Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket



Relevanta dokument
Syfte- att bidra till miljömålen

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Så här fortsätter Greppa Näringen

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Rådgivning för lantbruk och miljö

Vad har vi åstadkommit? Linköping

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Vad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Rådgivning för lantbruk och miljö

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

God bebyggd miljö - miljömål.se

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Sveriges miljömål.

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Hållbar mat i offentliga kök

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Cecilia Linge Stina Olofsson Hans Nilsson Josefin Kihlberg

Grundläggande Miljökunskap

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Sveriges miljömål.

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra


Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Greppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Greppa Näringen Josefin Kihlberg Janne Andersson

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Trollhättan & miljön

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Christl Kampa-Ohlsson

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Temagruppernas ansvarsområde

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen

Publicerad i Göteborgsposten 22/

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Introduktion Mjölby Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Tankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Måltidspedagogik i vardagen

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Vattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Transkript:

Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5. Vad behövs för fortsatt framgång?

Greppa Näringen -ett samarbete sedan 2001 mellan: Jordbruksverket, LRF länsstyrelserna ett stort antal rådgivningsföretag

Syfte Greppa Näringen ska inspirera och motivera lantbrukare och rådgivare att använda kunskap så att gårdens miljöpåverkan minskar och lönsamheten förbättras Bidra till att miljökvalitetsmålen nås: Ingen övergödning, Giftfri miljö Begränsad klimatpåverkan

Nya förutsättningar Östersjön- Baltic Sea Action Plan (BSAP) Vattendirektivet Klimatfrågan Integrerat växtskydd Foto:Stina Olofsson, Fårö juli 2005

Minskning av fosforförluster, nitratutlakning, avgång av ammoniak och växthusgaser, samt negativa effekter av växtskyddsmedel Foto: Stina Olofsson

Känsliga områden- Nitratdirektivet Skåne, Halland och Blekinge Kustområden samt Gotland och Öland Jordbruksområden i Östergötland, söder om Vänern samt ki kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren

Utvidgat område Dalarna Gävleborg Nya län 2010 12 % 18 % 11 % Värmland 17 % 6400 rådgivningsmedlemmar 1130 våtmarksmedlemmar 48 % 27 % Jönköping Kronoberg 17 % 20 % 28 % 665 000 ha Drygt 200 rådgivare 33 000 gårdsbesök under 9 år 11 200 växtnäringsbalanser i databasen 39 % 45 % 60 %

Greppa Näringens rådgivning Rådgivnings- g plan Rådgivningsbesök 3-4 år Uppföljningsbesök, miljömålsavstämning Ny rådgivningsplan

Rådgivning

Databas över gårdarna Uppmätta effekter på överskott i växtnäringsbalanser Beräknade effekter av kväveutlakning och fosforförluster Förändrat beteende (miljömålsavstämning) Kä Kväveutlakning tlki Ammoniakavgång Fosforförluster Växtskydd Markpackning

Resultat från växnäringsbalanser 2001-2008, kväveöverskott 160-6,4 kg/ha 140 120-8,2 kg/ha 100 80 Första - 3,0 kg/ha* 60 Sista 40 20 0 Växtodling Mjölk Gris Ca 4 år mellan första och sista balansen

Resultat från växnäringsbalanser 2001-2008, fosforöverskott 8-3,4 kg/ha 6-0,8 kg/ha 4 2 0-2 -4-0,4 kg/ha Växtodling Mjölk Gris Första Sista Ca 4 år mellan första och sista balansen

Kväveinförsel på växtodlingsgårdar kg N/ha 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,00 60,0 Gårdarna med högst effektivitet Gårdarna med lägst effektivitet Vegetabilier Strömedel Org. Gödsel *** ten Mineralgödsel ten Foder * Animalier Kvävefixering Kvävenedfall 40,0 20,0 0,0 hög N-effektivitet bästa medel låg N-effektivitet sämsta 249 gårdar 1245 gårdar 249 gårdar

kg N/ha Kväveinförsel på mjölkgårdar 300,0 Gårdarna med lägst effektivitet 250,0 200,0 150,0 100,0 Gårdarna med högst effektivitet Vegetabilier * Strömedel * Org. Gödsel Mineralgödsel *** Foder *** Animalier Kvävefixering *** Kä Kvävenedfall dfll 50,00 00 0,0 bästa medel sämsta hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 240 gårdar 1200 gårdar 240 gårdar

Beräknad kväveutlakning -utfört i STANK in MIND OBS! Ingen direkt koppling till minskat överskott per ha eller ändrat överskott! Baserat på -Grödfördelning Stallgödselanvändning -Bearbetningstidpunkt inkl vallbrott -Fånggrödor -Stallgödselanvändning Beräknad totaleffekt 1000 ton kväve Vi håller nu på att räkna på motsvarande sätt på ammoniakavgång

Åtgärder kväveutlakning -procentuell skillnad före och efter 2000 Anpassa kvävegivor Efter grödans behov Efter direkt stallgödseleffekt l Efter långsiktig stallgödseleffekt Spridning Minskat flytgödsel på hösten Antal aktuella gårdar 452 372 374 155 Totaleffekt ca 1000 ton kväve 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 Ändrad bearbetning Från höst till vår Från tidig till sen höst Senarelagt vallbrott Hindra utflöde Odlar fånggröda Anlagt våtmark 386 377 277 354 176 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100

Åtgärder fosforförluster -procentuell skillnad före och efter 2000 Anpassa fosforgivor Har aktuell markkarta Anpassar efter markkarta Minskat inköp av mineralfosfor Hindra fosforförluster Myllar mineralgödselfosfor Anlagt skyddszoner Bevuxna översvämningsmarker Motverkar vinderosion Motverkar ytavrinning Väldränerat Antal aktuella gårdar 458 452 263 263 277 183 103 209 409 Totaleffekt ca 20 ton fosfor 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 Anpassar fosfor i fodret Efter grovfoderanalys Efter djurslag Efter blöt- eller torrfoder 250 252 53 0 20 40 60 80 100

Vad behövs för ett uthålligt lantbruk? Tillräckligt betalt för produktionen Lagstiftning i botten logiska regler Frivillighet Miljöersättningar Information och rådgivning Samverkan 2010-02-15

Tack för uppmärksamheten! Läs mer på www.greppa.nu Bilder: Stina Olofsson Hans Nilsson Cecilia Linge Josefin Kihlberg Johan Malgeryd m.fl.

Vägar till Hållbarhet KSLA 2010-02-12 Sören Eriksson Sju Gårdar

EN GLOBAL MARKNAD ÖKAD PRISPRESS RÅVARORNA ANONYMARE BÖNDERNA FÄRRE PRODUKTIONEN MINSKAR

Andel svenska livsmedel av svensk livsmedelskonsumtion, procent

9 av10 har förtroende för Sveriges bönder De flesta vill ha ursprungsmärkning Allt fler vill ha ekologiskt kt Varannan vill köpa närproducerat 2 av tre bönder vill sälja mer närproducerat

Syfte och Mål Vi ska erbjuda hållbart producerade mjölkprodukter till miljömedvetna konsumenter så att vi kan utveckla oss själva och vårt företagande, samtidigt som vi har roligt!

Hållbar produktion?

Ekologiskt Optimal användning av resurser Ingen användningen av handelsgödsel GMO- fri produktion Ingen användning bekämpningsmedel Kretsloppstänk i hela kedjan Djuromsorg, lösgående djur, ko-kalv, Hög andel hemmaproducerat foder

Närproducerat Geografi Närhet till konsument Transporter Min egen bonde Öppenhet, öppna gårdar Lokala handlarna, våra bästa vänner

Klimatsmart! Växtodling, långliggande li vallar Energianvändning på gården Friska djur Lång betessäsong, naturbeten Hög självförsörjning på foder Inköpt foder, klimatberäknat Arbetet på den egna gården betyder mer än Arbetet på den egna gården betyder mer än transporterna i mjölkproduktionen

Framtiden.. Vill fortsätta ligga i framkant när det gäller hållbar utveckling Stort fokus på energifrågorna, såväl användning, förnyelsebar energi som gårdsproduktion Fortsatt fokus djuromsorg och djurvälfärd Brukandet av jord, skog och djurhållning = förutsättningen för att arbeta med hållbar utveckling

Tack för uppmärksamheten!

Hållbar livsmedelskonsumtion Ät S.M.A.R.T. KSLA 12 feb 2010 Pia Lindeskog 2010-02-15 Sid 1

2010-02-15 Sid 2

Påverkar maten miljömålen? 1. Begränsad klimatpåverkan Ja 2. Frisk luft Ja 3. Bara naturlig försurning Ja 4. Giftfri miljö Ja! 5. Skyddande ozonskikt Ja 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning öd J! Ja! 8. Levande sjöar och vattendrag Ja 9. Grundvatten av god kvalitet Ja 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Ja 11. Myllrande våtmarker Ja 12. Levande skogar Ja 13. Ett rikt odlingslandskap Ja! 14. Storslagen fjällmiljö Ja 15. God bebyggd miljö Ja 16. Ett rikt växt-och djurliv Ja! 2010-02-15 Sid 3

Livsmedelshanteringen är en av våra stora miljöbelastare den bryter ned ozonlagret ökar växthuseffekten ökar försurningen hotar den biologiska mångfalden förgiftar ekosystem övergöder vattendrag förbrukar ändliga resurser t.ex. olja, kol och fosfor m.m. 2010-02-15 Sid 4

Vad är hållbar livsmedelskonsumtion? l Livsmedelshanteringen Hälsoaspekter är en av våra stora miljöbelastare Näringsaspekter den Toxikologiska aspekter Miljöaspekter bryter ned ozonlagret ökar växthuseffekten ökar försurningen Etiska aspekter hotar den biologiska mångfalden förgiftar ekosystem övergöder vattendrag Med utgångspunkt från dagens konsumtion. förbrukar ändliga resurser t.ex. olja, kol och fosfor m.m. 2010-02-15 Sid 5

Ett första steg mot hållbara matvanor, Stockholms läns landsting,1999 Livsmedelshanteringen är en av våra stora miljöbelastare Ät S.M.A.R.T., Stockholms läns landsting, 2001 den bryter ned På ozonlagret väg mot hållbara kostråd, 2008, ökar växthuseffekten Livsmedelsverkets underlagsrapport ökar försurningen hotar den biologiska mångfalden förgiftar Vad ekosystem kostar hållbara matvanor? FHI 2005, 2009 övergöder vattendrag förbrukar ändliga resurser t.ex. olja, kol och fosfor m.m. 2010-02-15 Sid 6

Hållbar livsmedelskonsumtion tre grundpelare Matvalet matsedeln och den egna tallriken Välja produkter med tanke på produktionssätt Välja produkter med tanke på transportarbete 2010-02-15 Sid 7

2010-02-15 Sid 8

Vad Mängder är hållbar och livsmedelskonsumtion? frekvenser I relation till dagens konsumtion Bröd + 50% Hälsoaspekter Spannmål + 50% Näringsaspekter Pasta ± 0 % Toxikologiska aspekter Ris - Potatis + 40% Frukt och grönsaker + 60% Miljöaspekter Ärtor, böner linser 10 ggr Margarin, olja - Etiska Kött aspekter - 25% Fisk och skaldjur ± 0 Ost - Med utgångspunkt från dagens konsumtion. Utrymme - 50% 2010-02-15 Sid 9

2010-02-15 Sid 10

2010-02-15 Sid 11

2010-02-15 Sid 12

2010-02-15 Sid 13

2010-02-15 Sid 14

2010-02-15 Sid 15

2010-02-15 Sid 16

2010-02-15 Sid 17

ÄtSMART S.M.A.R.T. för hälsan, miljön och plånboken 2010-02-15 Sid 18