Examensarbete i skogs- och träteknik Diameter- och höjdskillnader för klippgran (Abies laciocarpa), gran (Picea abies), glasbjörk (Betula pubescens) och contorta (Pinus contorta) i Strömsunds kommun. Diameter and height differences between mountain spruce (Abies laciocarpa), Norway spruce (Picea abies), downy birch (Betula pubescens) and lodgepole pine, (Pinus contorta) in Strömsund municipality Författare: Göran Ellingsson Handledare företag Orvar Jönsson, SCA Handledare LNU Rikard Jakobsson Examinator, LNU Erika Olofsson Termin: VT13 15 hp Ämne/kurskod Skogs- och träteknik 2TS90E
Sammanfattning Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas klippgran (Abies laciocarpa) och contortatall (Pinus contorta), tillsammans med inhemsk gran (Picea abies) och glasbjörk (Betula pubescens). Contortatallen är relativt väl beskriven av olika litterära studier och författare bl.a. Edlund 2011, Kullström & Wictorin 2013, Öhman & Söderholm 2010 m fl) och även odlad på många platser i norra Sverige. Klippgranen är också beskriven i litteraturen (Rosvall, Hajek & Bäckström 1996, Olauson m fl.1987) men är odlad i mindre omfattning. Emellertid finns i Strömsunds kommun ett antal ytor på vilka planterats contorta och/eller klippgran tillsammans med gran. På ytorna finns även naturligt föryngrad björk. Vid undersökningen av dessa trädsorter jämfördes diameter och höjdförhållanden. Mätningarna utfördes på 64 grader nordlig bredd mellan 420 och 450 möh på 5 lokaler i Strömsunds kommun vid Näxåsen och Jorm på skogsbolaget SCA:s marker under sommaren 2012. Ståndortsindex varierade mellan G18-20, samt T18 och åldern mellan 17 och 41 år. Björken var självföryngrad och granen planterad på samtliga lokaler. Klippgran var planterad på fyra och contorta på tre. På de undersökta lokalerna hade contortatallen vuxit mest både i höjd och diameter. Relativt gran var höjdtillväxten mellan 43 och 81 % högre. Klippgranen hade på tre av fyra lokaler vuxit bättre än gran (8-57%), på den fjärde låg höjdtillväxten på 96 % av granens. Björken växte bättre än granen (14 %) på en lokal, lika på två och sämre (77-83% av granens tillväxt) på två lokaler. Lokaler med björk hade blivit röjda, varför uppmätt tillväxt kan ha underskattats. Klippgranen hade vuxit bra och contortan bäst på samtliga lokaler som de hade planteras på. Ett bra komplement till contorta är att plantera klippgran uppe i fjällterräng och där det är brant terräng, då detta trädslag klarar av klimatpåverkningar som snö och vind på ett bra sätt.
Summary There is a great interest in forestry concerning exotic tree species. In this report rocky mountain fir (Abies laciocarpa) and lodgepole pine (Pinus contorta) were investigated for height and diameter development as compared to the native tree species Norway spruce (Picea abies) and downy birch (Betula pubescens). Contorta is well described in literature and has for several decades been planted and currently also sown in many areas of northern Sweden. There is however much less of plantings of rocky mountain fir, which is also reflected in the amount of literature. There are however a couple of sites in Strömsund where the species have been planted, alongside native spruce and naturally regenerated birch. As examples of practical plantations the sites were seen as suitable for this study. The measurements were carried out at 64 degrees northern latitude between 420 and 450 meters above sea level in Strömsund community at five sites close to Näxåsen and Jorm in forests of SCA, a forest company in Sweden, in the summer of 2012. Site index varied between G18-20, and T18 and age between 17 and 41 years. Birch had been naturally regenerated and pre-commercially thinned and spruce planted at all five sites, Rocky mountain fir was planted at four and lodgepole pine at three. At the investigated sites lodgepole pine had grown the most, both in height and diameter. Relative to spruce, height growth was between 43 and 81% higher. Rocky mountain fir had at three of the four sites grown better than spruce (8-57%), at the fourth the height growth was 96% of that of spruce. Birch grew better than spruce (14%) at one site, equal on two and worse (77-83% of the spruce growth) at two sites. The results showed that Rocky Mountain fir had grown well and that lodgepole pine had grown the best at all studied sites. A great addition to lodgepole is to plant Rocky Mountain fir in mountainous areas and in strong slopes since they seem likely to endure climatic influences such as snow and wind in a good way. III
Abstract Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas klippgran (Abies laciocarpa) och Contorta (Pinus contorta). Vid undersökningen av dessa trädsorter jämfördes diameter och höjdtillväxt med gran (Picea abies) och björk (Betula pubescens). Mätningarna utfördes på lokaler i Strömsunds kommun i Jämtlands län vid Näxåsen (Strömsund) och runt Jorm i Frostviken på SCA:s marker. På de undersökta lokalerna hade contortatallen vuxit mest både i höjd och diameter. Relativt gran var höjdtillväxten mellan 43 och 81 % högre. Klippgranen hade på tre av fyra lokaler vuxit bättre än gran (8-57%), på den fjärde låg höjdtillväxten på 96 % av granens. Björken växte bättre än granen (14 %) på en lokal, lika på två och sämre (77-83% av granens tillväxt) på två lokaler. IV
Förord I mitt arbete som skogsvårdsentreprenör har jag röjt bestånd med klippgran i Näxåsen i Strömsunds kommun. I samband med det väcktes intresset att göra en jämförande studie med detta trädslag och contorta, gran och björk. Även litteratur som jag läst i ämnet har gjort mig intresserad av att studera detta trädslag närmare. Skogsbolaget SCA har sedan tidigare försök i Jämtland och några av dessa har blivit utvalda i föreliggande studie. Det skulle vara intressant att se om klippgranen kan vara konkurrenskraftig mot t ex granen som annars är ett vanligt trädslag i länet, eller självföryngrad björk som ofta växer bra men sällan uppnår bra kvalitet. Jag vill tacka Rikard Jakobsson som har varit min handledare under rapportskrivningen. Orvar Jönsson, SCA Strömsund, som tillhandahållit kartor och information om de olika försökslokalerna samt övrig personal på SCA som jag har varit i kontakt med. Ett stort tack till Jonas Wikner på Haglöf Sweden för lån av mätutrustning och dataprogram, som gjorde det möjligt att genomföra studien. V
Innehållsförteckning Sammanfattning II Summary III Abstract IV Förord V Innehållsförteckning VI 1 Introduktion 1 1.1 Exotiska trädslag... 1 1.2 Syfte och mål... 2 1.3 Avgränsningar... 2 2 Fakta om contortatall och klippgran 2 2.1 Contortatall... 2 2.2 Klippgran... 4 2.2.1 Försök med klippgran i Strömsunds kommun 4 3 Material och Metod 6 3.1 Översikt... 6 3.2 Mätutrustning... 7 4 Resultat 9 4.1 Diameter, höjd och antal träd... 9 5 Diskussion och slutsatser 11 5.1 Diameter, höjd, antal träd och biologisk mångfald... 11 5.2 Reliabilitet, validitet, urval... 12 5.3 Provenienser och rekreationella aspekter... 13 5.4 Slutsatser... 14 6 Referenser 15 Bilagor 17 Bilaga 1: Tidigare Försök... 17 Proveniensförsök 221 Tortfjället 17 Proveniensförsök 204 Torsfjärden 19 Bilaga 2: Ytdata provytor... 20 Bilaga 3: Diameterklasser... 47 VI
1 Introduktion Regeringens proposition En skogspolitik i takt med tiden (Prop. 2007/08:108) innehöll ett antal förslag för att öka produktionspotentialen i Sveriges skogar bland annat om användning av främmande trädslag kan öka (Regeringskansliet 2014). Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) gavs i uppdrag i MINT-utredningen (Jo 2008/1885) att utreda saken och kom i sin slutrapport Möjligheter till intensivodling av skog (Larsson m fl. 2009) fram till att ett sätt att öka skogsproduktionen är genom användning av främmande trädslag (exoter), under vissa villkor. 1.1 Exotiska trädslag Exotiska trädslag har under alla tider varit föremål för mycket intresse hos skogsforskare och skogsbrukare. Det vanligaste motivet till intresset har varit högre produktionspotential, resistens mot sjukdomar, bättre anpassade träd för kärvare klimat, motstånd mot rotröta, bättre rotsystem och grenverk som är mera motståndskraftig mot stormar och snötryck (Tamm 1978). Exotiska trädslag klassificeras enligt Länsstyrelsen som främmande art: Främmande art: En art, underart eller lägre taxonomisk enhet som introducerats utanför sin historiska eller nutida naturliga utbredning. Detta inkluderar alla delar, gameter, frön, ägg eller andra propaguler som kan överleva och reproducera sig (Naturvårdsverket 2007, s.19). På motsvarande sätt klassificeras inhemska arter enligt följande: Inhemsk art: En art, underart eller lägre taxonomisk enhet som finns inom sin nutida eller historiska naturliga utbredning och spridningspotential (d.v.s. inom det område som den förekommer eller kan förekomma utan direkt eller indirekt introduktion eller påverkan från människor). Inhemska arter definieras utifrån biogeografiska gränser och inte utifrån politiska gränser som landsgränser (Naturvårdsverket 2007, s.19). Vid undersökningen 2012 var bl.a. förekommande trädslag av främmande art i Sverige: contortatall (Pinus contorta var. lat), douglasgran (Pseudotsuga menziesii), sitkagran (Picea sitchensis), svartgran (Picea mariana), klippgran (Abies laciocarpa) lärk och hybridasp. Lärken räknas dock som inhemsk om det är sibirisk lärk, medan hybridlärk (korsning mellan japansk och europeisk) är främmande (Johansson & Sundblad 2013). Av Sveriges virkesförråd på drygt 3 miljarder m3sk utgör gran, tall och björkarterna den absoluta majoriteten med 92,7% (2 784 miljoner m3sk) (Nilsson, & Fridman, 2013) av volymen. Efter asp och al kommer contortatallen med 1,2% (35,2 miljoner m3sk), vilket gör den till den ojämförligt vanligaste exoten, till och med före inhemska trädslag som ek och bok. I statistiken förekommer även lärk (1,2 miljoner m3sk), men den kan klassificeras både som exot (hybridlärk) och inhemskt trädslag (sibirisk lärk). Övriga exoter syns inte i statistiken från 1
Riksskogstaxeringen. Den största arealmässiga odlingspotentialen har contorta, följd av lärk, klippgran, hybridasp och svartgran (Öhman & Söderholm 2010). I Strömsunds kommun finns ett antal planteringar med några av trädslagen ovan inkluderade på samma lokal, främst contorta och klippgran, vilket ger ett bra tillfälle att undersöka trädslagens produktion på samma lokal under praktiskt tillämpbara former. På samma lokaler finns även gran och björk, vilka tjänar bra som referens på dessa marker. 1.2 Syfte och mål Syftet med denna rapport var att undersöka diameter- och höjdtillväxten hos klippgran, contorta, gran och björk på olika lokaler i Strömsunds kommun. Målet med denna studie var att jämföra contorta, klippgran, gran och björk för att kunna se skillnaden mellan provytor med främmande trädslag mot de inhemska när det gäller medelhöjd och medeldiameter. 1.3 Avgränsningar Det är contorta och klippgran som har jämförts mot gran och glasbjörk. Valet av områden som ligger på SCA:s marker i Strömsunds kommun i Jämtlands län valdes dels av lokal kännedom, tips från SCA (Jönsson 2011) samt litteratur (Olauson 1987). Klippgranen har fått bestämma lokalerna då detta trädslag har blivit planterat i minst omfattning. Endast höjd och diameter har undersökts, ej skador och överlevnad. 2 Fakta om contortatall och klippgran 2.1 Contortatall För Norrlands del har exotintresset fokuserat på contortatall. Exempelvis utgör andelen contorta av virkesförrådet i södra Norrland 2,8 % (20,4 milj.m 3 sk). Gran utgör 44,3% (322,5 milj.m 3 sk), tall utgör 37,4% (272,1 milj.m 3 sk) och samtliga björkarter utgör 12,2% (90,2 milj.m 3 sk) (Eriksson 2011). Enbart i Jämtland planterades mellan 1980 och 2011 151 500 ha med contorta (Eriksson 2013) och skogsföretaget SCA har planterat ca 280 000 ha med contorta (Andersson 2014). Andra trädslag som i mindre omfattning planteras, mest i försökssyfte är bl.a. klippgran och lärk (Larix, flera olika). Contortatallen härstammar från västra Nordamerika från 30:e till 64:e breddgraden och från havsytenivå upp till 3 900 möh (Edlund 2011) (Figur 1). Contortatallen, eller contortan som den också kallas, infördes till Sverige eftersom den ger god produktion även under hårda klimatiska betingelser, och för att den ger god tillväxt på de flesta ståndorter. Detta gör att man har planterat contorta på en del områden med klimatmässigt besvärliga lokaler. Den kan planteras på de flesta marker i norra Sverige förutom på för fuktiga och bördiga lokaler där den utvecklas förhållandevis 2
dåligt. Odlingsmaterialet hämtas från någon av de sex olika fröplantagerna som är i praktisk drift beroende på breddgrad och latitud. Det normala förband som man brukar plantera contorta på är 2 300 plantor per hektar. Därefter räknar man vanligen med två gallringar. Ett alternativ till detta är gallringsfritt skogsbruk med en förkortad omloppstid. De normala omloppstiderna för contorta, 60-100 år, är ca 10-15 år kortare än för omloppstiderna för tall, (även om bra contortatallar kan bli så gamla som 400 år) (Rosvall m fl 2007). Contortans utbredning Klippgranens utbredning Figur 1. Contortans naturliga utbredningsområde i västra Nordamerika (U.S. Geological Survey, 1999), vänstra kartbilden. Klippgranens naturliga utbredningsområde i västra Nordamerika (U.S. Geological Survey, 1999), högra kartbilden. Källa: Öhman & Söderholm (2010). På 1960-talet fanns oro för brist på medelålders skog, vilket ledde till en ökad plantering av contorta. SCA såg en lösning i att alternativa mer snabbväxande trädslag skulle kunna avhjälpa bristen. Valet föll på contortan då den bedömdes kunna producera mellan 50-100% mer än de inhemska alternativen. En annan orsak var möjligheten att blanda fibrer av contorta och tall för att tillverka kemisk massa, samt contorta och gran för att tillverka tidningspapper. År 1972 beslutade SCA att plantera 140 000 hektar contorta under en 10-årsperiod. På resterande markinnehav skulle förädlad tall och gran planteras. Detta uppskattades kunna öka avverkningsgraden med 10 % (Norén 2009). En konsekvens av contortans skötselprogram med relativt glesa förband och korta omloppstider har blivit att en del contorta planteringar utvecklats till att bli mycket 3
grovgreniga och täta. Contortaskogar kan upplevas av många turister och andra skogsbesökare som mindre inbjudande och vara tämligen artfattiga biotoper. 2.2 Klippgran Klippgranens naturliga utbredningsområde är i Klippiga bergen (Figur 1). Den har en extremt bra överlevnad med undantag av frostlänta marker på våren. Klippgranen växer fort efter etableringen och förväntas ha hög produktionspotential (Rosvall m.fl. 1996). Det finns få studier på klippgran varför dess potentiella virkesförråd vid slutet av omloppstiden är svår att uppskatta. Klippgranen är nära besläktad med Abies balsamea, men klippgranen växer väster om Klippiga bergen, på ståndorter vid högre altituder. Den växer ofta i blandning med Picea glauca, Picea engelmannii och Pinus contorta, men på högre altituder övergår klippgranen i trädslagsrena bestånd (Antonsson & Jansson 2011 s 420-436) Den utvecklas bäst på väl dränerad djup jord där enskilda träd kan bli så höga som 25-30 meter. Den smala, koniska kronan gör trädet stabilt mot påfrestningar som vind och snö. Proveniensvalet är mycket viktigt när det gäller klippgranen bl.a. beroende på dess känslighet mot frost (Martinsson & Winsa 1986). Virket har låg densitet och hållfasthet, men lämpar sig bra till massa. Klippgranen odlas även för att användas som julgran. Klippgranen bedöms vara ett intressant trädslag, främst i norra Sveriges inland och i fjällen, tack vare dess goda egenskaper och anpassning till hög terräng (Martinsson & Winsa 1986). 2.2.1 Försök med klippgran i Strömsunds kommun Eftersom produktions- och överlevnadsdata för klippgran endast finns på provytenivå (till skillnad mot de omfattande sammanställningar som finns för contorta, se t.ex. (Elfving & Norgren 1993) ges här en översikt av några försök i Strömsunds kommun. På 1920-talet gjordes försök bl.a. i Avardo i Frostviken Strömsunds kommun, Jämtlands län, med bl.a. lärk och contorta (Martinsson & Winsa 1986). De anlades ovanför barrskogsgränsen mellan 350 och 720 möh i ett område utsatt för hårda påfrestningar av snö och vind. Försöken innehöll trädslagen: Klippgran (Abies laciocarpa), douglasgran (Pseudotsuga menziesii var. Caesia), bergtall (Pinus mugo), cembratall (Pinus cembra), tall (Pinus silvestris), contorta (Pinus contorta var. latifolia), gran (Picea abies), vitgran (Picea glauca), europeisk lärk (Larix decidua), kurilerlärk (Larix Gmelinii var. japonica) och sibirisk lärk (Larix sibirica) (Martinsson & Winsa 1986). Fram till 62 års ålder uppgick medelproduktionen hos klippgranen till mellan 1,8 m3sk/hektar och 4,2 m3sk/hektar. Medelhöjden varierade mellan 6 och 10 m och medeldiametern varierade mellan 10,8 och 18,2 cm (Olausson 1987). Ett problem för klippgranen verkade vara vårfrost som orsakade toppskottsväxlingar. Däremot var bara en liten andel betade av älg, trots att utvärderingen av försöket gjordes på 80-talet då älgpopulation var hög. Uppfrysning och skador av smågnagare var de vanligaste avgångsorsakerna (Martinsson & Winsa 1986). 4
I ett försök som anlades i Långviken 1971 uppmättes efter 15 år medeldiametern till 2,2 cm, medelhöjden till 2,1 m och övre höjden till 3,5 m (Olausson 1987). Ytterligare ett försök med klippgran är proveniensförsöket Tortfjället 221, som ligger vid Torsfjärden, Bovattnet i Strömsund kommun 64 N. Försöket anlades 1962 av dåvarande institutet för skogsförbättring. Det innehöll nio olika provenienser från ett område mellan 39 och 54 N i Nordamerika (Antonsson & Jansson 2011) (Bilaga 1). År 1992 inventerades 1,8 av de 6,9 hektaren och de provenienser som hade vuxit bäst visade sig härstamma från breddgrader kring 50 N (British Columbia i Kanada). De sydligaste provenienserna hade utvecklats sämre pga. försommarfrosten (Johansson & Holmberg 1992). I proveniensförsöket 204 Torsfjärden ingår flera olika utländska trädslag (Bilaga 1). Försöket om 8,5 hektar anlades 1957 på mellan 410 och 450 möh. En del av försöket planterades med klippgran av provenienser från Aleza Lake Forest, British Columbia, Kanada; Troy, Idaho, USA och Cascade och Olympic, Washington, USA (Bilaga 1). Enligt SCA växte klippgranen av proveniens British Columbia, Kanada bäst. 5
3 Material och Metod 3.1 Översikt Med lokal kännedom om skogsmarken och tidigare beskrivningar från examensarbeten identifierades fem olika lokaler för inventering: Näxåsen, Näxåsen 8, Bergvägen, Paratjärn och Långviken (Figur 2). Områdena var belägna runt 64 grader nord på 420-450 m över havet och utgjorde mellan 14-32 ha på frisk mark av lågört och blåbärstyp (Jönsson 2011) och med en ålder mellan 17 och 41 år. Gran och björk förekom på alla fem lokalerna, klippgran på fyra och contorta på tre. På lokalerna var det oftast trädslagsrena provytor men det förekom även blandade och då var granen oftast självsådd eller hyggesgrannar och när det gäller björk var den oftast självsådd men kan ha blivit röjd en gång (Tabell 1). Figur 2. Sverigekarta och karta över Strömsunds kommun med lokalisering av Långviken, Muråsen/Häggnäset, Avardo, Toftfjället (även Torsfjärden 204), som är områden som undersökts tidigare (Olauson 1987 & Johansson & Holmberg 1992) samt i denna studie undersökta områden Näxåsen, Näxåsen 8, Bergvägen, Paratjärn och Långviken). Kartunderlag hämtade från Strömsunds kommun (2012). På varje lokal lades cirkulära provytor ut med en diameter på 3,99 m. På varje provyta mättes diameter, höjd och trädslag. Dessutom positionsbestämdes varje provyta i enheten latitud och longitud (referenssystem WGS84) (Bilaga 2). 6
Tabell 1. Beskrivning av de undersökta områdena (Jönsson 2011), SI: ståndortsindex enligt övre höjd. GPS-koordinat: Latitud (Nord, N) och longitud (Öst, Ö) enligt WGS84 Område Näxåsen Näxåsen8 Bergvägen Paratjärn Långviken GPS-koordinat N 64061387 64079692 64076495 64413207 Ö 15240511 15233303 15278178 14085128 SI (m) G18 G18 G18 T16 G20 Areal (ha) 30 25 14 16 32 Höh (m) 435 420 435 450 450 Breddgrad (ºN) 64 64 64 64,5 64,7 Ålder (år) 17 22 18 20 41 Hyggesupptag 64419227 13545492 1991 1988 1991 1987 1971 (årtal) Godkänd återväxt (årtal) 1995 1991 1995 1992 2003 Vegetationstyp lågört lågört lågört blåbär blåbär/gräs Markfuktighet frisk frisk frisk frisk frisk Ytstruktur jämn jämn jämn jämn jämn sandig sandig sandig sandig sandig Jordart moig moig morän morän morän morän morän Markvatten Saknas (S) Saknas (S) Saknas (S) Längre(L) Längre(L) medelklass medelklass medelklass medelklass medelklass Terrängbärighet 2 2 2 3 4 10-19% 10-19% 10-19% 33-50% 20-30% Lutning 6-10 6-10 6-10 18-27 11-18 Temperatursumma 768,2 778,8 766,6 724,6 723,9 (ºC) 3.2 Mätutrustning Trädhöjden mättes med Vertex Laser VL402 (Figur 3). Ett metspö med en markering för varje 2 dm användes för mätning av provträd med låg höjd (max 4 m). För diametermätning användes en dataklave DIGITECH Pro. I dataklaven fanns ett inbyggt dataprogram (Estimate Pro), som kunde användas för att mäta diametrar ner till 0 cm. Varje träd utgjorde ett provträd i dataklavens program. En T3-transponder tillhörande Vertex höjdmätare (som även kan användas för avståndsmätning via ultraljud) användes för att kontrollera om träden inkluderades i provytorna. Transpondern monterades då i en centrumkäpp med en adapter som gjorde att ultraljudet kunde spridas 360. För positionsbestämning av provträden användes en GPS-enhet kompatibel med dataklaven via Bluetooth. Inför arbetet hade först mätkapaciteten utvärderats med analog höjdmätare Suunto och klave med angivelse i hela centimeter, men bedömts ge markant högre tidsåtgång och lägre noggrannhet, varför Vertex och DIGITECH Pro valdes. 7
Figur 3. 1: Centrumkäpp, 2: Dataklave DIGITECH Pro, 3: T3 Transponder, 4: Vertex Laser VL402, 5: GPS Enhet Global Sat, 6: Metspö 4 m. Mätdata importerades från dataklaven och sammanställdes i Microsoft Excel där sedan medelvärden för höjd, diameter och stamantal per ha beräknades (Bilaga 2). Trädslagens inbördes relation beräknades genom att sätta granen som referens och relatera övriga trädslag till denna (kvot och procent). Anledningen till att granen valdes som referens var att det vanligen är ett givet huvudträdslag på ståndorter liknande de undersökta lokalerna. Trädslagens diametrar uppdelades även i medeltal inom 2 cm diameterklasser (DKL) (Bilaga3). 8
4 Resultat 4.1 Diameter, höjd och antal träd Medeldiametern varierade för gran mellan 5,8 och 9,2 cm och höjden mellan 4 och 7,4 m. Björkens motsvarande siffror var 3,4 och 11,6 cm respektive 3,4 och 8,4 m, klippgranens 5,9 och 15,6 cm respektive 4,2 och 11,6 m. På ytorna med contorta var dess medeldiameter och medelhöjd högst av trädslagen, 9,4 11,5 cm respektive 6,4-8,5 m. Av lokalerna som hade klippgran så uppvisade Långviken den högsta tillväxten och Näxåsen den lägsta (Tabell 2). Tabell 2. Trädslagsvis medeldiameter (dia, cm), medelhöjd (hö, m) och antal observationer (ob, antal uppmätta träd) på de undersökta lokalerna. Lokal Variabel Björk Gran Klippgran Contorta Bergvägen Dia 3,57 5,93 6,68 Hö 3,36 4,04 4,36 Ob 9 48 66 Näxåsen 8 Dia 5,6 6 11,5 Hö 4,51 4,58 8,3 Ob 9 66 125 Näxåsen Dia 3,4 5,82 5,92 9,42 Hö 3,46 4,45 4,25 6,38 Ob 19 61 85 88 Paratjärn Dia 6,16 6,99 7,58 10,88 Hö 5,22 5,26 5,74 8,46 Ob 19 25 43 46 Långviken Dia 11,57 9,17 15,6 Hö 8,45 7,39 11,6 Ob 29 16 178 Utslaget per år blev resultaten i huvudsak desamma, med den skillnaden att contortan visade jämnare tillväxt relativt de andra trädslagen. I relation till gran uppvisade contortan mellan 43 och 81 % högre höjdtillväxt. Klippgranen hade på tre av fyra lokaler vuxit bättre än gran (8-57%), på den fjärde låg höjdtillväxten på 96 % av granens. Björken växte bättre än granen (14 %) på en lokal, lika på två och sämre (77-83% av granens tillväxt) på två lokaler (Figur 4). 9
Andel av stamantal Tillväxtkvot relativt gran 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Björk Gran Klippgran Contorta Lokal Figur 4. Trädslagens relation i höjdtillväxt, gran är referens=1. Contortan uppvisade de flesta stammarna med grov diameter, följd av klippgranen, granen, och björken som hade flest stammar av klen diameter (Bilaga 3). 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Näxåsen Näxåsen8 Bergvägen Paratjärn Långviken Lokal Klippgran Gran Contorta Björk Figur 5. Fördelning av andelen trädslag på de undersökta lokalerna (bilaga 2). Fördelningen av andelen träd som är undersökta är fördelade per lokal enligt Figur 5. Av Klippgranen fanns mellan 43 och 178 st per lokal. För granen var antalet mellan 16 och 66 st per lokal. Contortan var till antalet mellan 46 och 125 st och björken var till antalet mellan 9 och 29 st per lokal som undersöktes. De träd som förekom på samtliga lokaler var gran och björk. Klippgranen fanns på fyra av fem lokaler medan contortan fanns på tre av fem lokaler. 10
5 Diskussion och slutsatser 5.1 Diameter, höjd, antal träd och biologisk mångfald Contorta: Utifrån resultaten kan man se att contortatallen är ett träd med hög stamvolym på de uppmätta områdena (Bilaga 3). Contortan har vuxit bäst på alla lokaler jämförelse med trädsorterna som är undersökta. Klippgran: Klippgranen har vuxit bättre på alla lokaler (utom de med contorta) om man jämför diametertillväxten (Bilaga 3). Däremot var granen i Näxåsen längre. Vid jämförelse med björken så har klippgranen vuxit bättre på samtliga lokaler. Gran: Granen har vuxit sämre än klippgranen i diametertillväxt men i Näxåsen hade granen vuxit sig längre än klippgranen (Bilaga 3). I jämförelse med björken så har granen vuxit bättre i Näxåsen, Näxåsen 8, Bergvägen och Paratjärn men i Långviken hade björken vuxit bättre. Björk: Björken har vuxit sämre än alla trädsorter i Näxåsen, Näxåsen 8, Bergvägen och Paratjärn men i Långviken hade björken vuxit bättre än granen. Stamantalen för björken var lägre än för de övriga trädslagen på de olika lokaler som är undersökta (Figur 5). De främmande trädslagen har vuxit bättre än de inhemska i Långviken, Paratjärn, Näxåsen 8 och Bergvägen. I Näxåsen hade granen vuxit längre än klippgranen men granen hade lägre diameter (Bilaga 3). Införande av en del främmande trädslag som klippgran och contorta skulle kunna vara ett komplement till de inhemska trädslagen. Klippgranen är ett mycket bra val av träd om man planterar dessa uppe i fjällen eller där klimatet är tufft och gärna på sluttningar för den verkar tåla blåst och snötryck mycket bra som annars kan vara ett problem med contorta. Att klippgranen är mycket tålig och växer bra i hårt klimat visas även i försöket i Toftfjället (Johansson & Holmberg 1992). Från lokalen i Långviken kan man se att klippgranen har vuxit bra och här skulle troligtvis inte contortan ha klarat sig lika bra för här är det brant och mycket snö på vintern så här skulle nog ganska många ha tryckts ner eller gått av. Omloppstiden för klippgranen är högre än för contorta men med tanke på att klippgranarna har vuxit så pass bra som de har så är det inte ett dåligt val av träd. I försöket i Toftfjället (Johansson & Holmberg 1992) växer granen sämre eller inte alls av bl.a. frost i dessa försök och de områden som ligger i närheten. På dessa ställen skulle således en ökad plantering av klippgran kunna vara aktuell för contorta planteras det mycket av redan. Det finns även andra skäl än volymproduktion av stamved för att anlägga skog, se vidare nedan. På en del provytor kan förekomsten av gran utgöras av hyggesgranar eller självsådda och detta kan medföra att de växer sämre. Samma sak är det med björken som även den är självsådd, stubbskott eller kvar sedan avverkningen och sedan kan den även vara röjd en gång. 11
Vid inventeringen av klippgran i Paratjärn träffades Osvald Mikelsen som var från Långviken, därför hittade jag beståndet med klippgranen i Långviken som jag undersökte. Han hade planterat klippgran på sin mark och enligt honom så var det ett bra träd att plantera uppe i fjällterräng för klippgranen växte bra och klarade sig mot snö och blåst. Detta visar även mätningarna som gjordes vid Långviken (Jorm), klippgranen hade vuxit bra med lite bortgång av snötryck och nerblåsta träd. Efter stormen Dagmar 2011 hade SCA 120 % mer skadat virke i contortabestånden än vanlig tall. Det visar Kullström & Wictorin (2013) i ett kandidatarbete på jägmästarprogrammet. Förklaringen är kopplad till contortans högre andel biomassa och vindfång. Contorta planteringar hyser färre arter av lavar, kärlväxter och insekter än vanliga tallbestånd och det råder stor osäkerhet på artens långsiktiga effekter på den biologiska mångfalden. Contortan är invasiv och när den har kommit upp till ca 30 år börjar den självspridas enligt Engelmark (2011). Riskerna som finns vet ingen i dagsläget men utländska studier visar att ju äldre planteringar med contorta desto mera problem med självspridningen till andra markområden Engelmark (2011). När en exot introduceras så kan den påverka den biologiska mångfalden på tre sätt: 1.om den har större konkurrensförmåga än inhemska trädslag, 2. om den genom sin expansion kan omforma systemet till sin fördel och däremot öka sin population eller. 3. om störningsregimer ändras i en riktning som gynnar den introducerade arten enligt Engelmark (2011). 5.2 Reliabilitet, validitet, urval Studiens resultat påverkas i viss grad av lokalernas urval och olika felkällor t.ex. röjt eller inte röjt. Urvalet på lokalnivå är representativt då mätningarna blev systematiskt utlagda över alla trädslagen och över hela lokalen även när det gäller markvegetation och jordarter. Dock styrdes valet av lokaler av kännedom om klippgranens förekomst. På regionnivå (Jämtland) är urvalet representativt för givna höjdlägen och boniteter. Liknande förhållanden längre söderut och norrut kan också förväntas ge liknande resultat. På andra höjder och boniteter än de undersökta finns dock skäl att inte omedelbart jämföra med denna undersökning. Urvalet kan visa en viss snedvridning när det gäller björk för den kan ha blivit röjd. Frost på en del provytor kan ha haft en negativ inverkan på tillväxten hos gran och klippgran. På lokalerna som är uppmätta så förekommer blandningar av planterade träd som i Näxåsen. Där är klippgran och contorta planterade på en mindre areal gemensamt men det var i så liten omfattning av hela arealen på lokalen att det vid mättillfället inkluderades i mätresultatet. Vid en förnyad undersökning på de områdena som är uppmätta och med hjälp av provställena som finns i rapporten skulle nog resultaten bli likvärdig på de flesta 12
objekten. När det gäller uträkningar på medeldiameter och medelhöjd skiljer de sig från år till år beroende på hur mycket träden växer så att kunna göra om en liknande studie och få samma resultat är en omöjlighet om inte den görs på samma växtperiod. De olika träden som mätts är olika, bl. a olika ålder och de växer olika genom omloppstiden. Gran växer ofta bättre när den blir äldre om man jämför med björk. Fyra av lokalerna var i 20-årsåldern med alla trädslagen representerade, endast en lokal så pass gammal som i 40-årsåldern och där saknades contortan. Contortan växer bra ännu i 20-årsåldern, det som hade varit intressant att se vore skadeförekomst och avgång till följd av snölegor mm. Med hjälp av samma utrustning som användes hade det inte varit några problem att kunna få ungefärligt samma provresultat men noggrannheten på GPS påverkar hur exakt resultatet skulle bli. En annan del är hur mycket det växer mellan växtperioderna. Utan bra utrustning från Haglöf hade inte man inte kunnat få fram lika bra fakta som det gick nu, för tidigare mätningar som blev mätt vart med betydligt sämre resultat. Vid den tidigare undersökningen som gjordes användes en klave med hela centimeterangivelser, men det blir inte lika exakt. En vanlig höjdmätare gör att man måste stå längre ifrån träden och då ser man inte roten på träden, papper och penna blir svårhanterligt ute i skogen om det är fuktigt. Ska man göra liknade studier så ska man använda sig av bra utrustning som underlättar och gör att man enklare kan genomföra liknande studier. Jag fick låna utrustning från Haglöf Sweden och från SCA vilket underlättade mätningarna. 5.3 Provenienser och rekreationella aspekter I den här studien var provenienserna för klippgranen ej kända. I medeltal växte klippgranen bra, men det går inte att säga vilken proveniens som växte bäst och om det är någon som bör undvikas. Dock är proveniensvalet en viktig aspekt. I försöket Tortfjället 221 hade t ex provenienser från 50 (B.C Canada) vuxit bäst. Det hade också varit intressant att veta vilka provenienser som klippgranen hade på den här studiens lokaler. Enligt SCA:s dokumentation kan en del klippgranar härstamma från frötäkter i Sundsvall, på senare tid från Sandmo. Dokumentationen beskriver även provenienser hos två försök i Torsfjärden, Kingen och Henåsen Bakomliggande motiv till anlagda försök har varit intresse av främmande trädslag och deras möjligheter att öka volymproduktionen. Idag har andra aspekter i skogsbruket blivit aktuella och det är av intresse att finna trädslag som både kan växa bra och samtidigt utgöra trevliga rekreationsskogar för allmänheten. På de undersökta lokalerna växte contortan bäst, men contortans värde som rekreationsskog torde inte vara lika hög i de svårframkomliga täta, grovgreniga skogarna. Högre rekreationella värden torde finnas i skogar av klippgran. Framkomligheten i t ex Långviken är bättre, och sikten god. För skog i fjällmiljö skulle det kanske vara möjligt (om tillåtet enligt lag) att plantera flera olika trädslag som contorta och klippgranar för att erhålla både hög produktion och rekreationsskog. 13
5.4 Slutsatser Den största volymtillväxten stod contortan för. De andra trädslagen var ganska lika. Klippgranen hade vuxit bäst på de mest utsatta lägena (Långviken), men där saknades jämförelsematerial med contortan. När arbetet med inventeringen var gjord så var det inte så stor skillnad mellan klippgran, gran och björk i tre av områdena (Näxåsen, Näxåsen 8 och Bergvägen). Proveniensen på klippgranen var inte känd på de undersökta lokalerna. Detta medför att det blir svårt att veta vilken proveniens som vuxit bäst. Det man kan se är att på vissa områden kan det vara av stor betydelse vilket trädslag som planteras och vilket man skulle vilja plantera och satsa på i framtiden. Trädslagen ger olika volymproduktion, kvalitet, överlevnad mot klimatiska inverkningar och har olika rekreationellt värde och därigenom olika förutsättningar att nå olika mål. Contortan gav härvid högst volymproduktion medan Klippgran trevligast intryck. Vid en eventuell uppföljning av denna studie så är det mycket värt att man har varje träd märkt med en GPS markering för då kan man få ganska lika provytor mot de som är uppmätta i försöket. Bra utrustning med dataklave, GPS och övrig utrustning är ett mycket bra hjälpmedel om man jämför med papper och penna och en klave och en höjdmätare för då blir det mera känsligt med hur och när man mäter bl.a. på väder. 14
6 Referenser Andersson, M. SCA. (2014). Hemsidan för SCA. Tillgänglig på http://www.sca.com/sv/skog/om-sca-skog/skogsbruket---sca- Skog/Tradslagsblandning/, hämtad [2014-03-28 kl. 9.45] Antonsson, H.& Jansson, U. (2011). Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan 1900. Kungl. skogs- och lantbruksakademin, sid 420-436. Edlund, S Skogseko. (2011). En högproducerande överlevare. Skogseko nr 2 2011. Tillgänglig elektronisk på http://www.skogsstyrelsen.se/aga-och- bruka/skogsbruk/skogseko/artikelregister/skogseko-2-2011/contorta-- hogproducerande-overlevare [2013-02-03] Elfving, B. & Norgren, O. (1993).Volume yield superiority of lodgepole pine compared to Scots pine in Sweden. I: Pinus contorta from untamed forest to domesticated crop. August 24-28, 1992, Umeå, Sweden. Proceedings of a meeting with IUFRO working party S2.02.06 "Pinus contorta provenances and breeding" and "Frans Kempe Symposium". Umeå, 1993. Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, Rapport nr. 11, 69-80. Engelmark, O (2011). Contortatall i Sverige- ett storskaligt ekologiskt experiment. Fakta skog Nr 9 2011. Eriksson, T. Skogsstyrelsen. (2011). Skogsstatistik årsbok 2011. Skogsstyrelsen. Eriksson, T. Skogsstyrelsen. (2013). Skogsstatistisk årsbok 2013. Skogsstyrelsen. Johansson, T och Holmberg, S.(1992). Proveniensval för Abies laciocarpa. SLU Norra skogsinstitutet, Examensarbete Nr 6. Johansson, K., Sundblad, G Skogforsk. (2013). Hemsidan för Skogforsk, Kunskap Direkt, tillgänglig på http://www.skogforsk.se/sv/kunskapdirekt/foryngra/tradslag-ochgenetik/tradslag/lark/, hämtad [2013-06-10]. Kullström, M. och Wictorin, P. (2013). Vindskadefaktorer för tall och contortatall på SCA:s marker efter stormen Dagmar. Kandidatarbete 2013:27. Martinsson, O och Winsa, H. (1986). Främmande trädslag i svenskt skogsbruk. SLU, Skogsvetenskapliga fakulteten, Rapport 3. Naturvårdsverket Informationsflöde och rapporteringssystem för främmande arter, rapport 5694 (2007) http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5694-8.pdf sid 19 hämtad [2014-06-21] Nilsson, P et al. Skogsdata (2013). Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen. Tema: Olika mått på skogens ålder och trädslagssammansättning. Tillgänglig elektronisk på [http://pub.epsilon.slu.se/10812/], hämtad [2014-03-27] 15
Norén, M. Skogsstyrelsen. (2009). Regler om användning av främmande trädslag. Skogsstyrelsen, Meddelande nr 7 2009. Olauson, K. (1987). Klippgran i Jämtland, SLU Norra skogsinstitutet, Examensarbete Nr 17. Regeringskansliet.(2014). Hemsida för Regeringskansliet tillgänglig på http://www.regeringen.se/sb/d/9700/a/101011, hämtad [2014-01-24]. Rosvall, O., Hajek, J., Westin, J., Bäckström, I. (1996). Norrländska trädslagsförsök 5-12 år efter plantering. Skogforsk, Resultat nr 5 1996. Rosvall, O., Simonsen, R., Rytter, L., Jacobson S., Elfving, B. (2007). Tillväxthöjande skogsskötselåtgärder i privatskogsbruket. Skogforsk, Arbetsrapport nr 540. Strömsunds kommun. (2012). Hemsidan för Strömsunds kommun, tillgänglig på http://www.stromsund.se/532.html, hämtad [2012-01-29]. Tamm, C.O. (1978). Skogshögskolan 150 år. Sveriges lantbruksuniversitet. Allmänna skrifter nr 2 Öhman, M & Söderholm, E, (2010). Potentiella arealer för ökad virkesproduktion i norra Sverige genom skogsodling med Pinus contorta var. latifolia, Larix sukaczewii, Abies lasiocarpa, Populus wettsteinii och Picea mariana. SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Kandidatarbete 2010. [2013-03-20] Muntliga källor Andersson, M (2014). Skogsskötselspecialist SCA [2014-03-28] Telefon. Johansson, L. (2013). Utvecklingschef SCA Jämtland Östersund. Trädförsök i Jämtland pärmar: Försök SFB-SLU Strömsunds sf 1 och Försök SFB-SLU Telefon, personligt möte[2013-04-25]. Jönsson, O. (2011). SCA Strömsund. Kartor och fakta från SCA:s databas för de undersökta lokalerna. Telefon, personligt möte [2011-05-10]. Mikelsen, O. (2012) Paratjärn Personligt möte information om Långviken, Klippgran Wikner, J. (2012). Haglöf Sweden. Juni och Augusti [2012]. Telefon, personligt möte. 16
Bilagor Bilaga 1: Tidigare Försök Proveniensförsök 221 Tortfjället 17
18
Proveniensförsök 204 Torsfjärden 19
Bilaga 2: Ytdata provytor DIGITECH PRO ESTIMbPRO V2.0 BESTÅND :Bergvägen DATUM :20120721 TAXERINGSMETOD :PROVYTETAX. AREAL :14.0 ANTAL YTOR :14 SI :G18 ÅLDER :17 YTDATA Ytnr Radie Ant LAT LON 1 399 12 6407.6495 1527.8178 2 399 7 6407.6225 1527.8108 3 399 9 6407.5833 1527.7864 4 399 12 6407.54381527.7512 5 399 7 6407.5443 1527.6548 6 399 12 6407.5746 1527.6657 7 399 12 6407.6124 1527.7008 8 399 9 6407.6266 1527.6365 9 399 7 6407.6375 1527.5390 10 399 6 6407.5977 1527.5205 11 399 7 6407.5375 1527.5580 12 399 8 6407.52151527.7481 13 399 7 6407.5599 1527.8323 14 399 8 6407.6531 1527.9187 Totalt antal träd per hektar: Klippgran 942 st per hektar Gran 685 st per hektar Björk 128 st per hektar Ytnr Träd Diameter Höjd 1 Gran 52 40 1 Gran 49 35 1 Gran 52 40 1 Gran 41 22 1 Gran 46 38 1 Gran 61 46 1 Gran 44 40 1 Gran 37 32 20
1 Gran 59 48 1 Gran 48 39 1 Gran 49 33 1 Klippgran 49 42 2 Klippgran 96 53 2 Klippgran 58 40 2 Klippgran 90 51 2 Klippgran 66 48 2 Klippgran 56 40 2 Klippgran 108 55 2 Klippgran 92 52 3 Klippgran 93 52 3 Klippgran 42 38 3 Klippgran 82 56 3 Klippgran 56 41 3 Klippgran 77 54 3 Klippgran 79 50 3 Klippgran 74 53 3 Björk 17 20 3 Klippgran 106 66 4 Klippgran 94 55 4 Klippgran 103 56 4 Klippgran 57 38 4 Klippgran 84 59 4 Klippgran 100 64 4 Klippgran 41 38 4 Klippgran 80 56 4 Klippgran 84 54 4 Klippgran 86 60 4 Klippgran 84 54 4 Klippgran 77 53 4 Björk 38 41 5 Klippgran 87 50 5 Klippgran 62 40 5 Klippgran 98 52 5 Klippgran 98 53 5 Klippgran 91 51 5 Klippgran 92 47 5 Klippgran 100 53 6 Klippgran 21 20 6 Klippgran 51 36 6 Klippgran 38 31 6 Klippgran 42 35 21
6 Klippgran 44 36 6 Klippgran 60 43 6 Klippgran 26 20 6 Klippgran 40 25 6 Klippgran 51 43 6 Klippgran 62 42 6 Klippgran 32 20 6 Klippgran 53 37 7 Klippgran 41 29 7 Klippgran 22 20 7 Klippgran 36 26 7 Klippgran 57 44 7 Klippgran 31 21 7 Klippgran 43 28 7 Klippgran 52 36 7 Klippgran 39 35 7 Klippgran 31 23 7 Klippgran 42 31 7 Klippgran 25 20 7 Klippgran 37 31 8 Gran 59 44 8 Gran 53 38 8 Gran 41 35 8 Gran 34 25 8 Gran 29 21 8 Gran 47 39 8 Gran 58 42 8 Gran 67 42 8 Björk 38 38 9 Gran 41 33 9 Gran 36 29 9 Gran 32 24 9 Gran 24 20 9 Gran 78 41 9 Gran 75 42 9 Gran 73 46 10 Gran 85 47 10 Gran 47 39 10 Gran 85 49 10 Björk 47 42 10 Gran 75 46 10 Gran 95 51 11 Björk 33 32 22
11 Gran 77 42 11 Gran 53 38 11 Gran 70 48 11 Gran 70 60 11 Gran 77 49 11 Gran 89 52 12 Klippgran 99 54 12 Klippgran 68 43 12 Klippgran 86 52 12 Klippgran 72 48 12 Klippgran 109 56 12 Klippgran 89 54 12 Klippgran 86 61 12 Klippgran 83 54 13 Gran 48 42 13 Björk 30 38 13 Björk 70 49 13 Gran 82 49 13 Gran 42 40 13 Gran 96 62 13 Gran 89 61 14 Gran 90 48 14 Gran 65 39 14 Gran 84 52 14 Gran 57 42 14 Gran 52 34 14 Gran 84 55 14 Björk 18 20 14 Björk 30 22 DIGITECH PRO ESTIMbPRO V2.0 BESTÅND :Näxåsen 8 DATUM :20120804 TAXERINGSMETOD :PROVYTETAX. AREAL :25.0 ANTAL YTOR :25 Medel Övre höjd :0.0m (0st) SI :T0.0m ÅLDER :0.0 YTDATA 23
Ytnr Radie Ant LAT LON 1 399 12 6407.9692 1523.3303 2 399 6 6407.9809 1523.1556 3 399 7 6407.9734 1523.0984 4 399 7 6407.9318 1523.1433 5 399 8 6407.8828 1523.1811 6 399 7 6407.8430 1523.2600 7 399 9 6407.8602 1523.3613 8 399 8 6407.8571 1523.5432 9 399 10 6407.8800 1523.6268 10 399 6 6407.9255 1523.6379 11 399 6 6407.9668 1523.7190 12 399 10 6408.0083 1523.6163 13 399 12 6408.1027 1523.5196 14 399 5 6408.1595 1523.5816 15 399 9 6408.1521 1523.4610 16 399 8 6408.1363 1523.3514 17 399 6 6408.1225 1523.1781 18 399 12 6408.0801 1523.1281 19 399 5 6408.0581 1523.2540 20 399 6 6407.9474 1523.2017 21 399 10 6407.9104 1523.2751 22 399 9 6407.9265 1523.4010 23 399 6 6407.9823 1523.4133 24 399 9 6408.0400 1523.4239 25 399 7 6408.0834 1523.4551 Totalt antal träd per hektar: Contorta 999 st per hektar Gran 528st per hektar Björk 72 st per hektar Träd nr träd dia höjd 1 Conto. 111 82 2 Conto. 110 79 3 Conto. 86 37 4 Conto. 117 75 5 Conto. 89 85 6 Conto. 121 120 7 Conto. 100 98 8 Conto. 117 69 9 Conto. 74 88 10 Conto. 117 66 11 Conto. 137 100 12 Conto. 99 61 24
13 Conto. 115 81 14 Conto. 162 97 15 Conto. 165 98 16 Conto. 128 88 17 Conto. 92 74 18 Conto. 137 84 19 Gran 36 30 20 Gran 57 53 21 Gran 32 30 22 Gran 93 60 23 Gran 55 50 24 Gran 76 60 25 Gran 59 50 26 Gran 63 51 27 Gran 91 73 28 Conto. 115 80 29 Conto. 144 81 30 Conto. 132 85 31 Conto. 153 81 32 Conto. 152 84 33 Gran 52 42 34 Gran 51 49 35 Gran 37 25 36 Gran 74 52 37 Gran 35 24 38 Gran 73 54 39 Gran 61 58 40 Gran 69 52 41 Gran 31 25 42 Gran 73 55 43 Gran 56 40 44 Björk 31 22 45 Conto. 110 54 46 Conto. 92 65 47 Conto. 109 55 48 Björk 59 56 49 Björk 96 67 50 Björk 63 58 51 Björk 62 56 52 Björk 58 45 53 Björk 46 30 54 Gran 99 80 55 Gran 103 82 25
56 Gran 127 85 57 Conto. 139 68 58 Gran 29 28 59 Conto. 124 99 60 Conto. 155 101 61 Conto. 99 111 62 Conto. 138 105 63 Conto. 90 93 64 Conto. 96 97 65 Conto. 150 99 66 Conto. 140 97 67 Conto. 169 103 68 Conto. 116 101 69 Conto. 145 105 70 Conto. 116 101 71 Conto. 180 108 72 Conto. 161 107 73 Conto. 167 105 74 Conto. 117 97 75 Gran 86 61 76 Gran 107 64 77 Gran 101 64 78 Gran 123 67 79 Gran 56 38 80 Gran 20 20 81 Conto. 132 103 82 Conto. 102 94 83 Conto. 126 91 84 Conto. 115 93 85 Conto. 112 95 86 Conto. 121 93 87 Conto. 121 79 88 Conto. 108 54 89 Conto. 133 77 90 Conto. 109 83 91 Conto. 102 66 92 Conto. 130 74 93 Conto. 128 78 94 Conto. 128 82 95 Conto. 99 69 96 Conto. 119 75 97 Conto. 123 79 98 Conto. 86 85 26
99 Conto. 82 39 100 Conto. 97 72 101 Conto. 123 84 102 Conto. 91 81 103 Conto. 75 73 104 Conto. 73 74 105 Conto. 89 82 106 Conto. 93 78 107 Conto. 101 84 108 Conto. 91 85 109 Conto. 77 52 110 Conto. 71 59 111 Conto. 72 39 112 Conto. 76 57 113 Conto. 64 38 114 Conto. 104 78 115 Conto. 131 88 116 Conto. 72 74 117 Conto. 119 92 118 Conto. 116 88 119 Conto. 99 82 120 Conto. 102 88 121 Conto. 149 97 122 Conto. 78 70 123 Björk 53 44 124 Björk 37 28 125 Gran 34 28 126 Gran 32 23 127 Gran 56 46 128 Gran 28 25 129 Gran 30 30 130 Gran 48 39 131 Gran 30 23 132 Gran 45 32 133 Gran 27 24 134 Gran 46 28 135 Gran 25 21 136 Gran 46 34 137 Gran 78 50 138 Gran 72 50 139 Gran 56 48 140 Gran 69 50 141 Gran 71 50 27
142 Gran 46 41 143 Gran 47 38 144 Gran 51 43 145 Gran 42 31 146 Gran 59 41 147 Gran 65 44 148 Gran 54 41 149 Conto. 163 101 150 Conto. 140 63 151 Conto. 123 69 152 Conto. 137 72 153 Gran 50 32 154 Conto. 132 82 155 Conto. 129 88 156 Conto. 114 87 157 Conto. 114 92 158 Conto. 109 94 159 Conto. 103 92 160 Gran 38 32 161 Gran 81 64 162 Gran 101 69 163 Gran 90 64 164 Gran 59 52 165 Gran 62 57 166 Gran 45 41 167 Gran 71 56 168 Gran 57 52 169 Gran 106 66 170 Conto. 185 107 171 Conto. 135 116 172 Conto. 102 92 173 Conto. 122 83 174 Conto. 102 92 175 Conto. 139 94 176 Conto. 120 96 177 Conto. 143 99 178 Conto. 130 98 179 Conto. 111 69 180 Conto. 110 75 181 Conto. 147 96 182 Conto. 83 68 183 Conto. 111 72 184 Conto. 81 58 28
185 Conto. 117 82 186 Conto. 90 73 187 Conto. 82 71 188 Conto. 102 74 189 Conto. 86 67 190 Conto. 95 77 191 Conto. 94 76 192 Conto. 83 69 193 Gran 28 33 194 Conto. 127 88 195 Conto. 115 89 196 Conto. 108 92 197 Conto. 117 93 198 Conto. 151 96 199 Conto. 124 94 200 Conto. 118 85 DIGITECH PRO ESTIMbPRO V2.0 BESTÅND :Näxåsen DATUM :20120805 TAXERINGSMETOD :PROVYTETAX. AREAL 30.0 ANTAL YTOR 30 SI :G18 ÅLDER :16 YTDATA Ytnr Radie Ant LAT LON 1 399 8 6406.1387 1524.0511 2 399 11 6406.1802 1523.9914 3 399 7 6406.2578 1523.9917 4 399 7 6406.3444 1523.9819 5 399 7 6406.3105 1523.8959 6 399 7 6406.2153 1523.7602 7 399 10 6406.1479 1523.7243 8 399 7 6406.1801 1523.8614 9 399 9 6406.1488 1523.9101 10 399 13 6406.1095 1523.9748 11 399 13 6406.0825 1524.1293 29
12 399 7 6406.0627 1524.2064 13 399 7 6406.0441 1524.2627 14 399 8 6406.0749 1524.3184 15 399 7 6406.0836 1524.3871 16 399 7 6406.1167 1524.2977 17 399 11 6406.1585 1524.2287 18 399 5 6406.1190 1524.1815 19 399 11 6406.0990 1524.4437 20 399 11 6406.0887 1524.6132 21 399 8 6406.0923 1524.7283 22 399 7 6406.0531 1524.6969 23 399 8 6405.9840 1524.7159 24 399 9 6406.0366 1524.6213 25 399 7 6405.9831 1524.5180 26 399 9 6405.9398 1524.4433 27 399 9 6405.9493 1524.2790 28 399 7 6405.9858 1524.3872 29 399 6 6406.0108 1524.4433 30 399 10 6406.0534 1524.4914 Totalt antal träd per hektar: Contorta 586 st per hektar Gran 406st per hektar Björk 127 st per hektar Klippgran 566 st per hektar Träd Nr träd dia höjd 1 Conto. 78 50 2 Conto. 111 70 3 Conto. 70 56 4 Conto. 78 65 5 Conto. 61 55 6 Conto. 102 65 7 Conto. 106 70 8 Conto. 119 75 9 Conto. 132 80 10 Conto. 74 55 11 Conto. 95 64 12 Conto. 71 51 13 Gran 68 58 14 Conto. 102 60 15 Conto. 117 70 16 Conto. 150 44 30
17 Conto. 75 55 18 Conto. 108 57 19 Conto. 80 66 20 Conto. 137 79 21 Conto. 68 63 22 Conto. 78 62 23 Conto. 61 63 24 Gran 53 48 25 Björk 32 40 26 Björk 33 42 27 Conto. 98 55 28 Conto. 89 56 29 Conto. 76 59 30 Conto. 109 79 31 Conto. 87 55 32 Conto. 94 66 33 Conto. 67 49 34 Conto. 108 67 35 Conto. 76 57 36 Conto. 98 59 37 Conto. 115 68 38 Conto. 120 68 39 Conto. 126 72 40 Gran 26 27 41 Conto. 86 61 42 Conto. 107 64 43 Conto. 77 56 44 Conto. 117 76 45 Conto. 111 76 46 Björk 19 21 47 Björk 25 21 48 Conto. 76 59 49 Conto. 75 61 50 Conto. 133 69 51 Conto. 116 72 52 Conto. 98 73 53 Conto. 99 59 54 Conto. 123 72 55 Björk 24 32 56 Björk 26 34 57 Conto. 98 62 58 Conto. 68 52 59 Conto. 125 64 31
60 Conto. 102 62 61 Conto. 136 67 62 Conto. 69 59 63 Conto. 104 64 64 Björk 34 35 65 Conto. 95 76 66 Conto. 79 68 67 Conto. 100 75 68 Conto. 102 78 69 Conto. 60 63 70 Conto. 120 81 71 Conto. 94 73 72 Conto. 94 75 73 Conto. 102 66 74 Conto. 101 72 75 Conto. 73 57 76 Conto. 86 63 77 Conto. 87 65 78 Conto. 93 71 79 Conto. 78 66 80 Conto. 93 71 81 Conto. 96 74 82 Conto. 89 63 83 Conto. 106 74 84 Conto. 87 47 85 Conto. 78 62 86 Conto. 63 61 87 Conto. 83 59 88 Conto. 98 62 89 Conto. 82 53 90 Conto. 98 59 91 Conto. 64 55 92 Conto. 111 52 93 Conto. 65 57 94 Conto. 113 66 95 Conto. 77 63 96 Conto. 108 62 97 Conto. 67 54 98 Conto. 95 59 99 Björk 24 21 100 Björk 48 45 101 Gran 54 40 102 Gran 80 56 32
103 Gran 43 40 104 Gran 80 59 105 Gran 87 62 106 Gran 68 50 107 Gran 77 58 108 Gran 67 53 109 Gran 66 56 110 Gran 72 51 111 Gran 84 57 112 Björk 114 86 113 Björk 24 31 114 Gran 55 42 115 Klippgran 64 47 116 Klippgran 82 54 117 Klippgran 74 54 118 Klippgran 81 54 119 Klippgran 60 40 120 Klippgran 80 52 121 Björk 28 36 122 Klippgran 42 32 123 Klippgran 61 40 124 Klippgran 109 59 125 Klippgran 96 55 126 Klippgran 74 53 127 Klippgran 107 69 128 Klippgran 53 40 129 Klippgran 56 40 130 Klippgran 72 50 131 Klippgran 60 42 132 Klippgran 47 41 133 Klippgran 57 45 134 Klippgran 64 46 135 Klippgran 92 66 136 Klippgran 77 56 137 Klippgran 65 45 138 Klippgran 36 30 139 Klippgran 75 55 140 Klippgran 63 50 141 Klippgran 67 42 142 Klippgran 48 40 143 Klippgran 30 26 144 Klippgran 57 45 145 Gran 75 54 33
146 Björk 16 25 147 Klippgran 89 59 148 Klippgran 62 45 149 Klippgran 80 55 150 Klippgran 86 53 151 Klippgran 80 55 152 Klippgran 43 36 153 Klippgran 45 32 154 Klippgran 26 22 155 Klippgran 42 34 156 Klippgran 62 44 157 Klippgran 57 37 158 Klippgran 69 44 159 Klippgran 33 25 160 Klippgran 77 51 161 Klippgran 54 41 162 Klippgran 53 37 163 Klippgran 68 47 164 Klippgran 36 25 165 Klippgran 65 43 166 Klippgran 36 37 167 Klippgran 36 30 168 Klippgran 36 31 169 Klippgran 30 23 170 Klippgran 53 43 171 Klippgran 31 32 172 Klippgran 40 34 173 Klippgran 39 39 174 Klippgran 46 33 175 Klippgran 85 57 176 Klippgran 39 29 177 Gran 55 41 178 Gran 51 42 179 Gran 46 31 180 Gran 29 25 181 Gran 55 44 182 Gran 50 42 183 Gran 67 49 184 Gran 64 50 185 Gran 34 32 186 Gran 67 46 187 Gran 30 23 188 Gran 24 22 34