Regionplan 2012-2014

Regionplan 2012-2014 Uppdrag och prioriteringar för under perioden 2012-2014 Beslutas av Förbundsfullmäktige November 2011 1

Innehållsförteckning Inledning s syfte och medlemmar Regionplanens syfte Politiska ansvarsområden Regionplan - regional utvecklingsstrategi Överföring av verksamheter från västerbottens läns landsting från och med 2011 Nya verksamheter 2012 Strategiska verktyg för regional utveckling Omvärldsbevakning och analys Regional utvecklingsplanering Länstransportplan Kulturplan Intressebevakning Samverkansplattform Finansiering och projektstöd Bolag, verksamheter och projekt Verksamheter i egen regi Verksamhetsutveckling Mångfald Jämställdhet Miljö och klimat egna organisationen Kommunikation Organisation Omvärldsanalys Global konkurrenskraft Demografi Miljö- och klimat s prioriteringar 2012-2014 Näringsliv och Innovation Besöksnäring Utbildning och kompetensförsörjning Transportinfrastruktur och kommunikationer Miljö, energi och samhällsbyggnad IT-infrastruktur och E-tjänster Vård och omsorg Kultur Internationellt /EU Ungdomsfrågor Ekonomi Finansiella mål Kortfattad budget Implementering och uppföljning 3 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 8 9 11 11 11 11 13 14 17 18 20 21 22 23 24 24 25 26 27 28 29 29 30 2

INLEDNING REGION VÄSTERBOTTENS SYFTE OCH MEDLEMMAR är ett kommunalt samverkansorgan som finns för att arbetet med utvecklingsfrågor i Västerbotten ska samordnas och ledas av de människor som genom demokratiska val i kommuner och landsting fått länets medborgares förtroende. s medlemmar är länets alla kommuner; Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs och Åsele samt Västerbottens läns landsting. REGIONPLANENS SYFTE Regionplanen 2012-2014 utgör Förbundsfullmäktiges årliga planeringsdokument. Planen är fullmäktiges direktiv för prioriteringar och riktas primärt till Regionstyrelsen, delegationer och beredningar samt Regiondirektören. I planen redovisas mål, prioriteringar samt ansvar och uppgifter för Regionförbundet Västerbottens län () under de kommande tre åren. Regionplanen innehåller även budget för år 2012 och plan för ekonomin fram till och med 2014. POLITISKA ANSVARSOMRÅDEN Regionstyrelsen svarar för beredning av fullmäktiges ärenden och verkställighet av dess beslut. Det innebär att Regionplanen i dess helhet gäller som direktiv till styrelsen. Utbildningsdelegationens ansvarsområde är utbildning och kompetensförsörjning i Västerbottens län. Regionplanen och specifikt avsnitten om Utbildning och kompetensförsörjning och Sammanhållande roll för kommunerna och landstinget i Västerbotten utgör direktiv till delegationen. Primärkommunala delegationens ansvarsområde är att utgöra ett samverkans- och intresseorgan för länets kommuner i primärkommunala frågor av gemensamt intresse. Regionplanen och specifikt avsnitten om Sammanhållande roll för kommunerna och landstinget i Västerbotten, Miljö, energi och samhällsbyggnad samt Vård och omsorg utgör direktiv till delegationen. Regionstyrelsen har uppdraget att bedriva regional kulturverksamhet i enlighet med Regionplanen, specifikt avsnittet Kultur. Kulturberedningens uppgift är att vara beredningsorgan till styrelsen inom uppdraget att bedriva regional kulturverksamhet samt att verkställa av styrelsen givna uppdrag inom verksamheten. AC Konsensus är ett samverkansorgan mellan länets kommuner och Västerbottens läns landsting. Samverkan ska i första hand avse länsövergripande överenskommelser inom vård och omsorg inklusive barn och unga samt folkhälsa, länsgemensamt utvecklingsarbete och gemensam omvärldsbevakning såväl nationellt som internationellt. REGIONPLAN - REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Den regionala utvecklingsstrategins vision och inriktning är styrande för inriktningen av s verksamhet. Visionen för Västerbottens län är ledande i Nordeuropas regioner med arbetet för en hållbar utveckling präglat av ett kunskapsdrivet och konkurrenskraftigt näringsliv. Länet inrymmer norra Sveriges mest attraktiva livsmiljöer med mångfald och tillgänglighet till arbete, boende, kultur, fritid, studier och omsorg där kvinnor och män, flickor och pojkar känner delaktighet och engagemang. År 2013 ska Västerbottens län ha 270 000 invånare. Visionen hämtad ur den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län. s prioriteringar för verksamheten har mål och inriktning som syftar till att stärka genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Detta gäller inom alla fokusområden, dvs Näringsliv och innovation, Besöksnäring, Utbildning och kompetensförsörjning, Transportinfrastruktur och kommunikationer, Miljö, energi och 3

INLEDNING samhällsbyggnad, IT-infrastruktur och e-tjänster, Kultur samt Internationellt/EU. Regionplanens prioriteringar ska genomföras med stöd av de strategiska verktyg för regional utveckling som förfogar över, dvs omvärldsbevakning och analys, regional utvecklingsplanering, finansiering, intressebevakning, samverkan samt bolag, verksamheter och projekt. Verksamhetsutveckling för mångfald, jämställdhet, internt miljöarbete och utvecklad kommunikation bidrar till att prioriteringarna kan genomföras. Verksamhet och budget justeras under 2012 med hänsyn till beslut som fattas utifrån den översyn av verksamheten som gjordes hösten 2011. Översynen omfattade bland annat uppdraget till Västerbottensturism. ÖVERFÖRING AV VERKSAMHETER FRÅN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING FRÅN OCH MED 2011 Den 1 juni 2010 beslutade landstingsfullmäktige att den verksamhet landstingets Nämnd för regional utveckling och Staben för tillväxt och regional utveckling ansvarat för ska överföras till Region Västerbotten. Landstingsstyrelsen bemyndigades att bl a träffa de överenskommelser som ett slutförande av överföringen kunde kräva. Landstingsstyrelsen beslöt den 10 december 2010 att godkänna upprättat förslag till överenskommelser mellan landstinget och Regionförbundet i Västerbottens län. Uppföljning/ återrapportering sker enligt överenskommelse mellan landstinget och. NYA VERKSAMHETER 2012 s ansvarsområde kan utvecklas successivt. Det handlar dels om att staten i villkorsbeslut kan överföra uppgifter, dels att medlemmarna kan överföra uppgifter till Region Västerbotten under förutsättning att medlemmarna är överens om detta. är regional kollektivtrafikmyndighet och ensam ägare av Länstrafiken i Västerbotten AB från och med 2012. En ny regional IT-organisation planeras i syfte att skapa förutsättningar för att medborgare och företag i länet, genom gemensamma funktioner och tjänster, ska kunna ta del av det framväxande esamhället. 4

STRATEGISKA VERKTYG FÖR REGIONAL UTVECKLING Strategiska verktyg för regional utveckling s uppdrag har fastställts i förbundsordningen. Uppdraget har givits av staten, landstinget och kommunerna. Vissa uppdrag utgör verktyg för att skapa förutsättnngar för utveckling inom olika utvecklingsområden. Det gäller Region Västerbottens ansvar för exempelvis regional utvecklingsplanering, finansiering, intressebevakning och samverkan. Nedan följer en beskrivning av Region Västerbottens strategiska verktyg för regional utveckling och hur de ska utvecklas för att göra dem mer effektiva. OMVÄRLDSBEVAKNING OCH ANALYS Strukturerad omvärldsbevakning s omvärldsbevakning ska ta sin utgångspunkt i regionens samlade målsättningar, utvecklingsstrategier och prioriteringar. Det viktigaste är att den utgår från ett starkt politiskt engagemang. Omvärldsbevakning sker bland annat genom ett aktivt deltagande vid nationella och internationella möten och konferenser samt genom att noga följa utvecklingen i pågående och kommande politiska processer i Sverige och inom EU. ska utveckla struktur och inriktning för omvärldsbevakning, bland annat genom att tydliggöra målgrupper, nätverk och informationskanaler som ska prioriteras. Region Västerbotten kommer att arrangera en årlig framtidsdag där länets kommuner och andra aktörer erbjuds ta del av och diskutera förändringar i omvärlden som har bäring mot Västerbottens län och länets kommuner. stärker analysarbetet Analysen är en nödvändig del i beslutsprocessen för de prioriteringar och den strategiska inriktning för länet som fattar beslut om. Analysen sker genom såväl kvantitativa som kvalitativa studier. har i samverkan med länets kommuner och Umeå universitet stärkt det regionala analysarbetet genom etableringen av enheten för regional utvecklingsplanering. Inriktningen på enhetens analyser ska dels kopplas mot de regionala planeringsprocesserna, dels mot efterfrågan på analysstöd från lokal nivå. Med enheten ska arbeta för att etablera sig som en nationellt erkänd aktör i frågor avseende regionala analyser och utredningar. REGIONAL UTVECKLINGSPLANERING ansvarar för den regionala utvecklingsstrategin har ansvar för det regionala tillväxtarbetet i Västerbottens län. Utvecklingsarbetet i länet tar sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin för Västerbotten. Utvecklingsstrategin binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen. Utvecklingsstrategin ska utgöra utgångspunkt för dialog om Västerbottens utveckling Den regionala utvecklingsstrategin ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser. Vid framtagandet av positioner tillsammans med andra regioner (exempelvis Europaforum Norra Sverige (EFNS) och Northern Sparsly Populated Area (NSPA), i syfte att påverka nationell nivå och EU ska såväl politiker som tjänstepersoner vid Region Västerbotten ha länets utvecklingsstrategi som grund för diskussionen. Den regionala utvecklingsstrategin i Västerbotten ska kommuniceras som en del i ett flernivåarbete där andra viktiga styrdokument utgörs av Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning samt EU2020. Öka sambanden mellan lokal och regional planering ska arbeta för ett ökat samband mellan det regionala utvecklingsarbetet och kommunernas arbete med lokala utvecklingsplaner och översiktsplaner. Metoden är bland annat gemensamma analyser, kunskapsutveckling inom 5

STRATEGISKA VERKTYG FÖR REGIONAL UTVECKLING planeringsområdet, samarbete kring utveckling av GIS-verktyg för planering och att stimulera mellankommunalt samarbete kring planeringsfrågor. Syftet är att stärka planeringen på både lokal och regional nivå. Dialog om konkretisering av nuvarande strategi Västerbottens läns regionala utvecklingsstrategi för perioden 2007-2013 har reviderats under 2011. Inriktning och mål i det regionala utvecklingsarbetet är oförändrat men prioriteringarna har förtydligats utifrån ändrade omvärldsförhållanden. Region Västerbotten ska intensifiera diskussionerna inom länet, kring de prioriteringar som strategin pekar på och föra samtal kring hur länets alla delar bäst kan medverka till att konkretisera strategins innehåll. Genom att vara en aktiv samarbetspartner till nationella och europeiska aktörer ska Region Västerbotten ytterligare stärka sitt bidrag till hur de övergripande strukturerna avseende genomförandet av t ex den regionala tillväxtpolitiken i Sverige och EU:s sammanhållningspolitik kan utvecklas. ska som pilotlän utveckla och pröva en ny modell för den svenska regionala tillväxtpolitiken som stärker den regionala utvecklingsstrategin, dess genomförande och förutsättningarna för det regionala ledarskapet för att på ett bättre sätt klara den demografiska utmaningen. ska ta fram och samordna genomförandet av en nettoinflyttningsstrategi. Arbetet med 2013 års strategi påbörjas Framtagandet av regionala utvecklingsstrategier är tidskrävande. kommer därför att under 2012 påbörja processen med den strategi som enligt planeringen träder i kraft efter 2013. Arbetet med en regional utvecklingsstrategi efter 2013 sammanfaller i tid med processen att utarbeta underlag för kommande strukturfondsprogram. Mot bakgrund av EU:s krav på mer konkreta insatser inom strukturfondsprogrammen samt en ökad resultatorientering, kommer s arbete med framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin efter 2013 samt framtagande av underlag till strukturfondsprogrammen att utgå från dessa ambitioner. I processen med en kommande strategi, ska möjligheten att framarbeta en gemensam utvecklingsstrategi för de fyra nordligaste länen beaktas. LÄNSTRANSPORTPLAN har, liksom andra kommunala samverkansorgan, haft regeringens uppdrag att upprätta en länstransportplan för perioden 2010-2021. Under kommande år följer insatser för att se till att upprättad plan förverkligas. Under 2012 påbörjas insatser för att förbereda kommande revidering av såväl länstransportplan samt nationell plan. I det arbetet är ett utvecklat samarbete med angränsande län och gränsregioner i Norge och Finland av stor betydelse. KULTURPLAN ingår från och med 2012 i kultursamverkansmodellen, en ny modell för samverkan kring statens stöd till regional kulturverksamhet. Den nya samverkansmodellen innebär att landstingen eller motsvarande regional aktör tar över ansvaret att fördela statsbidrag till olika regionala kulturverksamheter. har under 2011 upprättat en regional kulturplan som avser perioden 2012-2015. Kulturplanen beskriver s prioriterade utvecklingsområden för de regionala kulturverksamheterna. Den är ett underlag för Statens kulturråds beslut angående det statliga stödet till Västerbottens läns regionala kulturverksamheter. Kulturplanen har tagits fram i nära samverkan med länets kommuner och i samråd med kulturlivets företrädare, professionella kulturskapare, civilsamhälle och länsstyrelse. Under 2012 inleds arbetet med att implementera insatser som ska bidra till att de kulturpolitiska målen som lyfts fram i kulturplanen förverkligas. Med samverkansmodellen och den regionala 6

STRATEGISKA VERKTYG FÖR REGIONAL UTVECKLING kulturplanen följer nya åtaganden för, vad gäller uppföljningsarbete av det statliga stödets användning och dess effekter. Under 2012 ska uppföljningsarbetet förberedas och detta sker i samverkan med de regionala kulturverksamheterna, kommunerna och Statens kulturråd. INTRESSEBEVAKNING ska påverka har uppdraget företräda regionen utåt i syfte att påverka bland andra Europeiska unionens (EU:s), den svenska regeringens och riksdagens prioriteringar. Det handlar om att i ett europeiskt beslutssystem med flernivåstyre delta i dialogen med övriga nivåer och tydliggöra regionens intressen i syfte att påverka och bidra till utveckling. Intressebevakningen har hög prioritet Intressebevakningen ska utgå från ett starkt politiskt engagemang. Det innebär att förtroendevalda tillsammans med tjänstemän ska ge hög prioritet att utveckla kontakterna på EU-nivå och nationell nivå. Regionens förtroendevalda och tjänstemän ska delta aktivt på den nationella och internationella arenan för regionen strategiska nätverk och organisationer. Arenor för intressebevakning Intressebevakningen sker både i direkt dialog med EU-nivå och svensk nationell nivå och genom internationella och nationella organisationer och nätverk. Samarbete med andra regioner skapar förutsättningar för gemensamma ställningstaganden för påverkan och därmed ökad genomslagskraft. Viktiga nätverk och arenor för arbetet med att påverka Europapolitiken är bland andra Regionkommittén och europeiska sammanslutningar som CPMR och AER. Flerregionala samarbeten blir allt mer viktiga, såsom samarbetet inom NSPA-regionen, Kvarkenregionen och MittSkandia. Tillsammans med de fyra nordligaste länen arbetar tillsammans i Europaforum Norra Sverige för att lyfta fram våra prioriteringar. Vidare arbetar med intressebevakning i samarbete med många nationella, regionala och lokala nätverk och aktörer såsom Sveriges kommuner och landsting, andra regioner, kommuner, landsting, statliga myndigheter, universiteten, näringslivet och föreningslivet. Vidareutveckling av North Sweden European Office En prioritering är North Sweden European Office, som ska ses som regionens och verksamhetens förlängning i Bryssel. En fördjupad samverkan mellan de fyra nordligaste länen som stärker regionens genomslagskraft på EU-arenan ska ske. Kommunalekonomisk utjämning En parlamentarisk kommitté har givits i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning. ska analysera effekterna av de förslag som kommittén lämnar och tillsammans med aktörer, med likartade intressen påverka det kommunalekonomiska utjämningssystemet, i syfte att systemet på ett positivt sätt ska bidra till välfärdens framtida finansiering och en positiv utveckling i Västerbottens län. SAMVERKANSPLATTFORM samverkar med många aktörer s uppdrag att arbeta för regional utveckling medför ett behov av att samverka med många olika parter. Det handlar om andra myndigheter och intressenter, till exempel länsstyrelsen, universitet, Arbetsförmedlingen, trafikverken, Skogsstyrelsen, näringslivsföreträdare, fackförbund, ideella organisationer och folkbildningen. utgör ofta den samverkansplattform och initiativtagare som behövs för att parterna ska mötas för att tillsammans arbeta med regionens utveckling. Sammanhållande roll för kommunerna och landstinget i Västerbotten ska också fungera som katalysator för samverkan mellan medlemmarna - kommunerna och landstinget i Västerbottens län. 7

STRATEGISKA VERKTYG FÖR REGIONAL UTVECKLING har uppdraget att: chefer inom olika politikområden mellan medlemmarna medlemmarna väljer att placera hos Region Västerbotten sen i samarbete med regionala, nationella och internationella intressenter. FINANSIERING OCH PROJEKTSTÖD Projektfinansieringen ska stödja vår utvecklingsstrategi har uppgiften att besluta om statliga och egna medel för regionala tillväxtprojekt. Dessa projektmedel är tillsammans med EU-programmen och andra finansieringsmöjligheter viktiga verktyg för att realisera intentionerna i länets strategier och utvecklingsprogram. Beredningen och beslutsprocessen ska i detta avseende vara effektiv och tydlig för de aktörer som söker projektmedel. Råd och stöd om finansiering ska även bidra med insatser för att samordna och samla kompetens om olika finansieringsmöjligheter och fungera som lotsar och rådgivare. ska erbjuda en bred kompetens om olika programkomplex och en s k eningångsmodell för stöd och rådgivning av projektfinansiering i länet. Initiera strategiska projekt ska utveckla metoder för att initiera och utveckla strategiska projekt som kräver samordning och förankring och undersöka vilka behov som finns av att erbjuda resurser för att genomföra projekt, t ex projektadministration och projektlikviditet. Prioritering av strukturfondsmedel ingår i genomförandeorganisationen för strukturfondsprogrammen för Övre Norrland. Strukturfondspartnerskapet samråder med inför prioritering av projekten. s ambition är att strukturfondsmedlen, såväl regionala fonden som socialfonden, används strategiskt, jämställt och framåtsyftande. Samverkan med andra myndigheter och regionala och lokala aktörer är central för att förbättra förutsättningarna att tillvarata de möjligheter till finansiering som finns. BOLAG, VERKSAMHETER OCH PROJEKT bedriver verksamhet i olika former bland annat beroende på ägar- och samverkansintressen. Det gäller delägarskap i bolag, medlemskap i föreningar, medfinansiering av projekt och verksamheter samt projekt eller verksamhet i egen regi. s ägarandel i bolag s engagemang i ideella och ekonomiska föreningar 8

STRATEGISKA VERKTYG FÖR REGIONAL UTVECKLING har följande verksamheter i egen regi den Projekt i egen regi driver också i egen regi ett antal projekt. Vilka projekt som drivs varierar över tid. Projekt är en vanlig arbetsform för frågor som är av ett gemensamt intresse för flera olika aktörer. De projekt som bedrivs av ska ligga i linje med förbundets prioriteringar. Utvecklad verksamhetsstyrning ska utveckla styrningen av verksamheter i egen regi, bolag, övriga verksamheter och projekt. Detta ska ske genom bland annat långsiktiga engagemang uppdrag bete fektivt projektägande. VERKSAMHETER I EGEN REGI MediaCenter och Infomix MediaCenters huvudinriktning är att tillgängliggöra och arbeta med undervisningsmedia och digitala lärobjekt i olika former för att elever, lärare, skolledare och annan personal inom skolan ska uppnå högre måluppfyllelse. Målet med MediaCenters verksamhet är att vara ett erkänt stöd till IT- och mediepedagogiskt arbete i samtliga kommuner och därigenom bidra till att öka den digitala kompetensen hos lärare och elever i Västerbotten och minskar. Infomix uppdrag är att göra information från anslutna kommuner och Västerbottens läns landsting tillgänglig för alla medborgare i länet. Målet med Infomix verksamhet är att alla oavsett läshandikapp ska ha tillgång till tillgänglig information och därför är ambitionen att antalet medlemmar bland kommunerna i Västerbotten öka. s utbildningsdelegation utövar den politiska styrningen av MediaCenter, vars verksamhet beskrivs närmare i en egen verksamhetsplan. Socialpsykiatriskt kunskapscentrum KunskC är en forsknings- och utvecklingsverksamhet som jobbar med forskning, utvärdering, utbildning och kunskapsspridning. KunskC står för kunskapsbasering, normaliseringsideologi och stärkt brukarinflytande. Verksamheten beskrivs närmare i en egen verksamhetsplan. FoU Västerbotten FoU Västerbotten är en regional verksamhet med inriktning främst mot äldreomsorg men med sikte på hela socialtjänsten och angränsande verksamheter inom landstinget. Verksamheten beskrivs närmare i en egen verksamhetsplan. Länsbiblioteket i Västerbotten Länsbiblioteket är en del av det nationella biblioteksnätverket och ett regionalt resurscentrum för biblioteksutveckling. Länsbibliotekets verksamhet ska bidra till den regionala utvecklingen, stärka den regionala identiteten och genomsyras av mångfald och tillgänglighet. Länsbiblioteket svarar för den medicinska biblioteksverksamheten i Lycksele och Skellefteå. Här ligger också ansvaret för Eira och E-biblioteket på uppdrag av Västerbottens läns landsting. Inom länsbiblioteket ryms också Kultur i vården-verksamheten som bedrivs på ALVA Kultur vid Norrlands universitetssjukhus och sjukhusbiblioteken i Lycksele och Skellefteå. s kulturberedning utövar den politiska styrningen av Länsbiblioteket i Västerbot- 9

STRATEGISKA VERKTYG FÖR REGIONAL UTVECKLING ten, vars verksamhet beskrivs närmare i egen verksamhetsplan. Film i Västerbotten Film i Västerbotten är länets regionala resurscentrum för film och rörlig bild och har till uppgift att stödja och bredda filmkulturen samt främja utvecklingen av den audiovisuella branschen i Västerbottens län. Genom Film i Västerbotten skall den rörliga bildens betydelse i Västerbottens kultur- och näringsliv lyftas fram och därigenom bli en faktor av vikt för regionens utveckling. Film i Västerbotten arbetar med att förbättra förutsättningarna för filmpedagogik för unga på skola och på fritid, främja spridning och visning av kvalitetsfilm i länet, stödja talangutveckling inom filmproduktion, främja entreprenörskap inom den rörliga bildens bransch. s kulturberedning utövar den politiska styrningen av Film i Västerbotten, vars verksamhet beskrivs närmare i egen verksamhetsplan. 10

VERKSAMHETSUTVECKLING Verksamhetsutveckling Arbete med mångfald, jämställdhet, det egna miljöarbetet och kommunikation är områden där verksamheten behöver utvecklas och lyfts därför fram i detta avsnitt. MÅNGFALD Mångfaldsperspektivet ska på sikt genomsyra all verksamhet hos. Mångfald innefattar följande aspekter: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Alla medborgare i länet ska oavsett bakgrund ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. utgår ifrån den nya diskrimineringslagen och FN:s barnkonvention. Initialt ligger fokus på jämställdhet mellan kvinnor och män. JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet ska genomsyra s arbete Jämställdhet ska genomsyra s verksamhet. s arbete handlar ytterst om att skapa förutsättningar för en samhällsutveckling som ger goda livsvillkor för länets medborgare, flickor och pojkar, kvinnor och män. Jämställdhet innebär att kvinnor respektive män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv och är en förutsättning för att uppnå ett hållbart samhälle. utgår i sitt arbete från de av regering och riksdag fastställda jämställdhetspolitiska målen. Europeiska deklarationen om jämställdhet Förbundsfullmäktige beslutade i mars 2010 om att underteckna Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). Deklarationen uppmanar kommuner och regioner i Europa att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare. Att underteckna deklarationen är ett viktigt politiskt ställningstagande och en betydelsefull symbolisk handling. Det är också ett åtagande om att arbeta för jämställdhet inom vår egen verksamhet. Jämställdhetsintegrering arbetar med jämställdhetsintegrering som strategi i arbetet med jämställdhet. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i det dagliga arbetet, i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheterna. Politiker och anställda ska erbjudas utbildning i jämställdhet Handlingsplan för jämställdhet I s handlingsplan för jämställdhetsintegrering redogörs för hur vi ska arbeta. MILJÖ OCH KLIMAT EGNA ORGANISATIONEN ska föregå med gott exempel ska sträva efter att vara en god förebild i det egna miljö- och klimatarbetet. Ett ambitiöst internt miljö- och klimatarbete är viktigt för s trovärdighet som ledare för arbetet med regional utveckling. Miljöpolicy För att tydliggöra s egna miljö- och klimatambitioner ska arbetet påbörjas med att ta fram en miljöpolicy som behandlar frågor om bland annat energianvändning, resor och transporter, klimatkompensation och materialförbrukning. Miljöutbildning Om ska vara en föregångare på miljöområdet behövs kunniga och engagerade förtroendevalda och tjänstemän. ska därför erbjuda alla anställda och politiker en grundutbildning om miljö, klimat och ekologisk hållbarhet. KOMMUNIKATION Kommunikation ett strategiskt verktyg Kommunikation är ett strategiskt verktyg för att ska kunna utföra sitt uppdrag och nå målen för verksamheten och bidrar dess- 11

VERKSAMHETSUTVECKLING utom till att stärka s identitet utåt och inåt som den främsta arenan för regional tillväxt och utveckling. Stärkt kommunikationsarbete skall stärka information och kommunikation genom att utgöra en stomme för en kommunikationstrategi och i förlängningen en kommunikationsplan. uppdaterad korrekt information. Ett regelbundet nyhetsbrev ska utformas. Intranätet som verktyg ska utvecklas en viktig målgrupp för informationsspridning. Pressmeddelanden om större nyheter från är en prioriterad del av kommunikationsarbetet. I detta ingår också nyhetsbevakning. Västerbottensveckorna på Grand Hotel, Almedalsveckan och en Regiongala som genomförs i Västerbottens län. munikation Stärka varumärket Västerbotten ska tillsammans med andra aktörer i länet påbörja ett varumärkesarbete som ska ligga till grund för en marknadsföringsstrategi för Västerbottens län som central del i en framtida region i Norra Sverige. 12

ORGANISATION Organisation Förbundsfullmäktige 75 ledamöter varav 50 kommun, 25 landsting Valberedning 9 Revision 3 Regionstyrelse 25 Arbetsutskott 7 Kollektivtrafikutskott 7 Kulturberedning 7 Primärkommunal delegation 7 Utbildningsdelegation 7 Engagemang i bolag & organisationer - AC-Net Västerbotten -ALMI Företagspartner Nord AB - Norrbotniabanan AB - Coompanion Västerbotten ek.för - Kvarkenrådet - MittSkandia ideell förening - Intresseföreningen Norrtåg Tjänstemannaledning Regionala kulturbolag - Västerbottens museum AB - Norrlandsoperan AB - Västerbottensteatern AB - Skellefteå museum AB - Skogsmuseet i Lycksele AB Administration och ekonomi Kommunikation Näringsliv och samhällsbyggnad - Internationellt arbete - IT Västerbotten - Miljö, energi och klimat - Näringsliv och innovation - Transportfrågor - Utbildning och kompetensförsörjning - Vård och omsorg Regional utvecklingsplanering Film i Västerbotten Regional kulturverksamhet Mediacenter Länsbiblioteket Finansiering och projektstöd Socialpsykiatriskt kunskapscentrum Västerbottensturism FoU Västerbotten * Tjänstemannaorganisationen kan komma att förändras i samband med den organisationsöversyn som skall genomföras under hösten 2011. 13

OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys är en aktiv part inom en rad områden. En omvärldsanalys som i detalj samlat beskriver utveckling och trender inom samtliga dessa områden låter sig därför inte göras inom ramen för denna omvärldsanalys. Omvärldsanalysen tar istället sin utgångspunkt utifrån de stora internationella frågor, som rör global konkurrenskraft, demografi respektive miljö- och klimat. Utifrån länets position i dessa internationella frågor presenterar omvärldsanalysen ett antal inriktningar som s fortsatta arbete bör ta fäste på. GLOBAL KONKURRENSKRAFT En ökad förädlingsgrad är nödvändig Även om naturresurserna i Västerbotten utgör en styrka i ett globalt hänseende är det viktigt att synen på hur naturkapitalet i regionen används ses över. En tonvikt på råvaruexport medför låga regionala förädlingsvärden vilket innebär att länets naturresurser i störst utsträckning, genererar förmögenheter i övriga Sverige och i omvärlden medan möjligheterna till växande förmögenheter i Västerbotten blir begränsade. För att öka den ekonomiska aktiviteten i Västerbotten behövs en gemensam syn, att vilja öka förmögenhetsbildningen i länet genom nya sätt att se på våra naturresurser. Genom insatser som stimulerar vidareförädling av naturtillgångarna respektive stödjer aktiviteter inom sådana industriella och tjänstebaserade näringar, som har sin utvecklingskraft utifrån regionens naturresurser skapas en stärkt ekonomisk aktivitet på lokal och regional nivå. Behov av att stärka tjänstesektorn, kulturella och kreativa näringar däribland besöksnäringen Parallellt med att kunskapsnivån ökar i den industriella produktionen har den globala trenden under senare tid också riktats mot en högre andel tjänsteproducerande näringar. Västerbottens län måste för att positionera sig som en konkurrenskraftig region i Europa, följa de internationella strukturomvandlingar som sker av näringslivet. Det finns därför behov av ökade insatser riktade mot tjänsteproducerande företag i regionen så att tillväxten inom tjänstesektorn utvecklas lika starkt som övriga Sverige i allmänhet och storstadslänen i synnerhet. I detta sammanhang bör de kulturella och kreativa näringarna däribland besöksnäringen lyftas. Förutom att denna sektor på nya sätt vidareförädlar länets natur- och kulturresurser, bidrar den också till att stärka tjänstenäringens andel av regionens ekonomi. I regeringens Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar beskrivs en rad åtgärder som under de kommande åren ska främja utvecklingen av entreprenörskap och företagande inom de kulturella och kreativa näringarna. Frågan om kulturens betydelse för ökad sysselsättning och tillväxt står högt på dagordningen i Sverige och inom EU. Kultur och kulturmiljöer har vidare en betydande roll för regionens innovativa utveckling och attraktionskraft. I detta sammanhang bör möjligheterna till utveckling som kan uppstå för regionens tjänstesektor i och med att Umeå år 2014 är Europas kulturhuvudstad lyftas. Tjänsteföretagandet är vanligast såväl bland kvinnor som bland män. Kvinnor står för en stor del av nyföretagandet i tjänstesektorn. Den största könsskillnaden inom tjänstesektorn återfinns inom personliga tjänster, där kvinnor är i majoritet samt inom kommunikation, där män är i majoritet. I de insatser som görs regionalt är det viktigt att beakta att den ekonomiska tillväxt som kan skapas genom växande tjänstesektor inte sker på bekostnad av målet ökad mångfald och jämställdhet. Kraftsamling kring starka innovativa miljöer Västerbotten är till ytan ett stort län, men befolkningsmässigt en liten region i ett internationellt perspektiv. Av den anledningen bör regionen kraftsamla kring sådana innovativa miljöer som har möjlighet att konkurrera på en global arena. Ett behov i den strategiska diskussionen är därför att fortsatt konkretisera och paketera insatser knutna till starka innovativa miljöer i länets näringsliv. Vidare är det av vikt att dessa områden samt de områden som anges av regionens forsknings- och utbildningsmiljöer ges en prioriterande ställning vid beslut om utvecklandet av innovativa miljöer i regionen. Utvecklingsstrategin ska uppmärksamma 14