TILL Länsstyrelsen Skåne, Att: David Lalloo DATUM 2014-02-21 KOPIA Carla Schön, AB Electrolux FRÅN Maud Söderberg UPPDRAGSNUMMER 12512240020 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT KONTROLLSCHAKT INKLUSIVE SCHAKTVATTENHANTERING OCH ARBETSMILJÖSKYDD, SKÖNNA MOSSE, ÖRKELLJUNGA KOMMUN Bakgrund På uppdrag av AB Electrolux (Electrolux) har Golder Associates AB (Golder) genomfört miljötekniska markundersökningar vid Skönna mosse, ett par hundra meter norr om den s.k. Multofabriken, Örkelljunga kommun, under sommaren 2013 1, se Figur 1. Bakgrunden till uppdraget är uppgifter lämnade av f.d. anställda inom Multofabriken att tunnor med kemikalieavfall från verksamheten inom Multofabriken ska ha deponerats i en f.d. torvtäkt, lokaliserad i Skönna mosse, del av fastigheten Harbäckshult 9:15, några hundratals meter norr om fabriksområdet Anläggningen har genom alla år varit en fin-mekanisk verkstad med avdelningar för metallbearbetning, avfettning, ytbehandling och betning m.m. Kemikaliavfallet består troligen av cyanid och trikloretylen med tanke på verksamheterna som bedrivits på platsen. Figur 1: Översiktskarta med läget för Skönna mosse inritat Då resultaten från den miljötekniska undersökningen indikerar att de lämnade uppgifterna om deponerade tunnor kan vara riktig har Electrolux givit Golder i uppgift att ta fram ett förslag för att genomföra en försiktig schaktning i en av torvtäkterna. Syftet med schaktningen är att kontrollera om det stämmer att tunnor återfinns i området och, om så är fallet, i vilket skick föreligger de. Vidare föreslås ytterligare en geofysisk 1 Översiktlig miljöteknisk undersökning del av Harbäckshult 9:15, Skönna mosse, Örkelljunga kommun, Golder Associates AB, 2013-10-22 Till: Länsstyrelsen Skåne, Att: David Lalloo 1/6
undersökning genomföras i samband med schaktningen för att bedöma i vilken utbredning de eventuella tunnorna föreligger. Den föreslagna geofysiska metoden är Magnetometri vilken inte tidigare nyttats inom undersökningsområdet. Metoden används inom malmprospektering såväl som inom arkeologiska undersökningar och kan på ett tydligt sätt identifiera magnetiska föremål under markytan, se i avsnittet längre ner. Genomförandebeskrivning Vid ett platsbesök tillsammans med berörd fastighetsägare och en schaktentreprenör den 31 januari 2014 togs ett förslag fram på tillvägagångssätt för etablering på platsen samt den planerade schaktning inom täktyta 3, Skönna mosse. I nedanstående avsnitt återfinns tillvägagångssättet samt även förslag om en geofysisk mätmetod, för lokalisation inom mossen se Figur 2 längre ner. Planen är att köra ut en grävmaskin och annan utrustning över gärdet/ängen söder om mossen, fastighet Ljungaskog 14:2. Enligt fastighetsägaren är denna äng sank och därför kommer vid behov stockmattor att läggas ut för överfarten. För att kunna passera krondiket läggs en flyttbar/tillfällig träbro ut. Materialet fraktas härefter utmed den kraftledningsgata som finns strax väster om torvtäkterna. Fastighetsägaren förordar materialtransporter denna väg då intrånget i hans marker blir minimalt jämfört med att välja den gamla traktorvägen. Orsaken till att ej nyttja traktorvägen är att det dels finns en granskogsplantering som är cirka 25 år och dels är utdikat vilket gör att ett större antal diken behöver passeras via denna väg (dikena anlades i samband med trädplanteringen). Entreprenörens bedömning är att marken utefter kraftledningsgatan är tillräckligt viktbärande för en mindre larvgående grävmaskin samt en fyrhjuling för materialtransporter. Trädröjning: I höjd med den första torvtäkten (täktyta 1) från söder viker man av nittio grader mot öster där träd fälls utefter torvtäktens södra sida fram till mindre dike, avrinningsdike, som går i nord-sydlig riktning, och ut på den f.d. traktorvägen. Även denna yta bedöms av entreprenören vara tillräckligt viktbärande. Avrinningsdiket bedöms kunna passeras utan förstärkningsinsatser. Från läget för den röjda vägen nås torvtäkten där kontrollerna ska genomföras (täktyta 3) på andra sidan traktorvägen, d.v.s. österut samt mot sydost. Dessa ytor är bevuxna med en del mindre träd, och några enstaka lite större träd. Kontrollschakterna genomförs primärt genom försiktig schaktning dels från traktorvägen och dels från den norra sidan av täktytan. Grävaren behöver stå på stockmattor i kanten till täktytan och schakta försiktigt med i första hand en smalskopa. Entreprenören föreslår en mindre maskin (6 ton), men som ändå når en bra bit ut i täktytan. Vid behov av större, eller annan, maskin har entreprenören fler maskiner att tillgå cirka en mil bort. Schaktvattenhantering: För inspektion i schakten krävs evakuering av mossvatten från schakten. För ändamålet tas ett elverk och dränkbara pumpar ut till provplatsen. På grund av vattennivån i mossen kommer mossvatten/schaktvatten att behöva länspumpas för att uppnå syftet med undersökningen. Pumpningen genomförs med en elektrisk dränkbar pump och länsvattnet släpps ut under alternativt i vattenytan i samma täktyta men på motstående sida av traktorvägen. Föroreningssituationen inom den västra delen av täktyta 3 är likartad med den inom den östra delen. Därför bedöms pumpningen inte orsaka någon större förändring eller spridning av förorening. Till: Länsstyrelsen Skåne, Att: David Lalloo 2/6
Återfyllning: Till skydd av miljön, främst djur i området, återfylls schaktområdet med de uppschaktade naturliga massorna. Geofysik: Som komplement till schaktningen och i syfte att avgränsa utbredningen av tunnor föreslås Magnetometri, vilken är en geofysisk magnetisk metod, lämplig i föreliggande vattenrika miljö. När schaktningen avslutats och avetablering skett genomförs den geofysiska undersökningen. Undersökningen utgår från de fynd som görs i kontrollschakten i täktyta 3 och inbegriper samtliga identifierade täktytor inom området. Syftet med den geofysiska undersökningen är att få en helhetsbild över förekomst av de tunnor som sannolikt finns inom täktytorna utan att schakta ytterligare. Att schakta innebär risker både för miljön och för arbetsmiljön för de som utför arbetet. Vidare syftar en förnyad geofysiksundersökning att verifiera tidigare fynd. Den föreslagna metoden är rekommenderad av specialister inom geofysik. Den är beprövad och kan användas för att avgränsa utbredningen av metalliska föremål/tunnor. Den tidigare använda metoden Slingram är en elektromagnetisk metod som bygger på att man genererar ett eget elektromagnetiskt fält och mäter responsen från elektriskt ledande objekt. Metoden används i första hand för att mäta elektrisk ledningsförmåga. Slingram-systemet vi använde indikerade även magnetiska objekt, dessa objekt måste dock ligga inom mätvolymen för instrumentet, d.v.s. direkt under instrumentet och i en förutbestämd antagen nivå. Den Magnetiska metoden (magnetometri) är istället passiv, vilket innebär att det inte finns någon egen källa. Det man mäter är variationer i jordens magnetfält, där magnetiska objekt skapar avvikelser i fältet vilka kan detekteras om man är i närheten av objektet (hur nära beror på objektets storlek och hur magnetiskt det är). De båda metoderna överlappar/kompletterar varandra. Med magnetometri mäts därmed rumsliga variationer i det jordmagnetiska fältet och genom att förstärka ytnära variationer/avvikelser kan föremål identifieras. Metoden är väl utvecklad både vad gäller utrustning och teknik och den geofysiska undersökningen kommer att utföras av en mycket erfaren underkonsult, GeoVista. Amplituden och våglängden på de magnetiska anomalierna indikerar om störningen orsakas av ytligt eller djupt förekommande objekt, och om dessa är starkt eller svagt magnetiska. Med hjälp av olika typer av filtrering och modellering av mätdata kan man bättre uppskatta utbredning av och djupet till de magnetiska kropparna. Ytterligare beskrivning samt referensuppdrag återfinns i Bilaga A. Laboratorieanalyser: Om fältobservationer föranleder t.ex. misstanke om fri fas eller annan tveksamhet rörande föroreningsförekomst föreslås att prover för laboratorieanalyser tas ut. Till: Länsstyrelsen Skåne, Att: David Lalloo 3/6
Utvärdering Baserat på resultaten från föreliggande undersökningsmoment samt den tidigare utförda undersökningen görs en samlad bedömning av situationen inom området. Magnetometrimätningen, vilken resulterar i en karta med indikationer av delområden (volymer) med avvikande magnetfält, jämförs med resultaten från den utförda schaktningen. Det kan dock inte garanteras att en magnetisk avvikelse orsakas av en tunna, det kan även vara skrot. Karaktären på undersökningsområdet tillsammans med historiken gör ändå att indikationerna/anomalierna bör vara tunnor från den f.d. verksamheten vid Multofabriken. Den geofysiska undersökningen kommer dock inte att kunna ange djupet till tunnorna med en siffra. Däremot kan man indirekt (relativt) säga om ett magnetiska föremål ligger nära ytan eller på djupet. Däremot kommer baserat på schaktningen och hur tunnorna (om de förekommer några) föreligger, samt tidigare undersökningsresultaten kunna bedöma djupet. Det bör även påpekas att det generellt gällande miljötekniska undersökningar alltid finns en osäkerhetskomponent eftersom det inte är tekniskt möjligt att undersöka alla delar inom ett område. Det föreslagna angreppssättet bedöms dock vara så optimalt det går. Planerat schaktområde Ungefärlig sträckning för traktorvägen Figur 2: I figuren återfinns lägen för undersökta täktytor (rödmarkerade områden) inom Skönna mosse med läget för den tilltänkta schakten inringad i blått, samt ungefärligt läge för traktorvägen Till: Länsstyrelsen Skåne, Att: David Lalloo 4/6
Arbetsmiljö Inför arbetet med kontrollschakterna tar Golder fram en arbetsmiljöplan tillsammans med Golders expert i arbetsmiljöfrågor, Birgitta von Oldenskiöld. All fältpersonal, inklusive entreprenör och underkonsult, ska ta del av och godkänna denna plan innan arbetet kan påbörjas. Ur ett hälsoperspektiv utgör inhalation samt intag de största riskerna med föroreningarna, både av cyanid och av klorerade lösningsmedel. Enligt våra analysresultat innebär föroreningssituationen avseende cyanid liten risk för biotillgänglighet, d.v.s. andelen fri cyanid är liten. Vidare ska enligt den framtagna historiken cyaniden vara bunden till järncyanidkomplex vilket är en svårlöslig form av cyanid, särskilt i sura miljöer. Föroreningsförekomsten i form av cyanidkomplex indikerar även att spridningsförutsättningarna från området torde vara begränsade. I vilken form de klorerade lösningsmedlen förekommer finns inga uppgifter att tillgå. Schaktningen i täktytan kan dock innebära viss risk att utsättas för cyanväte, cyanid eller klorerade alifater, både inhalation och att få förorenat vatten på sig. Även om planerade schaktvattenpumpningen innebär en minimal avgång till omgivningsluften finns en viss risk att fältpersonalen utsätts för förhöjda cyanidhalter i luften. Minimum för arbetarskydd är heltäckande kläder och kemhandskar till skydd från att förorening tar upp genom huden. Förslagsvis nyttjas handskar av typen fluorgummi (FHK), t.ex. Viton eller Nitrilgummi (NBR). Till skydd mot inhalation skall halvmask med filter som stoppar cyanväte, cyanid och klorerade lösningsmedel (beteckning AB + P3) nyttjas i samband med schaktningen. Även helmask skall finnas till hands i fält och användas om arbetet innebär en ökad risk. En ökad risk kan vara om framschaktade tunnor redan är trasiga eller om olyckan är framme vid fälttillfället och t.ex. någon tunna går sönder. Den anlitade underkonsultens personal från GeoVista ska bära skyddsutrustning enligt ovan. Den anlitade schaktentreprenören bör ha en hytt utrustad med filter med möjlighet att övertrycksätta hytten. Dock skall grävmaskinisten även ha tillgång till minst en halvmask utrustad med rätt filter som flyktmask. Denna halvmask skall finnas tillgänglig i maskinen. Redovisning: Ovanstående arbeten redovisas i en rapport där samtliga moment vägs samman. I rapporten ingår rekommenderad fortsatt hantering. Tidplan Kontrollschakten planerar att genomföras under andra halvan av februari och direkt följas av den geofysiska undersökningen. Arbetet bedöms vara genomfört innan februari månads utgång 2014. Rapportering av arbetet bedöms ta cirka en månad. Tillträde Påverkade fastighetsägare är informerade om arbetet och en preliminär tidplan. När den definitiva tidplanen är bestämd informerar Golder fastighetsägarna om denna. I syfte att skydda allmänheten sätts avspärrningsband och skyltar med text om tillträde förbjuden upp vid överfarten av krondiket i samband med att överfarten anläggs. Till: Länsstyrelsen Skåne, Att: David Lalloo 5/6
Kostnader För ovanstående arbeten inklusive entreprenörskostnader och underkonsult för geofysikundersökningen har nedanstående kostnadsbedömning tagits fram. Moment Kostnader (SEK) Fältarbete (baserat på 4 dagar) inkl. förberedelser, reskostnader inkl. restid 63 000 Rapportering inkl. kartmaterial, uppdragsledning och kvalitetsgranskning 85 000 Kontrollschaktning, etablering inkl. röjning, elverk, pump mm (Smedjeryd AB) 50 000 Geofysikundersökning (GeoVista) 70 000 Summa kostnader (SEK) 268 000 á pris laboratorieanalyser (SEK) Cyanid i vatten, total + tillgänglig, 800 Klorerade lösningsmedel i vatten (OV 6b) 950 Golder Associates AB, datum som ovan Maud Söderberg Uppdragsledare Kristoffer Lindö Kvalitetsansvarig I:\Projekt\2012\1270020 Örkelljunga Multofabriken\8. Rapporter\Schaktplan Skönna mosse_feb 2014\Kontrollschaktplan feb2014\14-02-undersökning genom kontrollschaktplan Skönna mosse_12512240020.docx Till: Länsstyrelsen Skåne, Att: David Lalloo 6/6
2014-02-10 Uppdragsnummer 12512240020 1/1 BILAGA A MAGNETOMETRI - BESKRIVNING OCH REFERENSER
Magnetometri Allmänt Mätning av jordens magnetfält är en mycket gammal och inom geofysiken väletablerad metod för att lokalisera magnetiska material. Det vanligaste användningsområdet för metoden i geologiska sammanhang är kartering av bergarter (olika bergarter har varierande magnetiska egenskaper) samt prospektering efter järnmalm. Andra vanliga tillämpningar är lokalisering av magnetiska objekt nergrävda i marken, t.ex. tunnor/cisterner i miljösammanhang och arkeologiska tillämpningar för att hitta järnföremål vid utgrävningar. Fördelen med magnet-metoden jämfört med andra geofysiska metoder är främst att den är extremt känslig för små avvikelser i kombination med att man inte behöver passera rakt ovanför det eftersökta objektet för att det ska synas i data. I läroboken geofysik för geotekniker av Carl-Axel Triumf (1992) anges magnetometri som lämplig just för lokalisering av järn/stål-föremål, t.ex. tunnor. Referensprojekt GeoVista AB 2005-2009. Flera återkommenade mätningar på land och till sjöss (havs) i Oskarshamn och Forsmark i samband med Svensk Kärnbränsle hanterings platsundersökningar för lokalisering av slutförvar för använt kärnbränsle. Kund: SKB AB. 2009. Undersökning av deponi med magnetisk gradiometri vid Luossavaara, Kiruna. Målet med undersökningen var att detektera eventuella behållare av järn/stål i deponerade fyllnadsmassor. Kund: SAKAB. 2011. Geofysisk undersökning med markradar och magnetometri vid Eka Chemicals Bohus, Göteborg. Syftet med mätningarna var att se om det fanns större ansamlingar med järnföremål inom undersökningsområdet. Kund: Golder Associates. GeoVista AB Visitors address: Nygatan 10A Tel: +46920 603 60 P.O.Box 276 E-mail: info@geovista.se Facsimile: +46920 211 801 SE-971 08 LULEÅ SWEDEN