Medicinsk Sekreterare - en analys av nutiden och framtiden

Folkhögskolan i Falun Medicinsk sekreterare Examensarbete Våren 2016 Medicinsk Sekreterare - en analys av nutiden och framtiden Författare: Sara Nyholm Handledare: Bengt Persson

Sammanfattning Detta är ett examensarbete i utbildningen till medicinsk sekreterare vid Folkuniversitetet i Falun som driver denna utbildning inom ramen för Yrkeshögskolan. Examensarbetet är en litteraturstudie och de källor som har använts är högst 11 år gamla och debatten är hämtad från 2015 för att vara så aktuell som möjligt. Arbetet gör en kort nutidsanalys över yrket medicinsk sekreterare med en inblick i hur det ser ut för medicinska sekreterare idag. Det konstateras att den administrativa servicen till vårdpersonalen har minskat genom ett minskat antal medicinska sekreterare totalt sett. Många landsting har idag svårt att rekrytera medicinska sekreterare och inom de närmaste åren förväntas stora pensionsavgångar. Detta har till viss del påverkat lönerna för medicinska sekreterare positivt. Tre faktorer som kan komma att påverka yrket i framtiden har identifierats och analyserats. Faktor ett är att rätt använd kompetens med en omfördelning av arbetsuppgifter inom sjukvården skulle kunna avlasta sjukvårdspersonal från en konstaterad ökad administration. Denna omfördelning av arbetsuppgifter är något som fackförbundet för medicinska sekreterare länge arbetat för utan större resultat. I en alldeles ny statlig utredning av vårdens effektivitet ges dock stöd för detta som ett led att kunna utnyttja vårdens resurser bättre. Faktor två som kort analyseras är röststyrd diktering som beräknas befria medicinska sekreterare från den av yrkets idag huvudsakliga arbetsuppgift. Denna tidsvinst beräknas öppna upp för yrkeskåren att ta på sig nya arbetsuppgifter och därmed leda till en utveckling av yrket i sig och vården i stort. Ett hot om att detta kan leda till yrkets avveckling diskuteras. Faktor tre som analyseras är förändringsbenägenhet i yrkesrollen. De stora tekniska utvecklingar som förväntas i vården gör att det i framtiden beräknas vara viktigt att medicinska sekreterare är villiga att förändras i sin yrkesroll för att inte bli avvecklade. Det spås vara viktigt att de medicinska sekreterarna håller sig framme när vården utvecklas och visar vilken kompetens som yrket har så att vi får nya arbetsuppgifter om gamla försvinner. Budskapet som ges är att det gäller att utvecklas eller att avvecklas. I stort konstateras att yrket har goda framtidsutsikter i form av många arbetstillfällen men att det i framtiden är viktigt att medicinska sekreterare vågar visa sin kompetens och ta för sig när vården utvecklas så att yrket inte rationaliseras bort.

Innehållsförteckning 1 Inledning.. 1 1.1 Bakgrund.. 1 1.2 Avgränsningar.. 2 1.3 Syfte och frågeställningar.. 2 1.4 Metod.. 3 1.5 Tillförlitlighet.. 3 2 Teori. 4 2.1 Nutidsanalys. 4 2.1.1 Brist på medicinska sekreterare.. 4 2.1.2 Delvis ökande löner i landet 4 2.2 Framtidsfaktorer.. 5 2.2.1 Rätt använd kompetens - RAK 5 2.2.2 Röststyrd diktering.. 6 2.2.3Förändringsbenägenhet i yrkesrollen 7 3 Diskussionsavsnitt 8 3.1 Nutidsanalysen. 8 3.1.1 Brist på medicinska sekreterare.. 8 3.1.2 Delvis ökande löner i landet 8 3.2 Framtidsfaktorer.. 8 3.2.1 Rätt använd kompetens - RAK 8 3.2.2 Röststyrd diktering.. 9 3.2.3 Förändringsbenägenhet i yrkesrollen.. 10 3.3 Slutord och vidare forskning. 11 Källförteckning

1 Inledning 1.1 Bakgrund På mina två senaste praktikplatser har det funnits vakanta tjänster till medicinska sekreterare som de inte fick tillsatta med utbildad personal under den tid jag var på placerad hos dom och det har drivit mig till att ta en titt över hur det ser ut överlag i landet. Är det brist på medicinska sekreterare? Hur ser kommande pensionsavgångarna ut? Kommer vi som utbildar oss till medicinska sekreterare att få arbete? Om det är en brist på medicinska sekreterare har det i så fall påverkat lönerna? Jag ger mig på att göra en blygsam nutidsanalys av yrket. Under senare tid så har jag börjat fundera på framtiden för medicinska sekreterare. På hemsidan Dagens medicin (2015) har jag sett debattinlägg om att patientnära vårdpersonal har för stor administrativ börda och att medicinska sekreterare själva säger att de gärna avlastar övrig vårdpersonal. De senaste två åren har en stor utredning gjorts av Statens offentliga utredningar (SOU 2016:2) som ger en analys av hur hälso- och sjukvården kan använda vårdens professioners resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Vad kan detta ha för konsekvenser för mitt kommande yrke som medicinsk sekreterare? I tidens anda av snabb teknisk utveckling i samhället kommer även den tekniska utvecklingen inom sjukvården framåt och den röststyrda dikteringen införs på alltfler vårdinrättningar i Sverige (Vision 2015). Vad kan det komma att ha för inverkan på mitt yrke i framtiden? Dohns (2012) skriver att medicinska sekreterare verkar inom sjukvården som är en organisation som präglas av en ständig förändring och utveckling till följd av medicinteknisk utveckling och en anpassning till samhällsekonomin. Detta ställer högre krav på alla medarbetare inom vården och nya utmaningar för alla vårdproffessioner. Vilka krav kan det specifikt komma att ställas på medicinska sekreterare? Detta har gjort mig nyfiken att forska vidare för att finna svar på mina funderingar. 1

1.2 Avgränsningar Jag började med att skriva om både historien kring yrket, nutiden och framtiden men omfånget blev för stort så jag valde att avgränsa mig till nutid och framtid, då det intresserade mig mest under arbetets gång. Även det visade sig ha en tendens att växa och därför har jag medvetet valt att göra nutidsanalysen ytlig för att få en överskådlig bild av yrket idag istället för en fördjupad version. Om jag skulle ha gått in djupare på nutidsanalysen så hade jag varit tvungen ta bort framtidsavsnittet och det ville jag inte göra då det intresserar mig. Då jag fann utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) fångade den mitt intresse så starkt så jag fick anstränga mig för att inte ta upp för stora delar ur den. En analys av den rapporten kopplat till vårt yrke hade kunnat vara ett arbete i sig, men det överlämnar jag till någon annan att skriva, då min tid inte räckte till för det. De artiklar jag referat till har jag hämtat från övervägande 2015 för att få en så färsk bild av debatten som möjligt. Jag har även valt så ny forskning som möjligt för att få de mesta aktuella rönen att hänvisa till. 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att göra en kort nutidsanalys över yrket medicinsk sekreterare med en inblick i hur det ser ut för medicinska sekreterare idag samt inom den närmaste framtiden med tillgång till arbete och efterfrågan av yrkets kompetens. Jag tittar även på hur tillgången på medicinska sekreterare påverkar lönerna. Ett annat syfte med arbete är titta på faktorer som kan komma att påverka yrket i framtiden och analysera hur de kan komma att göra det. Mina frågeställningar är: Hur ser det ut inom yrket för medicinska sekreterare idag och inom den närmaste framtiden? Påverkar en eventuell brist på medicinska sekreterare lönerna? Vilka faktorer kan komma att påverka yrket i framtiden och hur kan det ge sig uttryck? 2

1.4 Metod Jag har valt att göra en litteraturstudie och med hjälp av källor som jag har funnit på internet och bibliotek. Med hjälp av sökorden medicinsk sekreterare idag och medicinsk sekreterare arbetsutsikter och medicinsk sekreterare framtiden med flera, så har jag via sökmotorn Google funnit ett stor utbud att välja bland. Jag har varit noga med att kontrollera källor så långt jag har kunnat och de källor jag har valt är väl underbyggda, seriösa och publicerade vid erkända institutioner eller tidskrifter. Motivering till detta val av metod är att jag finner det lämpligt att göra en övergripande syn på yrkets nutid och framtid genom en litteraturstudie. För att få mer personlig prägel på arbetet så hade jag kunnat genomföra intervjuer men då hade jag endast fått några få personers erfarenheter som bas för mitt arbete. Jag valde bort enkät som metod då jag gjorde bedömningen att tiden för att skapa och administrera en enkät samt sammanställa och analysera materialet inte skulle vara tillräcklig för mig. 1.5 Tillförlitlighet Då jag har varit noga med vilka referenser jag har valt att basera mitt arbete på som jag nämner under 1.2 så anser jag att tillförlitligheten är acceptabel. Detta arbete är sett ur en medicinsk sekreterarestuderandes utgångspunkt, med förbehåll för eventuella uppenbara fel och brister som en mer van forskare skulle finna i mitt arbete. Som alla prognoser så är mina utsikter över yrkets framtid en gissning, mer eller mindre kvalificerad, och jag gör inte anspråk på att vara en expert inom detta ämne då jag saknar den utbildning och erfarenhet som en sådan position skulle innebära. 3

2 Teori 2.1 Nutidsanalys 2.1.1 Brist på medicinska sekreterare Utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) visar att totala antalet administratörer inom vården legat ganska konstant på 15-20 % under många år, inräknat både centrala administratörer som controller, planerare, utvecklare och vårdnära administratörer som medicinska sekreterare. Men under årens lopp har de vårdnära administratörerna minskat medan de centrala administratörerna har ökat. Resultatet har blivit att den administrativa servicen till vårdpersonalen har minskat. I en enkät som Sveriges radio (2015) har gjort så svarar 13 av 21 av Sveriges landsting och regioner att det har blivit svårare att rekrytera utbildade medicinska sekreterare det senaste året. Det finns också områden där problemet funnits länge och fyra landsting har i dag mycket svårt att hitta personal. Att få fatt i semestervikarier är också svårt. Vision (2014a) beräknar att bristen på medicinska sekreterare inom de närmaste åren fortsättningsvis kommer att vara stor och inom tio år förväntas 35 % av de nuvarande yrkesverksamma medicinska sekreterarna gå i pension, även om stora regionala skillnader finns. 2.1.2 Delvis ökande löner i landet Bristen på medicinska sekreterare gör att lönerna på en del ställen har ökat. Ett exempel är Akademiska Sjukhuset i Uppsala som under lönerevisionen 2014 satsade på de medicinska sekreterarna och gav ett lönelyft på mellan 200 till 2500 kronor. (Vision, 2014b) Men även här förekommer det stora regionala skillnader och upprop för högre löner har förekommit under 2015 i många delar av landet, bland annat i Västerbotten (Folkbladet, 2015) och landstinget i Kalmar län (Västerviks-tidningen, 2015). 4

2.2 Framtidsfaktorer 2.2.1 Rätt använd kompetens - RAK I Statens offentliga utredning (SOU 2016:2) konstateras att den administrativa bördan har ökat i hälso- och sjukvården. Myndigheten för vårdanalys (2013) hänvisar till flera undersökningar i sin rapport men drar slutsatsen att svenska läkare idag i genomsnitt ägnar en tredjedel av sin arbetstid till administration. Vidare föreslogs att vården skulle prioritera mellan de administrativa kraven som finns i form av patientrelaterad administration, krav på mätning, redovisning och uppföljning och utreda värdet av dom. Statens offentliga utredning (SOU 2016:2) har utrett administrationen inom vården och konstaterat att om man ser till varje enskilt administrativt krav som finns idag så har den både ett syfte och motiv och kan alltså inte tas bort. Statens offentliga utredning (SOU 2016:2) menar att det idag är ett dåligt resursutnyttjande som är ett av de stora problemen och utredningen visar att personalsammansättningen har stor betydelse för effektiviteten i vården. En effektiv vård och effektivt resursutnyttjande kan definieras på många olika sätt men i den definition som hittas i Statens offentliga utredning (2016:2) beskrivs det som att resurserna i en verksamhet ska användas på bästa sätt och till rätt saker i varje del av verksamheten så målen för denna uppnås på bästa sätt. Svaret på hur effektiviteten i vården kan öka är enligt samma utredning att varje verksamhet borde arbeta med strategin att den yrkeskategori som kan utföra en arbetsuppgift till den lägst sammantagna kostnaden med bibehållen eller ökad kvalitet bör vara den som utför den. Myndigheten för vårdanalys (2013) skriver också om detta sett ur läkarens perspektiv. Om läkare kunde överlåta vissa administrativa uppgifter och viss vård och behandling som de idag utför till annan personal så skulle de kunna ägna sig till mer avancerat patientarbete och lägga mer av sin tid till patienter. Vision (2014a) kallar detta för rätt använd kompetens, ibland förkortat RAK. De menar att varje yrkesgrupp ska göra det de har utbildning för och att kompetensen ska användas på rätt sätt för att på så vis frigöra tid till patienter. Vision (2014a) berättar vidare att de under flera år har arbetat med rätt använd kompetens och genomfört ett flertal projekt i olika landsting. Där har de kartlagt vilka administrativa uppgifter som utförs i vården, av vem och hur mycket tid som går åt till detta. De har analyserat sina resultat och tittat på vilka arbetsuppgifter som skulle kunna överföras till annan yrkesgrupp men det har gett få bestående resultat än så länge. Trots de stora möjligheterna till ökad kvalitet, ökad effektivitet och ökad kostnadseffektivitet som de ser med detta så går det för långsamt och för osystematiskt med att överföra arbetsuppgifter mellan läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper. Orsakerna till detta menar Vision (2014a) är kultur, hierarki och tradition och att det är starka professioner inom hälso- och sjukvård som är bekväma och invanda med sina arbetsuppgifter. 5

Bristen på kunskap om medicinska sekreterares kompetens bland andra yrkesgrupper bidrar också till detta. Ointresse från ledningen och avsaknad av mandat för att genomföra en överföring av arbetsuppgifter har också bidragit. Rätt använd kompetens har debatterats en del under 2015, och i december 2015 gick ordföranden i Läkarförbundet och Förbundsordföranden i Vision ut i en gemensam debattartikel med titeln Med fler medicinska sekreterare skulle vården bli effektivare (Dagens medicin, 2015). De menar att idag går värdefull läkartid åt till att bland annat skriva i patienternas journaler, leta vårdplatser eller fylla i statistik istället för att träffa patienter. De menar att rätt använd kompetens, det vill säga att låta de medicinska sekreterarna ta över fler administrativa arbetsuppgifter, skulle effektivisera vården. 2.2.2 Röststyrd diktering En annan stor faktor som kan komma att påverka yrket i framtiden är röststyrd diktering, även kallat talstyrd diktering och tal-till-journal. I ett examensarbete av Kullberg, Nilsson, Nyberg, & Pettersson (2012) har detta undersökts närmare de förklarar röststyrd diktering som att det innebär att läkaren efter mötet med patienten talar in journalanteckningen direkt in i journalen med hjälp av ett röstigenkänningsprogram, redigerar sin anteckning själv och sedan signerar omedelbart. Den medicinska sekreteraren får inte längre någon anknytning till dokumentering av journalanteckningar. Författarna menar vidare att detta ställer mycket större krav på läkaren då den medicinska sekreteraren traditionellt har fungerat som en språklig och administrativ kontrollfunktion som till exempel att det blir dikterat på rätt patient, rätt datum, rätt undersökning och rätt diagnoskod. Det skulle få stora konsekvenser för patientsäkerheten, ekonomin och kvaliteten om det blev brister i någon del här. Den röststyrda dikteringen frigör tid från de medicinska sekreterarna och som ett exempel kan skriver Wiman (2015, nummer 2) om Akademiska sjukhuset i Uppsala där denna teknik idag används inom laboratorieverksamheten vilket har skapat utrymme för de medicinska sekreterarna att arbeta med andra uppgifter. De medicinska sekreterarna kan i stället arbeta mer med till exempel tidböcker och planering, sköta inmatningen till kvalitetsregister, hantera och kontrollera administrationen hela vägen från remiss till faktura med mera. Sekreterarna har blivit mer av en del i teamen kring patienterna, vilket de tillfrågade sekreterarna tycker har gjort jobbet roligare. På sikt ska den röststyrda dikteringen införas på hela Akademiska sjukhuset. Vision (2015) skriver att man i hela region Skåne planerar att införa röststyrd diktering vilket kommer att frigöra arbetstid för medicinska sekreterare. Röststyrd diktering kan också ses som ett hot och Karlsson (2010) tolkar det i sin avhandling att med den röststyrda dikteringen blir det så att medicinska 6

sekreterare och läkare konkurrerar på ett sätt som inte inte förekommit tidigare om ett arbetsmoment som länge varit centralt för sekreterarna. 2.2.3 Förändringsbenägenhet i yrkesrollen Engelbertsson och Westin (2005, juni) menar att medicinska sekreterarna befinner sig i en ny omvandlingsfas med till exempel utvecklingen inom ITsektorn som digital kommunikation av patientdata, datajournaler och röststyrd diktering. Yrkesrollen håller på att förändras där allt högre krav kommer att ställas och det tros innebära en ökad självständighet och ett större ansvar över fler och utökade administrativa arbetsuppgifter. Nilsson (2006) tror också att arbetet med patientdokumentation kommer att förändras som ett resultat av en förändrad organisation inom sjukvården och att det kommer att öppna upp för nya arbetsuppgifter. Om detta ska kunna ses som en möjlighet istället för ett hinder för yrket så måste de medicinska sekreterarna vara villiga att lära, ha en bred kompetens och inte låsa in sig i en sin gamla yrkesroll. I en rapport från ett studiebesök i Danmark skriver Vision (2013) att Danmark har kommit längre än oss i Sverige vad det gäller den tekniska utvecklingen som till exempel röststyrd diktering som nu ska införas på bred front. I Danmark behöver de medicinska sekreterarna vara framåt och ta för sig nu när utvecklingen drar igång och det som efterfrågas är proaktivitet, innovation, förändringsbenägenhet och kunna se och driva framtidsfrågorna. Detta gäller inte minst de närmaste cheferna för medicinska sekreterare och en av cheferna som intervjuas säger Vill man inte det så är det dags att söka ett annat arbete (Vision, 2013, sidan 4). Det gäller att utvecklas eller bli avvecklad. Karlsson (2010) siar att framtiden för medicinska sekreterare i hög grad är lika med datorisering och antingen en utveckling mot vidgade arbetsuppgifter, större administrativt ansvar och professionalisering emot framtidens läkarsekreterare, eller det omvända, det vill säga en förenkling av yrkesrollen och i slutänden kanske utdöende av yrket. 7

3 Diskussionsavsnitt 3.1 Nutidsanalysen 3.1.1 Brist på medicinska sekreterare Jag tycker det är intressant att Statens offentliga utredning (SOU 2016:2) visar att antalet vårdnära administratörer, som de kallar det, faktiskt har minskat till förmån för andra sorters administratörer som verkar längre ifrån patienten. Resultatet har ju blivit att den administrativa servicen till vårdpersonalen har minskat, vilket är olyckligt, då de administrativa kraven faktiskt har ökat inom sjukvården. Ser vi på dagens läge för medicinska sekreterare så drar jag slutsaten att arbetsutsikterna den närmaste tiden är god för oss som verkar inom yrket eller som snart är examinerade med tanke på bland annat pensionsavgångar men som det påpekats tidigare så finns det regionala skillnader (Vison 2014a). Förhoppningsvis så kommer alla i klassen att få arbete oavsett var vi bor och vill arbeta. 3.1.2 Delvis ökande löner i landet Löneläget är även det väldigt skiftande beroende på var du bor. Jag hoppas att den beräknade fortsatta efterfrågan på medicinska sekreterare som Vision (2014a) beräknat ska göra att vi kan få upp lönerna. Ett drivande fackförbund med aktiva medlemmar ute i verksamheterna som kan hjälpa till att befästa yrkets värde och få upp lönen är viktigt. Vi kan inte bara förlita oss på vårt fackförbund utan var och en som arbetar som medicinsk sekreterare måste vara med och visa vilken kompetens vi har. 3.2 Framtidsfaktorer 3.2.1 Rätt använd kompetens - RAK Nu är det konstaterat i Statens offentliga utredning (SOU 2016:2) att den administrativa bördan har ökat i hälso- och sjukvården och Myndigheten för vårdanalys (2013) drar slutsatsen att svenska läkare idag i genomsnitt ägnar en tredjedel av sin arbetstid till administration. Men eftersom varje enskilt administrativt krav för sig har både ett syfte och motiv så kan inget tas bort. Det är ju både bra och dåligt anser jag. Det är bra på så sätt att de administrativa kraven är meningsfulla och inte enbart ett uttryck för byråkrati och överförmynderskap. Men det är dåligt på så sätt för om det hade funnits några meningslösa administrativa arbetsuppgifter så hade de helt enkelt kunna tagits bort och på sätt minska den administrativa bördan. 8

Men vad ska vi göra i framtiden för att komma till ordning med den administrativa bördan? Vi har en viss andel administration som idag till stor del görs av läkare. Ska vi anställa flera läkare? Nej, enligt Statens offentliga utredning (2016:2) så har vården idag resurser att ta hand om sin administration. Dessutom är en läkare väldigt dyr i drift och att anställa fler läkare för att sköta administrativa arbetsuppgifter vore rent idiotiskt anser jag. Det är istället dags att börja använda strategin att den yrkeskategori som kan utföra en arbetsuppgift till den lägst sammantagna kostnaden med bibehållen eller ökad kvalitet bör vara den som utför den, det vill säga rätt använd kompetens. I detta fallet medicinska sekreterare. Vision har under en längre tid drivit frågan om rätt använd kompetens, och att medicinska sekreterare borde få ta över mer administrativa arbetsuppgifter för att avlasta vårdpersonal. Dels skulle vården på så sätt kunna ta emot fler patienter och dels så är medicinska sekreterare utbildade inom vårdadministration och proffs på detta så en överföring av arbetsuppgifter skulle kunna ge ökad kvalitet, ökad effektivitet och ökad kostnadseffektivitet. Tyvärr har det ju gått väldigt trögt med denna utveckling och utan mandat eller förändringsvilja inom en organisation så är inte så förvånande. Bidragande till denna problematik är ju att andra professioner inte verkar veta vad medicinska sekreterare har för kompetens enligt Vision (2014a) och det ser jag som mycket olyckligt. Det är dags att medicinska sekreterare visar vad de går för. Som en möjlighet till förändring är det därför väldigt spännande att Vision nu får stöd från Statens offentliga utredningar (SOU 2016:2) om att det är dags att fördela arbetsuppgifterna rätt för att effektivisera vården. Förhoppningsvis så kommer detta att leda till förändringar inom vården i Sverige och då är det återigen viktigt att de medicinska sekreterarna är med och visar sin arbetsvilja och kompetens. 3.2.2 Röststyrd diktering När jag har forskat inom detta ämne så har jag stött på många författare som tror att den röststyrda dikteringen kommer förändra det medicinska sekreteraryrket mycket. Karlsson (2010) menar att det kanske inte odelat är en positiv utveckling för medicinska sekreterare, då den mesta av skrivtiden kommer att försvinna och att därmed de medicinska sekreterarna kanske kommer att försvinna. Övriga författare har varit mestadels positiva tycker jag och ser möjligheterna som kan komma ur att arbetstid frigörs när skrivtiden minskar. Jag tror att den minskade skrivtiden kommer att vara positiv för yrket då vi kommer att kunna ta på oss fler arbetsuppgifter för att avlasta annan vårdpersonal i linje med vad som diskuteras kring rätt använd kompetens. Som Wiman (2015, nummer 2) skriver så är möjliga framtida arbetsuppgifter att hålla reda på tidböcker och planera, sköta 9

inmatningen till kvalitetsregister, hantera och kontrollera administrationen hela vägen från remiss till faktura med mera. Sekreterarna på Akademiska sjukhuset har blivit mer av en del i teamen kring patienterna, vilket de tycker har gjort jobbet roligare. Att den röststyrda dikteringen skall införas på hela Akademiska sjukhuset på sikt tycker jag personligen är väldigt spännande då jag kommer att börja arbeta där i juni 2016 och att jag förhoppningsvis kommer att få vara med om detta förändringsarbete i framtiden. I region Skåne är de i startgroparna att införa röststyrd diktering i hela regionen så snart kan vi ta del av deras utvärderingar av att införa detta i stor skala. När det kommer till vår kontrollfunktion av språket i journalerna så vet jag inte hur det kommer att bli när den röststyrda dikteringen sprider ut sig. Jag ser en stor oro i att det kommer bli ett sämre språk i journalerna och att det kommer att bli svårare för patienten att förstå den då de medicinska sekreterarna inte finns kvar som ett filter mellan läkare och patientjournalen. Jag anser att detta måste utvärderas ordentligt och att en diskussion kring språket i journalerna behöver föras med läkarna om det är de som ska ta över journalskrivandet. Det finns lagar och föreskrifter som reglerar språket idag och de måste åtföljas, oavsett vem det är som antecknar i journalen. 3.2.3 Förändringsbenägenhet i yrkesrollen Flera av de forskare som jag hänvisar till i detta arbete menar att medicinska sekreterare som yrkeskår står inför inför en omvandling, med förändrade och utökade arbetsuppgifter. De flesta är positiva och menar att detta skall ses som en möjlighet, men att det kommer att krävas att medicinska sekreterare hävdar sin kompetens och tar för sig. Jag är i botten en legitimerad förskollärare och är van att arbeta i en bransch där jag varit tvungen att bevisa och hävda min kompetens inför makthavare och kunder (föräldrar) och ibland inför medarbetare med annan utbildning och nu verkar det som att jag har valt ett yrke där jag återigen får hävda min kompetens inför andra. Som Vision (2014a) rapporterar verkar insikten om de medicinska sekreterarnas kompetens saknas i andra professioner inom vården, vilket blir ett hinder då man börjar diskutera kring en eventuell omfördelning av arbetsuppgifter. Alltså är det dags att börja skylta med kompetensen, sträcka på ryggen och visa vad medicinska sekreterare går för. Detta är inte ett arbete som varje sekreterare kommer att göra på egen hand då det finns stöd inom fackförbundet, intresseföreningar och bland yrkeskollegor, men det står klart att varje enskild medicinsk sekreterare är viktig i detta arbete. I Danmark vittnar rapporten från Vision (2013) om att det ställs stora krav på alla inom kåren i framtiden, inte minst de som verkar som chefer för de medicinska sekreterarna. Karlsson (2010) för ett möjligt resonemang inför framtiden att yrkesrollen skulle kunna komma att förenklas. Det tolkar jag till att arbetsuppgifter skulle kunna komma att försvinna och att yrket till slut skulle dö ut av sig själv. Denna 10

utveckling är möjlig om det är så att journalskrivningen försvinner från de medicinska sekreterarna och inga andra arbetsuppgifter tilldelas dem. De eventuella funktioner som skulle bli kvar, till exempel som receptionist och kanslist, skulle ju då lika gärna kunna utföras av en person med lägre utbildning. Men som redovisats i detta arbete så har vi en mängd administrativa arbetsuppgifter som skall utföras inom vården av någon. Då önskemål finns om att avlasta patientnära vårdpersonal från dessa så finner jag inte resonemanget om att de medicinska sekreterarna skulle kunna försvinna som särskilt troligt. Det finns flera teorier och tidigare forskning inom området kring förändringar i yrkesrollen och förändringar i organisationer. För vidare fördjupning rekommenderar jag Karlsson (2010) och Dohns (2012) som båda forskat hur medicinska sekreterare upplevt förändringar i sin yrkesroll. Jag valde att inte att ta upp detta närmare i mitt arbete på grund av den ökade omfattningen av volymen som detta skulle ha inneburit. 3.3 Slutord och vidare forskning Detta arbete har varit väldigt intressant att skriva men som jag nämnt i avgränsningsavsnittet så har jag fått tvinga mig själv att begränsa mitt arbete. Från att ha haft ett arbete som spänt från dåtid till nutid till framtid så ändrade jag innehållet till att vara nutid till framtid. Även det är på gränsen till för stort för ett examensarbete på denna nivå, men jag tycker ändå att mitt val av att behålla den korta nutidsanalysen har gett mitt arbete ett sammanhang som håller ihop bra. Varje del i mitt teoriavsnitt skulle kunna utgöra ett eget forskningsområde, enligt mig. Vad det gäller brist på medicinska sekreterare så skulle en undersökning av vårdens kompetensförsörjning av medicinska sekreterare kunna göras. Hur planerar vården täcka upp för de pensionsavgångar som förväntas? På vilket sätt arbetar Myndigheten för yrkeshögskolan för att sörja för kompetensförsörjningen av medicinska sekreterare i idag och i framtiden? Det finns flera möjliga ingångar här. Vidare forskning inom alla tre framtidsfaktorer som jag har presenterat välkomnas av mig, då jag anser att var och en av de områdena vara så intressanta att de skulle kunna ligga till grund för egen forskning. Den röststyrda dikteringen är ännu relativt ny inom vården och det är svårt att dra några slutsatser så där kan det vara en fördel att vänta tills en etablering har skett på en bredare front i Sverige, till exempel när region Skåne är igång om några år och det går att dra några slutsatser därifrån. Angående rätt använd kompetens så vet vi inte om det kommer att ge några resultatet i framtiden i och med Effektiv vård (SOU 2016:2). Jag hade gärna gjort en djupare analys av utredningen (SOU 2016:2) men ansåg inläsningstiden vara för kort för mig då utredningen släpptes i så nära anslutning till min 11

deadline och med ett omfång på cirka 700 sidor så lät det sig inte göras. Jag hoppas att fler medicinska studerandestudenter tittar på utredningen (SOU 2016:2) i framtiden och jag väntar med spänning på kommentarer angående utredningen från fackförbundet Vision och LSF, Läkarsekreterares och Sjukvårdsadministratörers Förbund. Om ett antal år, när vi eventuellt har kommit vidare inom vården, så känner jag att det åter skulle vara aktuellt att forska kring hur yrkesrollen och arbetsuppgifterna för medicinska sekreterare ändrats under tidens lopp. Var är medicinska sekreterare om 10-20 år? Finns det medicinska sekreterare då? Heter det något annat? Detta vet vi ju inte, men i mitt arbete presenteras ett antal möjliga scenarion som skulle kunna undersökas i framtiden. Blev det som vi trodde? Tack för att du tog dig tid att läsa mitt examensarbete. Sara Nyholm, Uppsala 2016. 12

KÄLLFÖRTECKNING Dagens Medicin. (2015). Med fler medicinska sekreterare skulle vården bli effektivare. Hämtad 2016-02-02, från http://www.dagensmedicin.se/artiklar/ 2015/12/07/med-fler-medicinska-sekreterare-skulle-varden-bli-effektivare/ Dohns, C. (2012). Upplevelser av en ständig föränderlig yrkesroll. Lund: Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Engelbertsson, B & Westin, O. (2005, juni) Läkarsekreteraryrket Historia, nutid och framtid. TAM-REVY, juni, sidan 5-12. Folkbladet. (2015). Erbjud medicinska sekreterare en bra lön. Hämtad 2016-02-02, från http://www.folkbladet.nu/1460594/erbjud-medicinska-sekreterare-en-bra-lon Karlsson, A. (2010) I moderniseringens skugga? Om förändring och identitet i två administrativa serviceyrken. Göteborg: Sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet. Kullberg, A., Nilsson C., Nyberg, A-C., & Pettersson, M. (2012). Röststyrd diktering. Ett hot eller en möjlighet?. Kristianstad: Vuxenutbildningen Kristianstad. Myndigheten för vårdanalys. (2013). Ur led är tiden - Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens. Stockholm: Myndigheten för vårdanalys. Nilsson, I. (2006) En studie av den medicinska dokumentationen i läkarsekreterarens yrkesvärld. Lund: Enheten för medicinens historia, Lunds universitet. SOU 2016:2. Effektiv vård. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB. Sveriges radio. (2015) Medicinska sekreterare på väg att bli ett bristyrke. Hämtad 2016-02-02, från http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx? programid=83&artikel=6210445 Vision. (2013). Utveckling eller avveckling? Framtidens Medicinska sekreterare. Västra Götaland och Halland: Regionalt nätverk i Vision. Vision. (2014a). Medicinska sekreterare en översikt. Stockholm: Vision. Vision. (2014b). Bristen ledde till lönelyft. Hämtad 2016-02-02, från http://vision.se/ nyheter/2014/november/bristen-ledde-till-lonelyft/

Vision. (2015). Röststyrd diktering på frammarsch. Hämtad 2016-02-02, från http:// vision.se/medlem/tidningen-vision/arkiv/2015/mars/roststyrd-diktering-paframmarsch/ Västerviks-tidningen. (2015). Höj lönen för medicinska sekreterare. Hämtad 2016-02-02, från http://www.vt.se/asikter/debatt/hoj-lonen-for-medicinskasekreterare-8473145.aspx Wiman, I. (2015, nummer 2). Medicinska sekreterare: nya utbildningar ger välbehövligt tillskott. Ronden, nummer 2, sidan 12.