Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket
Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5. Vad behövs för fortsatt framgång?
Greppa Näringen -ett samarbete sedan 2001 mellan: Jordbruksverket, LRF länsstyrelserna ett stort antal rådgivningsföretag
Syfte Greppa Näringen ska inspirera och motivera lantbrukare och rådgivare att använda kunskap så att gårdens miljöpåverkan minskar och lönsamheten förbättras Bidra till att miljökvalitetsmålen nås: Ingen övergödning, Giftfri miljö Begränsad klimatpåverkan
Nya förutsättningar Östersjön- Baltic Sea Action Plan (BSAP) Vattendirektivet Klimatfrågan Integrerat växtskydd Foto:Stina Olofsson, Fårö juli 2005
Minskning av fosforförluster, nitratutlakning, avgång av ammoniak och växthusgaser, samt negativa effekter av växtskyddsmedel Foto: Stina Olofsson
Känsliga områden- Nitratdirektivet Skåne, Halland och Blekinge Kustområden samt Gotland och Öland Jordbruksområden i Östergötland, söder om Vänern samt ki kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren
Utvidgat område Dalarna Gävleborg Nya län 2010 12 % 18 % 11 % Värmland 17 % 6400 rådgivningsmedlemmar 1130 våtmarksmedlemmar 48 % 27 % Jönköping Kronoberg 17 % 20 % 28 % 665 000 ha Drygt 200 rådgivare 33 000 gårdsbesök under 9 år 11 200 växtnäringsbalanser i databasen 39 % 45 % 60 %
Greppa Näringens rådgivning Rådgivnings- g plan Rådgivningsbesök 3-4 år Uppföljningsbesök, miljömålsavstämning Ny rådgivningsplan
Rådgivning
Databas över gårdarna Uppmätta effekter på överskott i växtnäringsbalanser Beräknade effekter av kväveutlakning och fosforförluster Förändrat beteende (miljömålsavstämning) Kä Kväveutlakning tlki Ammoniakavgång Fosforförluster Växtskydd Markpackning
Resultat från växnäringsbalanser 2001-2008, kväveöverskott 160-6,4 kg/ha 140 120-8,2 kg/ha 100 80 Första - 3,0 kg/ha* 60 Sista 40 20 0 Växtodling Mjölk Gris Ca 4 år mellan första och sista balansen
Resultat från växnäringsbalanser 2001-2008, fosforöverskott 8-3,4 kg/ha 6-0,8 kg/ha 4 2 0-2 -4-0,4 kg/ha Växtodling Mjölk Gris Första Sista Ca 4 år mellan första och sista balansen
Kväveinförsel på växtodlingsgårdar kg N/ha 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,00 60,0 Gårdarna med högst effektivitet Gårdarna med lägst effektivitet Vegetabilier Strömedel Org. Gödsel *** ten Mineralgödsel ten Foder * Animalier Kvävefixering Kvävenedfall 40,0 20,0 0,0 hög N-effektivitet bästa medel låg N-effektivitet sämsta 249 gårdar 1245 gårdar 249 gårdar
kg N/ha Kväveinförsel på mjölkgårdar 300,0 Gårdarna med lägst effektivitet 250,0 200,0 150,0 100,0 Gårdarna med högst effektivitet Vegetabilier * Strömedel * Org. Gödsel Mineralgödsel *** Foder *** Animalier Kvävefixering *** Kä Kvävenedfall dfll 50,00 00 0,0 bästa medel sämsta hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 240 gårdar 1200 gårdar 240 gårdar
Beräknad kväveutlakning -utfört i STANK in MIND OBS! Ingen direkt koppling till minskat överskott per ha eller ändrat överskott! Baserat på -Grödfördelning Stallgödselanvändning -Bearbetningstidpunkt inkl vallbrott -Fånggrödor -Stallgödselanvändning Beräknad totaleffekt 1000 ton kväve Vi håller nu på att räkna på motsvarande sätt på ammoniakavgång
Åtgärder kväveutlakning -procentuell skillnad före och efter 2000 Anpassa kvävegivor Efter grödans behov Efter direkt stallgödseleffekt l Efter långsiktig stallgödseleffekt Spridning Minskat flytgödsel på hösten Antal aktuella gårdar 452 372 374 155 Totaleffekt ca 1000 ton kväve 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 Ändrad bearbetning Från höst till vår Från tidig till sen höst Senarelagt vallbrott Hindra utflöde Odlar fånggröda Anlagt våtmark 386 377 277 354 176 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100
Åtgärder fosforförluster -procentuell skillnad före och efter 2000 Anpassa fosforgivor Har aktuell markkarta Anpassar efter markkarta Minskat inköp av mineralfosfor Hindra fosforförluster Myllar mineralgödselfosfor Anlagt skyddszoner Bevuxna översvämningsmarker Motverkar vinderosion Motverkar ytavrinning Väldränerat Antal aktuella gårdar 458 452 263 263 277 183 103 209 409 Totaleffekt ca 20 ton fosfor 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 Anpassar fosfor i fodret Efter grovfoderanalys Efter djurslag Efter blöt- eller torrfoder 250 252 53 0 20 40 60 80 100
Vad behövs för ett uthålligt lantbruk? Tillräckligt betalt för produktionen Lagstiftning i botten logiska regler Frivillighet Miljöersättningar Information och rådgivning Samverkan 2010-02-15
Tack för uppmärksamheten! Läs mer på www.greppa.nu Bilder: Stina Olofsson Hans Nilsson Cecilia Linge Josefin Kihlberg Johan Malgeryd m.fl.
Vägar till Hållbarhet KSLA 2010-02-12 Sören Eriksson Sju Gårdar
EN GLOBAL MARKNAD ÖKAD PRISPRESS RÅVARORNA ANONYMARE BÖNDERNA FÄRRE PRODUKTIONEN MINSKAR
Andel svenska livsmedel av svensk livsmedelskonsumtion, procent
9 av10 har förtroende för Sveriges bönder De flesta vill ha ursprungsmärkning Allt fler vill ha ekologiskt kt Varannan vill köpa närproducerat 2 av tre bönder vill sälja mer närproducerat
Syfte och Mål Vi ska erbjuda hållbart producerade mjölkprodukter till miljömedvetna konsumenter så att vi kan utveckla oss själva och vårt företagande, samtidigt som vi har roligt!
Hållbar produktion?
Ekologiskt Optimal användning av resurser Ingen användningen av handelsgödsel GMO- fri produktion Ingen användning bekämpningsmedel Kretsloppstänk i hela kedjan Djuromsorg, lösgående djur, ko-kalv, Hög andel hemmaproducerat foder
Närproducerat Geografi Närhet till konsument Transporter Min egen bonde Öppenhet, öppna gårdar Lokala handlarna, våra bästa vänner
Klimatsmart! Växtodling, långliggande li vallar Energianvändning på gården Friska djur Lång betessäsong, naturbeten Hög självförsörjning på foder Inköpt foder, klimatberäknat Arbetet på den egna gården betyder mer än Arbetet på den egna gården betyder mer än transporterna i mjölkproduktionen
Framtiden.. Vill fortsätta ligga i framkant när det gäller hållbar utveckling Stort fokus på energifrågorna, såväl användning, förnyelsebar energi som gårdsproduktion Fortsatt fokus djuromsorg och djurvälfärd Brukandet av jord, skog och djurhållning = förutsättningen för att arbeta med hållbar utveckling
Tack för uppmärksamheten!
Hållbar livsmedelskonsumtion Ät S.M.A.R.T. KSLA 12 feb 2010 Pia Lindeskog 2010-02-15 Sid 1
2010-02-15 Sid 2
Påverkar maten miljömålen? 1. Begränsad klimatpåverkan Ja 2. Frisk luft Ja 3. Bara naturlig försurning Ja 4. Giftfri miljö Ja! 5. Skyddande ozonskikt Ja 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning öd J! Ja! 8. Levande sjöar och vattendrag Ja 9. Grundvatten av god kvalitet Ja 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Ja 11. Myllrande våtmarker Ja 12. Levande skogar Ja 13. Ett rikt odlingslandskap Ja! 14. Storslagen fjällmiljö Ja 15. God bebyggd miljö Ja 16. Ett rikt växt-och djurliv Ja! 2010-02-15 Sid 3
Livsmedelshanteringen är en av våra stora miljöbelastare den bryter ned ozonlagret ökar växthuseffekten ökar försurningen hotar den biologiska mångfalden förgiftar ekosystem övergöder vattendrag förbrukar ändliga resurser t.ex. olja, kol och fosfor m.m. 2010-02-15 Sid 4
Vad är hållbar livsmedelskonsumtion? l Livsmedelshanteringen Hälsoaspekter är en av våra stora miljöbelastare Näringsaspekter den Toxikologiska aspekter Miljöaspekter bryter ned ozonlagret ökar växthuseffekten ökar försurningen Etiska aspekter hotar den biologiska mångfalden förgiftar ekosystem övergöder vattendrag Med utgångspunkt från dagens konsumtion. förbrukar ändliga resurser t.ex. olja, kol och fosfor m.m. 2010-02-15 Sid 5
Ett första steg mot hållbara matvanor, Stockholms läns landsting,1999 Livsmedelshanteringen är en av våra stora miljöbelastare Ät S.M.A.R.T., Stockholms läns landsting, 2001 den bryter ned På ozonlagret väg mot hållbara kostråd, 2008, ökar växthuseffekten Livsmedelsverkets underlagsrapport ökar försurningen hotar den biologiska mångfalden förgiftar Vad ekosystem kostar hållbara matvanor? FHI 2005, 2009 övergöder vattendrag förbrukar ändliga resurser t.ex. olja, kol och fosfor m.m. 2010-02-15 Sid 6
Hållbar livsmedelskonsumtion tre grundpelare Matvalet matsedeln och den egna tallriken Välja produkter med tanke på produktionssätt Välja produkter med tanke på transportarbete 2010-02-15 Sid 7
2010-02-15 Sid 8
Vad Mängder är hållbar och livsmedelskonsumtion? frekvenser I relation till dagens konsumtion Bröd + 50% Hälsoaspekter Spannmål + 50% Näringsaspekter Pasta ± 0 % Toxikologiska aspekter Ris - Potatis + 40% Frukt och grönsaker + 60% Miljöaspekter Ärtor, böner linser 10 ggr Margarin, olja - Etiska Kött aspekter - 25% Fisk och skaldjur ± 0 Ost - Med utgångspunkt från dagens konsumtion. Utrymme - 50% 2010-02-15 Sid 9
2010-02-15 Sid 10
2010-02-15 Sid 11
2010-02-15 Sid 12
2010-02-15 Sid 13
2010-02-15 Sid 14
2010-02-15 Sid 15
2010-02-15 Sid 16
2010-02-15 Sid 17
ÄtSMART S.M.A.R.T. för hälsan, miljön och plånboken 2010-02-15 Sid 18