Läroplan för den grundläggande utbildningen årskurserna 1-9

Läroplan för den grundläggande utbildningen årskurserna 1-9 Svensk dagvård och utbildning

INNEHÅLL 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS... 4 2 VÄRDEGRUNDEN OCH ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNING OCH FOSTRAN... 4 3 VERKSAMHETSKULTUR... 7 4 INLÄRNINGSMILJÖ OCH ARBETSMETODER... 8 5 ELEVDELAKTIGHET... 9 6 SAMARBETE... 9 6.1 SAMARBETE MELLAN HEM OCH SKOLA... 9 6.2 SAMMANHÅLLEN FÖRSKOLE- OCH NYBÖRJARUNDERVISNING... 11 6.3 SAMARBETE MED ANDRA STADIET... 11 6.4 SAMARBETE MED ANDRA PARTER... 11 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG... 12 7.1 ALLMÄNT STÖD... 13 7.2 INTENSIFIERAT STÖD... 13 Pedagogisk bedömning... 14 Plan för elevens lärande... 14 7.3 SÄRSKILT STÖD... 14 Pedagogisk utredning... 15 Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP)... 15 7.4 STÖDFORMER INOM RAMEN FÖR ALLMÄNT, INTENSIFIERAT OCH SÄRSKILT STÖD... 17 Differentiering... 17 Flexibla undervisningsarrangemang... 17 Handledning... 17 Stödundervisning... 17 Elevvårdens tjänster... 18 Hjälpmedel... 18 Konsultations- och stödtjänster för lärare... 18 Specialundervisning på deltid... 18 Skolgångsbiträde som stöd... 18 Resurslärare som stöd... 19 Läxläsning som stöd... 19 Övningar i social kompetens... 19 2

Stödgrupper i enlighet med specifik metod... 19 Terapitjänster... 19 Individualiserad lärokurs... 19 Specialundervisning inom särskilt stöd... 20 Befrielse från studier... 20 Placering i smågruppsundervisning (specialklass)... 20 Förlängd läroplikt... 20 Tolkningstjänster för eleven... 21 7.5 ALTERNATIVA SÄTT ANORDNA UNDERVISNING... 21 Individuell undervisning... 21 Sjukhusundervisning... 21 Årskurslös undervisning... 21 7.6 ANNAN VERKSAMHET SOM STÖDJER DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN... 21 Eftermiddagsverksamhet... 21 Klubbverksamhet... 22 8 ELEVVÅRD... 23 8.1 SAMARBETE INOM ELEVVÅRDEN VID ÖVERGÅNGSSKEDEN... 24 8.2 SKOLVISA PLANER FÖR ELEVVÅRDEN... 26 8.2.1 Principer gällande transporter till och från skolan samt säkerheten under transporter... 27 8.2.2 Skolans arrangemang i anslutning till måltiden... 28 8.2.3 Främjande av hälsa och välbefinnande samt säkerhet i skolan... 28 9 ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR ELEVBEDÖMNING... 30 9.1 LÄSÅRSBETYG... 31 9.2 BEDÖMNING AV ELEVER SOM ÄR I BEHOV AV STÖD... 31 9.3 KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV UPPFÖRANDE... 32 10 SPRÅKPROGRAMMET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN... 33 11 UTVECKLING OCH UTVÄRDERING... 33 Läroplanens kap.1-11 är uppdaterade i enlighet med förändringarna i lagen om den grundläggande utbildningen som trädde i kraft 1.1.2011 och godkända av Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden 26.1.2011. Dessa delar av läroplanen tas i bruk i de svenska skolorna i Esbo 1.8.2011. 3

1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS Utgångspunkten för ordnandet av undervisning, handledning och stöd är att eleven har en god och trygg skoldag på svenska. Den svenska skolan har en särskild uppgift i att värna om det svenska språket. Undervisningen i de svenska skolorna ska ordnas så att den utbredda tvåspråkigheten beaktas. Skolans verksamhet ska ordnas så att förutsättningarna för alla elevers välbefinnande, utveckling och lärande är så gynnsamma som möjligt. Både kollektiva och individuella behov i skolsamfundet beaktas då undervisningen anordnas. Det centrala i utbildningen är elevens tillväxt och att eleven lär sig, samt inhämtar kunskaper och färdigheter i enlighet med sina egna förutsättningar. Eleverna ska få känna glädje över att lära sig och få stöd för sin egen utveckling. Regelbunden kompetensutveckling, utvärdering av undervisningen samt ett mångsidigt och mångprofessionellt samarbete stöder utvecklingen av undervisningen. Varje medlem i skolsamfundet är betydelsefull. Respekt för de mänskliga rättigheterna samt uppskattning för andra kulturer och mångfald genomsyrar verksamheten. Undervisningen stödjer elever med mångkulturell bakgrund att växa in i den finlandssvenska språk- och kulturgemenskapen samt att bistå dem i att bevara sin egen språkliga och kulturella bakgrund. Elever, vars modersmål inte är finska, svenska eller samiska, kan få undervisning i svenska som andra språk. Samarbete mellan personal och elevvår samt med elevens vårdnadshavare är väsentligt för anordnandet av meningsfull utbildning präglad av sammanhang och kontinuitet. Samarbetsmöjligheter utanför skolan beaktas i undervisningen. 2 VÄRDEGRUNDEN OCH ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNING OCH FOSTRAN Lagen och förordningen om den grundläggande utbildningen samt grunderna för läroplanen definierar den nationella värdegrunden för utbildningen. I läroplanen för den grundläggande utbildningen förenas den nationella värdegrunden och de värden Esbo stad omfattar för sin verksamhet. Gemensamma diskussioner om värdegrunden gör det möjligt att ha en överenskommen uppfattning om hur dessa värden konkretiseras i det dagliga arbetet i skolan. I de svenska skolorna tillämpas stadens värdegrund på följande sätt: Kommunbor och kunder som utgångspunkt Elevernas och deras vårdnadshavares olika behov och mål beaktas i skolans verksamhet. Då verksamheten utvecklas tas kundernas respons i beaktande. Tolerans, medmänsklighet och jämställdhet Då varje medlem i skolsamfundet är betydelsefull och då det kollektiva och det individuella har samma värde finns förutsättningar för en god atmosfär. Utgångspunkten är en för alla öppen skola där eleven har en aktiv roll. Jämlikhet inom utbildningen innebär att alla barn och ungdomar i Esbo erhåller likvärdiga baskunskaper och färdigheter, möjligheter till fortsatta studier samt likvärdig undervisning i syfte att kunna fungera som goda medborgare. Kreativitet och innovationsförmåga Elever, lärare och övrig personal i skolan uppmuntras att utveckla och pröva på nya verksamhetsformer. Det är betydelsefullt för hela skolsamfundet att eleverna känner glädje över att 4

lära sig och får stöd för sin egen utveckling. Skolans nya idéer och arbetsmetoder delges utomstående på datanätet och vid andra tillfällen. Partnerskap och gemenskap Skolan utvecklas i samverkan med hemmen och närsamhället. Skolvisa mål för denna samverkan definieras. Utvärdering av hur målen uppnåtts genomförs regelbundet. Ett mångkulturellt samhälle, kultur- och fritidstjänster, internationalism och en mångsidig näringslivsstruktur är faktorer som har betydelse när nya kontakter knyts och nya samarbetsformer sökes. Resultat och verkan Det centrala i utbildningen är elevens tillväxt och inlärning. Eleven lär sig, studerar samt inhämtar kunskaper och färdigheter i enlighet med sina egna förutsättningar. Väsentligt är att eleven känner historien och får beredskap att möta framtida utmaningar. Centrala stödtjänster i undervisningen är förebyggande arbete samt att i ett tidigt skede sätta in åtgärder för elever i behov av stöd för sitt lärande och sin skolgång. Samarbetet med dagvårdspersonalen och andra sakkunniga garanterar kontinuitet i stödet för barnet då det inleder den grundläggande utbildningen. Undervisningens arrangemang och resultat utvärderas i enlighet med en uppgjord plan. Hållbar utveckling Skolorna iakttar principer för hållbar utveckling i sitt dagliga arbete. Principerna beaktas redan då skolans utrymmen planeras. De allmänna målen undervisning och fostran fastställs i lagen om den grundläggande utbildningen, i förordningen och i de nationella grunderna för läroplanen. De kan kort definieras enligt följande: Målet för undervisning och fostran är att eleven utvecklas som människa och blir en ansvarsmedveten och kritisk samhällsmedlem. Ett allmänt mål för undervisning och fostran är att eleven utvecklas som individ och medlem av en grupp och tillägnar sig färdigheter för inlärning. Skolgemenskapens mål är att stödja elevens utveckling genom att främja stabilitet, sund självkänsla, ansvarskänsla och samarbetsförmåga, tolerans, omsorg om hälsa och välbefinnande, goda seder samt självförtroende, tillit till andra och tro på framtiden. Elevens medvetenhet om sitt livslånga lärande gynnas av lusten att lära, av att värdesätta arbete samt av goda arbets- och samarbetsfärdigheter. Medvetenheten om det livslånga lärandet gynnas även av ändamålsenlig kunskapshantering, färdigheter i virtuell kommunikation, kreativitet, gedigen allmänbildning samt av en vid världsbild. 5

De allmänna målen och värdegrunden sammanfattas i följande bild: Eleven lär sig att ta hänsyn till andra samt visar empati och tolerans. Elevens självbild stärks och eleven lär sig grunderna för ett sunt liv. Eleven ges möjlighet att utveckla en god svenska i tal och skrift. Eleven får växa i kunskap om och insikt i finlandssvensk kultur och tradition, samt stärks i sin identitet som kommunbo i Esbo. Eleven lär sig goda seder och bruk samt uppför sig i enlighet med dessa. Eleven tar ansvar för sina egna handlingar, samt visar respekt för den omgivande miljön. Eleven har arbets- och upptäckarglädje samt vilja att lära sig. Eleven tillägnar sig goda och mångsidiga arbetsvanor, samt tar ansvar för sitt arbete och sitt material. Eleven kan koncentrera sig samt arbeta både i grupp och enskilt 6

3 VERKSAMHETSKULTUR Värderingarna och de allmänna målen för undervisning och fostran konkretiseras i verksamhetskulturen. En verksamhetskultur består av värden, attityder, handlingsmönster, verksamhetsformer och beteenden - både officiella och inofficiella - vilka delas av de personer som tillhör skolgemenskapen. En gemensam verksamhetskultur skapas i interaktion mellan alla som medverkar i skolgemenskapen. Skolans verksamhetskultur har en betydande inverkan på skolans undervisning och fostran och därmed på lärandet. För att garantera jämlikt bemötande av alla parter i skolgemenskapen uttalas och synliggörs verksamhetskulturen i skolan. Skolans verksamhetskultur ska byggas upp så att den konsekvent stödjer skolan i syfte att nå målen för utbildnings- och fostringsarbetet. Utgångsläget är en skola för alla elever. Eleverna erbjuds, i relation till sina förutsättningar, lämpliga utmaningar samt behövligt stöd för sitt lärande och sin utveckling. Alla som arbetar i skolan bär ansvar för elevens lärande och skolgång samt välmående i skolgemenskapen. Skolan är en bra arbetsplats både för elever och för personal. Skolgemenskapen är trygg och alla kommer gärna till skolan. Verksamhetskulturen främjar en dialog eleverna emellan, mellan eleverna och de vuxna samt emellan de vuxna i skolan. Det dagliga mötet mellan olika parter i skolan karaktäriseras av ömsesidig respekt och ett vänligt förhållningssätt. Verksamhetskulturen främjar samarbete, gemensamt ansvarstagande och delaktighet. Ett fungerande samarbete förutsätter att alla tar sitt ansvar och är medvetna om sin roll i samarbetet. Verksamhetskulturen i skolan värnar om den finlandssvenska kulturella och språkliga identiteten samt beaktar enskilda elevers kulturella bakgrund. Även jämlikhet mellan flickor och pojkar uppmärksammas. Skoldagen ska till sin uppbyggnad, sitt innehåll och sina verksamhetsmodeller vara sådan att den skapar möjligheter för att arbeta i lugn och ro, fördjupa sig, lära sig och göra saker tillsammans. Skoldagen ska även erbjuda möjligheter till kreativitet och lustfyllt lärande. Grunden för verksamheten ska vara en grundpedagogik av hög kvalitet som erbjuder lärare möjligheter och uppmuntrar dem att pröva nya metoder och flexibla lösningar i undervisningen. Systematisk självvärdering och kontinuerligt utvecklingsarbete är en naturlig del av skolans vardag. Verksamhetskulturen utvecklas målmedvetet så att skolan kan erbjuda en relevant inlärningsmiljö som förbereder eleven för framtidens samhälle. Det gemensamma lärande utnyttjas då verksamhetskulturen i skolan utvecklas. Skolans verksamhetsidé: 7

4 INLÄRNINGSMILJÖ OCH ARBETSMETODER E L E V E N I C E N T R U M Inlärningssyn Utgående från sina tidigare erfarenheter och kunskaper uppmuntras eleven till att aktivt delta i inlärningssituationen i syfte att inhämta nya kunskaper och färdigheter. Genom upplevelser och problemställningar i undervisningen inspireras eleven till självständigt och kreativt tänkande. Eleven får handledning och konstruktiv respons. Eleven uppmuntras att förhålla sig kritiskt till den information hon möter. Självvärderingar och reflekterande samtal ger eleven möjlighet att lära sig se sin egen betydelse och det egna ansvaret för inlärningen. Den individuella aktiviteten i samverkan med en social process utgör grunden för ett livslångt lärande. Elev, lärare och vårdnadshavare samverkar kring lärandet. Undervisningens innehåll relateras till för eleven betydelsefulla erfarenheter och sätt att fungera. Pedagogen som handledare Pedagogisk miljö Den pedagogiska miljön består av fysiska, psykiska, sociala, kognitiva och emotionella delar. Miljön innefattar såväl ändamålsenliga utrymmen inom- och utomhus som inspirerande material tillgängligt för eleven. Den omfattar även kommunala, regionala, riksomfattande och internationella samarbetsnätverk. En god och öppen atmosfär präglad av trygghet och kontinuitet ger en bra grund för den pedagogiska utvecklingen. En tillåtande syn på olika processer för inlärning, där det individuella och det gemensamma i lika mån präglar verksamheten, uppmuntrar till upptäckande, reflekterande och lärande. Inlärningsmiljön ger eleven erfarenhet av att lyckas samt utmaningar för utveckling och kunskapshämtning. Elevens möjlighet att påverka undervisningens arrangemang och utrymmen möjliggör för henne delaktighet i skapandet av sin pedagogiska miljö. Elevens ålder och utvecklingsbehov ligger som grund för utvecklandet av inlärningsmiljön. Miljön har inslag av den finlandssvenska kulturen och synliggör dokumenterade inlärningsprocesser. Arbetsmetoder Undervisningen är flexibel och betonar elevens och gruppens behov. Att differentiera undervisningen är det främsta sättet att beakta skillnader mellan eleverna. Planerad, målmedveten och för eleven meningsfull undervisning och handledning ger eleven förutsättningar att lära sig och är motivationsskapande. Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga i planering av arbetssätt och metoder. Elevernas kunskaper och intresseområden beaktas i undervisningen. Innehåll och struktur i de enskilda läroämnena styr valet av arbetsmetoder. Arbetssätt som uppmuntrar eleverna till aktivitet och växelverkan betonas i undervisningen. IT är en naturlig del av undervisningen. En mångsidig undervisning erbjuder eleven skapande verksamhet, lek och upplevelser. Undervisningen möjliggör arbete både enskilt och i grupp samt utvecklar elevens lärandefärdigheter. Elevernas studier berikas av samarbetsprojekt med såväl stadens egna aktörer som med nationella och internationella kontakter. 8

5 ELEVDELAKTIGHET Då eleven är delaktig i skolan främjas både elevens lärande och välbefinnande samt hennes växande till en ansvarsfull människa och samhällsmedlem. Elevens egen aktivitet då det gäller att ta ansvar för sina studier, för att planera, ställa upp mål, genomföra och utvärdera sina studier stöds. Med hjälp av mångsidig verksamhet i vilken elevdelaktigheten beaktas ges eleven möjlighet att utvecklas till en aktiv, ansvarstagande medlem i skolsamfundet. Eleven upplever att hon blir hörd och att hennes åsikter beaktas. Elevens delaktighet i skolan förverkligas huvudsakligen i olika situationer i vardagen: i klassrummet, i korridoren, i matsalen och överallt där interaktionen pågår. Uppmärksamhet ska fästas vid elevens möjligheter att påverka undervisningsarrangemang enligt individuell inlärningsstil och individuella behov. Eleven ges möjlighet till att ta del i utveckling, planering och utvärdering av både undervisningen och inlärningsmiljön, samt klassens och skolans verksamhet. Eleverna ges möjligheter till representativ delaktighet genom elevkårsverksamhet och genom att medverka i grupper som utvecklar skolans verksamhet. Elevdelaktighet och elevmedverkan i vår skola förverkligas på följande sätt: 6 SAMARBETE 6.1 SAMARBETE MELLAN HEM OCH SKOLA Ett konstruktivt samarbete mellan hem och skola är ett effektivt stöd för elevens lärande och skolgång samt utveckling. Vårdnadshavare har huvudansvaret för fostran och skolan har huvudansvaret för undervisning. Vårdnadshavares uppgift är att stödja, uppmuntra och leda barnens skolgång samt att övervaka att barnet fullgör sin läroplikt. Skolans uppgift är att stödja hemmen i deras fostrargärning. Detta sker genom att uppmuntra vårdnadshavare till ett ansvarsfullt föräldraskap och att aktivt stödja barnen i studierna. Vårdnadshavare respekteras för sin kännedom om och sitt ansvar för sina barn, och bemöts som jämställda parter. Ibland kan information om elevens hemförhållanden behövas för att kunna arrangera undervisning för eleven ändamålsenligt. I fråga om sådan information gäller bestämmelserna om sekretess. Målet med samarbetet är att bygga upp ett förtroendefullt och konstruktivt samarbete med vårdnadshavare. Ett meningsfullt samarbete bygger på ömsesidig respekt för varandra. Alla parter ansvarar för upprätthållandet av ett fungerande samarbete. För att stödja samarbetet ska skolan erbjuda vårdnadshavare mångsidiga samarbetsformer och tillgång till information. Skolan beaktar familjers olika behov av samarbete. Familjer med annan kulturell bakgrund görs förtrogna med det finländska skolsystemet och dess kutymer. Tolk kan användas som stöd för samarbete med vårdnadshavare. Samarbetet mellan hem och skola sker både på individ- och skolnivå. Skolan samarbetar med vårdnadshavare så, att vårdnadshavare för sin del kan stödja sitt barns målinriktade lärande och skolgång. Lärarens kännedom om eleven ökar genom interaktion med hemmet och hjälper läraren att planera och genomföra undervisningen. Då eleven är i behov av stöd för sitt lärande och för sin skolgång är samarbetet betydelsefullt för att identifiera, planera och förverkliga de nödvändiga stödåtgärderna. 9

Vårdnadshavare har rätt att delta i skolans läroplansarbete, särskilt då det gäller att definiera värdegrund, målen för fostran och ordningsprinciperna. Vårdnadshavare har rätt att delta i utvärderingen av undervisningsarrangemangen. Skolan ordnar årligen minst ett tillfälle för vårdnadshavare att träffa barnets lärare och för att få information om läsårets program inklusive principer för förverkligandet. Vårdnadshavare har rätt att årligen träffa barnets klasslärare/klassföreståndare personligen och att vid behov ta kontakt med skolans elevvårdsgrupp, elevhandledare och/eller andra lärare. Skolan kontaktar vårdnadshavare och har skyldighet att informera dem om angelägenheter som berör elevens välbefinnande och studieframgång. Vårdnadshavare har rätt till representation i skolans direktion. Utöver befintliga strukturer för samarbetet utvecklar skolorna nya samarbetsformer som stödjer dialogen med hemmet. Skolan ger vårdnadshavare information om olika samarbetsformer mellan hem och skola samt om hur välbefinnandet och tryggheten i skolgemenskapen befrämjas. Vårdnadshavare informeras om läroplanen, ordnandet av undervisningen och handledningen, bedömningen i anslutning till studierna, elevens möjligheter att få stöd och elevvård. Skolan ger vårdnadshavare information om hur uppgifter som gäller det egna barnet hanteras, hur information erhålls och överförs, samt om frågor i anslutning till sekretess. Informations- och kommunikationstekniken ska utnyttjas i syfte att förbättra både informationsgången och kontakten mellan hem och skola. I vår skola samarbetar vi med hemmet på följande sätt (t.ex. verksamhetsmodeller, ansvarsoch arbetsfördelning): på skolnivå: på klassnivå: på individnivå: Elevernas andel i samarbetet mellan hem och skola: Samarbetsformer med hemmet vid övergångsskeden: Följande förfaringssätt används vid problemsituationer i samarbetet mellan hem och skola: Samarbetet med hemmet uppföljs och utvärderas enligt följande: 10

6.2 SAMMANHÅLLEN FÖRSKOLE- OCH NYBÖRJARUNDERVISNING Sammanhållen förskole- och nybörjarundervisning (SFN) är en verksamhetsform där förskolan och årskurs 1-2 utgör en helhet. Inom denna helhet samarbetar personalen i förskolan och nybörjarundervisningens lärare. Detta möjliggör arbete med åldersblandade barngrupper samt utbyte av pedagogisk kompetens. Genom den sammanhållna förskole- och nybörjarundervisningen erbjuds barnet arbete utgående från individualiserade arbetsförlopp och egen utvecklingsnivå, oavsett kronologisk ålder. En miljö som gynnar alla barn och där de enskilda individerna stöder varandra på olika sätt skapas. Fördelen med den sammanhållna undervisningen är att den binder samman övergången från förskolan till nybörjarundervisningen för att ge barnet en trygg miljö. I och med den kontinuerliga uppföljningen av barnet under en längre tidsperiod och betoningen på verksamhetens anpassning enligt barnets individuella behov har pedagogerna möjlighet att vid behov ingripa i ett tidigt skede, beakta de enskilda barnens behov samt ge dem tillräckligt stöd för sitt lärande och sin utveckling. I vår skola förverkligas sammanhållen förskole- och nybörjarundervisning på följande sätt: 6.3 SAMARBETE MED ANDRA STADIET I vår skola samarbetar vi med andra stadiet: 6.4 SAMARBETE MED ANDRA PARTER Verksamheten präglas av mångsidigt samarbete med stadens kultur, - miljö- och fritidstjänster, konst-, och vetenskapssammanslutningar, forskningsinstitut, församlingar, föreningar och företag. I samarbete beaktas även en fungerande informationsgång. I vår skola samarbetar vi med andra parter: 11

7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Utgångspunkten för ordnandet av undervisning och stöd är dels hela undervisningsgruppens och dels den enskilda elevens starka sidor samt behov för lärande och utveckling. Behov av stöd för elevens lärande och skolgång bemöts, genast då ett behov uppstår, både med lösningar på skolnivå och på individnivå. Varje elev ska ges möjligheter att utvecklas och lyckas samt erbjudas tillräckliga utmaningar i skolan. Även de elever, vars kunskaper och färdigheter behöver fördjupas och breddas, uppmärksammas och stöds i sitt lärande och i sin skolgång. Varje elev har rätt, att alla skoldagar, få kvalitativ undervisning och handledning samt stöd för sitt lärande och sin skolgång. Läraren är elevens viktigaste stöd i skolan. Den pedagogiska sakkunskapen liksom lärarnas samarbete i att upptäcka behov av stöd och att planera och genomföra stödet är centralt. Resultat från hälsoundersökningar eller andra undersökningar av en elev kan användas då behovet av stöd bedöms eller utreds. Vid behov planeras och genomförs stödet i form av ett yrkesövergripande elevvårdsarbete. Stödet för eleven planeras som en helhet. Kontinuitet i stödet beaktas vid olika övergångsskeden. Skolan samarbetar med elev och hennes vårdnadshavare då behovet av stöd bedöms samt då stödet planeras och genomförs. Elevens roll i planeringen av stödet ökar vid förflyttningen till högre årskurser. Vårdnadshavare och eleven ska få information om stödåtgärderna samt möjlighet att ge sin syn på att stödet ges. Stöd för elevens lärande och skolgång anordnas inom ramen för allmänt, intensifierat eller särskilt stöd. Stödet genomförs i enlighet med en trestegsmodell. Stödet ges i första hand som allmänt stöd. Då allmänt stöd är otillräckligt ges intensifierat stöd. Om det intensifierade stödet är otillräckligt ges särskilt stöd. Elevens stödbehov uppföljs regelbundet och stödnivån anpassas då behovet av stöd antingen minskar eller ökar. Grunden för det allmänna, intensifierade och särskilda stödet är en kvalitativ undervisning och skolans förebyggande elevvårdande arbete såsom vänelevsverksamhet och mobbningsförebyggande arbete. Stödet för lärande och skolgång ges huvudsakligen i elevens egentliga undervisningsgrupp i elevens närskola. Genomförandet av stödet kan förutsätta att eleven flyttas till en annan undervisningsgrupp eller till en annan skola som bättre tillgodoser elevens behov. Principerna för ordnandet av stöd för lärande och skolgång i de svenska skolorna i Esbo grundar sig på ett flexibelt sätt att utnyttja tillbuds stående resurser så att stödformerna svarar mot elevernas behov. Utöver stödformerna inom ramen för allmänt, intensifierat eller särskilt stöd kan skolans klubbverksamhet och eftermiddagsverksamheten beaktas i planeringen av stödet för en elev. De mål och stödåtgärder vilka planerats för att stödja elevens lärande och skolgång dokumenteras i Plan för elevens lärande eller i en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP). Planen för elevens lärande kan uppgöras för elever inom ramen för allmänt stöd och ska uppgöras inom ramen för intensifierat stöd. Den individuella planen (IP) görs upp för elever i behov av särskilt stöd. Planen ökar lärarens kunskap om elevens situation varigenom den enskilda lärarens planering av sitt arbete samt samarbetet mellan lärarkolleger och hemmet underlättas. Planen ger vårdnadshavare information som gör att de bättre kan stödja sitt barn. Planen stödjer även eleven i hennes studier. För elever i årskurs 1 kan planen bygga på den plan för barnets lärande respektive den individuella plan (IP) som gjorts upp inom förskoleundervisningen. 12

Processer för och arbetsfördelning vid bedömning av behovet av stöd, planeringen och ordnandet av stödet beskrivs närmare i Handbok för ordnande av stöd och elevvård (tidigare Plan för barn och elever i behov av särskilt stöd). 7.1 ALLMÄNT STÖD Det allmänna stödet är en del av skolans dagliga undervisning, handledning och fostran av en elev. Varje elev ska ha möjlighet att utgående från egna förutsättningar få stöd för lärande och skolgång. En elevs behov av stöd besvaras, i den utsträckning det är möjligt, med stödåtgärder inom ramen för det allmänna stödet. Varje möte mellan en elev och en vuxen i skolan och det elevvårdande stödet är betydelsefulla för förverkligandet av det allmänna stödet. I undervisningen beaktar läraren enskilda elevers och hela undervisningsgruppens förutsättningar och behov. Lärarens uppgift är att följa upp och ge respons på elevernas utveckling och framsteg samt att observera elevens behov av stöd. Undervisningen och inlärningsmiljön samt eventuella stödåtgärder planeras så att de motsvarar den enskilda elevens behov. Stödet i anslutning till elevens lärande och skolgång skapas i samarbete mellan lärarna, eleven, elevens vårdnadshavare och vid behov elevvårdspersonalen. Det allmänna stödet genomförs så att läraren differentierar undervisningen, genom kompanjonundervisning eller andra flexibla undervisningsarrangemang, stödundervisning m.m. Läraren handleder eleven och fäster särskild uppmärksamhet vid elevens inlärningsfärdigheter, möjligheter att ta ansvar för sina studier, planera, ställa upp mål, genomföra och utvärdera sina studier. Varje elev ska få tillräckliga utmaningar för sitt lärande. En plan för elevens lärande kan uppgöras inom det allmänna stödet för att stöda elevens inlärning och utveckling eller för att fördjupa och bredda elevens studier, då det utgående från elevens kunskaper och färdigheter är motiverat. Svensk dagvård och utbildning i Esbo har en gemensam blankett för Planen för elevens lärande. Planen för elevens lärande inom det allmänna stödet fylls i till de delar vilka är nödvändiga för att stödja elevens lärande och skolgång. Planen för elevens lärande beaktas i de självvärderingar eleven gör. 7.2 INTENSIFIERAT STÖD En elev som för sitt lärande eller sin skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt ges intensifierat stöd. Intensifierat stöd ges antingen då allmänt stöd är otillräckligt eller då elevens behov av särskilt stöd upphör. Genom det intensifierade stödet stöds elevens lärande, skolgång och utveckling systematiskt och målmedvetet. Avsikten är att förebygga att elevens problem växer, anhopas eller blir mångfasetterade. Det intensifierade stödet har en annan karaktär än det särskilda stödet och är till sin natur mer övergripande och långsiktigt än det allmänna stödet. Inom det intensifierade stödet ökar betydelsen av specialundervisning på deltid, individuell handledning och flexibla grupparrangemang. Det elevvårdande stödet blir mer planenligt och individuellt. Det intensifierade stödet ska till innehåll och omfattning ordnas enligt elevens utvecklingsnivå och individuella behov. Intensifierat stöd inleds efter en pedagogisk bedömning och genomförs i enlighet med en plan för elevens lärande. 13

Pedagogisk bedömning Före det intensifierade stödet inleds ska en skriftlig pedagogisk bedömning göras. Elevens klasslärare eller klassföreståndare ansvarar för processen tillsammans med specialläraren. Andra lärare som undervisar eleven och vid behov övriga sakkunniga deltar i bedömningen. Bedömningen görs i samarbete med eleven och vårdnadshavare. De svenskspråkiga skolorna i Esbo använder en gemensam blankett för uppgörandet av den pedagogiska bedömningen. Då den pedagogiska bedömningen sammanställs är den plan för elevens lärande som eventuellt gjorts upp inom det allmänna stödet ett utgångsläge. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan den användas med vårdnadshavares tillstånd. Inledandet, ordnandet och utvärderingen av det intensifierade stödet, samt vid behov elevens övergång till det allmänna stödet, behandlas utgående från den pedagogiska bedömningen i elevvårdsgruppen. Ifall det från utvärderingen framgår att stödåtgärderna inom det intensifierade stödet inte är tillräckliga ska en utredning av behovet av särskilt stöd göras (se punkt 7.3). Plan för elevens lärande En plan för elevens lärande ska uppgöras för elever i behov av intensifierat stöd. Planen för elevens lärande bygger på den information som tagits fram i den pedagogiska bedömningen. Mål för och stödåtgärder inom det intensifierade stödet antecknas i planen för elevens lärande. Svensk dagvård och utbildning i Esbo har en gemensam blankett för Planen för elevens lärande. Planen för elevens lärande fylls i för de delar som är nödvändiga för att stödja elevens lärande och skolgång. Planen är underlag för utvärdering av elevens framsteg. Planen för elevens lärande uppgörs av lärare som undervisar eleven i samarbete med elevvården samt med eleven och hennes vårdnadshavare. Vid uppgörandet av planen fästs uppmärksamhet vid de åtgärder, metoder och material som eleven är i behov av i undervisningen eller i annan verksamhet. Med vårdnadshavare diskuteras hur hemmet kan stödja eleven att uppnå målen för lärande och skolgång. Under tiden för det intensifierade stödet följs elevens lärande upp och utvärderas regelbundet. I planen för elevens lärande definieras tidpunkten för uppföljning. Om det sker förändringar i elevens situation, justeras planen för elevens lärande så att den motsvarar elevens behov av stöd. Elevens personliga egenskaper skrivs inte in i planen för elevens lärande. Vår skola har följande förfaringssätt för uppgörande av pedagogisk bedömning och plan för elevens lärande: 7.3 SÄRSKILT STÖD Särskilt stöd ska ges elever som inte i tillräcklig utsträckning når målen för tillväxt, utveckling och lärande trots allmänt och intensifierat stöd. Syftet med det särskilda stödet är att erbjuda eleven helhetsmässigt och systematiskt stöd så att eleven kan fullgöra sin läroplikt och får en grund för att fortsätta studierna efter den grundläggande utbildningen. Det särskilda stödet utgörs av specialundervisning och övriga stödformer inom det särskilda stödet samt de stödformer som ges elever inom det allmänna och intensifierade stödet. Undervisningen kan antingen ordnas i samband med den övriga undervisningen eller i en smågrupp, delvis eller helt. Inom ramen för det särskilda stödet är det möjligt att individualisera mål för lärokursen eller befria eleven från studier. För de elever som omfattas av förlängd läroplikt fattas ett beslut om särskilt stöd. 14

Ett beslut om särskilt stöd görs utgående ifrån en pedagogisk utredning. Ett beslut om särskilt stöd kan fattas utan föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd om det av en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för eleven inte kan ordnas på annat sätt t.ex. pga. handikapp eller sjukdom. Utbildningsanordnaren (inom SDU: undervisningschefen) fattar ett skriftligt beslut om särskilt stöd. Beslutet om särskilt stöd granskas åtminstone i årskurs 2, 4, och 6 eller vid behov ifall elevens stödbehov ändras. I beslutet bestäms elevens normala undervisningsgrupp, vilka eventuella tolknings- och biträdestjänster eller andra tjänster eleven behöver, samt vid behov bestäms om särskilda undervisningsarrangemang. Då ett beslut om särskilt stöd granskas görs en ny pedagogisk utredning om elevens behov av stöd. Om det konstateras att elevens stödbehov minskat utgör den nya pedagogiska utredningen grund för beslut om övergång till intensifierat stöd. Pedagogisk utredning Innan beslut om särskilt stöd fattas ska en skriftlig pedagogisk utredning göras och eleven samt elevens vårdnadshavare höras. Den pedagogiska utredningen görs på en blankett som är gemensam för de svenskspråkiga skolorna i Esbo. Elevens hörande anordnas utgående från elevens ålder och utvecklingsnivå. Vid hörande genomgås elevens upplevelser av vad som är svårt och hurdant stöd eleven kan behöva. De äldre eleverna kan delta i diskussion om hur stödet kan ske i praktiken. Då vårdnadshavare hörs bes ett samtycke för beslut om särskilt stöd. Anordnandet av höranden antecknas i den pedagogiska utredningen. Elevens klasslärare eller klassföreståndare ansvarar för processen kring den pedagogiska utredningen tillsammans med elevvårdsgruppen. Utredningen görs i samarbete med andra lärare som undervisar eleven och övriga sakkunniga. Den person/de personer som hört eleven och vårdnadshavare deltar i utredningen. Ett utlåtande av en skolpsykolog eller skolkurator och utlåtande av andra sakkunniga bifogas den pedagogiska utredningen vid behov. Då den pedagogiska utredningen sammanställs ska den pedagogiska bedömningen och planen för elevens lärande som tidigare gjorts upp beaktas. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan den beaktas med vårdnadshavares tillstånd. Elevvårdsgruppen behandlar den pedagogiska utredningen och ger en rekommendation om ordnandet av stödet för eleven. Anvisningar för uppgörande av en pedagogisk utredning beskrivs i Handbok för ordnande av stöd och elevvård. Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) En individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) görs upp av lärare som undervisar eleven i samarbete med elevvården för elever med beslut om särskilt stöd. Den individuella planen är ett skriftligt dokument där målsättningar för elevens lärande och skolgång samt en plan för undervisningens innehåll, pedagogiska metoder och övriga stödåtgärder beskrivs. Den individuella planen görs upp i samarbete med elev och vårdnadshavare. Med vårdnadshavare diskuteras hur hemmet kan stödja eleven att uppnå målen för lärande och skolgång. Svensk dagvård och utbildning i Esbo har en gemensam blankett för den individuella planen. Den individuella planen fylls i till de delar som är nödvändiga för att stödja elevens lärande och skolgång. Den individuella planen ska granskas regelbundet, men minst en gång per läsår och justeras då elevens behov av stöd eller målen för undervisningen förändras. Elevens personliga egenskaper beskrivs inte i planen. Vår skola har följande förfaringssätt för uppgörande av pedagogisk utredning och individuell plan för hur elevens undervisning ska ordnas (IP): 15

A L L M Ä N U N D E R V I S N I N G ALLMÄNT STÖD INTENSIFIERAT STÖD SÄRSKILT STÖD STÖDFORMER: Differentiering Flexibla undervisningsarrangemang Handledning Stödundervisning Elevvårdstjänster Hjälpmedel Konsultations- och stödtjänster för lärare Specialundervisning på deltid Övningar i social kompetens Flexibel användning av kompletterande kommunikation Flexibel användning av skolgångsbiträde och resurslärare STÖDFORMER: Differentiering Flexibla undervisningsarrangemang Handledning Stödundervisning Elevvårdstjänster Hjälpmedel Konsultations- och stödtjänster för lärare Specialundervisning på deltid Övningar i social kompetens Tolkningstjänster Skolgångsbiträde som stöd Resurslärare som stöd Läxläsning som stöd Stödgrupper i enlighet med specifik metod Terapitjänster STÖDFORMER: Differentiering Flexibla undervisningsarrangemang Handledning Stödundervisning Elevvårdstjänster Hjälpmedel Konsultations- och stödtjänster för lärare Specialundervisning på deltid Övningar i social kompetens Tolkningstjänster Skolgångsbiträde som stöd Resurslärare som stöd Läxläsnings som stöd Stödgrupper i enlighet med specifik metod Terapitjänster Specialundervisning Individualiserad lärokurs Placering i smågruppsundervisning (specialklass) Förlängd läroplikt KVALITATIV UNDERVISNING & FÖREBYGGANDE ELEVVÅRD Individuell, sjukhus och årskurslös undervisning som stöd för elevens lärande och skolgång - följer egna processer 16

7.4 STÖDFORMER INOM RAMEN FÖR ALLMÄNT, INTENSIFIERAT OCH SÄRSKILT STÖD Differentiering Att differentiera undervisningen är det främsta sättet att i all undervisning beakta skillnader mellan eleverna. Elevernas olika sätt att lära sig och deras olika arbetsrytm, intressen och färdigheter samt de emotionella behov som är förknippade med motivation och självkänsla uppmärksammas. Uppmärksamhet fästs även vid skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan elevernas individuella skillnader i utveckling och bakgrund. Differentiering väcker och upprätthåller studiemotivationen. Differentierad undervisning ger alla elever lämpliga utmaningar och erfarenheter av att lyckas. Varje elevs förutsättningar att utvecklas och lära sig utgående från tidigare kunskaper och färdigheter möjliggörs. Tre centrala dimensioner i differentieringen har att göra med studiernas omfattning, djup och tempo. Differentieringen kan gälla studiernas innehåll, undervisningsmaterial och metoder som används, arbetssätten, antalet uppgifter och den tid som anslås för dem samt inlärningsmiljön. Metoder för bedömning och respons kan också differentieras. Flexibla undervisningsarrangemang Undervisningsgruppens eller enskilda elevers specifika behov för lärande och skolgång kan stödjas genom strukturella arrangemang som flexibla lösningar gällande delning av undervisningsgruppen, lektionens, arbetsdagens och arbetsveckans struktur samt via andra strukturella arrangemang. Handledning Varje elev har rätt att utöver undervisning få handledning. Handledningen stödjer elevens utveckling och växande samt främjar utveckling av studiefärdigheter. Eleven ska på ett mångsidigt sätt få bli bekant med olika sätt att inhämta kunskap, stöd i att känna igen sin egen inlärningsstil och stöd i att utveckla studiefärdigheter. Eleven ska handledas att lära sig på det sätt som passar henne bäst. Eleven ges möjlighet att reflektera över sin inlärning och sina framsteg genom regelbunden självvärdering. Genom handledning förstärks elevens samarbetsfärdigheter, hennes förmåga att fungera i olika grupper och hennes förmåga att ta ansvar för sitt eget arbete och för det gemensamma arbetet. Det är varje lärares uppgift att handleda eleven i sitt lärande och sin skolgång. Handledning anknyter till alla undervisningssituationer och läroämnen i alla årskurser. Den kan ordnas i samband med undervisning, i mindre grupper eller individuellt. Eleven handleds även i livs- och yrkesplanering. Handledningen ska bidra till att förhindra utslagning av elever och till att främja jämställdhet. Inom ämnet elevhandledning i årskurserna 7-9 får elever kunskaper om studier på andra stadiet. Stödundervisning En elev som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt lärande har rätt att få stödundervisning. Stödundervisningen ska inledas genast då svårigheterna har observerats så att eleven inte varaktigt blir efter i studierna. Det är varje lärares uppgift att följa med elevens lärande och upptäcka uppkomsten av eventuella behov av stödundervisning samt ta initiativ till att ordna den. Stödundervisning ordnas så ofta och i sådan utsträckning som eleven behöver för att göra framsteg i studierna. 17

Eleven får stödundervisning antingen under lektionerna eller utanför dessa. Stödundervisning kan ges i en liten elevgrupp, individuellt eller som kompanjonundervisning inom den ordinarie undervisningsgruppen. Det centrala i stödundervisningen är handledning samt användning av mångsidiga metoder och olika material. Eleven och vårdnadshavare ska informeras om hur stödundervisningen genomförs. Elever med invandrarbakgrund kan få, utöver ovannämnda stödundervisning, stödundervisning som är speciellt avsedd för dem. Elevvårdens tjänster Kärnan i det allmänna elevvårdande stödet är dels bemötandet mellan elever och vuxna i skolans vardag och dels skolpsykologens, skolkuratorns och skolhälsovårdarens stöd. Läraren har också möjlighet att konsultera elevvårdsgruppens medlemmar, vilket är ett indirekt stöd för eleven. Regelbundna elevvårdstjänster såsom stödsamtal med eleven hör till det intensifierade elevvårdande stödet. Elevvårdande stödtjänster inom intensifierat stöd är planerade för enskilda elever i enlighet med Plan för elevens lärande. Ett utökat samarbete med andra vårdande sektorer och sakkunniga samt uppbyggnad av stödnätverk är en del av det särskilda elevvårdande stödet. Det särskilda elevvårdande stödet är i jämförelse med stödet inom allmänt och intensifierat stöd mera regelbundet och i högre grad inriktat på den enskilda elevens behov. Elevvård definieras ytterligare under rubriken Elevvård. Hjälpmedel Eleven har vid behov rätt till olika hjälpmedel, t.ex. dator, bokstöd eller speciallampa, för att lära sig och att klara av sin skolgång. Konsultations- och stödtjänster för lärare Läraren kan få konsultation i och stöd för sitt arbete av kollegor eller olika sakkunniga. För eleven är det ett sätt att få stöd indirekt. Specialundervisning på deltid En elev som har inlärningssvårigheter eller problem med sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. Målet med specialundervisning på deltid är att förhindra att svårigheterna växer och att befrämja elevens förutsättningar för lärande. Specialundervisning på deltid ges som kompanjonundervisning, i en mindre grupp eller som individuell undervisning av specialläraren. Mål för och innehåll i specialundervisning på deltid anknyts till elevens övriga undervisning. Skolgångsbiträde som stöd Skolgångsbiträdet finns för att trygga eleven de grundförutsättningar hon behöver för att kunna studera och gå i skola. Det stöd som skolgångsbiträdet ger ska främja elevens initiativförmåga och möjligheter att klara sig självständigt samt stödja elevens självförtroende. Skolgångsbiträdet stödjer eleven så hon kan ta allt mer ansvar för sitt lärande och sin skolgång samt att eleven får erfarenheter av att tillhöra gruppen på samma sätt som de andra eleverna. Stödet som skolgångsbiträdet ger riktar sig till en enskild elev, till flere elever samtidigt eller till hela undervisningsgruppen. 18

Stödet för en enskild elev kan ges på deltid eller heltid. Skolgångsbiträdet hjälper och stödjer eleven att klara av de dagliga rutinerna i skolan, i olika skeden av läroprocessen men också att utföra enskilda uppgifter i anslutning till undervisningen eller habiliteringen enligt lärarens eller terapeuternas anvisningar. Skolgångsbiträde som stöd används flexibelt inom ramen för det allmänna stödet då elevens behov av stöd är kortvarigt eller oregelbundet. Resurslärare som stöd Stödet som resursläraren ger riktar sig till undervisningsgrupper inom den allmänna undervisningen med elever i behov av intensifierat eller särskilt stöd. Målet är att förbättra den enskilda elevens förutsättningar för lärande. Resursläraren kan fungera som kompanjonlärare eller undervisa en liten grupp elever. Inom årskurserna 7-9 stödjer resurslärare även elever i risk för utslagning. Resurslärare som stöd är avsett att användas så att den enskilda eleven får det stöd som är definierat i planen för elevens lärande eller den individuella planen (IP). Resurslärare som stöd används flexibelt inom ramen för det allmänna stödet för att förbättra undervisningsgruppens förutsättningar för lärande. Läxläsning som stöd Eleven som har svårigheter att klara av sin skolgång utan hjälp med läxor kan utanför lektionstid få stöd med läxläsning. Eleven får stöd i att utveckla metoder och tekniker för individuell läxläsning och förberedelse inför prov av en lärare eller annan utsedd person. Övningar i social kompetens Målet med övningar i social kompetens är att stärka elevgruppens positiva egenskaper, hjälpa eleverna finna nya sätt att fungera tillsammans med andra samt att stödja utveckling av elevernas empati och moral. Övningar i social kompetens stärker den enskilda elevens möjligheter att utveckla en sund självkänsla. Stödgrupper i enlighet med specifik metod Inom ramen för Finno resurscentrums verksamhet erbjuds gruppverksamhet i enlighet med en specifik metod som leds av sakkunniga. Till grupperna samlas elever som har behov av den specifika metoden. Terapitjänster En elev kan erbjudas olika terapitjänster. Skolan och terapitjänsterna samarbetar i syfte att skapa en helhet ur elevens synvinkel. Skolan har inom ramen för samarbetet möjlighet till konsultation för att stödja elevens rehabilitering. Individualiserad lärokurs Det primära målet för all undervisning är att stödja elevens studier så att hon uppnår målen för den allmänna lärokursen i alla läroämnen. Ifall eleven, trots stöd, inte har möjlighet att uppnå målen med godkänt vitsord, kan lärokursen individualiseras i ett eller flera läroämnen. Målnivån bestäms utgående ifrån elevens starka sidor i enlighet med hennes förutsättningar samt inlärnings- och utvecklingsbehov. De individuella målen ska ge tillräckliga utmaningar för eleven. En elev som studerar enligt individuella mål framskrider i studierna i egen takt. De individuella målen hjälper läraren i uppföljningen och bedömningen. Bedömningen i läroämnet görs i enlighet med de uppställda, individuella målen. Att individualisera målen inom lärokursen kan göras endast om eleven är i behov av särskilt stöd. I beslutet om särskilt stöd definieras vilka lärokurser eleven har individuella mål i. Dessa beskrivs 19

noggrannare i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas (IP). De eventuella konsekvenser som de individualiserade lärokurserna kan ha för fortsatta studier ska göras klara för elev och vårdnadshavare. Specialundervisning inom särskilt stöd Syftet med specialundervisningen är att hjälpa och stödja eleven så att hon har likvärdiga möjligheter att fullgöra sin läroplikt enligt egna förutsättningar tillsammans med sina jämnåriga. Utgångspunkten är elevens starka sidor och hennes individuella inlärnings- och utvecklingsbehov. Specialundervisningen planeras och genomförs i enlighet med en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP). Befrielse från studier En elev kan helt befrias från studier i en lärokurs av särskilt vägande skäl. Befrielse från studier i en lärokurs kan göras endast i samband med ett beslut om särskilt stöd. Individualisering av en lärokurs är det primära alternativet innan en elev helt befrias från studierna i en lärokurs. I den individuella planen ska den undervisning eller handledda verksamhet som ersätter den befriade lärokursen definieras. Placering i smågruppsundervisning (specialklass) En elev, vars utmaningar i lärande och skolgång är sådana att undervisning i en liten grupp med specialklasslärare är ändamålsenlig, kan placeras i en smågrupp. Eleven kan delta i undervisning i en stor grupp till de delar eleven har förutsättningar att klara av i enlighet med den individuella planen. Förlängd läroplikt Om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som uppställts för den grundläggande utbildningen inte kan nås under nio år blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i lagen om den grundläggande utbildningen och läroplikten fortgår i 11 år. Beslut om förlängd läroplikt fattas i regel innan läroplikten uppkommer. Då fattas även ett beslut om särskilt stöd för barnet. För ett barn som omfattas av förlängd läroplikt och som får särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) göras upp då förskoleundervisningen inleds. Det året då barnet deltar i den läroplansenliga förskoleundervisningen får hon specialundervisning. Undervisningen för barn som omfattas av förlängd läroplikt kan ordnas på följande alternativa sätt: barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år då barnet fyller 5 år, fortsätter ett år till i förskolan med läroplikt och inleder därefter åk 1 barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller 6 år och inleder året därefter åk 1 barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller 6 år och deltar i förskolan i två år och inleder åk 1 ett år senare, då barnet fyller 8 år. Ett separat förvaltningsbeslut är nödvändigt. Undervisningen för en elev som har förlängd läroplikt kan vid behov ordnas så att undervisning i det andra inhemska språket och ett främmande språk inte ges som gemensamt ämne. Alla läroämnen kan kombineras till ämnesblock och indelas i delområden i enlighet med beslut om särskilt stöd och den individuella planen (IP) för elever som omfattas av förlängd läroplikt. Vårdnadshavare ska tillräckligt tidigt få information om de olika alternativen vid förlängd läroplikt och om konsekvenserna av olika val. 20

Tolkningstjänster för eleven Tolkningstjänster hänvisar till tolkning med teckenspråk eller alternativ eller kompletterande kommunikation som stöder tal (t.ex. olika symbolsystem, punktskrift). Tolkningstjänster kan ges för en elev för att trygga de grundförutsättningar hon behöver för att kunna studera och gå i skola. De som arbetar med eleven planerar tillsammans kommunikationsstödet i olika inlärningssituationer. Dessutom planeras de övriga stödåtgärderna, såsom elevens placering i klassrummet, individuella läromedel och material för lärande och de hjälpmedel, som eleven eventuellt behöver. Utomstående sakkunniga kan vid behov konsulteras vid planering av tolkningstjänster för eleven. 7.5 ALTERNATIVA SÄTT ANORDNA UNDERVISNING Individuell undervisning I de fall en elev omöjligt kan delta i någon form av undervisning som kommunen bedriver, kan beslut om individuell undervisning fattas för viss tid. Den individuella undervisningen beviljas för fyra (4), vid behov sex (6) timmar per vecka och för högst åtta (8) veckor. Beslutet om individuell undervisning ska föregås av diskussioner med elevens vårdnadshavare och av behandling i skolans elevvårdsgrupp. En beskrivning av problemets art och en medicinsk eller psykologisk rekommendation ska finnas som grund för beslutet. En plan för elevens lärande/individuell plan (IP) ska uppgöras för tiden för den individuella undervisningen. Sjukhusundervisning I sjukhusundervisningen anpassas undervisningen enligt elevens personliga resurser och livssituation. Sjukhusundervisningen är avsedd för elever som är intagna på sjukhuset eller har en vårdkontakt till sjukhuset. Även elever som i enlighet med en sakkunnigs bedömning kan dra nytta av den undervisning sjukhusskolan erbjuder kan beviljas plats inom ramen för intensifierat eller särskilt stöd. Samarbete med vårdnadshavare och elevens vårdinstans samt närskolan är viktigt vid planering av sjukhusundervisningen och då eleven ska återvända till sin närskola. Årskurslös undervisning I särskilda fall kan eleven studera enligt ett eget studieprogram i stället av för den årskursindelade lärokursen. I ett sådant fall ska en plan för elevens lärande göras upp. I den beskrivs de studiehelheter som ingår i elevens studieprogram, i vilken ordning de studeras, enligt vilken tidtabell och eventuella särskilda mål. Före planen görs upp ska ett förvaltningsbeslut fattas i ärendet. Skolan kan även ordna en del av undervisningen årskurslöst i enlighet med bestämmelserna i skolans läroplan (hänvisning). 7.6 ANNAN VERKSAMHET SOM STÖDJER DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Eftermiddagsverksamhet De allmänna målen för eftermiddagsverksamheten är att genom helhetsbetonad verksamhet, i samarbete med skolan, stödja elevens välmående samt erbjuda eleven mångsidig, ändamålsenlig verksamhet som främjar växande och utveckling. Skoldagen och eftermiddagsverksamheten ska tillsammans utgöra en meningsfull helhet för eleven. Innehållet i eftermiddagsverksamheten bygger på en planerad verksamhet i enlighet med verksamhetsplanen för eftermiddagsverksamhet på svenska i Esbo. 21