Lärarprogrammet Karlstads universitet ANVISNINGAR EXAMENSARBETE (Senast reviderad oktober 2007) Examensarbetsgruppen Karlstads universitet, 651 88 Karlstad Universitetsgatan 2. www.kau.se
2(8) Examensarbetet i lärarprogrammet All utbildning inom högskolan skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Centrala aspekter i en forskningsanknuten högskoleutbildning är nyfikenhet, självständigt tänkande och ett undersökande och kritiskt reflekterande förhållningssätt. Detta är förmågor och attityder som de studerande förväntas utveckla under hela utbildningen och visa prov på bland annat i självständigt genomförda skriftliga arbeten. I lärarprogrammet ingår ett examensarbete som omfattar 15 högskolepoäng. Detta kan tidsmässigt skrivas inom specialisering eller inom det allmänna utbildningsområdet. Examensarbetet skall ligga i utbildningens senare del. För dess genomförande avsätts motsvarande tio veckors heltidsarbete. För examensarbetet finns särskild kursplan. Vad är ett examensarbete? Examensarbetet är ett forskningsorienterat arbete som skall ha en tydlig koppling till lärarprofessionen och knyta an till relevant teori. Det skall ge den studerande tillfällen att ställa frågor kring och problematisera fenomen som har relevans i skolans vardag eller till kunskapsbildningen inom ett specifikt ämnesområde. Arbetet knyts med fördel till något forskningsprojekt. Ett relevant problem skall i examensarbetet belysas genom att den studerande relaterar sina kunskaper om det kommande arbetet som lärare till de vetenskapliga teorier och begrepp den studerande blivit förtrogen med under sin utbildning. Arbetet skall resultera i en uppsats som granskas och diskuteras i ett seminarium. Ett examensarbete kan ha olika karaktär. Det kan vara ämnesteoretiskt med didaktisk anknytning eller främst didaktiskt/metodiskt inriktat. Det kan utgöras av litteraturöversikter, dokument- och begreppsanalyser och bygga på redan gjorda skolrelevanta studier. Det kan omfatta en empirisk undersökning, där någon frågeställning studeras, till exempel bland elever eller lärare i skolan. Examensarbetet kan också göras mer tillämpningsinriktat, kanske med avsikt att utveckla, pröva och utvärdera en speciell undervisningsmetod eller dylikt. Det kan även ha en konstnärlig inriktning, där kunskapsbildning med relevans för lärarprofessionen analyseras och presenteras utifrån estetiska modeller. Förberedelser inför examensarbetet I hela utbildningen förekommer kursinslag som på olika sätt förbereder för det avslutande examensarbetet. Så genomförs till exempel i inriktningarna skriftliga uppgifter avsedda att utveckla självständigt och kritiskt tänkande, ämnesfördjupning och kunskaper om skolans vardag. Olika metoder för datainsamling och analys kan prövas.
3(8) Här följer några exempel på inslag som är tänkta att utgöra förberedelse inför examensarbetet och som utförs inom antingen det allmänna utbildningsområdets inledande termin eller inom inriktningarna : Att identifiera och analysera något problem/fenomen som förekommer i lärarverksamhet samt kunna formulera och avgränsa en frågeställning. Att söka litteratur och samla, välja och kritiskt granska information om ett ämne, läsa forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar och avhandlingar samt sammanställa litteraturöversikter. Att pröva olika metoder för insamling av data (som t ex dokumentstudier, observation, samtal, intervju, enkät eller samtalsanalys) samt pröva olika metoder för databearbetning och analys. Att göra en skriftlig redogörelse för ett specifikt skolproblem. Att läsa andra studerandes texter och pröva opponentskap. Varje år läggs ett stort antal uppsatser fram vid seminarier inom olika ämnen. Deltagande i seminarier är ovärderligt som förberedelse inför ett eget examensarbete. Hur genomförs examensarbetet? Examensarbetet kan utföras med handledning vid olika ämnen som deltar i lärarutbildningen samt knytas till forskningsprojekt vid dessa ämnen och utvecklingsprojekt vid skolor i olika kommuner. Man gör sitt examensarbete vid det ämne där handledaren hör hemma. Förutom att examensarbetet knyts till något forskningsprojekt kan det inspireras av studentens kontakter med lärare och elever på fältet. Förberedelser inför examensarbetet i form av t ex informationsträffar, seminarier, handledning, tider för framläggning, råd och anvisningar vad gäller tillvägagångssätt och slutprodukt kan därför vara delvis olika. Den studerande har ansvar för att ta och hålla kontakt med handledare, hålla tidsplan, delta i seminarier och annan examenarbetsrelevant verksamhet som erbjuds, lämna in textunderlag till och förbereda sig inför samtal med handledare. Handledning ges av lärare inom något av de ämnen som ingår i lärarprogrammet men kan också ges av aktiva forskare i anslutning till skolrelevanta forskningsprojekt. Handledning sker främst i grupp men kan också vara individuell. Handledningsgrupp kan genomföra egna provseminarier inför kursens slutseminarium. Handledarens roll är att: - diskutera problemområden och frågeställningar - diskutera val av relevant litteratur inom forskningsområdet - diskutera metodval, insamling, bearbetning och analys av data - läsa och kommentera texter
4(8) - ta upp forskningsetiska frågor - diskutera vad opponentskapet innebär I samband med grupphandledning skall handledaren också: - stimulera de studerande att läsa varandras texter och ge varandra kommentarer - hålla ihop en grupp så att de studerande behåller intresse och motivation för arbetet Steg i arbetet För själva uppsatsarbetet gäller att den studerande inledningsvis anger ämne för sitt examensarbete genom att formulera problem och syfte. Studenterna gör sitt ämnesval på valblankett som tillhandahålls av utbildningsledningen. Blanketten skall vara inlämnad till utbildningsledningen senast 15 november (avser examenarbetskurs höstterminen ett år senare) respektive 15 maj (avser examensarbetskurs vårterminen ett år senare). För studenter som läser DAU/KUB/SÄL/LAN 90 högskolepoäng (distansutbildning allmänna utbildningsområdet) ska blanketten lämnas in enligt anvisningar från kursledaren. Utbildningsledningen lämnar uppgift på fördelning av studenter till fakulteternas utsedda examensarbetsansvariga i sådan tid att fakulteterna kan ta hänsyn till uppgifterna i sin tjänsteplanering. Det är viktigt att studenten tidigt kontaktar handledaren och tillsammans med handledaren diskuterar och på lämpligt sätt avgränsar ämne och kommer överens om en tidsplan för arbetet. Det är också viktigt att i ett inledande skede orientera sig om relevanta vetenskapliga texter av intresse för det egna arbetet. Härvid bör studenten använda sig av systematisk informationssökning, till exempel med hjälp av bibliotekspersonal. Den studerande skall samla och välja data som belyser det valda problemet, tolka och analysera materialet och presentera det hela i en uppsats. Undersökningen skall ske på ett systematiskt sätt och resultaten presenteras så att de kan bli föremål för offentlig granskning. Varje moment skall utföras med stor noggrannhet och beskrivas tydligt. Att färdigställa ett skriftligt 15 högskolepoängsarbete är mer krävande än vad många tror och arbetet tenderar ofta att dra ut på tiden. Det gäller därför att komma igång så tidigt som möjligt. Det är studentens ansvar att beakta synpunkter från handledaren och att besluta när uppsatsen skall inlämnas för seminariebehandling.
5(8) Krav på ett examensarbete Formella krav * Uppsatsens omfång bestämmes i samråd med handledare och i enlighet med ämnenas tradition. * Uppsatsen skall vara skriven på vårdad sakprosa. Du skall skriva sakligt, men inte överdrivet opersonligt. Så kallad kanslisvenska är inte önskvärd. Tydlighet och enkelhet är målet. * Uppsatsen skall, förutom de egentliga kapitlen, vara försedd med: omslag, abstract på engelska, sammanfattning på svenska, innehållsförteckning och referensförteckning. * Uppsatsen skall ha en systematisk disposition. * Framställningen skall vara underbyggd av tydliga redovisningstekniker: referat och citat när det gäller presentation och analys av idéer; belägg i källor när det gäller att berätta om en händelse eller en process eller att redovisa faktauppgifter; tabeller och diagram för mer omfattande faktapresentation. * Framställningen skall vara understödd av ett vetenskapligt hänvisningssystem, dvs notapparat och referensförteckning. Referensförteckningen skall i normalfallet skilja mellan källor och litteratur. Innehållsliga krav * Uppsatsen skall vara uppbyggd så att den uppfyller ett syfte (eller besvarar en grundfråga). * Undersökningsuppgiftens ämnesval, perspektiv och syfte skall motiveras, dess relevans och intresse argumenteras för. Att välja perspektiv betyder att välja utgångspunkt och synvinkel. Att välja syfte är att deklarera en avsikt. * Undersökningsuppgiftens syfte, och syftets precisering till forskningsfrågor, skall vara tydligt formulerat. Att formulera frågor är att synliggöra vad man söker: Hur kallt är det idag? Titta på termometern! Hur många procent röstade i senaste folkomröstningen? Titta i SCB:s valstatistik! * Undersökningsuppgiften skall bestå av en strukturerad beskrivning eller en strukturerad värderande analys. Strukturerad betyder att syftet skall preciseras med hjälp av forskningsfrågor, frågor som sedan styr valet av angreppssätt och material samt den skrivna uppsatsens disposition. * Undersökningsuppgiftens metodiska tillvägagångssätt skall vara tydligt presenterat och tydligt utfört vad avser a) teknik för datainsamling, b) avgränsning samt, c) material. * Alla väsentliga sakuppgifter skall vara belagda i källor och/eller litteratur. * Undersökningen skall i övrigt vara utförd med elementärt vetenskapligt förhållningssätt (definierat av metodböcker och annan relevant litteratur). * Undersökningsuppgiften skall vara metodiskt sammanhängande, så att forskningsfrågorna besvaras och syftet uppfylls genom det valda metodiska
6(8) tillvägagångssättet. Resultatet skall förtydligas i examensarbetets slutsatser. Detta kallar vi undersökningens röda tråd. * Uppsatsen skall vara skriven så att den röda tråden tydliggörs och synliggörs, från syfte och forskningsfrågor (i början) till resultat och svar (på slutet). Forskningsfrågorna skall vara besvarade och syftet genomfört genom redovisningen av forskningsresultaten i substanskapitlen och genom de skrivna slutsatserna. I diskussionskapitlet skall studenten diskutera slutsatsernas relevans för yrkesområdet, reflektera över det metodiska genomförandet samt problematisera resultaten. Vad sker med uppsatsen då den är godkänd? Examensarbeten inom lärarprogrammet vid Karlstads universitet skall arkiveras och katalogiseras. Instruktioner för arkivering och elektronisk publicering hittar du i Bilaga 1. Seminarium och opposition Seminariets syfte Seminarium är namnet på en samling människor som samlats för att diskutera idéer, rapporter, forskningsresultat eller forskningsproblem. I vårt fall diskuterar vi en genomförd undersökning som framlagts i form av en vetenskaplig uppsats. Alla skall ha läst det examensarbete som läggs fram. Det är önskvärt att alla deltar i diskussionen. Seminariets syfte är att granska och diskutera uppsatsens forskningsresultat och slutsatser, men också att mer allmänt diskutera det problem som uppsatsen behandlar. Är undersökningen relevant och resultaten intressanta? Vad får vi för ny kunskap genom slutsatserna? Seminariet skall också granska och diskutera undersökningens metodiska genomförande. Kan vi lita på resultaten? Är sakuppgifterna korrekta? Är tolkningarna i slutsatserna rimliga? Har vi blivit klokare genom uppsatsen? På vilket sätt kan uppsatsen bidra till din/vår professionella utveckling? Väcker uppsatsen några sinnliga eller känslomässiga förståelser? Seminariet är ett särskilt slags forum för ordnat samtal. Det har en ordförande. Dessutom har man en i förväg utsedd granskare, en opponent. Opponenten skall ta upp förberedda frågor för diskussion. Hon/han skall också granska sakunderlag och noggrannhet. Seminariet är kärnan i vetenskapssamhällets arbetssätt. Det har vuxit fram för att möjliggöra maximalt saklig diskussion och kritik, syftande till kunskapssökande och kunskapstillväxt. Seminariets genomförande Ordföranden öppnar seminariet. Författaren får ordet för att rätta till eventuella fel som upptäckts efter tryckningen. Opponenten får ordet och presenterar sin oppositionsplan de frågor som hon/han vill ta upp till diskussion. Opponenten börjar med en sammanfattning av uppsatsens syfte, metod och huvudsakliga resultat. Diskussionen
7(8) tar sin början. Vanligen diskuteras relevans och resultat, syfte och frågeställningar, den röda tråden, forskningsresultatens tillförlitlighet, slutsatsernas rimlighet. Seminariet avslutas med att ordföranden sammanfattar uppsatsens starka och svaga sidor. Opponentens uppgifter Opponenten skall sätta sig in i undersökningen och uppsatsens utformning. Opponenten skall ta del av källor och litteratur (som tillhandahålls av författaren) och granska sakligheten och noggrannheten genom att göra stickprov i källmaterialet. Opponenten skall också sätta sig in i uppsatsens röda tråd och granska om den håller. Syftet är att förbereda och genomföra en genomlysande diskussion av uppsatsen. Opponenten skall inte på något sätt uppträda som domare. Opponenten skall vara diskuterare och frågare, en kritisk granskare som särskilt tagit sig tid. Det är i stället ordförandens uppgift att ge omdömen och sätta betyg. Däremot skall naturligtvis opponenten redovisa sina personliga intryck, både av det som varit bra eller mindre bra. Negativ kritik skall framföras i konstruktiv anda. Det betyder att negativ kritik endast skall framföras: - tillsammans med ett positivt alternativ ( Så här tycker jag att man kan göra... ) - eller med ett erkännande (...jag har inte heller någon bra lösning... ) - eller genom att inbjuda till jämlik diskussion (...vad tror du om att göra så här... ). Seminariet utgör ett gemensamt lärande av problem som vi alla brottas med, och av misstag som vi alla gör, eller kommer att göra. Vi är alla medansvariga. Oppositionens genomförande (= En vanlig oppositionsplan. Kan också användas som checklista för författaren innan uppsatsen lämnas för tryckning). 1) Sammanfatta undersökningens uppläggning och huvudsakliga resultat. Glöm inte att berömma det som är bra och som du lärt dig något av. Fråga författaren om du har uppfattat hennes/hans undersökning rätt. 2) Är ämnet, perspektivet och syftet relevant och intressant. Vilket perspektiv (synvinkel) medför syftet? Vad ser man och vad ser man inte? Kunde man tänka sig ett annat syfte? Diskutera. 3) Håller syftet vad det lovar, dvs genomförs syftet? Är forskningsfrågorna lämpliga för att konkretisera syftet? Kunde man tänka sig andra forskningsfrågor? Diskutera. 4) Diskutera det metodiska tillvägagångssättet, dvs teknik för datainsamling, avgränsning samt material. Kunde man gjort på något annat sätt? Diskutera. 5) Diskutera forskningsresultaten i substanskapitlen. Är de hållbara? Har författaren arbetat metodiskt och sakligt? Har författaren redovisat vad hon/han funnit på ett bra sätt? Diskutera.
8(8) 6) Diskutera slutsatserna och uppsatsens röda tråd. Är de hållbara? Är forskningsfrågorna besvarade och därmed syftet genomfört? 7) Formalia 1: vetenskaplig apparat. Diskutera det formella utformandet av hänvisningssystem (notapparat, referensförteckning) och redovisningstekniker (referat, citat, tabeller och figurer). 8) Formalia 2: layout, språkriktighet och stil. Diskutera disposition, redigering, rubriker, språkriktighet och språklig stil. 9) Opponenten sammanfattar kort sin opposition och sin bedömning av uppsatsens starka och svaga sidor. Betygsättning * När examensarbetet bedöms är det punkterna under Krav på ett examensarbete som granskas. Dels betygssätts arbetets utformning (de formella kraven), dels betygssätts undersökningens genomförande (de innehållsliga kraven). När betyg ges motiveras det i förhållande till ovanstående punkter. * Observera! Bedömning av uppsatser och examensarbeten kan inte göras alltför schematiskt. Uppsatsskrivande och undersökning är inte bara ett hantverk utan också kreativ konst, inom de ramar som angetts ovan. Ibland kan god form väga upp ett svagt innehåll, ibland kan ett spännande innehåll förlåta vissa formella brister. * Efter seminariet avgör seminarieordföranden vilka eventuella omarbetningar eller tillägg som skall göras. Studenten lämnar den förändrade versionen av texten inom överenskommen tid till seminarieordföranden. Den reviderade versionen betygsätts av examinator. Examinator är en lärare med forskarutbildning. Även försvar av eget arbete och opponentskap betygsätts. Ett nätverk för examensarbetet Vid samtliga fakulteter, som ger undervisning i lärarprogrammet och bedriver forskning med relevans för lärarutbildning, finns huvudansvariga för examensarbetet. Dessa ingår i ett nätverk för examensarbetet. De kan vara aktiva forskare som också erbjuder handledning i anslutning till forskningsprojekt. Avsikten med detta är att ge de studerande valmöjlighet vad gäller inriktning på arbetena och stärka en mångvetenskaplig profil. Övriga praktiska anvisningar Se bilaga 1 och 2.