HEL-projektet i korthet:

Relevanta dokument
Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Krishantering för företag

Våra roller vid en kris

Ta inte. risken. Gå kursen.

IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Så är vi redo om krisen kommer

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Övergripande kommunal ledningsplan

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Krishantering för företag

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Handlingsplan för Samhällsstörning

FSPOS Strategisk plan

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Legala aspekter - dispostion

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden

Resiliens i en förändrad omvärld

Handbok i privat-offentlig samverkan inom området krisberedskap. KBM:s utbildningsserie 2008:5

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Remissvar till Styrning av el

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Internetdagarna Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm mars 2010 Syfte med seminariet är att:

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr Kommunikation som tjänst - A

SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Styrel. Styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist.

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Svensk författningssamling

Försvarsdepartementet

Informationsbrist vid elavbrott

Styrels planeringsomgång

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Svensk författningssamling

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Svenska kraftnäts arbete med risk- och sårbarhetsanalys

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Strategi för förstärkningsresurser

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2) Anmälningsskyldighet

Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR

Plan för hantering av extraordinära händelser

Kommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Kommunal krishantering

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Regional ledningssamverkan

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

/fe. Ink M2010/3479/H REGERINGEN. Naturvårdsverket STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

Beroendeanalys för ökad robusthet i samhällsviktiga transporter

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

Beredskap för att möta katastrofer, attentat och sabotage i kollektivtrafiken

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Tranås kommun. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd beredskap.

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Stormen Gudrun informationen till allmänheten

Energimyndighetens agerande inför, under och efter en elenergikris

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Transkript:

HEL-projektet i korthet: 2001 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utveckla elförsörjningens säkerhet och beredskap genom att skapa en helhetssyn och utveckla formerna för samverkan och informationsutbyte. 2001-2003 har Energimyndigheten i samverkan bland annat med Svensk Energi, IT-Företagen, Svenska Kommunförbundet, Svenskt Näringsliv, Svenska Kraftnät, Elsäkerhetsverket, Post- och Telestyrelsen, Krisberedskapsmyndigheten samt enskilda företag och organisationer analyserat beredskapsbehoven och utarbetat förslag till åtgärder. 2003 startade ett lokalt pilotprojekt i Karlskrona som under 2004 åtföljs av liknande projekt i Stenungsund och Eskilstuna. 2004 presenterar den nationella styrgruppen för privat-offentlig samverkan en handlingsplan för samverkan kring säkerhet och beredskap för den tekniska infrastrukturen. Under året presenteras också en strategi och inriktning för konkreta säkerhets- och beredskapsåtgärder. Vill du veta mer om HEL-projektet, kan du beställa skriften HEL-projektet Ökad samverkan för den svenska elförsörjningens säkerhet och beredskap (120 :- exkl.moms) genom att e-posta till: forlaget@stem.se Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna Telefon 016-544 20 00 Telefax 016-544 20 99 www.stem.se ET 3:2004/2 000 ex. Februari 2004 MARKSTEDT KOMMUNIKATION/EDENVIK

HEL-projektet Arbetet för ett mindre sårbart Sverige har startat

Säker tillgång till el, tele och IT är en angelägenhet för hela Sverige Hösten 2003 fick vi flera obehagliga påminnelser om det moderna samhällets elberoende. I augusti drabbades 50 miljoner människor av ett elavbrott i nordöstra USA och sydöstra Kanada. Senare samma månad svartnade stora delar av London. I september inträffade det största elavbrottet i Sydsverige på 20 år. I färskt minne finns även de båda omfattande elavbrotten i västra Stockholm, som bland annat lamslog Sveriges IT-centrum Kista. Att elförsörjning, telekommunikationer och IT-system fungerar på ett betryggande sätt är av växande betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling och för medborgarnas trygghet och överlevnad.

För bara något decennium sedan låg ansvaret för denna tekniska infrastruktur i huvudsak på staten eller av staten ägda företag. Idag är privata företag både stora ägare och stora användare av samma infrastruktur. Arbetet för att öka robustheten i systemen och minska sårbarheten måste i ökad utsträckning ske i en samverkan mellan offentlig verksamhet och näringsliv. För att det ska fungera måste alla inblandade ha en gemensam helhetssyn på risker, hot och möjligheter. Samhällets krisberedskap har hittills i stor utsträckning utgått ifrån hot om krig eller blockad. Förändringarna i vår omvärld har minskat riskerna för hot utifrån och numera inriktas planeringen i huvudsak på att avvärja fredstida kriser. Detta har medfört en ny syn på ansvarsfrågor och resursfördelning. Den gamla krisplaneringen byggde i huvudsak på direktiv från centrala myndigheter. I framtiden bör samhällets säkerhet och beredskap i ökad utsträckning utgå från lokala behov och hanteras av berörda aktörer. Helhetssyn, samverkan och informationsutbyte är nyckelord i det arbete som nu har startat för att göra Sverige till ett tryggare land att leva och verka i. Efter några dagar utan el är hela årsvinsten utraderad Jan Johansson, koncernchef för Boliden och ledamot av HELprojektets nationella styrgrupp för privat-offentlig samverkan 3

HEL-projektet öppnar för en samverkan alla vinner på År 2001 gav regeringen i uppdrag åt Energimyndigheten att utveckla elförsörjningens säkerhet och beredskap. Syftet var att etablera en helhetssyn på elförsörjningen och den tekniska infrastrukturen samt att utveckla formerna för framtida samverkan och informationsutbyte mellan berörda aktörer. För arbetet skapades HEL-projektet (Helhetssyn för ELförsörjningen). I olika arbetsgrupper har representanter för såväl leverantörer som användare av el, teleoch IT-kommunikation analyserat risker och sårbarheter. Arbetet har resulterat i en rad påpekanden och förslag till åtgärder. Inom projektet har även formats en nationell styrgrupp för privat-offentlig samverkan. Gruppens uppgift är att utveckla arbetsoch finansieringsformer för det

samarbete mellan privata och offentliga aktörer som måste etableras för att den tekniska infrastrukturen ska kunna stärkas i framtiden. Det gamla statliga planeringssystemet för civilt försvar byggde på att centrala myndigheter samlade in information, analyserade läget och sedan meddelade alla berörda vilken planering som skulle gälla. Idag, när det privata näringslivet är en stor ägare och användare av infrastrukturen för el, tele och IT, måste arbetet för att förutse och minska sårbarheter ske i samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor. För att privat-offentlig samverkan ska fungera måste alla berörda aktörer inse nyttan av att den tekniska infrastrukturen stärks. En viktig uppgift för HEL-projektet är därför att etablera ett win-win-tänkande, där alla berörda aktörer utför riskoch sårbarhetsanalyser och definierar sitt eget ansvar. Vägen till ett säkrare samhälle går över ökat samarbete, gemensamt intresse för en stabil infrastruktur, frivilliga överenskommelser och ett ömsesidigt ansvarstagande. Samarbete i mycket positiv anda har skapat samsyn kring behoven Andres Muld, avdelningschef på Energimyndigheten och ordförande i HEL-projektets styrgrupp 5

Lokala pilotprojekt visar vägen Analyserna och diskussionerna i HEL-projektets olika arbetsgrupper har resulterat i ett stort antal förslag till åtgärder, både vad gäller tekniska förbättringar i systemen och hur planering, samverkan och informationsspridning bör gå till. I åtgärdskatalogen föreslås bland annat att vid svåra störningar måste det bli möjligt att styra elanvändningen till viktiga samhällsfunktioner. reservkraftsbehovet ses över och att möjligheten till centraliserade reservkraftslösningar utreds. reservkraftsförsörjningen till teleoch bredbandsnätens accessdelar förstärks. ett nytt mobilradiokommunikationssystem för elföretagen och Svenska Kraftnät ska anskaffas och byggas upp, för att användas vid storstörningar. elanvändarnas synpunkter inhämtas när elnät ska byggas.

elanvändare utbildas i risk- och sårbarhetsanalyser. informationsspridningen om åtgärder vid elavbrott liksom energirådgivningen till allmänheten behöver utvecklas ytterligare. dagens lagstiftning måste ses över för att anpassas till nya krav. medvetenheten i samhället om elförsörjningens och den elektroniska kommunikationens sårbarhet måste höjas. För att testa om idéerna vad gäller inriktning, mål och ambitioner fungerar i verkligheten har tre pilotprojekt påbörjats i Karlskrona, Stenungsund och Eskilstuna. Pilotprojekten syftar till att snabbt komma fram till och genomföra konkreta åtgärder på lokal nivå. Pilotprojekten kommer att ge värdefull kunskap om vad som krävs för att etablera en frivillig lokal privat-offentlig samverkan. Erfarenheterna från pilotprojekten kommer att ha stor betydelse för HEL-projektets fortsatta inriktning. Med goda lokala exempel kan vi stärka samarbetet mellan näringsliv och politiker Peter Nygårds, bankdirektör på Föreningssparbanken. Fd statssekreterare i Näringsdepartementet med ansvar för energipolitiken. Ordförande i HELprojektets nationella styrgrupp för privat-offentlig samverkan. 7