DJURHANDDOCKOR Ref. 65002
REF. 65002 DJURHANDDOCKOR SV INNEHÅLL Paket bestående av 8 handdockor + ljud-cd med MP3 (utan bilder) med två stycken kompletta sagor (musik och berättarröst) för kasperteater. Tillsammans med CD-skivan medföljer ett häfte med dialogen till de två sagorna. Tack vare CD-skivan kan läraren spela kasperteatern utan att behöva berätta sagan själv. Det enda hon/han behöver göra är att starta CD-skivan och röra handdockorna efter berättarrösten på CD:n och texten i häftet. Kan det bli enklare och mer praktiskt? BRUKSANVISNING OCH DEKOR I häftet ges alla scenanvisningar sett från baksidan av teatern, bakom dockorna, ut mot publiken. I den här guiden ges ett par rekommendationer om dekorer som kan användas som grund av läraren vid tillverkningen av dessa. Även om dekorerna inte är nödvändiga för att kunna spela pjäserna, så rekommenderar vi att de används. Vi rekommenderar även att du sätter fast tre block med modellera under teaterns fönster, på den bakre delens undre del, längs med basen på teaterns fönster för att kunna sätta fast delar av dekoren och/eller dockorna fastsatta på pinnar. Detaljerade anvisningar finns inom parentes eller i scenanvisningarna till sagorna i häftet. Följ dessa instruktioner för maximal rörelseförmåga med handdockan: Stoppa in tummen i en av armarna, långfingret och pekfingret i huvudet och ringfingret och lillfingret i den andra armen. Med hjälp av handdockornas rörelser kan en rad olika känslor uttryckas. Till exempel: - Med armarna:applådera, heja, smeka, uttrycka glädje och upphetsning med snabba rörelser, man kan gråta genom att täcka för ansiktet med armarna, osv. - Med huvudet: prata, nicka, skaka på huvudet, osv. - Med kroppen:neka/vägra genom att ruska på hela kroppen Vi rekommenderar att du läser igenom de båda sagorna i häftet samt lyssnar på sagorna innan du spelar pjäsen för första gången. Det kan även vara bra att öva med handdockorna innan dockteatern ska spelas. Pjäsen kan även spelas utan CD-skivan. Läs då direkt ur häftet. CD-skivan innehåller även musik separat som man kan använda då man spelar pjäserna och själv läser texterna ur häftet. Dekor "Tuppens kuckeliku" Dekor 1, Bondgården, används som fast dekor under hela pjäsen. Dekor "Trollkarlen Mico" Dekor 2, Djungeln, används som fast dekor under hela pjäsen.
Förslag på dekor 1. Bondgården 2. Djungeln
Trollkarlen Mico Vänster hand: - Tigern Stortass - Lejonet Kalufsen - Björnen Kalufsen Höger hand: - Lejonet Kalufsen - Apan Mico INTRODUKTION (Man hör ett lejon ryta och man hör en tiger ryta. Lejonet kommer in från höger) (Man hör en tiger ryta igen och tigern hoppar in från vänster) (Lejonet och tigern börjar dansa kompisdansen: de slår ihop händerna, snurrar ett varv, stöter ihop ryggarna, de går åt varsitt håll, vänder sig om, tittar på varandra och går sedan mot varandra och ger varandra en puss. Musiken tystnar.) TIGERN: God morgon, Kalufsen. LEJONET: God morgon, Stortassen. Hur är läget? TIGERN: Det är en jättefin dag idag. LEJONET: Det visste jag redan, Stortassen. Jag vill höra nyheter, nyheter! TIGERN: Det ryktas i djungeln att Mico har fått ledigt från cirkusen och att han kommer hit till djungeln på semester, som han gör varje år. LEJONET: Det är goda nyheter, Stortassen. Då kommer vi att ha skoj i sommar. Det bästa med sommaren är att reta den där Mico. Vintern är så tråkig utan honom. TIGERN: Alla djur i djungeln blir livrädda när de hör dig ryta och särskilt Mico. Han darrar ända ut i svansen när han hör dig ryta. Ha ha ha! LEJONET: (ryter) Ja. Alla är rädda för mig (morrar). (Båda leker genom att morra åt varandra. Morrande lämnar de scenen till vänster) (Röster från djur i bakgrunden: Hej Mico, välkommen hem! ) (Mico kommer in på scenen från höger) MICO: Hej alla flickor och pojkar! Jag bor på cirkusen. Gillar ni cirkusen? (interaktion) Jag gillar också cirkusen men jag är alldeles utmattad av alla shower och all träning. Jag saknar verkligen lianerna, palmerna och djungelns ljud. Jag är jättenöjd över att vara här på semester, jag har verkligen jobbat hårt på cirkusen i vinter. (Tigern dyker upp till vänster) TIGERN: Hej Mico! Jaså, du är tillbaka i djungeln nu. För ett litet tag sen pratade Kalufsen och jag om dig och om hur roligt vi har när du är här i djungeln. MICO: (till publiken) Jaså ni! Jag hoppas att Kalufsen inte retas alltför mycket med mig, jag känner till hans sätt att roa sig på. Men den här gången är jag förberedd. TIGERN: Vad har du nu kokat ihop? Har du apat dig som vanligt? Ha ha ha! MICO: Ja, skratta du bara. Jag är faktiskt trollkarl nu, den stora trollkarlen Mico. TIGERN: Vad säger du? Kan DU trolla? MICO: Just det! Och vet du vem jag haft som lärare? Den stora Trollkarlen från Oz... TIGERN: Ha ha ha, vilken lustigkurre! Jag går ner till dammen och dricker, jag har blivit alldeles torr i munnen av ditt trams. MICO: (till publiken) Nu ska ni få se hur han verkligen blir torr i munnen, av förvåning. (Apan gnider sin mage tre gånger, en bjällra hörs för varje gnidning, klappar händerna en gång, samtidigt hörs en cymbal. Ett glas vasen dyker upp på scenen) MICO: Här har du lite vatten, jag hoppas det är kallt och gott. TIGERN: (förvånad, tittar åt båda håll och frågar publiken) Vem satte hit vattenglaset? Var det du? (pekar mot ett barn) Har du gett apan vattenglaset? (Interaktion) 1
MICO: (Klappar på tigerns rygg) Det var jag som trollade, det var min trollkonst. TIGERN: Jo men visst! Om du verkligen kan trolla kan du väl trolla fram en stor och saftig giraffbiff? MICO: Lugn och fin nu Stortassen, vem tror du att jag är? Trollkonsten är inget man kan använda hur som helst. Det är allvarliga saker, följ med så ska jag berätta. (Tillsammans går de av scenen till höger) (Lejonet kommer in från vänster. Han har med sig ett snöre där det sitter fastsatt en banan. Snöret med bananen kan också hängas upp på scenen) LEJONET: Jag har en liten överraskning till Mico för att hälsa honom välkommen tillbaka. Jag hänger upp den här bananen här och när apan ska ta den... Dessutom har jag hängt upp en falsk lian. Vänta, jag tycker jag hör någon komma. Jag gömmer mig bakom de där buskarna. (Han gömmer sig bakom gardinen till vänster) (Mico kommer ut från höger) MICO: Konstigt att lejonet Kalufsen inte har hittat mig än... Vilken banan! (han tittar och pekar på bananen) Sådana här bananer fick jag inte på cirkus, har ni sett? (Han går fram mot bananen för att plocka ner den. Då hörs ett förskräckligt rytande. Mico hoppar till av rädsla och backar bakåt. Lejonet kommer fram och skrattar.) LEJONET: Ha, ha, ha, vad jag har saknat de här små skämten med dig. Ha ha ha! MICO: Jättelustigt hörru du. Men skrattar bäst som skrattar sist! LEJONET: Och vad tänker du göra? Fly iväg från träd till träd som vanligt? MICO: Ja, just det, det är precis vad jag tänker göra. Jag går härifrån för jag vet inte vad som skulle kunna hända om jag stannar här. (Han tar tag i lianen och ramlar ner. En smäll hörs och apan klagar av smärta) LEJONET: (skrattar) Ha ha ha, jag är ett geni! Ha ha, vad synd att Stortassen missade det här! Jag går och berättar för honom nu direkt. Ha ha ha! MICO: Stopp, stopp, varför har du så bråttom härifrån? LEJONET: Vill du ha mer? Har du inte fått nog? MICO: Den som inte har fått vad han förtjänar är du, (till publiken) men nu blir det andra bullar! (Till lejonet) Kalufsen, jag vet inte om du redan vet det, men jag är trollkarl nu. LEJONET: Jo, tigern Stortass sa något om det där, men vad ska du göra med mig? Förvandla mig till en björn? (han skrattar och går ut till vänster) MICO: (Till publiken) Det är ingen dum idé. Alla kommer att skratta när de ser en björn här i djungeln. Björnarna bor ju normalt i skogen. (Mico gnider sin mage tre gånger, en bjällra hörs för varje gnidning, klappar händerna en gång, samtidigt hörs en cymbal) (Lejonet kommer in från vänster förvandlad till en björn. Men han vet inte om det själv) LEJONET FÖRVANDLAT TILL EN BJÖRN: Mico! Vad var det du skulle förvandla mig till? Jag vill berätta det för Stortassen, men jag kommer inte ihåg vad det var. MICO: Ha ha ha! (apan lämnar scenen till höger) LEJONET FÖRVANDLAT TILL EN BJÖRN: (till publiken) Men vad är det med den här apan? Han måste ha fått en smäll i skallen när han ramlade ner från lianen. Titta, där kommer Stortassen. Han kommer att skratta gott när jag berättar vad som hänt. TIGERN: (Morrar och lyfter upp tassen för att attackera) Grrr, grrr! (Till publiken) Men, är det inte en björn? Ha ha ha, vad gör en björn här i djungeln? LEJONET FÖRVANDLAT TILL EN BJÖRN: Nu räcker det Stortass, sluta skratta nu! En björn? Vad yrar du om? Vilken björn? Har du blivit helgalen? TIGERN: (till publiken) Men hur kan björnen veta vad jag heter? (interaktion) Kalufsen? Nej, nej, jag kan inte tro det, du kan inte vara Kalufsen. Han har en stor och yvig man, en lång svans och en stor mustasch. 2
LEJONET FÖRVANDLAT TILL EN BJÖRN: Men titta, jag har ju en stor ma..., (han tar sig själv på huvudet och letar efter manen), men var är min man? (Han tittar bakåt) Och min svans? (Han letar ovanför munnen) Min mustasch?! (Gråter) Oh, vad har hänt med mig? TIGERN: Mig kan du inte lura, du är inte lejonet Kalufsen. Han ryter så att hela djungeln blir rädd. Ryt så får vi se! LEJONET FÖRVANDLAT TILL EN BJÖRN: (lipande och snyftande) Jag vet inte om jag kan... (han kryper ihop för att samla kraft men det hörs inget ljud. Han försöker igen men utan resultat. Den tredje gången får han fram en enorm rytning) TIGERN: Vad säger ni barn? Tror ni att det här är Kalufsen? (interaktion) Det verkar som om Mico har varit framme och spelat ett spratt... Har du retat apan nu igen? LEJONET FÖRVANDLAT TILL EN BJÖRN: (gråtande) Ja, kanske några små skämt... TIGERN: Jaha, där har vi svaret. Han har använt sin trollkonst på dig. LEJONET FÖRVANDLAT TILL EN BJÖRN: Men jag trodde att det där med trollandet bara var en lögn. TIGERN: Men nu ser du att det är sant. Du har fått vad du förtjänar. Nu måste du försöka prata med honom. Jag går och letar efter apan. (Tigern går ut till höger) LEJONET FÖRVANDLAT TILL EN BJÖRN: Jag har fått vad jag förtjänar, jag har alltid hållit på att reta och håna med honom. Från och med nu ska jag aldrig reta eller håna någon, även om jag är djungelns kung... (Mico kommer in från höger) MICO: (harklar sig) Hrm, hrm... LEJONET FÖRVANDLAT TILL EN BJÖRN: (Märker att apan kommit in på scenen) Mico, förlåt mig, jag kommer aldrig att skratta åt någon mer. Hjälp mig och förvandla mig tillbaka till ett lejon. MICO: Jag tror att du verkligen ångrar dig och att du har lärt dig en läxa. Jag tror inte att du kommer att missbruka din makt i framtiden men jag kanske borde vänta lite till... (Lejonet som förvandlats till en björn går gråtande ut till vänster) MICO: Vad säger ni barn? Tror ni verkligen att han ångrar sig? (Till publiken) Ska vi visa honom att vi är snälla? OK! Då förvandlar vi tillbaka honom till ett lejon! OK? (Till publiken) Kan ni hjälpa mig? Gnid på magen tre gånger (en bjällra hörs vid varje gnidning), en, två, tre och sträck upp armarna (en cymbal hörs när armarna sträcks upp). Nu alla på en gång: Magen, en, två, tre, armarna uppåt. (Lejonet kommer in från vänster) LEJONET: Tusen tack, Mico! Du har brutit förtrollningen. (Lejonet och apan kramar om varandra) Jag ska aldrig mer reta dig med dumma skämt och... MICO: Snipp, snapp, snut så var den här teatern slut! Applåder och SLUT 3
Tuppens kuckeliku Vänster hand: -Tuppen Ture -Lata hunden Höger hand: -Klumpiga ankan -Lata hunden -Kloka kossan (Kossan kommer in från höger) KOSSAN: Hej alla tjejer! Hej alla killar! Hej allihopa! Vill ni höra en berättelse? (Interaktion) Jag ska berätta för er vad som hände med tuppen på vår gård. Han heter Tuppen Ture. (Hunden kommer in på scenen från vänster) HUNDEN: Han är en riktig snobb. Och dessutom är han misstänksam! KOSSAN: Vad var det jag sa...? Jo just det! Det var en fin höstdag när bonden kom hem med sex nya hönor till vår bondgård. HUNDEN: Jättefina hönor, präktiga och piffiga hönor. KOSSAN: Det var hönor som vi inte hade sett på länge här. Feta fina hönor med mjuka, vita fjädrar. När Tuppen Ture såg hönorna så blev han genast blixtkär i alla sex. Han blev en annan tupp och faktiskt lite galen. HUNDEN: Tuppen Ture sa: Vad många fina och piffiga hönor! Kuckeliku! KOSSAN: Eftersom han inte visste hur han skulle bete sig så började han gala som en dåre. HUNDEN: Ja, och stoltsera och kråma sig, (härmar tuppen), kuckeliku, kuckeliku! (Hunden går ut till vänster) KOSSAN: Tuppen Ture gol hela dagen och gick fram och tillbaka på bondgården med huvudet högt och högfärdig min. Så höll han på ända tills solen gick ner. (Placera månen på dekoren i bakgrunden) Där har ni tuppen. Nu kan han själv berätta vad som hände. (Kossan försvinner ut till höger) (Tuppen kommer in från vänster) TUPPEN: Ku, kkkk kucke li kuckeli ku ku... Vad är det för fel på mig? Varför kan jag inte gala? Vad är det som händer? Hur ska jag nu kunna väcka alla djur på bondgården imorgon bitti? Vilken skam! Vad ska de nya hönorna säga? (till publiken) Vem har stulit mitt kuckeliku? Om jag hittar tjuven så ska jag picka på honom med min näbb! (han vänder sig om men ser ingen) Jag ser ingen här (han fortsätter leta och vankar av och an, han tittar mot månen). Jag ser ingen annan än månen, det måste ha varit den som stal mitt kuckeliku! (han försöker flyga mot månen) Men jag kan inte flyga ända till månen, den är för långt borta. Det var det värsta, månen har stulit mitt kuckeliku... Kan den vilja ge tillbaka det? (Ankan kommer in från höger) ANKAN: Kvack, kvack! Vad står på, Tuppen Ture? Du väckte mig med din gråt och dina klagomål. Lugna ner dig annars kommer du att väcka alla djur på gården. TUPPEN: Månen har stulit mitt kuckeliku! Har du några tips så att jag ska få tillbaka det? ANKAN: Jag har ingen aning. Jag går alltid och lägger mig när solen börjar gå ner. Du måste leta rätt på någon som går och lägger sig senare. TUPPEN: Vet du någon som skulle kunna hjälpa mig? ANKAN: Fråga bondens hund, han ligger och tänker hela dagarna. TUPPEN: Tack! Nu kan du gå och lägga dig igen, jag lovar att inte störa dig mer. (Ankan går av scenen till höger) TUPPEN: (tittar mot månen) Snälla måne, lämna tillbaka mitt kuckeliku. Om jag inte kan gala, hur ska jag då kunna liva upp hönsgården och erövra hönorna? Vill du straffa mig för min högfärdighet? (Tuppen går ut mot höger på scenen och lyfter på den högra gardinen. Han skrämmer hunden som dyker upp från samma sida av scenen) HUNDEN: Vov, vad står på, Tuppen Ture? Försök vara lite försiktigare när du är ute och går! Vilken smäll, aj, aj, aj! Och dessutom väckte du mig. TUPPEN: Månen har stulit mitt kuckeliku som straff för att jag har varit så högfärdig de senaste dagarna. Har du några tips på hur jag skulle kunna få tillbaka mitt kuckeliku? HUNDEN: Nej, jag har ingen aning. Jag har fullt upp med att vakta gården och om någon går in eller ut. Om jag ser något misstänkt så skäller jag för att varna bonden: vov, vov!! TUPPEN: Vet du någon som skulle kunna hjälpa mig? 1
HUNDEN: Fråga kossan som är mycket klok och som står hela dagen och natten och idisslar. Hon borde veta. TUPPEN: Tack Lata hunden! Nu kan du gå och lägga dig igen, jag lovar att inte störa dig mer. (Hunden går ut till höger) TUPPEN: (pratar med månen) Ack, ack, ack! Snälla månen, lämna tillbaka mitt kuckeliku! Hur ska jag kunna lära upp mina kycklingar utan att kunna gala? Men säg någonting då! Jag frågar och frågar men du svarar inte ens! (Tuppen går ut mot höger och vänder sig om för att titta på månen igen. Han hoppar till och skriker. Kossan kommer in från höger) TUPPEN: AJ! Vad är det som sticks? KOSSAN: Muuuu! Men vad är det här för oväsen? Du väckte mig! TUPPEN: Det är jag, Kloka kossan. Jag stack mig på dina horn. Jag är så förtvivlad att jag inte ser var jag kliver. KOSSAN: Och vad gör du uppe så här sent på natten? Vet du inte att det snart är morgon? Snart måste du börja jobba och väcka oss. TUPPEN: Månen har stulit mitt kuckeliku! Jag kommer inte att kunna väcka någon. Vet du hur jag kan få tillbaka mitt kuckeliku? KOSSAN: Men vilken dum fråga. Om du går och lägger dig och sover så får du tillbaka ditt kuckeliku. När månen försvinner så lämnar den tillbaka allt på sin plats. Visste du inte det? TUPPEN: Men, vet du någon som skulle kunna hjälpa mig? KOSSAN: Tystnaden och mörkret. Det vill säga, sova och vila dig. TUPPEN: Tack, Kloka kossan! Nu kan du gå och lägga dig igen, jag lovar att inte störa dig mer. (Kossan går ut till höger) TUPPEN: (Tittar mot månen) Snälla månen, jag orkar inte mer... Lämna tillbaka mitt kuckeliku, jag är helt slut. Förlåt mig, jag lovar att aldrig slösa med mitt kuckeliku mera. (Tuppen lutar sig mot sidan av scenen och stannar där) (Kossan kommer in från höger och börjar klappa tuppen) KOSSAN: Stackars Tuppen Ture, han är helt utpumpad. Tystnaden och mörkret kommer att fixa resten. Snart kommer det att vara morgon och solens strålar jagar bort natten. Kommer tuppen att kunna väcka resten av djuren med sitt kuckeliku? (Kossan försvinner ut till höger) (Plocka bort månen och sätt upp solen på dekoren i bakgrunden) TUPPEN: Kuckeliku, mitt kuckeliku har kommit tillbaka! Jag kan gala igen! Månen har förlåtit mig. Kuckeliku, tack snälla månen! (går ut till vänster) KOSSAN: (Kommer in från höger) Vilken tokig tupp! Det enda han behövde göra var att vila och sova lite. Jag hade rätt. Vet ni vad? Från den dagen lärde sig tuppen sin läxa. Hans kuckeliku är mycket viktigt för många saker, till exempel att väcka upp alla djur och människor. Så från och med den dagen så slösar han inte med sitt kuckeliku utan gal bara när han behöver. (Hunden kommer in från vänster) HUNDEN: Så egentligen hade ingen stulit tuppens kuckeliku. Han hade tappat rösten på grund av att han var så trött och fullständigt utmattad. Men det visste ni säkert redan. För att ladda batterierna och få tillbaka energin behövs det bara lite mörker och tystnad, sen gör sömnen resten. KOSSAN: Snipp, snapp, snut och så var den här teatern slut! Applåder och SLUT 2