Babysim nybörjare Deje Simhall
Vad är Babysim? För oss är inte babysim som det kanske låter, att lära barnen att simma i tidig ålder. Babysim är i stället att umgås i tillsammans i vattnet, att ge barnet vattenvana från tidig ålder och att ha roligt. Babysim kan dock vara olika saker i olika länder, i olika delar av Sverige och faktiskt även på olika babysim i samma stad. I USA där babysim startade samtidigt som i Tyskland och Australien, på sextiotalet, tycker man på många ställen att det viktigaste är att lära barnen bli pool-safe. Det viktiga på många håll i USA är att lära barnen s.k back-floating, då barnet lär sig rotera till ryggläge när det hamnar i vattnet. Därefter skall det flyta på rygg tills någon kommer och plockar upp det. Det finns tyvärr vissa babysim som lär barnen den hårda vägen. Med kläder på och utan sina föräldrar slängs de i kallt vatten för att lära sig att klara sig. Det fungerar. I Tyskland var man också tidigt ute. På sport-högskolan i Köln gjorde Prof. Lise-lotte Diem en undersökning som bl a resulterade i att man ansåg sig ha bevisat att barn som babysimmat från tidig ålder utvecklas snabbare motoriskt eftersom de tidigt får göra rörelser som de inte kan göra på land. Diem menade också att barnen blir mer sociala eftersom de träffar andra barn tidigare än annars, samt att barnen blir mer intelligenta eftersom de ställs inför helt nya problem att lösa i vattnet än de får på land. Kritik har framförts mot Diems undersökning då man anser att studie-grupperna ej var jämförbara. Och även om barnen nu uppvisar en rad positiva effekter är det svårt att bevisa att det verkligen är babysimmet som har bidragit till detta. Kanske är det så att de föräldrar som vill babysimma med sina barn, i större utsträckning är benägna att stimulera sina barn överhuvudtaget. Just nu finns i Tyskland Rainer Cheerek som en av förgrundsfigurerna för baby- sim. Han har en rörelseskola för späd- och småbarn. I denna integreras handikappade barn i samma grupper som friska barn. Här stimuleras motoriken på alla plan och det är denna motoriska träning som Cherek anser ger en mängd olika positiva effekter för barnet. Babysim har funnits i Sverige sedan 1979 då Knut Rosèn började ta emot familjer i Kungälv. Familjerna vallfärdade till västkusten för att få prova detta spektakulära. Under början av 80-talet fanns också många kritiska röster vad gäller babysim då man befarade att det kunde vara farligt. Därför tillsattes 1983 en grupp bestående av barnläkare, sjukgymnaster, barnterapeuter och andra som om det fanns anledning till oro. Slutsatsen blev, som ni kanske förstår, att det är helt ofarligt, och tvärtom mycket bra för barnen om det görs på rätt sätt. Gruppens arbete låg till grund för Socialstyrelsens riktlinjer om babysim som kom ut första gången 1984.
Knut Rosèn är nu över 70 år men håller fortfarande på för fullt med bl.a baby sim i Kungälvs Simsällskap. Mycket har hänt sedan slutet av 70-talet och babysim finns nu på ca: 200 ställen runt om i landet. Vilka barn kan babysimma? I stort sett alla barn kan babysimma. Den nedre gränsen är att barnen skall väga 4 kg så att man sett att barnet vänt upp i vikt och att det har lite isolerande fett, naveln skall vara läkt. De flesta barn med olika typer av handikapp kan med fördel babysimma. Men man bör dock alltid rådfråga sin läkare först. Tycker alla barn om vatten? Vår absoluta övertygelse är att alla barn föds vattenglada. Ju tidigare man börjar bada desto mindre risk är det alltså att yttre faktorer har påverkat vattenglädjen. Om ert barn inte är på humör i vattnet är den vanligaste orsaken hunger eller trötthet. Det är därför bra om man kan förebygga detta genom att ge barnet mat före badet samt försöka få barnet att sova en stund innan. Ett tips är att promenera till badet (om man bor nära) så kanske barnet somnar en stund på vägen. Andra anledningar till att barnet kan vara missnöjt är att det märker att du inte mår bra, att stämningen mellan er föräldrar är spänd, att du är orolig för hur det skall gå i bassängen, att du är rädd för vatten eller att ni stressat till badet. Försök att tänka efter vad som kan ha bidragit till barnets missnöje och försök sedan att förebygga till nästa gång. Ibland kan händelser i badkaret eller badbaljan hemma ha bidragit till att barnet blivit skrämt för vatten. Kanske har råkat sätta på en kall dusch i badkaret eller något liknande. Om någon negativ händelse har gjort ditt barn skeptisk eller t.o.m skrämt för vatten är det ännu viktigare att ni hjälper barnet att komma över detta genom att fortsätta bada. Om ni slutar bada p.g.a något sådant, förstärks barnets olust för vattnet. Det är därför bra om man orkar hålla ut till dess att rädslan har givit med sig, trots att det känns jobbigt. Det ger sig alltid! De föräldrar som gått igenom detta säger alltid att det var tur att de fortsatte för man får igen det senare, flera gånger om! På föräldrars ansvar Det är ni som föräldrar som ansvarar för era barn i vattnet. Instruktörens roll är att ge er sakkunnig handledning och lära er hur ni på bästa sätt stimulerar ert barn i vattnet. Instruktören kan visa er något nytt varje gång som ni sedan kan prova om ni vill. Alla övningar finns att läsa om i den pärm som ligger vid poolkanten.
Mycket beröm!! Det är viktigt att ge ert barn mycket uppskattning för det som ni gör i vattnet. Ge beröm även om barnet inte utfört övningen just som ni tänkt er! Sänd positiva signaler till ert barn i badet och visa även att du uppskattar vattnet. Respekt för vattnet! Med vattenvana är det också nödvändigt att lära ert barn respekt för vatten. Annars kan barnet bli så vattenvilt att det kanske springer ut på bryggan och kastar sig ut i vattnet i tron att någon kommer och fiskar upp det. Så kan det bli om man inte lär barnet att ta konsekvenserna av sitt eget handlande i vattnet. Detta är alltså mycket viktigt! Försök att hålla i barnet så lite som möjligt så att lär sig känna var de egna begränsningarna finns. Om barnet släpper taget om t.ex kanten måste det få åka under vattnet. Dra inte upp barnet ur vattnet, visa istället dina tummar under ytan så att barnet ser tryggheten och lär sig att själv vara aktiv och tag i dina händer. Använd flythjälpmedel så lite som möjligt (högst 5 min per pass) så att barnet inte vänjer sig vid en falsk säkerhet. Barnet skall lita på sig själv i första hand. Badtidens längd Ni måste vara uppmärksamma på om barnet verkar trött och gå upp i tid! Begränsa badtiden till högst 30 minuter, men avbryt tidigare om barnet visar tecken på olust eller trötthet. Särskilt viktigt är detta om barnet är riktigt litet eftersom då olusten kan vara ett sätt för barnet att förmedla att det fryser. De minsta barnen är särskilt känsliga för avkylning eftersom de inte har så mycket isolerande fett. De första gångerna i badet kan det hända att barnet är nöjt efter 10-15 minuter. Respektera det! Det är bra om ni hela tiden är steget före och försöker gå upp innan barnet har tröttnat helt. Det är bättre om man kan bevara ett positivt minne av tiden i vattnet. Även äldre barn kan ibland ha dåliga dagar då inget är lika kul som vanligt. Tänk på att det är för barnets skull ni babysimmar, och om barnet vill gå upp tidigare än ni tänkt, är det barnet som måste få avgöra detta. När ska vi inte komma till badet Det finns några tillfällen då det inte är lämpligt att komma till badet: - Om barnet har feber - Om barnet är allmän påverkat d.v.s hängigt - Om barnet har ögon inflammation - Om barnet har öroninflammation skall ni avstå att bada så länge barnet äter antibiotika, därefter går det fint att bada om ni märker att barnet blivit friskt Om ert barn är snorigt men i övrigt mår bra, finns ingen anledning att stanna hemma.
Vad kan vi göra vi göra hemma? Bada och duscha regelbundet hemma. Se till att barnet blir blött i ansiktet varje gång. Så länge ni visar att det är naturligt och inte konstigt kommer inte heller barnet att tycka det. Barnet litar helt på de signaler du ger - om de är äkta! Vi rekommenderar inte att ni dyker med barnet hemma i badkaret. Enligt vårt sätt att se på det hela är babysimmet en plats att träna på och badkaret en plats att applicera en del av det ni lärt er. Om barnet råkar hamna under vattnet i badkaret har det på babysimmet lärt sig att hålla andan och hantera situationen. Bada på annat ställe Ni undrar säkert om ni kan bada med ert barn i annan bassäng eller utomhus. Svaret på den frågan är inte entydigt. Det beror på hur varmt det är i luften och hur varmt det är i vattnet och hur gammalt barnet är. Första sommaren är det inte ovanligt att barnen inte ville gå i det kalla vattnet. De är ju vana att det är 34 C varmt när man badar! Miljön vid vattnet är också väldigt annorlunda vattnet är inte bara kallare utan mörkt också. Kanske vågor slår upp oanmält. Badplatserna är oftast inte alls lika lugna som vårt lilla bad. Barn under 6 månader kan vara i 32- gradigt vatten ca 30 minuter. Barn över 6 månader kan vara i 32- gradigt upp till 45 minuter. Varje grad därunder kräver väsentligt kortare tid i vattnet. Är det tillräckligt varmt i luften är det dock inte lika känsligt. Riktigt små barn (upp till 2 år) kan inte huttra eftersom deras nervsystem fortfarande är omoget. Man måste alltså ge akt på andra tecken för att se om barnet fryser. Dessa kan vara att barnet blir blått om läpparna, kryper ihop nära den vuxne eller är missnöjt överhuvudtaget. Var uppmärksam på sådana tecken och bada inte mer än ert barn vill. Att leka i vattenbrynet är för många tillräckligt. Var hela tiden i närheten av ditt barn men skynda inte att ta upp barnet om det faller i vattenbrynet när du har full uppsikt. Låt barnet ta konsekvenserna av sitt eget handlande.
Vattenövningar Magläget- när barnen är mycket små behöver de ordentligt stöd för huvudet. Det får de om man håller dem i magläget på rätt sätt. Du håller barnet som ligger med magen nedåt i vattnet, under bröstkorgen med dina handflator som bildar en platta. Tummarna pekar utåt och ligger löst mot barnets överarmar. Knip inte om! Håll i så lite som möjligt! Dina tummar bildar ett V och däri ligger barnets haka. Så länge dina tumbaser är över vattenytan kommer även barnets huvud att vara över vattenytan. Du måste sträcka på dina armar så att de är raka med underarmarna uppvridna. Du måste sjunka djupt ned i vattnet så att ditt huvud är på samma nivå som barnets huvud. Nu kan ni se varandra djupt i ögonen! Prata till barnet! För barnet fram och tillbaka i vattnet. Låt det känna hur vattnet strömmar längs kroppen. Då blir det medveten om sin egen lilla kropp var den börjar och slutar och barnet börjar att sparka. Magläget är också utgångsläget för dyket. När barnet är lite äldre och har huvudkontroll kan man också hålla barnet mer rakt upp. Magläget är dock fortfarande bäst för att ge barnet störst rörelsefrihet. Ryggläget i ryggläget kan barnen vara fria att utföra rörelser utan begränsningar. Du skall som alltid hålla i så lite som möjligt! När du vänder barnet från mage till rygg håller du din ena arm under barnets mage i dess längdriktning. Den andra armen håller du på motsvarande sätt över ryggen på barnet. Vänd sedan barnet så som det självt vänder sig på land, från sida till sida, försiktigt över till ryggläget. Samtidigt reser du dig själv upp så att du kan stå med huvudet ovanför barnet. Barnets öron skall vara under vattenytan annars lyfter du! Du skall endast stödja barnets huvud med ena handen, eventuellt endast med ett par fingrar i barnets nacke. Den andra handen behövs oftast inte. När barnet drar upp knäna kan det bli nödvändigt att hålla den andra handen under barnets rumpa, som då blir tung. De riktigt små barnen kan känna sig otrygga i ryggläget. Använd då den andra handen över magen eller bröstet som ett betryggande stöd. Mororeflexen - (barnet slår ut med armarna när det blir skrämt) slår lätt till på barn under 3 månader. Rör barnet därför varsamt i vattnet och vänd långsamt. Om barnet behöver mycket stöd och närkontakt kan ni också använda er av pyttegreppet. Du håller då barnet i ryggläget med dess huvud i dina båda händer, medan dina armar bildar ett stöd längs med barnets sidor. Barnets fötter trycket mot din mage.
Äldre barn de som börjat sitta med stöd (ca 5 till 6 mån) tycker ofta att det är tråkigt att ligga på rygg då de börjar upptäcka världen i upprätt tillstånd. Ge det något att hålla i så blir det roligare en stund. Vid ca 5 månaders ålder kan barnen faktiskt i vissa fall flyta helt utan hjälp! Det är viktigt att öva ryggläget, trots att barnet inte kanske tycker att det är det allra roligaste. Locka med leksaker och framförallt: börja öva från allra första början, innan barnet börjar ogilla ryggläget. Ryggläget är viktigt ur livräddningssynpunkt. När barnet blir äldre skall det kunna rulla över till ryggläget för att ha det som ett viloläge där man kan flyta och andas. Karusellgreppet - Ett annat sätt att hålla barnet på är att när barnet ligger på rygg låta det vila över din utsträckta underarm samtidigt som du tar tag i barnets yttre arm. Du håller barnet stadigt och kan styra det i olika riktningar. Bra för att kunna röra barnet kraftigt i vattnet så att det får känna vattnets motstånd och lyftkraft. Barnet brukar tycka att detta är spännande och roligt. Karusellgreppet kan göras även när barnet ligger i magläget. Barnet ligger på motsvarande sätt på mage över din underarm medan du håller i barnets ytterarm. Ni kan nu styra mot de spännande leksakerna och de andra barnen tillsammans! Låta barnet hålla i dina fingrar Syfte: lära barnet hålla sig fast När du har barnet i ryggläget kan du låta barnets händer gripa om dina tummar. Håll först även dina pekfingrar om barnets händer, men släpp sedan så att det är barnet som håller runt dina tummar enbart. Håller man för mycket i barnet, ser det ingen anledning till att hålla sig fast självt. Om barnet släpper taget fiska då upp barnet med en lugn rörelse. Låt barnet gärna komma under vattnet efter att det lärt sig dyket, så att det lär sig varför det skall hålla sig fast.
Simläget Syfte: lära sig förstå sambandet mellan sparkar och rörelser. Startålder: ca 3 månader. Den här övningen låter barnet förstå orsak och verkan. Låt barnet hänga över din arm så att den har din arm i sina armhålor. Din arm skall vara vinklad ca 45 grader och belägen i vattenytan. Se till att armbågen inte doppas ned eftersom det är huvudet som håller barnets huvud uppe: När barnet rör på benen skall du röra dig framåt. När barnet stannar skall även du stanna. Det är viktigt för barnets självkänsla att känna att det kan ta sig fram på egen hand! Om barnet inte rör på benen kan du stimulera sparkarna genom att t.e.x röra upp vattnet runt barnet så det känner hur vattnet strömmar längs kroppen och på så vis blir medveten om sina ben och fötter. Man kan också lägga en leksak framför barnet eller den ena föräldern lockar framför. Glöm inte att låta barnet komma fram till sitt mål emellanåt så det inte tröttnar! Låta barnet hålla sig fast på din rygg Syfte: vattensäkerhet samt mysigt! Startålder: ca 3 5 månader. Här skall man lära sig att hålla i på ett annat sätt! Börja med att ta tag i barnets händer samtidigt som du korsar dina egna armar: alltså din högra hand tar om barnets högra hand, din vänstra hand tar om barnets vänstra hand. För sedan barnet till din rygg som om du svepte om dig en sjal. Fortsätt till en början att hålla i barnets armar. Nu kan du gå runt i bassängen med barnet på ryggen. Släpp successivt taget om armarna så att barnet tvingas att hålla sig fast i dina axlar. Om barnet släpper, vänd dig om och sträck ut dina armar/händer mot barnet så att det kan ta tag i dig och själv dra sig upp till ytan. När barnet håller sig fast kan ni simma tillsammans i vattnet! Bubbla Syfte: roligt och att förstå att man skall blåsa ut under vattnet. När du och ditt barn befinner er på samma nivå i magläget bubblar du framför barnet. Detta är ett bra sätt att få barnets uppmärksamhet, från det att barnet är mycket litet! Eftersom barn lär sig genom härmning kommer barnet då det ser hur du gör, att försöka göra likadant. För att hjälpa barnet kan man försiktigt blåsa lite i barnets ansikte precis innan man själv börjar bubbla i vattenytan. Då känner barnet att det är luft som kommer ur munnen. Går även att öva hemma i badkaret! Barnet lär sig på detta sätt att blåsa under ut under ytan.
Dykning Dykningen är ett moment som ingår under begreppet babysim. Att dyka är ett spännande och annorlunda sätt att se världen. Att ohämmat kunna röra sig under vattnet ger en känsla av frihet. Att barnet vet hur man gör för att komma upp till ytan gör det tryggare i vattnet.. Som förälder är det också en trygghet att veta att barnet klarar sig även om det skulle hamna under vattenytan. Dyket är nog det som upplevs som mest spektakulärt med babysim. Det är som man som förälder tycker är mest spännande men som också ibland upplevs som lite skrämmande. Det är ju trots allt emot alla föräldrars normala instinkter att dra sitt barn under vattnet. Dykningen får inte på något sätt bli det enda syftet med babysimningen. Dyker är något man gör ibland under sin badtid. Vattnet skall bli ett naturligt medium att vistas i. Ibland är man över ytan, ibland under ytan. Vi vill att barnet ska acceptera dyket. Vi vill att barnet ska veta hur det ska hantera en situation då det hamnar under vattenytan. Drunkning är en panikreaktion. Man ramlar i vattnet och grips av panik. Man drar efter andan, fyller sina lungor med vatten. Om man tidigt övar barnet att lära sig hur det viljemässigt ska hålla andan under vattnet tror vi att barnet klarar ett olyckstillbud bättre än ett barn som inte tränats för detta. Det finns dock inga studier som bevisat detta. Det är viktigt att ni som förälder visar att även ni kan vara under vattnet. Hur skall du annars kunna motivera barnet att vara under vattnet? Gå under ytan ock lek tittut. Begränsa antalet dyk till högst 3 dyk per badpass i början för att sedan utöka detta till max 6-10 dyk när barnet är över året. Dykreflexen - en skyddsreflex Ett sätt att lära en baby att hålla andan under vattnet är att utnyttja dykreflexen. Dykreflexen är tillsammans med medfödda simrörelser ett av de argument man har för att människan skulle ha haft ett förflutet vattenliv. I boken The Aquatic ape skriver Elaine Morgan om hur det plöstligt under människans tidigare utveckling blev stark torka och tillgången föda var dålig på land. Människan letade då föda i och under vattnet. De små människoungarna utvecklade då dykreflexen för att kunna hålla andan under de dyk modern gjorde. Redan 1993 visade McGraw att barn under sex månader höll andan under dykövningar. I början av 80-talet gjorde barnläkaren KG Rosén en undersökning som 1984 resulterade i en beskrivning av hur babysimmande barn använde den laryngeala (larynx=struphuvud) kemoreflexen (LRC) vid dyken. Enligt Rosén är detta en skyddsreflex som innebär att när vatten och andra främmande vätskor kommer ner i svaljet till området runt struphuvudet, stängs detta för att förhindra att vatten tränger ner i lungorna. Andningen stängs då av.
I dykreflexen ingår dessutom andra reaktionsmönster: Hjärtfrekvensen sjunker markant Blodtrycket höjs Blodet omfördelas i kroppen från armar och ben till de livsviktiga organen- hjärta och hjärna Effekten av ovanstående blir sparande av syre. Man har kunnat konstatera att syrehalten inte sjunker i barnets vävnader under dykningen. I dykreflexen ingår också rörelser med armar och ben- som för att hjälpa den lilla till ytan igen. Eftersom detta är en reflex, d.v.s en icke viljemässig handling, kan det vara lite obehagligt för barnet som hellre vill göra saker med egen vilja. Det är faktiskt det man utnyttjar. I samband med dykningen ger man en tydlig signal. Barnet lär sig snart genom betingad inlärning att koppla ihop dyket med denna signal och lära sig att undvika reflexen genom att istället viljemässigt hålla andan. Det är alltså bara under de allra första dyken som reflexen verkligen slår till. Sedan när barnet väl lärt sig spelar det ingen roll om reflexen finns där eller inte. Barnet har lärt sig att hålla andan under vattnet för livet. Barnet lär sig att hålla andan viljemässigt sedan används inte reflexen mer. Reflexen mattas av med åldern. Att dyka med dykreflexen Det finns olika sätt att dyka med ett barn. Att använda sig av dykreflexen är ett effektivare sätt som snabbare lär barnet att hålla andan viljemässigt under vattnet. Håll barnet på en armlängds avstånd med barnet i magläget. Signalen du ger består av tre delar: 1. Ögonkontakt: det kan vara svårt att få ögonkontakt om barnet är nyfiken på vad som händer runt omkring. Om du inte får ögonkontakt trots allehanda lockrop och knep kan du fortsätta dyket ändå. 2. Räkna 1,2,3. Säg DYK! 3. Lyft barnet upp ur vattnet, det blir då kallt och barnet förstår att något är på gång. Sedan förs barnet i en mjuk rörelse ned under vattnet emot din egen axel. De olika delarna i dyksignalen skall ske i följd. Arbeta lugnt och metodiskt. När du en gång bestämt dig för att dyka skall du vara konsekvent och fullfölja det. Du skall inte dyka med barnet om det är ledset. Om barnet verkar trött är det bättre att låta bli. Försök att dyka med barnet tidigt under lektionen. När man är trött är ju ingenting roligt, och vi vill ju inte att barnet skall vara ledsna när de går ur vattnet!
Barn reagerar väldigt olika vid första dyket. De blir oftast väldigt förvånade. Dykreflexen är något nytt som barnet aldrig förut varit med om. Många barn bryr sig inte alls om att de med jämna mellanrum åker ner under vattnet. Andra kan skrika ilsket de första gångerna. Det är väldigt olika från gång till gång. Barn som inte accepterat att dyka från början kan helt plötsligt acceptera det från ett badtillfälle till ett annat eller tvärtom. Om barnet blir ledset efter dyket skall man inte bli orolig. Tänk på att barnet inte kan kommunicera på något annat sätt än med gråt om det är missnöjt. Det är viktigt att ni då försöker uppmuntra barnet. Visa att det är OK, att det inte var något som blivit fel. Barnet kommer snart att acceptera dyket utan vidare, men ibland måste man ha lite tålamod. När kan vi börja dyka? När ert barn känner sig helt trygg i vattnet kan ni börja med dykövningar. Säg gärna till er instruktör att ni känner er redo så visar han/hon hur det går till. Om ni känner er osäkra så gör vi första dyket åt er. Vi vill gärna att ni föräldrar växlar med att dyka så att inte en blir experten medan den andre inte vågar. Prata med varandra så att ni gör likadant. Konsekvens är en nödvändighet för att barnet skall lära sig detta så fort som möjligt. Första gången ni dyker skall vara en bra dag för barnet. Det skall vara på gott humör, utsövt och mätt. Vänta inte för länge in på badtiden eftersom barnet då kommer att vara tröttare. När skall man inte dyka Barn som är upprörda eller ledsna skall naturligtvis inte dyka. Dels har reflexen visat sig ta dåligt då vilket resulterar i att barnet får en kallsup under vattnet om barnet reflexdyker. Vissa mediciner som vidgar luftrören s.k. beta-2 stimulerare (t ex Ventolin, Bricanyl) har visat sig blockera dykreflexen helt eller delvis. Barn som behandlas med dessa vid t ex luftvägsinfektioner eller astma skall inte dyka. Detta är i första hand för att barnen är sjuka och därför skall avstå från dyk. I andra fall när barnet står på en längre tids behandling skall man rådgöra med barnets läkare om just detta tillstånd är förenligt med dykövningar. Teoretiskt sett har inte beta-2-stimulerana någon betydelse för dyken hos barn som inte använder dykreflexen. När barnen är under sin inlärningsperiod skall de inte dyka när de är förkylda eller täppta i näsan. Dykreflexen tar kraftigare under en övre luftvägsinfektion, vilket är obehagligt för barnet. Så länge du är osäker på dykningen med ditt barn rekommenderar vi inte att ni dyker utanför vår verksamhet. Det är då lätt att överföra osäkra känslor på barnet och det hela blir en ond cirkel.
Praktiska saker Vad skall barnet ha på sig i vattnet? I bassängen skall barnet inte ha någon blöja på sig utan en liten byxa. Byxan skall ha resår som sitter tätt kring benen. Det är mycket ovanligt att barnet bajsar i vattnet, troligen för att de är så upptagna med upptäckandet av vattenmiljön. Duschning Barnet behöver inte sköljas av innan badet, däremot ska ni föräldrar duscha. Efter badet kan barnet sköljas av i de baljor som finns inne i simhallen. Bilbarnstol Den lilla bilbarnstolen är en utmärkt plats för barnet att sitta i när föräldrarna byter om, duschar och sitter kvar efteråt och pratar med de övriga föräldrarna. Barnvagnar Barnvagnar lämnas av utrymmes- och säkerhetsskäl i foajén. Blött på golvet Låt inte barnen springa på det våta golvet. Det är så lätt att halka. Halksockor är ingen dum idé. Tänk även på er själva. Ta inte barnet under armen och spring över golvet. Bastu och bubbelpool Bastu och bubbelpool ska man vara försiktig med för små barn. Barn som inte kan gå ur bastun själva ska inte bada bastu. Äldre barn bara kortare stunder. Post och besöksadress: Deje simhall, Bruksvägen 1, 669 32 Deje Telefonsvarare öppettider: 0552-446 72 Telefon reception: 0552-446 70 E-post: deje.simhall@forshaga.se Hemsida: www.forshaga.se/simhall