Handlingsplan för personal i Habo kommun som direkt eller indirekt möter Barn som anhöriga

Handlingsplan för personal i Habo kommun som direkt eller indirekt möter Barn som anhöriga Uppdaterad 2014-04-03

Barn som anhöriga handlingsplan för Habo kommun Habo kommun arbetar med barn som anhöriga utifrån den samverkan som idag finns mellan landstinget, kommunerna och ideella organisationer i Jönköpings Län. Målet är att långsiktigt och länsövergripande utveckla och implementera ett arbetssätt som uppmärksammar barnets behov av fysisk och psykisk hälsa samt sociala situation men även rätten till information, råd och stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen (2 g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ). Sedan 2010 har detta funnits med i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer. I Habo kommun finns idag också ambitioner till en god samverkan mellan de olika förvaltningarna vilket gynnar den enskilde kommuninvånaren genom att det finns en samlad kunskap och kompetens. En gemensam handlingsplan ska vara till sådan hjälp att all berörd personal har möjlighet att bli vägledda och veta var information snabbt går att hitta. Barn som anhöriga är barn vars Förälder eller syskon har en fysisk sjukdom eller allvarlig skada Förälder eller syskon har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning Förälder har missbruksproblematik Förälder eller syskon dör akut eller till följd av allvarlig sjukdom Barnombud Idag finns det barnombud på många enheter i Habo kommun. Barnombudets roll är att sprida kunskap till sina arbetskamrater och att ständigt hålla barnperspektivet aktuellt på arbetsplatsen. Barnombudet på arbetsplatsen vet eller kan snabbt ta reda på vart man kan vända sig för att få samverka med olika enheter. Barnombuden träffas två gånger/år för att hålla gruppen och samverkan aktuell samt få utrymme till utbildning. Information, råd och stöd. Föräldrarna själva är de bästa att prata med barnen, men det kan ibland vara skönt att få hjälp. Många gånger tänker vuxna felaktigt att de skonar barnet genom att vara tysta. Fantasi och okunskap kan många gånger vara värre en ett svårt besked för barnen. Ambitionen bör vara Att föra barnet på tal och om föräldern så önskar ge stöd. I texten skrivs barn men det gäller även ungdom. I Habo kommun har alla berörda vuxna till uppgift att se Barn som anhöriga Det bör finnas rutiner på hur man ställer frågor runt barn i familjen i samband med besök eller samtal. Många Barn som anhöriga tappas bort p.g.a. att alla tror någon annan gett information och ställt frågor. Det finns idag böcker, foldrar, broschyrer samt manualer som 2

bra verktyg, se bil 1. Barndialogen har mycket samlat och är lätt att nå på nätet: www.barndialogen.lj.se, leta vidare på barn som anhöriga. Vad behöver förvaltningarna i Habo kommun skapa för rutiner? Att varje enhet regelbundet har på dagordningen Barn som anhöriga med hänvisning till hälso- och sjukvårdslagen (2 g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ) och de riktlinjer SKL satte upp i januari 2010. Att se till att alla enheter har ett barnombud som har kunskap eller vet var det går att hämta kunskap Att all personal i arbetslaget får kunskap om vikten att våga se Barn som anhöriga och förstå att det har ett förebyggande värde för barns framtida psykiska hälsa på sikt. Det barnet har vetskap om ger en trygghet istället för att själv fantisera. Att i de inledande samtalen med föräldrar alltid föra barnen på tal. Att samtalens syfte ska vara att föräldern får stöd i de fall de så önskar men också ge information om att även barnet har rätt till information och stöd, detta för att det i framtiden kan bespara barnen psykisk ohälsa. Att rutiner behöver skapas till dem som direkt eller indirekt träffar Barn som anhöriga och att de får kunskap om barnens situation. Barnen ska veta att det finns vuxna personer runt dem som har den kunskapen t.ex. förskolechef, kontaktperson i förskolan, rektor, elevhälsa och huvudmentor eller annan förtroendeperson. Det är också önskvärt att andra vuxna som finns runt barnen, t.ex. i olika fritidsaktiviteter, har kunskap. Att all personal som direkt eller indirekt träffar Barn som anhöriga vet att de har ett ansvar att se barnet. Ingen ska tro att någon annan redan har fört barnet på tal. Kommunens olika förvaltningar och enheter Barn och utbildningsförvaltningen (BUN) All personal på förskola och skola är observanta på ett förändrat beteende hos ett barn. Utåtagerande, retlighet, koncentrationssvårigheter och slarv med läxor har oftast en förklaring. Även hög frånvaro och skolk kan sättas i samband. Finns funderingar om vad som händer runt barnet? Kontakta föräldrarna och berätta och visa engagemang för barnet. Fråga vad som händer, hur står det till? I de fall det upptäcks att barnet är ett Barn som anhörig, berätta för föräldrarna att barn har rätt till kunskap. Fantasi är många gånger värre. 3

Gå tillsammans med föräldrarna igenom foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk (Vägledande foldern Råd till förskola/skola Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk). Förskolan träffar barn i åldrarna 1-6 år. Förskolechefen är den som har yttersta ansvaret både då det handlar om barnet i gruppen och kontakten med föräldrar. En kontaktperson i personalgruppen har den övergripande kunskapen om barnet. Barn som anhöriga aktualiseras på förskolan genom förskolechefen. Detta sker genom att föräldrar själva hör av sig. Många gånger blir det då till berörd personal som tar det vidare till förskolechefen. Föräldern kan också få stöd till kontakt genom någon vän, sjukvården, socialtjänsten etc. Sjukvård, BHV och socialtjänst kan även förmedla kontakt, då används samtyckeblankett. Förskolechefen skaffar sig (direkt eller indirekt) genom föräldrar information om förälderns hälsotillstånd. Hur mycket barnet är informerat? Vilket behov av stöd som finns eller önskas. Hur står det till hemma och hur ska kontakten se ut? Vid behov görs en handlingsplan hur barnet ska bemötas och förskolepersonalen får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta barnet. Behöver barnet extra stöd görs en överenskommelse med föräldrarna om hur det ska se ut. Till arbetslaget är det även knutet en specialpedagog som genom personalen stöttar barnet vid behov. Insatser från specialpedagog mot det enskilda barnet är alltid känt och godkänt av föräldrarna. Vid behov handleder specialpedagogen personalen. Behövs samverkan med andra görs överenskommelse med föräldrarna. Föräldern uppmanas att informera barnet att personalen är informerad. En personal ger barnet information om att de har vetskap om situationen hemma. Som Barnombud finns en specialpedagog. Skolan i Habo kommun träffar alla barn från 6 till 16 år. Rektor har det yttersta ansvaret för eleven och kontakten med hemmet. En ansvarig mentor som finns för varje elev har den övergripande kunskapen om barnet och även kontakten med hemmet. Då det handlar om barnets psykiska och fysiska hälsa finns skolsköterska och kurator. Rektor, specialpedagog, skolsköterska och skolkurator arbetar i ett samlat team som kallas elevhälsa. Finns oro eller tankar kring ett barn anmäls detta till rektor och elevhälsa som sedan fördelar arbetet/ärendet till den profession som har mest kunskap om hur skolan ska kan/ska gå vidare. Barn som anhöriga aktualiseras på skolan genom rektor. Detta sker genom att föräldrar själva hör av sig. Många gånger blir det då till berörd personal som tar det vidare till rektor. Föräldern kan också få stöd till kontakt genom någon vän, sjukvården, socialtjänsten etc. Rektor, ofta med hjälp av elevhälsan, skaffar sig genom föräldrar direkt information om förälderns hälsotillstånd. Hur mycket barnet är informerat? Vilket behov av stöd som finns 4

eller önskas? Hur står det till hemma och hur ska kontakten se ut? Vid behov görs en plan för hur barnet ska bemötas. Skolpersonal får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta barnet. Behöver barnet extra stöd görs en överenskommelse med föräldrarna hur det ska se ut. Elevhälsan kan erbjuda stödjande samtal till barnet. Föräldern uppmanas att informera barnet att skolpersonalen har vetskap om situationen i hemmet. Rektor, elevhälsa och ansvarig mentor enas om vem som informerar barnet om vilka, som har vetskap om elevens situation och finns till hands om det behövs. Utbildning i Beardslee s familjeintervention (se bil 1) en skolsköterska och en kurator påbörjar utbildning i maj 2014. Som Barnombud finns en skolsköterska en kurator. Kultur- och fritidsförvaltningen håller samman allt föreningsliv och träffar de flesta föreningar i kommunen. Fritidsgården är en stor samlingsplats för kommunens barn. Fritidsgårdens personal kan ta emot information om att det finns sjukdom eller andra svårigheter i familjen. Personalen påpekar då för barnet att de har vetskap om situationen hemma. Påtala att det finns möjligheter att prata eller om barnet bara vill vara. I de fall man ser förändringar hos ett barn och personalen börjar undra hur det står till, var extra tillgänglig för barnet. Försök att få igång ett samtal. Ta gärna kontakt med föräldrarna och hör om det finns något som föräldrar och fritidspersonal kan hjälpas åt med. Vid kontakten kan det framgå att detta är ett Barn som anhörig. Informera föräldern att det alltid är bäst för barnet att få kunskap istället för att använda fantasin. Finns det föreningskontakter, be föräldern informera ledare eller erbjud stöd i detta. Saknar skolan kunskap erbjud, om föräldern önskar, att ta kontakt. Använd samtyckeblankett. Som barnombud finns en fritidsledare Föreningsverksamhet Här möts många barn och familjer. Då ledare möter barn o ungdomar i olika verksamheter behöver de få kunskap runt hur man som ledare kan stötta ett barn. Barn får inte slås ut i föreningslivet p.g.a. att de kan vara Barn som anhöriga. Skapa tillfällen då det finns utrymme att informera ledare om vikten att se dessa barn. Som barnombud en fritidsledare Socialförvaltningen Har flera enheter där föräldrar till Barn som anhöriga hör hemma. Alla tillsammans och var för sig har skyldighet att Föra barnet på tal. Hemsjukvården, HSV Rehabiliteringspersonal och Distriktsköterska Ett nytt patientärende kan komma genom patienten själv, från anhöriga, överrapporterat från annan vårdinstans eller som en följd av en vårdplanering. Första steget är att ta reda på om det 5

finns Barn som anhöriga, till den som är sjuk. Om så är fallet, ska den personal som uppmärksammat att det finns barn, fråga utefter familjeformuläret. Inventera hur barnens situation ser ut. Om det finns behov av att fortsätta med, t.ex. Föra barnen på tal, ska HSVpersonal fråga föräldrarna om de får kontakta annan personal som har kunskap att använda detta diskussionsunderlag som har som syfte att kartlägga behovet av stöd till föräldrarna. Hälso- och sjukvårdspersonalen talar om vikten av att barnet får kunskap om familjens situation. Barn fantiserar mycket, och har inte barnen kunskap så är fantasin många gånger mer skrämmande för barnet, än vetskapen om hur det står till med föräldern. Familjen erbjuds hjälp av HSV- personal, att informera rektor, elevhälsa eller förskolechef, om föräldern inte själva orkar (använd samtyckesblankett) HSV- personal ska se barnet vid varje besök hos familjen. Presentera sig för barnet. Tala med barnet, visa att barnet är sett. Tala om för barnet att föräldern får hjälp. Om det är lämpligt, (får bedömmas från fall till fall) fråga om barnet vill vara med och se vad som görs med deras förälder. Som barnombud finns en sjuksköterska och arbetsterapeut Hemtjänsten Personalen får ett ärende aktualiserat efter ett biståndsbeslut av biståndshandläggaren. Biståndshandläggaren har för vana att fråga efter familjeformulär. Finns inget sådant görs ett sådant (finns på www.barndialogen.se sök rutiner familjeformulär) Finns det barn som anhöriga? Hur ser situationen ut runt barnet/ barnen? Informera föräldern genom att muntligen gå igenom foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk. Vad vet barnet om sin förälders situation och sjukdom? Föra barnen på tal eller delar av detta kan vara ett bra mätinstrument för att se behovet för barnen. Föräldrarna kan erbjudas hjälp att informera rektor, elevhälsan el förskolechef (använd samtyckesblankett) alt. föräldrarna föreslås att själva ta kontakt med rektor, elevhälsan el förskolechef. Biståndshandläggaren beviljar insats. Den hemtjänstpersonal som ska besöka hemmet får den information de behöver för att rätt bemöta barnet. Se till att barnen får information om vad det är för nya mäniskor som kommer in i deras hem. Hemtjänstpersonalen påtalar om tillfälle ges vikten att barn får information om varför de finns i hemmet. Hemtjänstpersonalen lägger vikt i att presentera sig för barnen då de träffas. Som barnombud finns 4 undersköterskor. Ev. tillkommer en biståndshandläggare Funktionshinderomsorgen Biståndshandläggare Då det finns Barn som anhöriga i familjen förhör sig handläggaren vid första mötet om det finns ett familjeformulär, saknas detta skall det upprättas ett (blankett finns på www.barndialogen.se sök rutiner för familjeformulär). Handläggaren informerar föräldern med hjälp av foldern Att vara barn och anhörig när någon är sjuk i familjen. Föra barn på tal eller delar av detta kan vara ett bra mätinstrument för att se behovet för barnen och om föräldern behöver stöd i sin föräldraroll. Föräldrarna föreslås att själva ta kontakt med rektor, elevhälsan el förskolechef. alt föräldrarna erbjuds hjälp att informera rektor, elevhälsan el förskolechef (använd samtyckesblankett). 6

Efter beviljad insats verkställs beslutet av enhetschef som även följer upp att föräldrar har en medvetenhet om barnets situation. Barn som anhöriga. Som barnombud finns en biståndshandläggare. Funktionshinderomsorgen barn och unga Ansvarig chef och personal kommer i kontakt med föräldrar och syskon när beslut från biståndshandläggaren blir aktuellt att verkställas. Ansökan om insats görs av det enskilda barnets föräldrar eller dess företrädare men kan också aktualiseras från psykiatrin, skola eller barnrehabiliteringen efter samtycke från det enskilda barnets föräldrar eller dess företrädare. Efter beviljad insats verkställs beslutet av enhetschef som även följer upp att föräldrar har en medvetenhet om syskonens situation Barn som anhörig för det funktionshindrade syskonet. Som barnombud finns enhetschef Socialpsykiatri Får genom ansvarig chef information om hur situationen runt Barn som anhöriga ser ut. Personal samlar information om vilken kunskap barnet har om familjens situation och sjukdom och erbjuda sig att vara behjälplig i informationen till barnen. Det är viktigt att personalen motiverar föräldern om vikten att barn blir informerade om familjens situation. Ställ även frågan om förskola- skola, fritidsgård och ev. föreningar har kunskap om förälderns sjukdom/funktionshinder. Som personal erbjuder man sig att tillsammans med föräldern informera rektor elevhälsan eller förskolechef och att vara behjälplig för föräldern att hålla den kontakten. Personal inom socialpsykiatrin använder sig av programmet Föra barn på tal, samt Tytti Solantaus handböcker till barn och föräldrar. Som barnombud finns två boendestödjare De som jobbar som assistenter, kontaktpersoner, ledsagning, boendestöd övrigt funktionshinder, avlösarservice och som stödfamilj får genom biståndshandläggarens beslut om insats information om situationen runt Barnet som anhörig. Den som verkställer ger föräldrarna information utifrån foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk ev. används Föra barn på tal. Tytti Solantaus handböcker för barn och föräldrar kan också vara till hjälp. Assistent, kontaktperson eller ledsagare får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta Barnet som anhörig. Barnet ska veta vem personen är som ibland finns i deras hem. Barnombud finns en enhetschef. Anhörigkonsulenten Har tidigare endast arbetat mot vuxna som anhöriga. Arbetsuppgifterna är riktade till den vuxne som anhörig men indirekt kan det även att inkludera Barn som anhöriga. Personligt ombud Är resursperson för den vuxne. Finns med i barnombudsgruppen då det personliga ombudet 7

indirekt träffar på Barn som anhöriga. Försörjningsstöd inom individ- och familjeomsorg (IFO) är en tillfällig ekonomisk hjälp från kommunen som alla kan ha rätt till om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Handläggande socialsekreterare kartlägger familjebilden. Då det handlar om en förälder som är sjukskriven eller det på annat sätt finns sjukdom alt. dödsfall i familjen är det viktigt att föra barnen på tal. Använd gärna foldern Att vara barn när någon är sjuk i familjen Erbjud föräldern Föra barn på tal som enbart vänder sig till föräldrar och har som mål att hitta rätt stöd i föräldraskapet. Fråga om skola är informerad liksom vuxna i de fritidsaktiviteter barnet finns med i. Uppmuntra föräldern att själv ta kontakt. Alternativt erbjud hjälp att ta kontakt med förskolechef, rektor, elevhälsa föreningar etc. Använd då samtyckesblankett. Barnombud gemensamt med övriga IFO Individ- och familje-omsorgen är två familjebehandlare När missbrukshandläggare inom IFO kartlägger familjebilden. Ofta har familjen även en kontakt med barn/ungdomshandläggning som då sköter information och stöd till barnen. I annat fall används Att föra barnen på tal för att utreda det behov som den vuxne har av stöd i föräldrarollen. Hur tar jag hand om mitt barn är en handbok för föräldrar som kan vara ett alternativ att föra barnen på tal. Finns placerade barn bör dessa diskuteras. Finns barnet i miljön ska barnet kunna erbjudas kunskap om strategier t ex genom enskilt samtal eller samtal i grupp på Vårsol. För barnets skull är det att rekommendera förälder att förskolechef, rektor och elevhälsan har kunskap om barnets situation. Detta för att barnet ska få ett rättvist bemötande utifrån sina synliga och osynliga symtom. Barnombud gemensamt med övriga IFO Individ- och familje-omsorgen är två familjebehandlare Barn och ungdomsgruppen inom (IFO) får kontakt med barn och föräldrar genom en orosanmälan eller att förälder själv söker stöd. I de ärende Barn är anhöriga kan socialsekreteteraren direkt ställa frågor utifrån Föra barnen på tal. Hur fungerar det hemma? Hur mår barnet i den situationen? Klarar föräldern av att tala med barnet om sjukdom eller dödsfall. Föräldern får frågan om förskola, skola och andra verksamheter barnen finns i har kunskap om barnens situation? Finns det någon i nätverket som kan avlasta barnet? Påtala att barnet har rätt till information och stöd utifrån ett samtal med folder Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk Då föräldern utifrån detta uttrycker behov av hjälp att informera barnet eller att barnet behöver en samtalskontakt. kan ett samarbete med skola, ev. familjebehandling och handläggande socialsekreterare inledas. 8

Handlar det om familjehemsplacerade barn är även dessa anhöriga och barnet har rätt till stöd och information. Placerande socialsekreterare har ansvar för att detta blir gjort. Rektor och elevhälsa på barnets skola kan se till att barnet får stöd utifrån synliga eller osynliga symtom. I de fall familjen blir beviljade familjebehandling utifrån familjens enskilda behov kan barnens rätt till information och stöd vara ett arbetsområde. Mycket sker då genom eller tillsammans med föräldern. För barnet är det alltid bäst att de ser att det är okey att prata med andra om det som händer hemma. Barnombud gemensamt med övriga IFO Individ- och familje-omsorgen är två familjebehandlare. Räddningstjänsten Möter Barn som anhöriga direkt och indirekt. Då räddningstjänst varit inkopplad på en olycka ser de förutom den drabbade även till att de anhöriga har stöd. Räddningstjänsten är vana att arbeta efter Plan för krisstödsamordning POSOM-gruppen. Denna plan är för både den stora olyckan och olyckor som drabbar enskilda. I planen finns larmlistor till stödpersoner och rutiner för hur kontakter tas med anhöriga och samverkanspartners och hur uppföljning sker den närmsta tiden efter en händelse. Inget barnombud utan följer väl inarbetade metoder Landstinget har i Habo verksamhet inom förebyggande vård och primärvården Kontakter med specialistsjukvården finns och sker genom remiss till och från specialistvården och återkoppling på remiss. Barn som är anhöriga ska redan vara sedda inom specialistsjukvården men det innebär inte att föräldrar har fått eller tagit emot information om sina barns behov. 2006-11- 29 fastställdes en rutinbeskrivning för familjeformulär inom sjukvården i Landstinget för Jönköpings län. Målsättningen är att barnen inte får glömmas bort och att alla måste se till barnens behov. Landstinget hänvisas till FN:s konvention om barns rättigheter. Familjeformuläret blir det verktyg sjukvården har för att identifiera barns behov och initiera lämpliga insatser. Genom lärande seminariet under ledning av Barndialogen har en grupp i Värnamo arbetat med nya riktlinjer för sjukvården som kommer att tas upp under året Lanstinget är en länsorganisation och får därför inte göra några lokala rutiner. Vårdcentralen i Habo har inte tidigare någon rutin för att bemöta denna målgrupp. Här kommer personal tillsammans med sin ledning att se över hur de ska skapa rutiner. Två barnombud finns som är sjuksköterskor 9

BHV: Hänvisar till Rikshandboken Barnhälsovård Barnombud är en barnsjuksköterska. MHV: Deltar genom vårdcentralen. Psykiatrin öppenvård Centrum/ väst: Familjeformuläret fylls i samarbete med patient i öppenvård vid upprättande om behandlingsplan. Familjedokumentet ska vara en del av patientens vårdplan. Vid pågående vårdkontakt i öppenvård ligger ansvaret på omvårdnadsansvarige. Då patienter inom psykiatrin kommer akut till psykiatrin ansvar akutmottagningen för att familjedokumentet görs för att eventuella hemmavarande barn ska få omsorgshjälp vid behov. Då psykospatienter kommer akut direkt till vårdavdelning begärs ett akut familjeformulär av akutmottagningen av samma anledning. 10

Bilaga 1 Foldrar, Handböcker och andra verktyg. Som hänvisats till i texten. Folder Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk. Folder Råd till förskola och skola Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk. Landstingets broschyrmaterial. Landstingets Broschyrmaterial Familjeformulär. (finns på www.barndialogen.se sök rutiner familjeformulär) Handböcker Handbok för föräldrar med Psykiska problem Hur hjälper jag mitt barn. Tytti Solantaus och Antonia Ringbom En handbok för barn och ungdomar som har en mamma eller pappa som har psykiska problem Vad är det med våra föräldrar? Tytti Solantaus och Antonia Ringbom En handbok för föräldrar som oroar sig för sitt alkohol- eller drogmissbruk Hur tar jag hand om mitt barn? Tytti Solataus och Antonia Ringbom Manual verktyg En manual att hjälpa föräldern att kartlägga för att ge råd och stöd till Barnet som anhörig. Föra barnen på tal. Loggbok och Manual Tytti Solantaus Beardslee s Familjeintervention Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Vänder sig till familjer med barn 8 15 år. Utbildning pågår för socialtjänst och elevhälsan. Bygger på föräldrasamtal samt enskilt med barn. Barnombuden på de olika enheterna vet var materialet finns att tillgå. 11

Bil 2 Samtycke gällande Barn som anhöriga Barnets/ungdomens namn Personnummer Förskola/Skola Avdelning/Klass Vårdnadshavare, namn och telefonnummer Vårdnadshavare, namn och telefonnummer Ev. övrig information Samtycker till som arbetar har mitt samtycke att informera att informera om situationen runt mitt barn just nu. Ev. Övrig information Underskrifter och datum Barnet/ungdomen God man Vårdnadshavare Vårdnadshavare 12