer ska både fungera som brobyggare och förebilder. Samarbetet mellan skola och föräldrar behöver också utvecklas. Många romer saknar studietradition. Delegationen föreslår även stöd till studiesamordnare för olika former av vuxenutbildning samt stadsbidrag för att ta fram läromedel. Delegationen påpekar också behovet av avskrivning av studieskulder. Många romer förbrukar som vuxna möjligheten till lån och studiebidrag redan för att uppnå grundskolekompetens.

5 SID 5 (8) Delegationen anser att interkulturella kommunikationsfärdigheter behöver utvecklas. Dessutom vill man ge uppdrag till Statens skolinspektion att granska hur modersmålsundervisningen i romani chib fungerar och ge särskilt stadsbidrag för att stärka denna. Kapitel: Rätt till arbete Delegationen konstaterar att romer i mycket stor utsträckning är uteslutna från arbetsmarknaden, trots att det inte går att få fram statistik då man inte registrerar minoritetstillhörighet. Traditionella yrken försvinner mer och mer. Delegationen menar att det är viktigt att fokusera på den känsliga övergångsfasen från utbildning till arbete. Metoder som kan stödja detta är möjlighet till praktikplatser och stöd av mentorer. Dessutom bör man stödja möjligheter till eget företagande. Kapitel: Rätt till bostad Delegationen vill att en studie genomförs om romers boende i Sverige. Trots svårigheter att få fram statistik finns indikationer på att romer hamnar i de sämsta boendena och har svårt att ta sig därifrån. Delegationen menar att romer ska ha samma bostadsstandard som genomsnittet av befolkningen och att diskrimineringen av romer ska upphöra. Kapitel: Rätt till hälsa och social välfärd Hos romer finns en rädsla för registrering och i samhället en ömsesidig misstro. Intervjuer med c:a 300 personer visar att det finns mycket ohälsa beroende på kostvanor, rökning, bruk av alkohol, brist på motion samt även psykisk ohälsa. Statens folkhälsoinstitut beskriver att romers hälsosituation framförallt beror på en utsatt socioekonomisk situation. Delegationen vill att ett särskilt uppdrag utförs som gäller kvinnors hälsa. Kunskap är viktig. Personer som arbetar inom individoch familjeomsorg behöver i sitt arbete med personer med utländsk eller minoritetsbakgrund utöver allmängiltig yrkeskunskap också kunskap och insikter om specifika aspekter som kan ha betydelse för förståelsen av den enskilda, unika, brukarens behov. Rätt till språk Delegationen poängterar rätten till det egna språket romani chib. Romani chib talas i ett tjugotal olika varianter i Sverige; arli, bugurdji/kovatji, chaladitki, gurbeti/djambazi, kaale, kelderash, lovari, manusch, romungri, sinti, svensk resanderomani och tjurari. Huvuddistinktion i språket brukar göras mellan valakiska och ickevalakiska varieteter.

6 SID 6 (8) Språket varierar mycket, dialektalt, är uppblandat med andra språk och även grad av språkets bevarande. Delegationen menar att språket behöver förstärkas på flera olika sätt. Det saknas ett standardiserat skriftspråk, olika lexika behövs samt auktorisering av tolkar. Detta är ett bevarandeproblem för stora delar av Europa där romani chib talas. Inom Sverige förslås förvaltningsområden som redan införts för andra minoriteters språk t ex meänkieli och finska. Rätt till kultur Regeringens kulturproposition fastslår att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att det ska präglas av mångfald. Delegationen anser att romer saknar kunskap om egen kultur och att stödet till bevarande av romsk kultur är svagt. Tillgång till media är begränsad. Delegationen föreslår att en nämnd för romsk kultur borde inrättas. Rätten att inte bli diskriminerad och försoning Delegationen menar att romer är den mest diskriminerade gruppen både i Sverige och i Europa. Skydd mot diskriminering är en hörnsten i arbetet för mänskliga rättigheter. I betänkandet skriver man att fördjupad kunskap behövs, historiska oförrätter bör belysas, en process startas för att ge romer upprättelse och erbjuda försoning. Delegationen föreslår att en sanningskommission inrättas. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för individ- och familjeomsorg. Ärendet har behandlats i förvaltningsgrupp Ärendet har tagits upp i pensionärsråd och handikappråd respektive Ärendet skall vara kommunstyrelsen tillhanda Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen ställer sig positiv till den offentliga utredning som Delegationen för romska frågor presenterar. Förvaltningen instämmer med utredningen om att romernas situation behöver förbättras. Antas delegationens förslag kan förvaltningen beröras av frågor som rör förskola, äldreomsorg, ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder, arbetet med barn och ungdomar samt arbetet med vuxna missbrukare och socialpsykiatrin. I det fall Stockholm görs till ett förvaltningsområde för romer åligger det förvaltningen att erbjuda romer kommunikation på romani chib då detta efterfrågas.

7 SID 7 (8) Den samlade erfarenheten inom förvaltningen är att romska frågor hanteras när de uppstår. Erfarenheter av kontakter med romer finns bland personal inom alla verksamhetsområden på förvaltningen. Förvaltningens mening är att grundproblematiken kvarstår vad gäller romernas situation så länge inte samhället inför strukturerade åtgärder som kan utveckla den demokratiska processen inom de romska grupperna. Förvaltningen förordar därför inrättandet av ett romskt ting jämförbart med sametinget där riksdagen ger riktat stöd till specifika frågor. För att få fram långsiktiga lösningar inom alla behovsområden som delegationen beskriver krävs en motpart som organisation att förhandla med. De olika romska grupperna behöver själva formulera ett gemensamt mål för sitt deltagande i majoritetssamhället. Idag verkar romers deltagande i majoritetssamhället innebära i många fall att de hamnar i en lojalitetskonflikt med den egna gruppen. Förvaltningen anser därför även att inrättandet av en sannings-/ försoningskommission skulle vara en viktig faktor som kan vara behövligt för integrationen av den romska kulturen med majoritetssamhället. Däremot tror förvaltningen att en förändring av romernas situation tar längre tid i anspråk än 20 år innan de effekter kan uppnås som utredningen pekar på. Förvaltningen bedömer att rätten till utbildning är den absolut viktigaste frågan. Om romerna får ett eget förvaltningsområde i Stockholm innebär detta att stadens ska erbjuda romska barn en förskola med möjlighet till hemspråk vid de fall detta efterfrågas. För stadens förskolor skulle detta innebära ett behov av att utveckla en kulturkompetens om romer och deras situation i samhället. Staden har haft en romsk konsult tidigare men denna tjänst saknas idag. Delegationen betonar att språket är viktigt. Enligt betänkandet finns ett tjugotal dialekter av romani chib i Sverige. Ett problem kan då uppstå att finna ett språkstöd som tillgodoser majoriteten av romer. Förvaltningens erfarenhet är att de romer som erhåller ekonomiskt bistånd står i många fall långt från arbetsmarknaden och att ohälsotalet är stort bland dem. Många romer berörs av den senaste tidens utförsäkringar. Förvaltningen anser att staden behöver införa ett mellansteg i eller utanför Jobbtorg. Detta syfte skulle vara att skapa en sorts plattform som är anpassat romers speciella problematik, och som skulle kunna underlätta en rehabilitering från sjukskrivning till arbete. Detta mellansteg behöver vara i en form som både romer och majoritetssamhället har förtroende för.

8 SID 8 (8) Bilaga 1. Remiss från kommunstyrelsen