Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin
Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom Lungcancer Barnastma, utveckling av lungfunktion Allergiutveckling bland barn Påverkan på graviditetslängd och födelsevikt, hälsa i nyföddhetsperiod
Geografiska informationssystem (GIS) som verktyg Personnummer (O)hälso-effekter Sjukvårdens register Vård på sjukhus Primärvård MFR Självrapporterat i enkäter Folkhälsoenkäter 1999, 24, 28,212 Astmaenkät 2 DIPIS
Vi kopplar samman Koordinater Personnummer O)hälso-effekter Sjukvårdens register Vård på sjukhus Primärvård MFR Självrapporterat i enkäter Folkhälsoenkäter 1999, 24, 28,212 Astmaenkät 2 DIPIS
Vi kopplar samman Koordinater Personnummer Fysisk miljö nära bostaden Självrapporterat i enkäter Uppmätta luftföroreningar Kartor, vägdatabas Modellering Buller Luftföroreningar Natur-kvalitet nära bostaden (O)hälso-effekter Sjukvårdens register Självrapporterat i enkäter Folkhälsoenkäter 1999, 24, 28 Astmaenkät 2
Day Time 8:-19: Night Time :-6: Commuting Time 7:-1: & 14:-19: 1-Hr 8-Hr Diurnal pattern of air pollutant Average of hourly values year 25-21 PM 1 & 2.5, NO, NO 2, NOx, SO 2 ( g/m 3 ) O 3 ( g/m 3 ) *Hour 1 refer to the hour between 24 and 1 hours.1 Data from Redhuset Malmö station`
Luftföroreningar NO 2 som indikator EMISSIONS- DATABAS Helsingborg Lund Malmö Trelleborg Ystad Lokala utsläpp - Vägtrafik - Sjöfart - Flyg - Värmeproduktion - Industrier - m fl Långväga transport Väder- och vindförhållanden
Individuell exponering kopplas till hälsodata Självrapporterat: Bor du nära starkt trafikerad väg? Avstånd till väg (GIS) x x Trafikintensitet på största väg inom 1m radie. Modellerad haalt (GIS) Lufthalt vid mätstation Årsmedelvärde av NO x på en 25x25m-ruta
Vi ser tydliga effekter av trafikens Astma KOL Rhinit Eksem luftföroreningar på. Enkät år 2 i sydvästra Skåne; 9319 vuxna Sambanden håller när vi tar hänsyn till ålder, kön, rökvanor, yrkesexponeringar.. Lindgren A et al. Int J Health Geogr 29 a,b
andel (%) 6 5 4 3 2 1 8 7 6 Starkt trafikerad väg nära bostaden nej Fordon/min på största väg <1 m från bostad ja 7% Trafikens luftföroreningar ökar risken för allergisk astma andel (%) 5 4 3 2 1 3,5% ingen trafik <2 2-5 6-1 >1 >14 4 bilar /dygn
andel (%) 6 5 4 3 2 1 8 7 6 Starkt trafikerad väg nära bostaden nej Fordon/min på största väg <1 m från bostad ja 7% Trafikens luftföroreningar ökar risken för allergisk astma andel (%) 5 4 3 2 1 3,5% Effekter långt under riktvärdet 6 5 ingen trafik <2 2-5 6-1 >1 Beräknad NOx halt vid bostaden andel (%) 4 3 2 1-8 8-11 11-14 14-19 >19 mikrogram/m 3 Miljökvalitetsnorm och WHOs Air Quality Guideline: NO 2 årsmedelvärde <4 mikrog/m 3
Tydliga akuta effekter när halterna av partiklar är högre än vanligt Malmö, Trelleborg, Vellinge, Svedala Dygnsmedelvärde PM1, median 15 μg/m 3, max 6 μg/m 3 Primärvårdsbesök pga astma ökade 12% dagen efter en ökning av PM1 med 1 μg/m 3 HR 1,12 (95% CI 1,8 1,16)
11 256 fall av ischemiskt stroke i Skåne 21-25 Påverkas dag-till-dag variationen av halten av luftföroreningar? 18 16 Antal fall per dag 14 12 1 8 6 4 2 21 22 23 24 25 Oudin A et al. submitted
11 256 fall av ischemiskt stroke i Skåne 21-25 18 Ischemic strokes 16 14 12 1 8 6 4 2 21 22 23 24 25 Uppmätt partikelhalt i luften 9 PM1 8 7 6 5 4 3 2 1 Föregående dags partikelhalt påverkade risken för stroke 21 22 23 24 25 Ozonhalt ingen effekt Ozone 16 14 12 1 8 6 4 2 21 22 23 24 25 Temperatur högre risk vid kallare väder Dygnsmedelvärde μg/m 3 risk 95% CI <15 - - 15-29 +4% -1%, +8% 3+ +13% +4%, +22% Temperature 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 21 22 23 24 25 Miljökvalitetsnorm: 5 μg/m 3 får överskridas max 35 dagar per år Oudin A et al. submitted
11 256 fall av ischemiskt stroke i Skåne 21-25 18 Ischemic strokes 16 14 12 1 8 6 4 2 21 22 23 24 25 Uppmätt partikelhalt i luften 9 PM1 8 7 6 5 4 3 2 1 Föregående dags partikelhalt påverkade risken för stroke 21 22 23 24 25 Ozonhalt ingen effekt Ozone 16 14 12 1 8 6 4 2 21 22 23 24 25 Temperatur högre risk vid kallare väder Dygnsmedelvärde μg/m 3 risk 95% CI <15 - - 15-29 +4% -1%, +8% 3+ +13% +4%, +22% Temperature 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 21 22 23 24 25 Miljökvalitetsnorm: 5 μg/m 3 får överskridas max 35 dagar per år Oudin A et al. submitted
Mor och barn Alla barn födda i Skåne 1999-25 Lägre födelsevikt?
Mor och barn Lägre födelsevikt? Vi fortsätter studien, och inkluderar barn födda fram till 21. Vi ser också på tillväxt under sen graviditet (mellan ultraljud v 32 och förlossning)
Mor och barn Alla gravida kvinnor som fött barn i Skåne 1999-25 Risk för graviditetskomplikationer? GRAVIDITETSDIABETES Exponering NOx Justerat OR (95% CI) Q1=2.5-8.9 1. (ref) Q2=9.-14.1 1.19 (.99, 1.44) Q3=14.2-22.6 1.52 (1.28, 1.82) Q4=>22.7 1.69 (1.41, 2.3) SVÅR PREEKLAMPSI Q1=2.5-8.9 1. (ref) Q2=9.-14.1.96 (.72, 1.28) Q3=14.2-22.6.99 (.74, 1.32) Q4=>22.7 1.48 (1.12, 1.95)
Mor och barn Alla barn födda i Skåne 1999-25 Risk för diabetes? DIPIS databas Lägre risk för barndiabetes för dem med högst halter av NOx under graviditeten Högsta kvartilen (<23μg/m 3 ) jämfört med lägsta (<9 μg/m3) ojusterat OR,6 (95% CI,4,9) justerat för moderns födelseland OR,7 (95% CI,5 1,1)
Pågående studier av luftvägssjukdom Blir vuxna mer eller mindre känsliga för akuta effekter om de under lång tid bott i ett område med högre luftföroreningshalter? Obstruktiv sjukdom bland barn i Malmö Vad betyder socioekonomiska förhållanden? Datakällor: primärvårdsdiagnoser, läkemedelsanvändning, bakgrundsinformation från BVC-enkät.
Avd för Arbets- och miljömedicin Maria Albin Anna Axmon Jonas Björk Anna Lindgren Ebba Malmqvist Kristina Jakobsson Anna Oudin Ralf Rittner Lars Rylander Emilie Stroh Tahir Taj Håkan Tinnerberg Andra Ulf Nihlén Peter Montnémery Åke Svensson