Innovation på landsbygden? TIPT 2014-03-25
Landsbygd? Tillväxtverkets definition Områden utanför tätorter med mer än 3000 invånare och området > 5 minuters bilresa från tätort.
Företagsstruktur på landsbygden Andelen soloföretag liksom andelen med låg omsättning (1-499 tkr) är relativt högre på landsbygden. Andelen personer som driver företag är högre. Näringar som inte är beroende av en geografisk närhet till marknaden. Företag på landsbygden måste kunna hantera avstånd, gleshet, begränsad tillgänglighet till kunder, insatser och arbetskraft. Stort krav på entreprenörskap, innovativt tänkande och nätverksbyggande. Har ofta sociala nätverk samt tillgång till värdefulla naturresurser.
Näringar på landsbygden Trots urbanisering är landsbygden en fördelaktig plats för vissa verksamheter: Råvaruproduktion Tillverkningsindustrin Företag inritade på exportmarknader Småskalig livsmedelsindustri Besöksnäringen
STAD Landsbygdens komparativa fördelar Stor tillväxt Medel tillväxt Liten tillväxt LANDSBYGD Stor tillväxt Medel tillväxt Liten tillväxt Minskar Stor tillväxt -Skogsbruk LANDSBYGD -Hotell- och restaurang Stor tillväxt Medel tillväxt -Utbildning Liten tillväxt Minskar -Återvinning, vatten-, byggverksamhet -Företagstjänster Medel tillväxt Liten tillväxt -Fiske, vattenbruk -Uthyrning av fordon och maskiner -Mineralutvinning -Rekreations-kultur och sportverksamhet -Fastighetsverksamhet -Avlopp, avfall, renhållning -Detaljhandel -Råvaruutvinning -El-gas-ång- och hetvattenförsörjning -Landtransport, sjötransport -Tillverkning av maskiner -Parti- och agenturhandel -Stödtjänster till transport -Försäkring och pensionsfondsverksamhet -Forskning och utveckling -Kol, råpetroleum, naturgas -Läderberedning - Förmedling -Databehandling mm. -Offentlig förvaltning och försvar Minskar -Stål- och metallframställning -Tillverkning av motorfordon, släpfordon o påhängsvagn -Tillverkning av ickemetalliska mineraliska produkter -Jordbruk & jakt -Tillverkning av Livsmedels, Textil, Trä, massa, papper, kemikalier, gummi, plast, metallprodukter, teleprodukter, möbler, medicinska instrument, mm -Förlagsverksamhet -Lufttransport, - Post-och telekommunikation -Hälso- och sjukvårds, sociala tjänster, veterinär. Källa: Jordbruksverket 2012:19. Sysselsättningstillväxt för branscher i stads- och landsbygdskommuner 2000-2008.
Innovation Innovationer är inte förbehållna högteknologiska och urbana miljöer. Också små företag på landsbygden är betjänta av innovationer och är aktiva i den innovativa processen. Innovation: Tillämpning av kunskap för att åstadkomma något nytt som påverkar status quo. Skilja mellan innovation och uppfinning. Exempel: Nya varor och varukvaliteter Nya produktprocesser Nya källor till input Ny organisation av industrin etc.
Innovationssystem (IS) Marknadsmisslyckande systemmisslyckande Olika typer av systemmisslyckande: Kapacitetsmisslyckande (företagens oförmåga att agera för eget bästa pga bristande teknisk förståelse, svårigheter att lära sig eller absorptionskapacitet och management problem). Institutionsmisslyckande (brister när det gäller andra relevanta aktörer som universitet, forskningsinstitutioner, patentmyndighet etc. också gemensamma vanor, begrepp, organiserade regler, normer och strategier) Nätverksmisslyckanden (problem med interaktion inom IS såsom otillräcklig mängd och olika kvalitet på kontakter, inlåsningseffekter, problematisk industristruktur) Bakgrundsfaktorer (lagar och förordningar, äganderätter, konsumentefterfrågan, normer och värderingar.)
Innovationssystem (IS) Nätverk av företag, organisationer och individer som kan bidra till att sprida och använda ny och ekonomisk användbar kunskap. IS påverkas av ett stort antal faktorer och strukturella relationer: struktur av ekonomiska institutioner (skatter, regleringar), infrastruktur (fysisk, kollektiv infrastruktur), industriell och teknologisk specialisering, FoU, ekonomisk politik (stöd till FoU men också markropolitik).
Innovation på landsbygden? Finns det ett innovationssystem för landsbygdsföretag och förutsättningar för ett sådant? Svårigheter för landsbygden: Företagens litenhet, avstånd till kunskapscentra etc. Småskalig verksamhet utan egen forskningsaktivitet. Små företag utan egna forskningsresurser har svårt att göra marknadsbedömningar, bedöma utvecklingspotentialen för olika teknikalternativ, göra branschanalyser etc.
Jordbrukets innovationssystem - AIS AIS består av tre huvudelement: Forskning- och utbildningssystem Brobyggande organisationer (rådgivning och konsulter, intresseorganisationer, samarbetsorganisationer) Aktörer och organisationer i jordbrukets värdekedja (input, primärproduktion, förädling, distribution och konsumenterna)
Socialt nätverksdiagram - AIS Källa: På spaning efter ett innovationssystem för landsbygdsföretag, Agrifood 2012.
Förädling Det geografiska ursprunget i vissa produkter genererar ett specifikt värde för konsumenten, vilket ger konkurrensfördelar eftersom producenter på andra platser inte kan producera en likvärdig produkt. Detta gör att producenter av produkter med platsbundna produktattribut kan ta ett högre pris för sin vara än producenter av liknande varor med annat ursprung. Unik vara ökad konkurrensmöjlighet.
Kommunen har en större andel sysselsatta i småskalig livsmedelsförädling än riket som helhet Kommunens sysselsättningsandel inom småskalig livsmedelsförädling motsvarar rikets sysselsättningsandel Kommunen har en mindre andel sysselsatta i småskalig livsmedelsförädling än riket som helhet Källa: Jordbruksverket, 2012:19. Lokaliseringsmönster för småskalig livsmedelsförädling.
Turism Särdrag: Spretig näring med en dominans av småföretag. Stor dominans är livsstilsföretag och drivs ofta som bisyssla. Säsongsbundenhet. Generellt är utbildningsnivån låg i sektorn men med entreprenörskapskompetens. Många företag på en plats skapar gemensamt upplevelsen
Drivkrafter att vara innovativ Nya behov av upplevelser och nya grupper (framförallt äldre). Konkurrens och vikten av att differentiera sig i förhållande till andra företag. Potentialen är oändlig. Innovation ses som en viktig väg för att göra branschen mer lönsam och konkurrenskraftig på den internationella marknaden.
Hinder för innovation Små företag med bristande utvecklingsresurser samt brist på större företag som kan driva utvecklingen framåt. Låg utbildningsnivå. Svag länk mellan turismföretag och akademiska miljöer jämfört med andra sektorer. Det finns en outnyttjad potential.
Samverkan Klustersamarbeten och nätverk Det finns olika typer av nätverk inom turism. Vissa är geografiskt koncentrerade och andra är aktivitetsorienterade Destinationsutveckling Platsen är synlig för konsumenten som efterfrågar att få en helhetsupplevelse av besöksmålet. Utmaning att professionalisera processen för att ständigt utveckla nya produkter och tjänster för destinationen. Två källor för innovation: Regionen och dess kompetens. Hur företagen utvecklar nya upplevelser
Turismens koppling till forskning Outnyttjad potential i samverkan mellan turismföretag och kunskapsmiljöer som kan leda till bättre förutsättningar för kvalitet, effektivitet, förnyelse och innovation. Akademiska miljöer är även viktiga utifrån kompetensförsörjningsperspektivet, en aspekt som är viktig för innovationsförmågan. Viktigt att företagen kan ta till sig denna typ av kunskap.
Treehotel
Gränna musteri
TC Grain