Kriminella karriärer Sten Levander Fakulteten för Hälsa & Samhälle/kriminologi Malmö Högskola Varför viktigt? Akademiskt relevant (teori & empiri) IntervenFonsmässigt relevant (behandling) Social- och kriminalpolifskt relevant Sortera åtgärder mellan olika aktörer Kriminella karriärer i kriminologin o Brott varierar med ålder, peak från slutet av tonårsperioden till 25 Adolphe Quetelet,1831: Research on the Propensity for Crime at Different Ages. o En liten grupp kroniker svarar för en stor del av brottsligheten (alla pojkar födda 1958 i Philadelphia) Wolfgang, Figlio & Sellin: Delinquency in a Birth Cohort (1972) Philadelphia-studien Vad de/inierade en kroniker? Inga brott: c:a 70% av gruppen, 0% av brotten One-time offender (16% - 16%) Non-chron. recidivist (2-4 reg.poster): 9% - 32% Chronic offender (>4 reg.): 5% och 50+% Svenska studier, exempel Unga lagöverträdare (YLA) 1956 års klientelundersökning. 222 Stockholmspojkar 1950- talet (födda under 1940- talet). Projekt Metropolit (födda 1953) IDA (Örebroundersökningen) (födda 1963) PasFll, Stockholm s CAP (födda 1980-92) MINDS (Malmö, födda 1995) 1
Debutålder Aspekter av karriärer Debutålder: Vad vet vi? Peak- ålder ParFcipaFon/prevalens Bro\styper & grovhet. Specialisering/versaFlity Persistens/varakFghet/ Utgångar/desistance Ø Varierar beroende på hur man mäter: Fdigare med självrapportdata och senare med registerdata Ø Könsskillnader: något senare bland flickor (om man mäter med registerdata Ø 14-16 år brukar anges som medel Ø Samband mellan debutålder och karriärens längd: Fdig debut predicerar lång karriär och hög bro\sfrekvens Debutålder (social- och polisregister) Prevalens Exempel: i svenska longitudinella data var 6% av kvinnorna och 31% av männen kända av polisen upp Fll 30 års ålder. Självrapporterad brottslighet efter år och kön (15- åringar) Koncentra)on En liten grupp svarar för en stor del av bro\sligheten (jmfr Wolfgangs studie) Specialisering? Bro\sligheten är versafl snarare än specialiserad - med något undantag Olika typer av bro\ vid olika åldrar = progression. Mer specialiserade eier 20. Kvinnor starkare tendens Fll specialisering: målinriktade, planerande 2
Könsskillnader: vi vet en del A\ kvinnor är underrepresenterade A\ kvinnor har en lite annan bro\sprofil Karriärmönster Trajectories A\ kvinnor är mindre akfva A\ kvinnor har kortare karriärer Mof/itts typologi ( dual taxonomi ) Life- Course- Persistent Offending Adolescence- Limited Offending Adolescence Limited Life- Course Persistent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Karriärmönster 12 13 14 15 16 18 20 25 30 40 Ungdomsbrott Kroniker Sendebutanter Projekt Metropolitan (15117 individer, födda 1953) Kvinnor och män, 14 30 år (Sverige) 1. Adolescence limited low (5%) 2. Adolescence limited high (15%) 3. Adult onset (11%) 4. Life Course Persistent (2,5%) 5. No crime (67%) Källa: Andersson, F, Levander, S, Svensson, R & M Torstensson Levander, 2011 3
Vad karaktäriserar Kroniker? Tidig debut, lång stabil karriär. AnFsocialt beteende i en rad olika kontexter Ursprung i Fdiga neuropsykiatriska problem, vilka försvårar föräldrarnas fostrarroll och därmed störd socialisafonsprocess Svag självkontroll Svaga sociala band Svag självkontroll Impulskontroll Affektkontroll Starka sfmuli (Kick- behov) Belönings- styrd KoncentraFonsproblem Svårstyrd via negafv feed- back (straff) Svårstyrd via ledarskap (narcissism malign narcissism) ExekuFva problem Analysera bakåt Utvärdera här- och- nu Planera framåt, kort- och långsikfgt Self- monitoring Förnuiet styr handlingar Svaga sociala band Anknytning Känslomässiga investeringar i andra Åtaganden Investeringar i den egna personen (t.ex. utbildning) Åtaganden gentemot mot andra Moralisk kompetens Lojalitet mot konvenfonella värden Theory of Mind Medkänsla Skam Skuld Samvetsångest ålder Kriminalitet i ett utvecklingsperspektiv Avvikande/antisociala beteenden vid olika tidpunkter i livet T1 T2 T3 T4 T5 T6 0 5 10 15 20 25 Aggressiv, Konc.- problem Problem Uppför., ordning, Lindriga brott Stölder Missbruk Ingen skolgång slutar 40+ Våldsbrott, missbruk, Skador. olyckor, sjukdom, tidig död, osv osv Vad karaktäriserar karriärmönstren? Neuropsykiatri? I den mån vi vet är andelarna minst dubbelt så höga i kroniker och vuxendebutant- gruppen FramFdsorientering? Hälien så stark i kroniker och vuxendebutantgruppen LivssFl? Kroniker och vuxendebutanter väsentligt större riskbeteende ( utespring, dåliga flickor, missbruk, skolk, etc.) Vuxendebutanterna en starkare psykiatrisk belastning och tungt narkofkamissbruk Begåvning? Spelar ingen större roll. 4
Och de övriga?? På många sä\ tämligen lika normalgruppen : Presterade hyggligt i skolan Skaffade sig en utbildning Vissa problem i Fdig tonår (13-16) Vissa problem med narkofka och andra droger i Fdig tonår (13-16) Slutsatser Mönster som är hyggligt identiska i många studier Karaktäristika som är hyggligt identiska i den mån det /inns studier Små könsskillnader med undantag av prevalens Olika preventions/interventionsstrategier för olika grupper eller individer Olika preventionsstrategier för olika miljöer Kronikergruppen : resurssamordning, kontroll, behandling Polis Socialtjänst Nätverk Kriminalvård Psykiatri, Social missbruksvård Frivård 5