Avtalsrätt Introduktion Joel Samuelsson 1
Avtalsrätt Ett nytt verktyg skadeståndsrätt avtalsrätt 2
Betala! Vad använder vi avtalsrätten till? fordran Rättsfråga: Föreligger ett förmögenhetsrättsligt giltigt anspråk? skadeståndsrätt avtalsrätt 3
Vilket verktyg? En struktur med huvudregler och undantag HUVUDREGEL: Inga förpliktelser. NEJ Föreligger avtal? JA UNDANTAG 2 : Delikt UNDANTAG 1 : Kontrakt Utomobligatorisk skadeståndsrätt. Skada som ej omfattas av avtalet. a) Tvingande kontraktsrätt. b) Avtal (tolkning). c) Dispositiv rätt (utfyllning). 4
Två praktiska poänger Huvudregeln står sig, om inte annat är visat 1) Vi behöver inte, och ska inte, spekulera i omständigheter som inte är kända. Brist på information är aldrig ett problem. Tvärtom. 2) Argumentationens inriktning: Når vi upp till gränsen för ansvar/bundenhet? okända omst. kända omst. Vi dömer på det givna underlaget.??? rättsliga konsekvenser 5
Vad är avtalsrätt? En möjlighet att skräddarsy det rättsliga ansvarets gräns. ANSVAR utomobligatorisk skadeståndsrätt avtal INGET ANSVAR Genom avtalet etableras ett undantagstillstånd. 6
Det avtalsenliga ansvarets gräns Undantagets omfattning 3M avtal a) Subjektiv begränsning: Endast parterna omfattas. b) Materiell begränsning: Avtalet har verkan efter sitt innehåll. 7
Avtalet är en individuell norm Rättigheterna och skyldigheterna fastställs inte i lagen, utan i avtalet. Fråga: Vilka avtalsenliga rättigheter och skyldigheter föreligger? Svar: Det beror på: a) Huruvida avtal föreligger, Vad innehåller i så fall rättsreglerna på avtalsrättens område? b) mellan vilka parter c) och på vad avtalet innehåller. 8
Kontraktsintresset Vad det avtalsenliga ansvaret omfattar tillverkare avtal avtal kostnader: 500 000 SEK säljare köpare 1 ton livsmedel, 10 000 SEK 9
Culpa in contrahendo Ett belysande gränsfall förmögenhetsskada pga culpa förmögenhetsskada pga culpa förmögenhetsskada pga culpa ingen ersättning negativa intresset ersätts positiva intresset ersätts t utomkontrakt förhandlingar (in contrahendo) inomkontrakt (in contractu) 10
Kontraktsintresset Negativt eller positivt? NEGATIVT POSITIVT Ersättning för faktiska kostnader. Som om ingenting hänt. HD i NJA 1963 s. 105: skadeståndsansvar, dock icke i större omfattning än att E genom skadeståndet ekonomiskt försättes i samma belägenhet som om dylikt vilseledande ej förekommit. Ersättning för utebliven vinst. Som om någonting nämligen avtalet blivit av. HD i NJA 1962 s. 276: Den skada som tillskyndats J genom S:s avtalsbrott får i enlighet med kontraktet, då det icke visats något förhållande som kan till annat föranleda, uppskattas till storleken av det betingade vederlaget, 3 000 kr.
Culpa in contrahendo Praktisk betydelse Vid ren förmögenhetsskada: a) Undersök om avtal, som grundar ansvar för skadan, föreligger mellan SL och SV. b) Undersök om förhandlingar mellan parterna gått så långt att ett ansvar för culpa in contrahendo aktualiseras. c) Undersök om ersättning trots allt ska utgå enligt utomobligatoriska regler. 12
Andra frågor, en annan metod Även om den övergripande rättsfrågan är densamma skadeståndsrätt a) Skada? b) Ansvarsgrund? c) Ansvarets gräns? d) Ersättningens storlek? avtalsrätt a) Avtalsslut? b) Fullmakt? c) Avtalsinnehåll? d) Ogiltighet? 13
Avtalsrättens frågor Närmare bestämt a) Föreligger överhuvudtaget ett avtal, givet reglerna om avtals ingående?? avtal a) Om någon av parterna företräddes av annan, var då mellanmannens handlande bindande för huvudmannen? avtal? a) Om avtalets innehåll är oklart, hur ska då avtalet tolkas? Avtal? av 1 miljon (1 000 000 ) kr. 1 Tillträdesdag är 2010 01 01. 2 Köpeskillingens erläggande: Köpeskillingen a) Består avtalet, eller kan det anses ogiltigt, alternativt justeras genom jämkning?? x avtal 14
Avtalsrättens frågor Material och seminarier a) Avtalsslut? 1 kap AvtL Adlercreutz sem 1,2 och 4 b) Fullmakt? 2 kap AvtL Adlercreutz sem 3 c) Avtalsinnehåll? oreglerat Lehrberg sem 6 och 7 d) Ogiltighet? 3 kap AvtL Adlercreutz sem 5 och 7 15
Avtalsrättens frågor Hur de hänger ihop HUVUDREGEL: Inga förpliktelser. JA NEJ kontrahenterna = parterna? NEJ JA NEJ giltig fullmakt? ogiltigt enligt ogiltighetsreglerna? JA giltigt avtal (enligt reglerna om avtalsslut)? JA jämkning (36 AvtL)? JA NEJ avtalet gäller i modifierad form NEJ avtalet gäller fastställ innehållet enligt reglerna om tolkning och utfyllning av avtal 16
En övergripande fråga: Avtal? Avtal enligt spelets regler? A avtal? B ARGUMENTATIONSTEMAN: a) kommunikation (tydlighet) b) rättvisa (fair play) 17
Hmm Avtalsslutandets situation Vad reglerna handlar om Avtal???? av 1 miljon (1 000 000 ) kr. 1 Tillträdesdag är 2010 01 01. 2 Köpeskillingens erläggande: Köpeskillingen betalas genom att köparen från och?? Bla, bla.? Hmm kontrahent A? Bla, bla. kontrahent B 18
Men reglerna är inte så informativa I första hand hänvisar de till den individuella situationen parterna emellan Som nämnts finns när det gäller tolkningen knappast några lagregler. När det gäller frågan om huruvida ett bindande avtal uppkommit är lagreglerna inte till särskilt stor ledning. Är accepten överensstämmande med anbudet, så att den får anses ha lett till bindande avtal? Avgörande blir ytterst resultatet av en tolkning av anbudet och svaret i belysning av omständigheterna och med iakttagande av vad som är brukligt i allmänhet [ ] Adlercreutz/Gorton s. 41 och 70. 19
Grundläggande princip En regel för att knäcka alla fall Hmm Hmm Bla, bla. avgivare mottagare Rättsverkningarna bestäms efter vad som varit mottagarens befogade uppfattning av avgivarens intentioner, dvs. genom en objektiv tolkning av meddelandet utifrån mottagarens horisont, med hänsyn tagen till samtliga relevanta omständigheter. 20
Har avtal ingåtts? T.ex. genom överensstämmande anbud och accept? Är detta ett anbud? Är detta en accept? Är accepten ren? Föreligger fullmakt? Var går behörighetens gränser? Var går befogenhetens gränser? Är detta ett tredjemansavtal? Vilket innehåll har avtalet? Är detta letter of intent rättsligt bindande? Har skriftform avtalats? Föreligger ett förklaringsmisstag? Osv., osv 21
Rättshandlingsbegreppet Rättsteknisk gestaltning av avtalsrättens teman. Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område avtal = en rättshandling bland andra rättshandlingen är det grundläggande begreppet 22
Avtal och andra rättshandlingar Rättshandlingar: a. anbud b. accept c. avslag d. reklamation e. avtal f. hävningsförklaring g. ratihabition h. En rättshandling är... ett meddelande. 23
Vad är en rättshandling? Den klassiska definitionen alla viljeförklaringar, vilka hava till syfte att grundlägga, förändra eller upphäva ett rättsförhållande syfte rättshandling rättsförhållande Rättshandlingen svarar på frågan: Vad gäller mellan parterna? 24
Vad är en viljeförklaring? vilje förklaring uttryck bla, bla subjektivt bla, bla objektivt 25
Viljeförklaringar Allt som låter sig förstås som uttryck för en avsikt. viljeförklaring 26
Vilka viljeförklaringar är rättshandlingar? Det måste röra sig om ett av rättsordningen erkänt syfte. Exempel: 25 2stKöpL Har köparen förelagt säljaren en bestämd tilläggstid för varans avlämnande och är den inte oskäligt kort, får köparen även häva köpet om varan inte avlämnas inom tilläggstiden. Rättshandlingsmöjligheterna bestäms i rättsreglerna. 27
Vad är en rättshandling? En alternativ definition rättshandling = en viljeförklaring som räknas som rättfaktum enligt förmögenhetsrättsliga regler syfte: utfärda prokura Exempel: 1 1 st prokuralag (1974:158): Har näringsidkare som registrerats i handelsregister åt annan givit fullmakt, som uttryckligen förklarats vara prokura (handelsfullmakt), eller har han på annat sätt angivit någon som sin prokurist, får denne i allt som gäller huvudmannens näringsverksamhet handla på hans vägnar och teckna hans firma. 28
När föreligger rättshandlingssyfte? fråga 2: rättshandlingssyfte? fråga 1: rättshandling? förutsätter svar på 29
Rättshandlingen tolkas objektivt Vad avgivaren faktiskt avsåg är enligt huvudregeln irrelevant. Jag utfärdar prokura. avgivare Smädeskrift: Din lallande fåne... osv. mottagare 30
Tolka objektivt Att läsa rättshandlingen utifrån mottagarens perspektiv Jag menar att jag vill sälja en leksaksbil. avgivare Anbud: Jag säljer min Porsche för 200 tkr... mottagare S.k. mentalreservationer saknar rättslig verkan. 31
Från objektivt till subjektivt Från tillgängliga tolkningsdata sluter vi oss till innebörden. uttryck???? subjektivt Kaffe, tack! objektivt 32
Objektivt och subjektivt Huvudregel: Relationen mellan objektivt och subjektivt är oproblematisk och antagligen Kaffe tack! subjektivt Kaffe, tack! objektivt Avgivaren får antas ha menat vad hon har sagt. Vi utgår från att det objektiva och det subjektiva överensstämmer. 33
Objektivt och subjektivt Undantag 1: Rättshandlingsvilja saknas helt. A Anbud: Jag, A, säljer min Porsche för 200 tkr... förfalskning B 3m Rättsföljd: Ingen rättsverkan 34
Objektivt och subjektivt Undantag från undantag 1: Rättsverkan TROTS att rättshandlingsvilja saknas. a) Skenrättshandling A krav rättshandling upprättad för skens skull B överlåtelse av rättigheter enligt skensrättshandlingen 34 AvtL god tro 3m 35
Objektivt och subjektivt Undantag från undantag 1: Rättsverkan TROTS att rättshandlingsvilja saknas. b) Löpande handling gäldenär löpande handling, underskriven av A, ur A:s besittning utan A:s vilja överlåtare krav handlingen överlåtes 35 AvtL god tro förvärvare/borgenär 36
Objektivt och subjektivt Undantag 2: Oklara viljeförklaringar.???? subjektivt Kaffe är ju gott! objektivt Oklarheten får undanröjas genom tolkning, eventuellt i andra hand genom utfyllning med rättsliga normer. 37
Objektivt och subjektivt Undantag 3: Förklaringsmisstag Te. subjektivt diskrepans till följd av misstag Kaffe. objektivt ond tro avgivare mottagare Avgivaren är inte bunden av sitt misstag, enligt 32 1 st AvtL. 38
Tillitsprincipen Det avsedda motsatsslutet. 32 1 st AvtL Den, som avgivit en viljeförklaring, vilken i följd av felskrivning eller annat misstag å hans sida fått annat innehåll än åsyftat varit, vare icke bunden av viljeförklaringens innehåll, där den, till vilken förklaringen är riktad, insåg eller bort inse misstaget. Alltså: Avgivaren är bunden när mottagaren varit i god tro. Men det gäller endast vid onerösa rättshandlingar, inte vid benefika. 39
Oneröst och benefikt Separata regler benefik rättshandling: gåva onerös rättshandling: ömsesidigt förpliktande avtal skyldighet rättighet skyldighet rättighet skyldighet rättighet gåvogivare gåvotagare part part 40
Objektivt och subjektivt Sammanfattning Huvudregel: Objektivt = subjektivt Undantag 1: Rättshandlingsvilja saknas Undantag från undantaget a): Skenrättshandling Undantag från undantaget b): Handling av löpande beskaffenhet Undantag 2: Oklara avtal (hanteras genom tolkning) Undantag 3: Förklaringsmisstag Motsatsvis: Tillitsprincipen Men inte vid benefika rättshandlingar (där gäller istället viljeprincipen) 41
Ond tro och god tro Vanligt förekommande subjektiva rekvisit. Gäller mottagarens perspektiv. syfte/avsikt/ vilja subjektivt Bla, bla. objektivt ond tro/ god tro subjektivt avgivare mottagare 42
Ond tro/god tro Två arter (enkel) ond tro insåg eller bort insett culpa objektiv ond tro normativ kvalificerad ond tro måste ha insett dolus subjektiv ond tro faktisk Det är inte säkert att man måste ha insett vad man borde ha insett 43
Ond tro/god tro Att tänka på a) Arten: Måste inse eller bort inse? b) Objektet: Om vad ska man vara i ond/god tro? c) Tidpunkten: När ska man senast ha försatts i ond tro? 44
Ond tro/god tro Tidpunkten Exempel: 6 2 st 1 p AvtL: Vad nu är sagt äge dock icke tillämpning, där den som avgav svaret, anser det överensstämma med anbudet och mottagaren måste inse detta. art objekt Tid? Ett generellt giltigt svar: 39 1 p AvtL då rättshandlingen blev honom kunnig mottagaren 45
Rättshandlingar Rättshandlingskriterierna a) rättshandlingsvilja b) precision och tydlighet c) avgiven d) riktad fullbordad kommunikation, som låter sig förstås som ett uttryck för avsikten att rättshandla e) mottagen Har vi en rättshandling? Det är en tolkningsfråga. 46
Rättshandlingar Sammanfattning. Liten metodlära a) Utgå från det objektiva underlaget. (Vad har hänt?) b) Kan det som hänt förstås som en fullbordad kommunikation (rättshandlingskriterierna)? c) Brister det, t.ex. därför att rättshandlingsvilja saknas, undersök om någon undantagsregel är tillämplig (34 och 35 AvtL) d) Undersök, mot bakgrund av gällande avtals och kontraktsrätt, om något rättshandlingssyfte föreligger. e) Tolka då underlaget objektivt (tillitsprincipen), såvida det inte är fråga om en benefik rättshandling (då gäller viljeprincipen). f) Föreligger förklaringsmisstag är onerösa rättshandlingar inte bindande om mottagaren är i ond tro. Benefika rättshandlingar är inte bindande ens om mottagaren är i god tro. g) Om det är svårt att fastställa innehållet, använd avtalstolkning och eventuellt s.k. utfyllning. 47
Det handlande subjektet Rättskapacitet och rättshandlingsförmåga Rättskapacitet har alla personer fysiska och juridiska. (Förmågan att bära rättigheter och skyldigheter.) Rättshandlingsförmåga. Generella förutsättningar: En fråga om ålder (FB 9 kap HR: 18 år, vissa undantag) Dessutom: Tillräknelighet ett krav (man ska förstå innebörden av sitt handlande) 48
Personbegreppet Den juridiska personen är en juridisk fiktion a) bolag b) föreningar c) stiftelser d) myndigheter e) m.fl. fysisk person juridisk person Juridiska personer har rättskapacitet men kan inte rättshandla och är därför beroende av att fysiska personer representerar dem. 49
Avtalet som rättshandling Vad är vitsen? Avtalet är en rättshandling som själv anger sina rättsliga konsekvenser. Avtalet är rättsfaktum i regeln att avtal ska hållas, dvs.: Vad man kommit överens om ska respekteras, vad det än är. 50
Frihet och bundenhet Två sidor av samma mynt avtalsfrihet pacta sunt servanda Var och en står fri att binda sig själv. 51
Avtalsfrihetens gränser a) Endast parterna är bundna (undantag vid behörighet att företräda annan 2 kap AvtL och associationsrätten). b) Parterna disponerar endast över förmögenhetsrättsliga objekt. c) Viljefel gör avtalet ogiltigt (3 kap AvtL). d) Avtalsinnehållet får inte vara oskäligt (36 AvtL). e) Man kan endast avtala innanför den tvingande rättens ramar. f) Och i vissa undantagsfall kan man inte avtala på vilket sätt som helst 52
Hur man avtalar HUVUDREGEL UNDANTAG a) konsensualavtal b) formalavtal c) realavtal (OBS! Blanda inte ihop realhandlande och realavtal.) 53
1 1 st AvtL Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2-9 sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret. a) Så nära vi kommer en definition av avtalsbegreppet i AvtL b) Vad är bindande? Anbud och svar. c) Detta att anbudet är bindande. Löftesprincipen. Jfr 7 e.c. d) Vem är bunden. Avgivaren! Självbindningens princip. e) På vilket sätt är man bunden? Hänvisningen till övriga paragrafer i 1 kap. f) En legaldefinition av anbudsbegreppet. En inkörsport till den specifika modell för avtalsslut som ställs upp i 1 kap. 54
Anbudsdefinitionen anbud = bindande: är inte viljeförklaringen avsedd att vara bindande kan den inte anses utgöra ett anbud i lagens mening Man kan aktivera lagmodellen och underkasta sig löftesprincipen genom att avge ett formenligt anbud Praktiskt test: Viljeförklaringen var avsedd att vara bindande om den kan läggas till grund för omedelbar accept. anbud 1 kap AvtL 1 1 st 2 9 55
Rättsföljden när anbud föreligger: 2 9 en uppsättning tolkningsregler Översikt: 2 utsatt acceptfrists innebörd 3 legal acceptfrist 4 accepten är sen 5 innebörden av avslag 6 oren accept 7 återkallelse 8 obegränsad acceptfrist 9 uppfordran att avge anbud 56
Exempel: 2 1 st Har anbudsgivaren bestämt viss tid för svar, skall han anses hava föreskrivit, att svaret skall inom den tid komma honom till handa. 57
Modellens tillämpningsområde a) 1 1 st AvtL medger andra former av avtalsslut b) Disposivitet enligt 1 2 st ( Vad i nämnda paragrafer [2 9 ] stadgas skall lända till efterrättelse, så vitt ej annat följer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvänja. ) c) Undantaget för formalavtal i 1 3 st ( I fråga om avtal, för vars giltighet enligt lag fordras iakttagande av viss form, gälle vad särskilt är stadgat. ) d) Undantaget för muntliga avtal i 3 2 st ( Anbud, som göres muntligen utan att anstånd med svaret medgives, måste omedelbart antagas. ) e) Realavtalen (gåva och saklån) 58
Fall 1 Vi har ett avtal. Betala! A fordran B A gör gällande att ett avtal föreligger mellan A och B och kräver att B ska prestera i enlighet med detta avtal. 59
Fall 2 Vi har ett avtal. Betala! Avtal av 1 miljon (1 000 000 ) kr. 1 Tillträdesdag är 2010 01 01. 2 Köpeskillingens erläggande: Köpeskillingen betalas genom att köparen från och A fordran B Enligt ett skriftligt kontrakt föreligger ett avtal mellan A och B. Under åberopande av kontraktet kräver A att B ska prestera i enlighet med avtalet. 60
Fall 3 Vi har ett avtal. Betala! Och priset är acceptabelt? 1. Ja. Då har vi ett avtal! A 2. fordran B Enligt en muntlig överenskommelse föreligger ett avtal mellan A och B. Under åberopande av överenskommelsen kräver A att B ska prestera i enlighet med avtalet. 61
Fall 4 Vi har ett avtal. Betala! Spårvagnsbolaget AB fordran B Vid en hållplats kliver B på en spårvagn tillhörig Spårvagnsbolaget AB. När en kontrollant dyker upp kan B inte visa giltigt färdbevis och ställs därför i enlighet med de villkor som gäller mellan bolaget och resenärerna inför ett krav på straffavgift. 62
Fall 5 070 5555555 OK, jag bjuder 3,5 Mkr. A A deltar i en budgivning genom att skicka SMS till en mäklare. 63
Fall 6 070 5555555 OK, jag bjuder 3,5 Mkr. B A deltar i en budgivning genom att skicka SMS till en mäklare. B lånar A:s telefon och höjer A:s bud från 3 milj. SEK till 3,5 milj. SEK. 64
Fall 7 070 5555555 Nytt bud. Köpare3 bjuder nu 5,1 Mkr. A OK, jag bjuder 3,5 Mkr. A deltar i en budgivning genom att skicka SMS till en mäklare. 65
Fall 8 avtal? rättighet A B C A och B avtalar att C ska ha en rättighet gentemot B. 66
Fall 9 överenskommelse avtal A B C A och B kommer överens om att B och C har ett avtal. 67
Fall 10 avtal A B A och B avtalar att det är B som sköter disken från och med nu. När B inte presterar stämmer A B i allmän domstol och kräver skadestånd. 68
Fall 11 HITTELÖN Misse springer bort. A tapetserar staden med anslag i vilka en hittelön på 1000 kr utlovas till den som hittar Misse. B hittar Misse. A vägrar betala ut hittelönen. 69