BID - samverkan FÖR FRAMGÅNG. Business Improvment District i SVERIGE & SKOTTLAND



Relevanta dokument
BID som samverkansform

Välkommen till Garveriet i Floda

Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling

Vad är BID? Tillämpning internationellt och status i Sverige New York. Resultat i Floda och på Vrångö Hur gör man? Nyttan? Avbryt gärna med frågor!

ÅRSKONFERENS MAJ I VÄSTERVIK

Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: N /15

Jakten på BID, Business Improvment District Reseberättelse från Skottland och Shetlandsöarna nov 2012

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

SVENSKA STADSKÄRNORS BID-modell

Levande trygga platser

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

LÄGESRAPPORT

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Inger Alfredsson Nationell samordnare

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens näringslivsutskott

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Regional överenskommelse

Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB

Europeiska socialfonden

ÖVERSIKT RONNEBY HANDEL & INTRESSEFÖRENING VERKSAMHETSÅR 2017/2018

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Hållbar produktutveckling

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Ägardirektiv för Göteborg & Co Träffpunkt AB

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

1 (5) Verksamhetsplan 2012

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Internationell strategi

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

SYFTET är att få en grundläggande utbildning i Svenska Stadskärnors BID-modell.

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Storstadsintegration. Partnerskap Göteborg

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

LLU i nordöstra Göteborg

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

InItIatIvet för. socialt ansvar

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen , att gälla från och med

Lokal destinationsutveckling, Case Strängnäs

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Haninge kommuns internationella program

Lokal överenskommelse med föreningslivet 2018

RAPPORT ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor /

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Implementering av Östgötakommissionens rekommendationer genom partnerskap och överenskommelser.

Placemaking in the Nordics

Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska

Strategiska planen

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

K O RT V E R S I O N

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap. Skåneveckan för psykisk hälsa

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Samverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

Internationell strategi. för Gävle kommun

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva

Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Citylab - What s in it for me?

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

InItIatIvet för. miljö ansvar

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM

Transkript:

BID - samverkan FÖR FRAMGÅNG Business Improvment District i SVERIGE & SKOTTLAND

Business Improvement District (BID) är en metod för samhällsutveckling där affärsnytta förenas med samhällsnytta. Konceptet används i en rad länder, däribland USA, Canada, nya Zealand. BID finns också i Europa, där England var pionjär (2004). Business Improvement District innebär samverkan mellan privata och offentliga parter med sikte på en stark och hållbar lokal ekonomi. grunden är ett engagemang och en vilja att utveckla närmiljön. Målet är oftast att förbättra attraktiviteten i geografiskt avgränsat område. Vitalisering av stadskärnor har hittills varit det dominerande syftet. Ökad attraktivitet, fler besökande, minskade kostnader, bättre samordning, ökat serviceutbud men också stärkta sociala värden, är viktiga drivkrafter. Cirka 1400 BID:s bedöms idag vara aktiva runt om i världen. Kan BID-metoden fungera även i Sverige? Metoden utvecklas just nu i floda och på Vrångö i Västsverige. Den här broschyren berättar om arbetet hittills samt om erfarenheter från BID-projekt i Skottland. Erfarenhetsutbyte med just Skottland är en viktig del av projektet. foton, citat och summeringar i denna skrift har sin grund i en studieresa till Skottland hösten 2012. BID - samverkan för framgång 2 3

Vitsen med BID Att ta ansvar för helheten BID är en samverkansmodell med sikte på hållbar finansiering av service och tjänster som går utöver den nivå som myndigheter tillhandahåller. Deltagarna betalar en avgift med vilken det blir möjligt att växla upp medel och hitta kompletterande finansiering. Medlen kan användas för att finansiera åtgärder och ledarskap som driver arbetet framåt. BID erbjuder också en metod för stabil, transparent och resultatinriktad samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Helhetssyn och enighet om att affärsnytta kan gå hand i hand med samhällsnytta är en grundläggande ansats för BID. Samhällsnytta såsom högre upplevelsevärden, ökad service, trygghet och säkerhet, men också bättre miljöprestanda knyts i metoden samman med enskilda deltagares affärsnytta. Bland de fördelar som lyfts fram i Skottland finns bland annat minskade kostnader för deltagare, starkare lokal ekonomi samt bättre kapacitet för utveckling. I det nationella BID-programmet anges att BID ska bidra till tillväxt och till uppsatta nationella mål. BID har ett brett politiskt stöd, modellen anses ha särskild nytta i tuffa ekonomiska tider när den offentliga ekonomin är ansträngd. En BID kan ha en bred målsättning kopplad till att öka områdets attraktivitet, det kan också involvera boende. Att stärka ett områdes ekologiska hållbarhet, stödja hemlösa eller sysselsätta ungdomar är exempel på möjliga mål. I Philadelphia, USA inkluderas bland annat rehabilitering av drogmissbrukare i arbetet för en attraktivare stadsdel. En bra strukturerad BID-process ger en stabil organisation liksom budget för genomförande av åtgärder som utvecklar både näringar och samhälle. Ökad attraktivitet i stadskärnor, lägre kostnader för handlare (genom till exempel samordnad upphandling), investeringar i renhållning, belysning etc är exempel på konkreta resultat i andra länder. Tryggt, snyggt och säkert är honörsord. I centrala Göteborg sker samverkan enligt BID-metoden sedan 2006. Här agerar fastighetsägarna, handlarna och Göteborgs Stad gemensamt för att tillföra området ökade värden, något som betytt mycket för både boende, verksamheter och för de som besöker stadsdelen. Medborgardialog och delaktighet är både stomme och drivkraft för samverkan i en BID. Den kulturella gemenskapen i ett samhälle eller inom en näring tas tillvara och ger kraft åt samverkan för gemensamma mål. Alla bidrar alla gynnas. En BID kan ha olika inriktning beroende på vad deltagarna bestämmer sig för att uppnå. Bred samverkan för en mer levande stadskärna är ett vanligt fokus. Men BID kan också användas för tematiska mål, såsom att stärka besöksnäringen i ett visst område. Eller för att utveckla en viss näring såsom produktion och förädling inom småskaliga jordbruksföretag. BID is a mechanism that builds local capacity and funding. It support sustainable growth, involves citizens and bring different intrests together. Ian Davison Porter, Director BID Skottland Det är faktiskt vi själva som äger våra liv och som ska känna glädje i att ge och samverka i vår tid. Våra barn skall få sin glädje och goda attityder att möta på gator och torg, i skolor och butiker och alltid få delta i sin kultur tillsammans med den mångfald vi alla representerar. Jonas Brandström, BID Floda BID - samverkan för framgång 4 5

Privat & offentligt Frivillighet eller lagstiftning? En bra BID bygger på samverkan mellan privat och offentligt, inte desto mindre krävs en tydlig gränsdragning mellan privata aktörer och det offentliga. Initiativet till enskilda BID kommer vanligen från boende, fastighetsägare och/eller företagare. I Skottland innebär förarbetet inför bildandet av ett BID ett nära samarbete med berörda myndigheter. Här anges tydligt den servicenivå som lokala myndigheter (eller andra berörda myndigheter) tillhandahåller via en så kallad baseline-servicelevel-agreement (BLA). Internationellt regleras BID som regel via lagstiftning. Reglerna ser olika ut mellan länder, till exempel skiljer sig Skottlands och Englands regelverk åt. Reglerna innebär bland annat krav på konsultation mellan BID-deltagarna och lokala myndigheter, röstning om den handlingsplan som BID ska följa, visst valdeltagande liksom avgift per deltagare. I Skottland måste handlingsplanen eller affärsplanen alltid godkännas av lokala myndigheter. Ett godkännande kräver bland annat att acceptansen/delaktigheten bland deltagarna är tillräckligt hög. Gapet mellan målet för BID och den befintliga servicenivån sätter en ram för insatserna. Berörda parter sluter överenskommelse om mål och åtgärder som sätts på pränt i en handlingsplan eller affärsplan. I Skottland gäller handlingsplanen som regel i fem år. Det är vanligt med regelbundna avstämningar mellan processledare och myndigheter. Planen kan förlängas ytterligare en femårsperiod efter revidering och omröstning. BID kan och bör samspela med andra processer, såsom fysisk planering och näringslivsinsatser. Behöver ett genomförande av en struktur för BID i Sverige innebära ny lagstiftning? Erfarenheter från Skottand visar att det kan finnas fördelar med att ha en högre grad av frivillighet i genomförandet. Frivillighet bedöms främja engagemang och drivkraft hos deltagarna och ger en högre grad av frihet i arbetet mot uppsatta mål. Avtal kan användas för att sluta överenskommelser om det som ska utföras. Så har till exempel BID i Floda slutit ett samarbetsavtal med Lerums kommun (hösten 2012). Om det i förstudien visar sig att det privata kan göra mer till en lägre kostnad inom ett visst serviceområde är det inget som hindrar att lokala myndigheter och BID-deltagarna enas om att det aktuella uppdraget tas över av BID-organisationen. Det kan till exempel gälla insatser för ytterligare eller samordnad renhållning, bättre belysning eller säkrare trottoarer. BID ska dock inte ses som en ersättning för myndigheternas skattefinansierade uppdrag. Genom tydliga avgränsningar och en professionell utförarorganisation är BID hängrännan som förbinder olika aktörer i samverkan mot gemensamt satta mål. Eva Bamberg, processledare BID Sweden however the advantage to have legislation in place is that it provides a democratic process, clear governance and a strong mandate for the BID to carry out the proposal. As it is also time limited it has to continuously demonstrate the benefits. Reni Milburn, Moray Council, Elgin BID - samverkan för framgång 6 7

Så gör Skottland Pilotprojekt i Sverige Skottland hör till de länder som lagt sig vinn om att lagstiftning för BID ska möjliggöra ett brett angreppssätt. Här inleddes arbetet med BID 2008, då i fem pilotprojekt. Idag finns 17 BID etablerade, lika många är på gång. Bland annat startar inom kort Skottlands första tema-bid, en samverkan mellan turistentreprenörer utmed skotska kanalen. Ett exempel på landsbygds-bid är ett samarbete mellan tre öar utmed skotska Atlantkusten också det in progress. Möjligheterna till BID utreds också på en av Shetlandsöarna (ön Yell med cirka 400 invånare). I Sverige prövas BID-konceptet i lokalsamhället Floda öster om Göteborg samt på Vrångö, en ö i Göteborgs södra skärgård. Anslag för projektet har beviljats av Tillväxtverket, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och Lerums kommun. Arbetet för att utveckla BID-konceptet för svenska förhållanden pågår parallellt. Erfarenheter hämtas bland annat från samarbetet i Innerstaden Göteborg. Det övergripande målet med BID läggs fast i ett nationellt program BID ska bidra till tillväxt, lokal utveckling och uppsatta politiska mål (alla områden). Staten ger ett bidrag till den förstudie som alltid föregår beslutet om en BID-process (konsultation för enighet om BID:s mål samt base-linelevel-agreement ). Ersättningen är för närvarande 20 000 pund (2012). Medfinansiering med motsvarande summa krävs, den kommer vanligen från lokala myndigheter. I Skottland finns ett samordnade organ som stödjer och samordnar BID:s landet över (BID Skottland). Kansliet är litet, men bedriver omfattande verksamhet för att främja utvecklingen av BID:s i nationen. Mer information finns på www.bid.scottland.co.uk Framgångsfaktorer utifrån skotska erfarenheter Tidigt samråd och bra relationer med lokala myndigheter (Councils). Enighet om vad som ska uppnås (mål). Tydlig fördelning av uppdrag mellan privata och offentliga aktörer. Driven processledare med uppdrag att styra och samordna deltagarna samt att föra dialog med (lokala) myndigheter. Gediget engagemang och högt deltagande bland intressenter (deltagare). Offensiv kommunikation av mål och resultat. FLODA - I Floda är målet att via samverkan med civilsamhället bygga en attraktiv destination. Samhället Floda ska sättas på kartan med lokalt mathantverk, natur&kultur samt hälsa. Cultural Planning har använts för att skapa delaktighet och för att fånga bygdens själ, varumärke och identitet. Boende, handlare, fastighetsägare, föreningar, kyrkor, skolor med flera involveras. VRÅNGÖ - På Vrångö är målet att stärka hela samhället, det lokala näringslivet, utveckla servicen och få fler helårsboende. Företagen är få, här krävs andra grepp för att bygga en hållbar finansiering för utvecklingsprojekt. Story telling har använts för ökat engagemang för att ta ut kursen framåt. BID SVERIGE BID anpassas som modell för utveckling av svenska lokalsamhällen. Arbetet sker via praktisk tillämpning i Floda och på Vrångö, samt via internationell samverkan. Ur projekt målen: Inleda ett internationellt erfarenhetsutbyte Gemensamt utvecklingsprojekt med ett europeiskt land Ta fram nyckeltal för benchmarking nationellt och internationellt Sprida kunskap om BID Starta minst en BID-samverkan the partnership approach has allowed delivering actions which no single organisation could have undertaken on its own. For any consultation or planning through the formation of a BID we have now also a representative body for the area. Reni Milburn, Moray Council, Elgin BID - samverkan för framgång 8 9

frågor & svar Vad är en BID? En process och en mekanism för att enas om mål och visioner inom ett begränsat geografiskt område eller på ett visst tema. Det är också verktyg för att finansiera och genomföra aktiviteter som de som deltar kommer överens om att uppnå. Mål och åtgärder beskrivs i en handlingsplan som godkänns av alla parter. Tar BID över kommunalt ansvar? BID bygger på samarbete för gemensamma mål. former för samverkan mellan kommunen och andra myndigheter under den förberedande processen diskuteras inom det pågående projektet för utveckling av metodik för BID i Sverige. Lokala avtal eller överenskommelser ses som ett alternativ till lagstiftning. Vad vinner företagen? gemensam kraft och mervärde av de medel som investeras (årlig avgift). BID-deltagarna delar på kostnader för processledare, marknadsföring och andra åtgärder som stimulerar näringslivet. Samordning betyder också en tydlig röst gentemot myndigheter och andra aktörer. Ökad handel, attraktivitet, höjda marknadsvärden och en trevligare social miljö. Vad vinner lokala myndigheter? Kvalitet för kommunmedborgarna, mer blir uträttat på fler områden som ligger i allmännyttans intresse. Engagemanget ökar när förändringsarbetet drivs av de som ska bo och verka i området. BID innebär också en organiserad dialog och bättre kommunikation när företagen/deltagarna talar med en röst. Ökad attraktivitet innebär som regel ökad inflyttning vilket kan påverka skatteintäkterna positivt. Kommer alla till tals? BID står nära medborgarna och har en naturlig kontaktyta i samhället. Det kan även fånga upp näringsidkare med visioner och ordna mötesplatser för alla. De svenska pilotprojekten på Vrångö och i floda har genomfört enkäter och förankrat den vision som man vill uppnå. I floda har Cultural Planning varit ett viktigt verktyg för att hitta och beskriva platsens identitet och värden. Kan BID användas i både städer och i mindre samhällen? BID-modellen är utformat för att samla engagemang och stärka den lokala ekonomin, det erbjuder möjligheter till utveckling av mindre samhällen. Men det kan vara svårt att generera tillräckligt lokalt kapital. Andra finansieringsformer eller samverkan inom ett större geografiskt område kan behöva utvecklas. Erfarenheter från pågående svenska pilotprojekt liksom utvecklingen i bland annat Skottland väntas ge ytterligare kunskap. Hur länge pågår en BID? En BID finns så länge den genererar ett mervärde och så länge det behövs. Kort och gott den verkar så länge deltagarna finner att den tillför deras närmiljö och verksamhet ett värde. Hur startar man? BID bygger på engagemang och att parter kan enas om gemensamma mål. Initiativet kommer ofta ur att parterna identifierar en möjlighet till utveckling eller ett problem som måste lösas. I Skottland läggs stor vikt vid förstudien där ofta vetenskapligt underbyggda mål och åtgärder tas fram i samverkan mellan offentlig och privat sektor. Hur kan en BID drivas? En BID kan drivas som en ekonomisk förening eller som ett aktiebolag. floda BID AB ägs av fastighetsägarna, floda företagarförening ekonomiska föreningen nääs & co. Lerums kommun är representerad i styrelsen och medfinansiär. I Skottland är målet för BID-företag uttalat: huvuduppgiften är söka kompletterande finansiering som stödjer det gemensamma BID - samverkan för framgång 10 11

Finansiärer för BID-utveckling i Sverige: LÄS MER: www.bids-scotland.com www.innerstadengbg.se www.nycbidassociation.org www.bidsweden.se