Frågestund och diskussion

Frågestund och diskussion Sverker Olofsson: Fatima, vi är ju hela tiden i närheten av det här med ögat som själens spegel. Ibland när man tränar kan tränaren säga att håll ögonen dit du ska och inte på det du gör för att hålla balansen. Jag tänkte be dig filosofera lite över hur ögat fungerar ihop med resten av kroppen. Fatima Pedrosa-Domellöf: Det är helt klart att det är så med rörelse och motorik. Då spelar verkligen ögonen en stor roll. Även om vi bara ska ta en kaffekopp tittar vi efter innan vi greppar koppen. Det har visats av forskare här vid Umeå universitet att vi först positionerar med ögonen och sedan utför rörelser. Samspelet mellan ögon, öron, käke och nackregion är också väldigt viktigt för vår kroppshållning och hur vi styr kroppen. Sverker Olofsson: Hur mycket används ögonen i vårt sätt att kommunicera? I mitt jobb till exempel har jag fått lära mig att om man vill vinna en match i en diskussion kan man t.ex. låta bli att titta på den man pratar med. Fatima Pedrosa-Domellöf: Ja, då stänger du ute personen ifråga, men det beror också på hur ärlig man är och hur man lärt sig att läsa av. Det är allmän kunskap och inte så mycket vetenskap. Du kan lära dig om en person verkar uppträda ärligt, skamligt, skrämt osv. genom att läsa av ögonen och övrigt kroppsspråk. Sverker Olofsson: I deckare påstås det väldigt ofta att detektiven såg på ögonen att någon ljög, men ligger det någonting i det? Fatima Pedrosa-Domellöf: Jag tycker nog det. Vi har ett väl utvecklat sätt för vår hjärna att fungera. Vi läser av ansikten via ögonen, näsan, munnen och rörelserna däromkring. En svår form av synhandikapp, som man t.ex. kan se hos en del för tidigt födda barn, är en hjärnskada som gör att de inte kan känna igen folk eftersom just den här funktionen är nedsatt. De kan känna igen kavajen, rösten eller skorna men inte ansiktet. Sverker Olofsson: Nu är vi i gränslandet mellan vetenskap och filosofi. Jag fick en lapp som säger att Pliktverket, som står för den statistiken, noterat att 77

10 procent av de som mönstrade hade problem med närsynthet 1936 medan det är 40 procent idag. Har det att göra med att folk ensidigt belastar ögonmusklerna med datorer, TV etc.? Fatima Pedrosa-Domellöf: Förmodligen inte så mycket ögonmusklerna, men det är sant att närsyntheten ökar i hela världen. Det har varit så under en period och man tror att det delvis har att göra med att vi utövar mer och mer närarbete. Det finns mycket forskning som försöker reda ut de faktorer som gör att ögats storlek ändras så att vi blir mer närsynta. Sverker Olofsson: Är det en skada vi får på grund av samhället, en förändring av oss som människor? Fatima Pedrosa-Domellöf: Många anser att det beror på vårt ändrade beteende. Vi är inte längre ute så mycket och jagar på avstånd utan sitter från tidig ålder och läser, lägger pussel och leker med pärlor. Eva Mönestam 78

Smör och solljus Sverker Olofsson: Det var en kvinna i pausen som sade att när jag var barn så fick jag lära mig att man skulle äta mycket smör för att det var bra för synen. Vem känner sig manad? Ja, det är allvarligt menat. Inte margarin utan smör, påpekade hon särskilt... Anders Behndig: Det man kan tänka sig är att smöret innehåller A-vitamin som skulle kunna vara nyttigt för ögonen, men då handlar det framför allt om näthinnan. Vad tror du, Ola? Ola Sandgren: Det är väl alltid bra med en allsidig kost? Det förs en diskussion om att förhindra åldrandet i gula fläcken och det finns piller, dock inte registrerade i Sverige, med antioxidanter, mineraler och vitaminer i en blandning som ska vara gynnsam just för gula fläcken. Men ännu vet man inte exakt. Vi är alla olika och det som är nyttigt för en person kanske inte spelar någon roll för en annan. Sverker Olofsson: Säger du ät smör, det är bra för synen? Ola Sandgren: Nej, det har nog andra nackdelar att äta för mycket av den varan. Sverker Olofsson: Innan vi startade hela den här dagen fick jag en fråga: Är starkt solljus till skada för ögonen? Anders Behndig: Ja, det finns säkra vetenskapliga belägg för att det är på det sättet. Enormt höga doser av ultraviolett ljus skadar hornhinnans ytskikt och orsakar det som kallas snöblindhet eller svetsblindhet. Men också vid lägre doser och längre tids exponering kan starkt ljus ge upphov till både mer gråstarr och, vid lite andra våglängden, även åldersförändringar i gula fläcken. Sverker Olofsson: Det innebär alltså att om man vill vara rädd om sina ögon och uppskjuta gråstarren ska man vara försiktig med det starkaste ljuset? Anders Behndig: Ja, jag tror att det kan ha effekt att inte exponera sig för alltför mycket solljus. Sverker Olofsson: När jag då köper mina solglasögon, vilken färg ska jag välja? 79

Anders Behndig: Vad som definitivt inte är bra är blått. Med den färgen kan vissa solglasögon t.o.m. vara värre än inga solglasögon alls. De blå glasen filtrerar bort gult, rött och grönt ljus, som inte har så hög energi och inte är så skadliga. I och med det minskar den totala ljusexponeringen av ögonen så att pupillerna blir lite större och då släpps det in ännu mera av det skadliga blå ljuset. Efterstarr kan botas Sverker Olofsson: Vi ska göra en liten gallupundersökning. Räck upp handen alla som finns i salongen och har gjort en gråstarrsoperation (ca 25 händer i luften). Får jag fråga, jag bara pekar och hoppas att någon ska svara: Var det obehagligt? Publik: Nej. 11 minuter tog det. Sverker Olofsson: När gjorde du det och hur fungerar det nu? Sverker Olofsson 80

Publik: Just nu har jag vissa besvär och optikern har sagt att det handlar om efterstarr. Vad är det? Sverker Olofsson: Vi ska ställa den frågan, men först: När du gick till den här gråstarrsoperationen, gruvade du dig väldigt mycket? Publik: Inte det minsta. Sverker Olofsson: Du är en tuffing, jag gruvar mig redan. Kanske Anders kan säga något om efterstarr. Anders Behndig: Eva Mönestam visade hur man opererar gråstarr och att man sparar linskapseln i ögat. Jag berättade om cellerna som gör att linsen hela tiden växer inne i ögat. När man sparar kapseln och sätter in den nya plastlinsen blir det alltid kvar en del celler från den gamla linsen. Cellerna förstår att det har blivit en skada på linsen. I själva verket är ju 99,9 procent av linsen borta, men det fattar cellerna inte riktigt utan börjar växa och kan då bilda en grumlig hinna på den gamla linskapseln bakom plastlinsen. Det är det som kallas efterstarr. Om det bara handlar om efterstarr kan det behandlas effektivt med en speciell typ av laser. Sedan kan det ju röra sig om något annat som kommer med åren, t.ex. förändringar i gula fläcken som vi inte kan behandla. Sverker Olofsson: När man får s.k. efterstarrproblem efter en gråstarrsoperation är det lätt behandlingsbart och värt att ta kontakt med sjukvården? Eva Mönestam: Man kan bara opereras för gråstarr en gång på varje öga, men efterstarr tas bort ganska enkelt med en laserbehandling på mottagningen. Det tar inte mer än 3 minuter. Sverker Olofsson: Vi fortsätter lite med gråstarr och jag skulle vilja veta lite mer i detalj om operationen. Det här snittet som var så jättelitet, under 3 mm det görs alltså med en liten maskin? Eva Mönestam: Nej, med en kniv. Sverker Olofsson: Som en liten skalpell? Eva Mönestam: Ja, man skär trappstegsformat så att det ska hålla tätt av sig självt. Sverker Olofsson: Jag är faktiskt jättenyfiken på hur det här går till. Du har en liten kniv i din hand? 81

Eva Mönestam: Man lägger ner armarna på armstödet och tittar i ett mikroskop. Man måste ha stöd för armarna annars klarar man det inte, det är ju ganska smått. Sverker Olofsson: Ja, visst är det fascinerande? Jag tänkte att det kanske gjordes automatiskt men det är alltså inte så? Men, du som är och pillar i ett av våra allra känsligaste organ, gruvar du dig inte inför en operation för det kan ju inte behövas så mycket för att något ska gå snett? Eva Mönestam: Det brukar inte vara några problem. Risken för näthinneavlossning Publik: Jag gjorde en gråstarrsoperation och något år senare fick jag näthinneavlossning. Kan det finnas någon koppling? Eva Mönestam: Tyvärr är näthinneavlossning en långtidskomplikation till gråstarr. Man löper en högre risk för näthinneavlossning om man är opererad för gråstarr. Sedan vet man inte vad det beror på. Är det så att ett öga som får gråstarr inte är riktigt lika bra som ett som inte får det? Det är osäkert, men jag tror att operationen i sig medför en något högre risk. Den risken ökar om man är yngre, under 50 år, vid operationen. Sverker Olofsson: Hur allvarlig är en näthinneavlossning? Eva Mönestam: Jag tycker inte att man ska operera gråstarr om man inte har några problem med synen. Det är viktigt. Det bör finnas så mycket problem att man tycker att det är besvärligt, för om man har otur och får näthinneavlossning då har man i alla fall haft ett gott skäl för att opereras. Sedan, visst är det trist med en näthinneavlossning men oftast kan man ju också operera det med goda resultat. Sverker Olofsson: Men om man skulle hamna i den situationen att man får en näthinneavlossning, vad gör man då? Syr man fast den? Fatima Pedrosa-Domellöf: Nej, man trycker fast den från utsidan. Näthinnan är som en tapet som har lossnat och om man trycker utifrån kan det läka ihop. Chansen är riktigt stor att det lyckas. 82

Eva Mönestam: Kommer man bara i tid så att inte gula fläcken blivit skadad av näthinneavlossningen brukar det läka ganska bra. Publik: Jag ska opereras för grå starr imorgon här på NUS och jag undrar vad som gäller. Jag förstår att jag inte ska köra bil direkt efter ingreppet, men vad händer under månaden som ska gå tills de nya glasögonen är utprovade? Får jag köra över huvud taget då? Ola Sandgren: Jag sysslar inte så mycket med grå starr numera, men kan väl ändå säga att har du kört bil hit idag borde du rimligtvis inte se mycket sämre på tisdag. Sverker Olofsson: Jag känner en väldigt fin gammal man i Vännäs som hade väldigt dålig syn och hade svårt när han skulle gå och handla. Han sa alltid att det går mycket bättre när jag kör bil. Ola Sandgren 83

Ljuskänslig efter starroperation Publik: Jag opererades för gråstarr på ena ögat för några år sedan och tyckte att det var en fantastisk upplevelse. Allt blev så otroligt vackert. Men jag var väldigt irriterad i ögat före operationen. Doktorn fann inga sjukdomar eller fel på ögat annat än att det sved och tårades. Efter operationen fungerade det alldeles utmärkt och irritationen försvann helt. Däremot tycker jag att jag har blivit mera ljuskänslig på det här ögat. Är det möjligt att det är så och är man irriterad i förväg? Anders Behndig: I vissa fall kan man bli mer ljuskänslig när man har grå starr för att ljuset som kommer in i ögat splittras och ger en oskarp bild. Samtidigt, om det är en tät grå starr, fungerar ju linsen i sitt grumliga skick som ett slags filter som kan dämpa ljuset. En del nyopererade för grå starr upplever att bilden blir väldigt vit och skarp, nästan blåvit. Man kan alltså bli mera ljuskänslig åtminstone en tid efter operationen, helt enkelt eftersom det kommer in mer ljus i ögat. Man brukar vänja sig vid det där efter ett tag. Vid operationen återställs ju ögats optik så att den blir mer som den var när man var ung och linsen var väldigt klar. Det kan förstås bli en ganska tvär omställning från den suddiga bild man har gått med. Laserkirurgi mot närsynthet Publik: Jag har hört någonstans att när man gör en laseroperation mot närsynthet, för att kunna skippa glasögonen, skulle det ingreppet i sig göra att man skjuter gråstarren framför sig. Kan det finnas något korn av sanning i det? Anders Behndig: Nej, det tror jag inte. Det verkar väldigt osannolikt. Däremot får man inte mer gråstarr av den behandlingen eftersom laser har väldigt kort våglängd och hela energin absorberas helt i hornhinnan. Det kommer inte in något i ögat som kan skada linsen och ge gråstarr, men att lasern skulle avhjälpa eller på något vis förhindra gråstarr har jag aldrig hört talas om. Sverker Olofsson: När vi är inne på laseroperationer skulle jag vilja rikta mig till dig, Christina. Sade du undvik laseroperationerna eller det spelar ingen roll? Vad tycker du egentligen? Christina Lindén: Om man ska mäta ögontrycket är det bra att undvika dem, just nu i alla fall, men det var väl inte riktigt det som frågan gällde. 84

Sverker Olofsson: Nej, mer vad du tycker om det som man ju kan kalla ett slags kosmetisk operation. Är den värd priset? Då menar jag inte bara i kronor och ören. Christina Lindén: De flesta som opereras idag tror jag blir nöjda. Det noteras rätt goda resultat efter den här s.k. refraktiva kirurgin. Vad många inte tänker på är att om man opereras för att man är lite närsynt vid 20 års ålder skulle det kanske vara bra att ha samma närsynthet vid 45, för då slipper man eventuellt ha läsglasögon. Sedan tror jag att många med ett något kraftigare brytningsfel tycker att det är skönt att slippa glasögonen. Sverker Olofsson: Nu ska man naturligtvis inte som 20-åring behöva tänka på att man blir både 50, 60 och 70 någon gång, men försämrar laseroperationen förutsättningarna för behandling om man i framtiden drabbas av grön starr? Anders Behndig och Christina Lindén 85

Christina Lindén: Inte för behandling, men för diagnos. I dagsläget finns ingen bra tryckmätningsmetod för laserslipade, men det finns ju andra sätt att upptäcka grön starr. Alla med sjukdomen har som sagt inte heller högt ögontryck. Man ställer inte diagnos enbart på ögontrycket, men det är en hjälp och den möjligheten tar man bort. Sannolikt hittar vi nog snart en tryckmätningsmetod som kommer att avhjälpa det där. Behandling av grön starr Sverker Olofsson: När man kommer till dig och du upptäcker en grön starr som är mer eller mindre knepig, hur ser behandlingen ut? Christina Lindén: De flesta behandlas idag med ögondroppar. Man kan också behandla med laser, men då av en annan typ än den som används vid slipningen mot närsynthet: man använder argonlaser för att öppna kammarvinkeln. Till sist kan man ta till en trycksänkande operation, dvs. göra en liten lucka på ögat där vattnet kan rinna ut. Sverker Olofsson: Jag känner folk som har grön starr och säger att nu kör jag bara bil i riktigt dagsljus och inte när det är mörkt. Skulle ni kunna hjälpa en sådan person att få fart på ögonen så att de funkar dygnet runt? Anders Behndig, Christina Lindén, Irina Golovleva och Ola Sandgren. 86

Christina Lindén: Problemet med grön starr är framför allt de skador som redan har uppkommit när sjukdomen upptäcks. Det kan aldrig bli bättre än så, utan det enda vi kan göra är att motverka försämring och det lyckas oftast väldigt bra. Har man fått så stora skador att man inte får köra bil kan man inte få tillbaka något genom behandlingen. Här gäller det att mota Olle i grind. Sverker Olofsson: Det innebär ju att man är väldigt beroende av de här luftpuffarna man kan få när man köper sina glasögon. Christina Lindén: Här i Norrland säger vi så, men i södra Sverige tycker de flesta att man ska gå till läkare. Där arbetar ju också fler privatläkare än här. Goldmannmetoden att mäta ögontryck är bättre, men jag tror att vi alla här vid bordet är överens om att vi är tacksamma för alla duktiga optiker som upptäcker många fall av grön starr åt oss. Här i Norrland är de flesta fall av grön starr dessutom av högtryckstypen och därför tror jag att det är bra med luftpuffarna. Emellertid ska man komma ihåg att många med grön starr inte har förhöjt ögontryck, och dem hittar man ju inte alls med tryckmätning utan med andra undersökningsmetoder. Hur snabbt försämras gula fläcken? Publik: Ni har pratat mycket om åldersförändringar i gula fläcken. Om man nu har en förändring där, hur snabb blir försämringen? Kan man klara sig tills man tuppar av eller ska man vara väldigt pessimistisk kring diagnosen? Ola Sandgren: Jag tror inte att du ska grubbla så mycket över hur det kommer att bli, för det finns ingen som kan ge svar på den frågan. Man kan ha lindriga förändringar på ögonbotten och i gula fläcken där synskärpan kan förbli oförändrad under många, många år. Sedan finns det andra som får liknande förändringar men råkar ut för en försämring under loppet av bara något år. Hur det kommer att gå är egentligen inte möjligt att säga, men märker man snabba försämringar ska man kontakta ögonkliniken för idag finns det möjligheter att påverka förloppet. Christina Lindén: En sak att tänka lite på är att om man får ett krokseende så att raka linjer blir krokiga kan det finnas anledning att söka hjälp ganska snabbt för då kan det vara den våta formen som eventuellt kan vara behandlingsbar. 87

Läsglas och ordblindhet Publik: Jag opererades för gråstarr för drygt fem månader sedan. Då sades det, precis som här, att man ska vänta ungefär en månad för att sedan gå till optikern och byta glas. Men när den där månaden gått hade synen rättat till sig så att jag tyckte mig se perfekt med mina gamla glasögon. Ska jag nu vänta på att det blir sämre innan jag går till optikern? Sverker Olofsson: Jag skulle vilja säga att där har du tjänat drygt 8 000 spänn... Anders Behndig: Synen stabiliseras snabbt efter en gråstarrsoperation. Efter 1 3 veckor brukar faktiskt inte brytningen i ögat ändras så mycket. Om det är stabilt efter så här lång tid, och du ser bra med dina glasögon, har du egentligen inte så starka skäl att gå till optikern. Jag tror inte att det blir så stora förändringar. Publik: Jag tillhör skaran som är ordblind. Vilken muskel är det som snor bokstäverna för mig? Fatima Pedrosa-Domellöf: Det där sitter inte så mycket i ögonen utan är en fråga om tolkning. Om ögat kan jämföras med en kamera med filmen på näthinnan, då sker visningen och tolkningen av filmen i hjärnan. Är man ordblind är det emellertid en fördel att se så bra som möjligt; det är vad man kan göra för ögonens del. Sverker Olofsson: Finns det över huvud taget någon koppling mellan ögonen och ordblindhet? Fatima Pedrosa-Domellöf: Man anser inte det. Tyvärr kan man nog inte träna ögonen mot ordblindhet. Det finns vissa som förordar sådana behandlingar, men det anses inte vara vetenskapligt belagt. Många barn skulle annars vara hjälpta av det. Jag vill tillägga att det inte finns någon koppling mellan ordblindhet och att vara mindre begåvad och det har man insett. Vi har numera en väldigt positiv attityd och kan hjälpa folk ända upp i vuxen ålder att hitta strategier att ta sig runt sin ordblindhet, t.ex. att lyssna på föredrag som idag, att få böckerna upplästa istället för att sitta och kämpa själv med bokstäver som inte vill sig. 88

Långt från gener till behandling Sverker Olofsson: Det finns i publiken en dam som berättade för mig under kaffepausen att hon hade en koppling rakt ned med den där Margret Andersdotter i Vilhelmina. Finns du kvar här? Kan du berätta lite om dina erfarenheter? Publik: Jag har haft den här ögonsjukdomen som barn och det kom inte fram förrän i början på 1970-talet när man började forska om det. Stefan Nordström, som tog kontakt med mig, hela min barnaskara, mina föräldrar och kusiner etc., sade att vi var den största och mest intressanta släkten i Västerbotten. Jag har två frågor. Man har ju forskat länge men har man kommit fram till några resultat? Den andra frågan är: är ärftlig makuladegeneration samma som åldersmakula? Sverker Olofsson: Du ska få svar på frågorna men kan du bara lite kort säga hur din syn har påverkats. Vad har hänt med dig? Sverker Olofsson, närmast i panelen: Fatima Pedrosa-Domellöf. 89

Publik: Jag har t.ex. blivit omplacerad i mitt jobb. Jag har gått på AMS i Skellefteå och telefonistutbildning i Furulund. Jag hade det väldigt jobbigt tills för några år sedan då mina kamrater upptäckte att jag inte var så dum som jag verkade. De undrade hur en synskadad kan se i katalogen. Ola Sandgren: Vad gäller hur forskningen går vidare kan man säga att vad vi har gjort i Umeå är att försöka använda den kunskap och den information som vi fått fram för att i första hand hitta anlaget till sjukdomen. Sedan står man vid ett vägval för hur man ska gå vidare. Då kan man skapa modeller för att studera sjukdomen närmare. Man kan kanske behandla med ett protein, man kan uttrycka det i en bakterie för att titta på proteinets egenskaper och man kan också göra djurmodeller. När det gäller den här ärftliga makuladegenerationen gjordes genlokalisationen här i Umeå av Kristina Forsman-Semb på de blodprover som bl.a. du lämnade in. Proverna skickades därefter till Uppsala där en doktorand som fortsatte jobba och höll på i ganska många år. Slutligen skickades proverna till Boston i USA. Det sista som gjordes för att hitta genen skedde faktiskt där, eftersom det inte fanns tillräckligt med resurser i Sverige för sådana undersökningar. Vi har också skickat prover till Tyskland och USA när det gäller andra familjer som vi forskar kring. I nästa steg övertas forskningen av dem som sysslar med proteinkemi och sitter inne med helt andra kunskaper. Det är stora labb som har hela avdelningar för bl.a. just den här sjukdomen. De ligger i USA och även på ett par ställen i Japan. Sverker Olofsson: Under frågan ligger ju en fundering om vad som händer i framtiden: Kommer man att råda bot på det här? Kanske inte för den som är drabbad idag, men det kommer ju nya generationer. Kan ni säga något där? Irina Golovleva: Som jag försökte berätta i min presentation är det inte så enkelt. Sjukdomen orsakas av en gen, men man vet att t.ex. i Västerbotten har vi bara sett en enda mutation medan det i hela genen förekommer fler än 140. För att kunna bota sjukdomen behövs mycket lång tid. Ett praktiskt resultat av forskningen, som finns redan idag, är emellertid möjligheten för klinisk genetisk testning för att se om någon har den mutation som finns i Västerbotten. 90

Ola Sandgren: Vi som håller på med ärftliga ögonsjukdomar är inte så många, fyra personer, och vi har mycket annat att göra också, men vi har en ambition att följa upp alla som har sjukdomen i Västerbotten. Vi försöker bl.a. få ett grepp på prognosen så att vi kan ge bättre information till den som är drabbad. Det kan vi göra genom klinisk forskning. Vad gäller skillnaden mellan ärftlig och åldersbetingad makuladegeneration är det så att ordet makuladegeneration egentligen bara beskriver en sak, att det finns förändringar i gula fläcken oavsett orsak. Den här sjukdomen i Vilhelmina har lite olika namn. Den kallas ofta ärftlig makuladegeneration men ibland också juvenil makuladegeneration eftersom den kan debutera i unga år till skillnad från den åldersbetingade varianten. Sverker Olofsson: Vad är blinda fläcken? Fatima Pedrosa-Domellöf: Blinda fläcken är det som även kallas synnervspapillen. Baktill i ögat går nervfibrerna från näthinnan ihop till ett knippe som bildar själva synnerven. Papillen är det ställe där synnerven går ut ur ögat. Där finns inga fotoreceptorer som kan ta emot ljuset utan bara själva nerven. Sverker Olofsson: Är det någonting som jag märker? Fatima Pedrosa-Domellöf: Nej, inte så länge du tittar med båda ögonen. Men det finns i många böcker roliga exempel på hur man kan titta på ett märke som försvinner efter ett tag eftersom det hamnar på blinda fläcken. Genterapi och ögongymnastik Publik: Jag har två frågor. Vid glaukom förstörs ju synnerven så att den inte kan repareras. Jag läste för något år sedan att man med genterapi skulle kunna återskapa synnerven. Är det riktigt? Sedan har jag en fråga kring den outtröttliga ögonmuskeln. Jag reste runt i Kina ganska mycket för en del år sedan och lade märke till att få kineser, speciellt bland de unga, hade glasögon. I Japan är det tvärtom. Jag frågade om de inte blir närsynta i Kina. Nej, sa de, vi har ögongymnastik i skolan en halvtimme varje dag. Frågan är, kan ögongymnastik reparera den här närsyntheten som 40 procent av de värnpliktiga har idag? Fatima Pedrosa-Domellöf: Jag känner inte till att det skulle vara möjligt att träna bort närsynthet, men man kanske fördröjer tiden innan den upptäcks 91

genom att ägna sig lite mindre åt synkrävande uppgifter. Det finns emellertid siffror på att andelen närsynta ökar också i Kina. Sverker Olofsson: Sedan var det frågan om genterapi. Christina Lindén: Jag tror inte att det finns något sådant, i alla fall inget som har hunnit någonstans på väg. Man har försökt reparera synnerven på djur och har väl nått en del resultat i djurförsök, men det ligger ännu oerhört långt borta från kliniken. Ola Sandgren: Det är ju svårt att göra genetisk forskning på en sjukdom som åldersrelaterad makuladegeneration, eftersom den i allmänhet debuterar i 60-70-årsåldern. Då får man egentligen bara en generation som kan studeras och kan aldrig få fram t.ex. tre generationer. Anders Behndig, Christina Lindén och Irina Golovleva. 92

Ljusblixtar och olycksfall Publik: Jag ser mycket blixtar och liksom ett järngaller över ögonen. Ibland händer det varje dag, ibland kan det vara långt mellan gångerna. Jag lider också lite av gråstarr på båda ögonen. Jag skulle vilja veta om det här är farligt. Christina Lindén: Saker som man har haft länge är sällan farliga om de inte har blivit värre. Ljusblixtar kan vara ett retningsfenomen i näthinnan. Ibland blir man lite misstänksam om de efterföljs av en skugga eller som en gardin som har rullats ner, men det låter inte som att det är det du har. Det här verkar inte farligt och speciellt inte om du har haft det en längre tid och det håller sig likadant. Sverker Olofsson: En sak som vi inte har berört så mycket är rena olyckor. Om jag skadar mig otäckt, säg att något sticker in i ögat, vilka förutsättningar finns för att reparera en sådan skada? Anders Behndig: Med den kirurgi vi har idag är resultaten vid ögonskador väldigt mycket bättre än tidigare. Det handlar både om kirurgi i ögats främre segment, dvs. hornhinnan och linsen, och även i bakre segmentet om glaskroppen och näthinnan skadas. Sverker Olofsson: En allvarlig skada på ögat innebär inte nödvändigtvis att det slocknar för alltid? Anders Behndig: Nej. Förr var det väldigt vanligt att man vid svårare ögonskador var tvungna att operera bort hela ögat men det blir alltmer sällsynt. Sverker Olofsson: En kort fråga till. Svarta lappen mot skelning, förekommer den ännu? Anders Behndig: Jajamän. Sverker Olofsson: Sedan tänkte jag avsluta med en lite filosofisk fråga: Om vi tillsammans tittar på vårt podium så kan man tänka sig att här har vi en dam med mörkt hår, vi har en annan dam med blå kavaj etc. Jag undrar, ser vi samma sak? Är mitt blåa samma blått för dig? Fatima Pedrosa-Domellöf: Ungefär. Sedan kan det vara skönt om det inte är riktigt lika alla gånger, eller hur. Vi har ju alla våra sanningar. 93

Sverker Olofsson: Visst är det en lite svår fråga? Jag vet själv inte om vi ser samma sak. Fatima Pedrosa-Domellöf: Nej, det kan vi verkligen inte veta. Man kan ju faktiskt ha ett annorlunda färgseende utan att lida av det man har bara en annan verklighet. Christina Lindén: Även om vi ser samma saker så uppfattar vi dem inte likadant. Sverker Olofsson: Kan ni ge något exempel? Fatima Pedrosa-Domellöf: När man t.ex. ser olika vittnesbeskrivningar fastän alla var på samma ställe och samma tid och samma plats. Sverker Olofsson: Det är alltid lika spännande att få möta universitetets djupa och gedigna kunskaper och få svar på frågor. Det finns mycket mer att prata om naturligtvis och jag ska säga en sak som jag tror jag kan lova. Om ni har frågor som ni kanske inte riktigt vill ställa så här, ingen kommer ju att rusa härifrån utan ni har säkert chansen att ställa fler frågor till våra vänner här framme. Alla medverkande i Umeå: Sverker Olofsson, Christina Lindén, Irina Golovleva, Eva Mönestam, Fatima Pedrosa-Domellöf, Anders Behndig och Ola Sandgren. 94