ARBETSPLATSHANDLEDAR- och BEDÖMARUTBILDNING

Relevanta dokument
ARBETSPLATSHANDLEDARUTBILDNING

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

Utbildning av arbetsplatshandledare 3 sv Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING

INNEHÅLL OCH BEGREPP I DEN PERSONLIGA UTVECKLINGSPLANEN FÖR KUNNANDET ( ) 9 1 mom. i förordningen 673/2017. Begrepp och förklaringar

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

INTRODUKTION FÖR BEDÖMARE

Yrkesutbildningsreformen

Examensmästare Examinandernas väg mot examen

Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

Lag. om yrkesutbildning. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Tillämpningsområde

ARBETSLIVETS ROLL I YRKESUTBILDNINGEN CAROLA BRYGGMAN

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle

Kompetenskarta för arbetsplatshandledare

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

Lagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen

Inlärning i arbetet och yrkesprov inom teknologiindustrin

Ansökningsskede i kortfilm

Lyfta fram förmannens uppgift som bedömare i det fristående examensystemet. Utvecklingsarbete

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Examensmästarens uppgifter ur arbetslivets perspektiv

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen

Handledningsplan för studerande med särskilda behov

IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN

Studie av hur examinanden påverkar examenstillfällets innehåll och tidpunkt, samt hur arbetslivet deltar i planeringen

Utbildningsstyrelsen Edita Prima Oy. Helsingfors ISBN (häft.) ISBN (pdf)

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

Yrkesexamen för arbete som teamledare

YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010

Specialyrkesexamen i företagsledning

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar

Inlärning i arbete. Utbildning Ab

Ny kompetens genom läroavtal

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

Specialsakkunnig Bodil Regårdh

REFORMORDLISTA FÖR YRKESUTBILDNINGEN

GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FÖRESKRIFT 9/011/2009. Grunder för fristående examen

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

Din väg till examen. En beskrivning av hur en fristående examen avläggs

STARTENKÄT Enkäten görs senast inom en månad från det att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har godkänts.

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott

Innehåll. 1. Inledning

Innehållsförteckning. Bilagor Personlig tillämpning Lista över vem som handleder i olika skeden

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

Carola Bryggman

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Reformen av yrkesutbildningen Informationspaket för handledare

Vad önskar arbetslivet? Undervisnings- och kulturministeriet

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

4.1.1 Idrottsinstruktion

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Yrkesutbildningsreformen

GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK, TANDLABORANT 2010

MOD ATT FÖRNYA! Parasta osaamista. Bästa kunnande

Finansieringsform: Studieform: heltidsstudier deltidsstudier

BETYG ÖVER FRISTÅENDE EXAMINA, UTBILDNING SOM FÖRBEREDER FÖR FRISTÅENDE EXAMINA OCH LÄROAVTALSUTBILDNING

SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013

Handledning, material och stöd inom fristående examen

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen

Kompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter. Helena Öhman undervisningsråd

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

AIPAL. - en jämförelse mellan studerande som går läroavtalsutbildning och studerande som går utbildning som är statsandelsfinasierad (närvårdare)

UTBILDNINGSANORDNARENS MÖJLIGHETER ATT INGRIPA VID OLÄMPLIGHET FÖR STUDIER

GRUNDEXAMEN I NATUR OCH MILJÖ 2009

FÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

GRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010

MÅLEN FÖR OCH UBBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, MEDIEASSISTENT

Turun ammatti-instituutin nuorisoasteen opiskelija-arvioinnin toteuttamissuunnitelma

HANDBOK OM FRISTÅENDE EXAMINA 2015

FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen

Första dagen ägnades åt idé- och erfarenhetsutbyte

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001

Transkript:

ARBETSPLATSHANDLEDAR- och BEDÖMARUTBILDNING Enligt föreskriften för utbildning av arbetsplatshandledare 3 sv (2012:41) som finns i digitalt format på adressen www.utbildningsstyrelsen.fi/yrkesutbildning Innehåll: 1. Arbetsplatshandledarutbildningen som du deltar i 2. Arbetsplatsförlagd utbildning inom grundläggande yrkesutbildning - Bedömning av kunnande genom yrkesprov - Utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning 3. Arbetsplatsförlagd utbildning inom utbildning som förbereder för fristående examen - Påvisande av yrkesskicklighet vid examenstillfällen 4. Arbetsplatsförlagd utbildning inom läroavtalsutbildning - Påvisande av yrkesskicklighet i läroavtalsutbildning 5. Arbetsplatshandledarens roll och uppgifter i genomförandet av arbetsplatsförlagd utbildning, yrkesprov och examenstillfälle - Planering - Handledning - Bedömning 6. Arbetarskydd Arbetsplatshandledarutbildning Utbildningsprogrammet består av 2-5 diskussionstillfällen på arbetsplatsen eller i skolan Läraren/Utbildaren och arbetsplatshandledaren/bedömaren går gemensamt igenom på vilket sätt arbetsplatshandledar-/bedömarutbildningen kan ordnas på arbetsplatsen så att både arbetsplatsen och dess arbetstagare, såväl som de studerande/examinanden upplever verksamheten som meningsfull Deltagarna erhåller intyg över att utbildningsprogrammet genomförts Målet är att arbetsplatshandledaren/bedömaren efter genomgången utbildning: Känner till yrkesutbildningens allmänna struktur samt målen och utbildningsarrangemangen inom den egna branschen Har förutsättningar att utveckla yrkesutbildningen mot en mer arbetslivsorienterad utbildning Planerar, handleder och utvärderar genomförandet av inlärning i arbetet och bedömer yrkesskickligheten i samband med yrkesprov/examenstillfället på sin egen arbetsplats Har beredskap att ta hänsyn till studerande som behöver särskilt stöd och studerande som representerar olika språk- och kulturgrupper

YRKESUTBILNDINGEN OCH SAMARBETET MED ARBETSLIVET Grundläggande yrkesutbildningens uppbyggnad Leder till en grundexamen Omfattar 180 kompetenspoäng (kp) och räcker i allmänhet 3 år; 135 kp yrkesinriktade examensdelar, varav vid YA minst 50 kp inlärning i arbetet 35 kp gemensamma examensdelar (tidigare examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen) 10 kp fritt valbara examensdelar (tidigare valfria studier) Erkännande av kunnande!!! Fristående examens uppbyggnad Leder till en yrkesinriktad grundexamen eller en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen (mera information; Guide om bedömning för bedömare inom fristående examen) Yrkesskickligheten som förutsätts i examensgrunderna förvärvas eller kompletteras genom förberedande utbildning på en arbetsplats, för vilken examinanden, arbetsplatshandledaren och en företrädare för utbildningsanordnaren tillsammans utarbetar en plan Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Läroavtalsystemets uppbyggnad Leder till en grundexamen Ett läroavtal grundar sig på ett skriftligt arbetsavtal för viss tid (läroavtal) mellan en studerande och en arbetsgivare (L 630/1998, 17 ). Enligt förordningen om yrkesutbildning (F 811/1998, 6 ) bestämmer utbildningsanordnaren om läroavtalsutbildningen ordnas som utbildning som leder till en examen eller som utbildning som förbereder för en fristående examen Läroavtalsutbildningen skiljer sig från utbildning vid en läroanstalt eftersom den grundar sig på ett arbetsförhållande och utbildningen huvudsakligen genomförs på en arbetsplats. Utbildningsanordnaren ansvarar för att den arbetsplatsförlagda utbildningen och den teoretiska undervisningen bildar en logisk helhet. Arbetsplatsutbildaren och den som ordnar den teoretiska undervisningen ska i samråd försäkra sig om att målen i examensgrunderna uppnås. Arbetsgivaren ska se till att den studerande har möjlighet att på ett mångsidigt sätt utföra sådana uppgifter som hör till yrket och som fastställs i kraven på yrkesskicklighet för examen eller examensdelarna och i det personliga studieprogrammet

Yrkesutbildning på andra sätt Kombistudier, studentexamen och yrkesexamen på samma gång - Gemensamma studier på gymnasienivå - Yrkesinriktade studier vid yrkesinstitut - Sammanlagt 180 kompetenspoäng Yrkeshögskolestudier Högskole- eller universitetsstudier Yrkesinriktad påbyggnadsutbildning erbjuds som yrkesexamina och specialyrkesexamina. Dessa kan endast avläggas som fristående examina och de är avsedda för vuxna, som i regel är ute i arbetslivet. INLÄRNING I ARBETET Studerande lär sig en del av den yrkesfärdighet som ingår i examen genom att han eller hon arbetar på en arbetsplats ute i näringslivet Målinriktad, handledd och utvärderad verksamhet som sker i en genuin arbetsmiljö Perioderna med inlärning i arbetet ska vara tillräckligt långa och mångsidiga för att kraven på yrkesskicklighet ska uppfyllas Målet är att den studerande på sin arbetsplats uppnår en del av den yrkesskicklighet som hör till examen och som definieras i läroplansgrunderna Inom andra stadiets yrkesutbildning är omfattningen vid YA minst 50 kompetenspoäng För de studerande görs personliga studieplaner för varje inlärning i arbetet period och/eller yrkesprov Före den studerande kommer till arbetsplatsen går arbetsplatshandledaren, läraren och den studerande igenom vad han/hon skall lära sig under inlärningen i arbetet samt syftet med yrkesprovet Arbetsplatshandledarens uppgifter i genomförandet av inlärning i arbetet: Fungerar som kontaktperson mellan arbetsplatsen, den studerande och läroanstalten Deltar i planeringen av inlärningsperiodens arbetsuppgifter, skapar arbetssituationer som främjar lärande samt följer med att perioden genomförs enligt uppgjorda avtal och fastställda planer Informerar om utbildningen som ordnas på arbetsplatsen Introducerar den studerande i företaget, arbetsmiljön och arbetsuppgifterna Handleder och stöder den studerande samt ger respons på hans/hennes utveckling Deltar i planering, handledning och utvärdering/bedömning i samråd med läraren/utbildaren Introduktion av studerande En studerande skall introduceras på arbetsplatsen på samma sätt som en ny arbetstagare

Minskar den studerandes osäkerhet i en ny situation. Det kan hända att studeranden som kommer till arbetsplatsen på inlärning i arbete kanske samtidigt kommer till sin första arbetsplats. Då är många självklara saker obekanta. Ökar möjligheterna för att arbetsuppgifterna lärs in samt säkerheten i arbetssättet och arbetsmiljön. En lyckad introduktion underlättar för den studerande att genast från början följa arbetsrutiner och regler och komma igång med arbetsuppgifterna. Genom att genast gå igenom viktiga detaljer undviker man onödiga missförstånd senare Ger den studerande en helhetsbild av arbetsplatsen, arbetsmiljön och arbetsgemenskapen Innehåll i introduktionen Handledaren berättar om arbetsplatsen, verksamheten, affärsidén, kunderna, organisationen och spelreglerna Klargör arbetstider, matarrangemang, arbetskläder osv Meddelar vart den studerande skall ringa om han/hon är sjuk Presenterar arbetskamraterna, förmän och ledning Visar socialutrymmen såsom omklädningsutrymmen, bespisning, WC mm Berättar om agerandet vid olyckor (nödutgångar etc.) Berättar om risker och riskmoment i arbetet samt behövlig skyddsutrustning, försäkringen ersätter inte skador som beror på bristfälliga instruktioner och handledning eller avsaknad av arbetsledning och övervakning Andra allmänna saker En checklista för introduktion är en god hjälp, läraren ger en modell Avtal och dokument Obligatoriska Avtal mellan läroinrättningen och arbetsplatsen Personlig studieplan för inlärning i arbetet perioden och yrkesprovet Dokument specifika för fristående examen Dokument specifika för läroavtalsutbildningen Övriga Introduktionsplan för den studerande Bedömningsblankett Inlärningsdagbok och/eller checklista Instruktioner för arbetsplatsen, arbetsplatshandledaren och studerande Dokument specifika för fristående examen Dokument specifika för läroavtalsutbildningen Tillämpningar; Introduktion av studerande på arbetsplatsen Använd bifogade checklista som bas. Utveckla listan så att den fungerar på din/er arbetsplats. Diskutera på arbetsplatsen vad ni skall informera en ny studerande eller nyanställd om och vilka förväntningar ni har på denna.

YRKESPROV Studerande visar genom praktiska arbetsuppgifter hur väl de har tillägnat sig den yrkesskicklighet som krävs i arbetslivet Arbetssituationer som planeras, genomförs och bedöms gemensamt av arbetslivet, skolan och studerande Arbetssituationerna skall omfatta det centrala kunnandet i enlighet med läroplanen Avläggs under hela utbildningstiden, inom alla yrkesinriktade examensdelar och vanligast i slutet av inlärning i arbetet perioden Yrkesproven planeras utgående från respektive bransch läroplan krav på yrkesskicklighet Ett prov kan ibland täcka fler än en examensdel EXAMENSTILLFÄLLE Fristående examenssystemet Ett examenstillfälle är en situation, där examinanden utför arbetsuppgifter i sin bransch i enlighet med de krav på yrkesskicklighet som fastställts i examensgrunderna. Examinanden (en person som avlägger fristående examen) visar sin yrkesskicklighet vid examenstillfällen Sätten på vilka examinanden förvärvar yrkesskickligheten dokumenteras i ett dokument om personlig tillämpning Personlig tillämpning = i samband med att förvärva den behövliga yrkesskickligheten, beaktar man här examinandens livssituation, kunnande, konstaterade inlärningsbehov samt möjligheterna till att lära sig på sin egen eller en annan arbetsplats. Man strävar till att hitta personliga arrangemang. Yrkesprov jämfört med examenstillfälle Enligt examensgrunderna Kunskapen bygger i huvudsak på utbildning, annan kunskap måste verifieras Utgående från skolans läroplan Bedömningen består i huvudsak av yrkesprov och annan bedömning Fristående examenssystemet Yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen Kunskap kan vara förvärvad på annat sätt Arbetsplatshandledaren och den ansvariga läraren handleder examinanden vid förvärvande av yrkesskicklighet Bedömningen görs vid examenstillfälle Planera yrkesprov Studeranden, läraren och arbetsplatshandledaren planerar tillsammans Fundera på vilka arbeten som ofta förekommer på företaget - faller dessa inom ramen för målsättningarna för en eller flera examensdelar?

- ofta är det så att ett arbete/uppgift inte helt täcker alla mål och kriterier för en examensdel, men det är inget hinder, man bedömer helt enkelt utgående från de tillämpliga kriterierna och lämnar de övriga obeaktade När man hittat en lämplig arbetsuppgift, avgränsa tydligt den del som hör till provet Planera examenstillfälle Arbetsplatshandledaren är ofta med och planerar och arrangerar examentillfällena Yrkesskickligheten som förutsätts i examensgrunderna förvärvas eller kompletteras genom förberedande utbildning på en arbetsplats, för vilken examinanden, arbetsplatshandledaren och en företrädare för utbildningsanordnaren tillsammans utarbetar en plan. Sättet på vilka examinanden förvärvar yrkesskickligheten dokumenteras i ett dokument om personlig tillämpning. Arbetsplatshandledaren och den ansvariga läraren handleder examinanden vid förvärvandet av yrkesskicklighet. Den som deltar i utbildning som förbereder fristående examen ska som en del av utbildningen ges möjlighet att delta i examentillfällen och avlägga fristående examen. Arbetsplatshandledarens roll i genomförande av yrkesprov 1. Planera Bekantar sig med målsättningen för inlärning i arbetet och yrkesprovet Stöder studerande i planering av yrkesprovet tex genom att hitta lämplig uppgift och tidpunkt 2. Övervaka och handleda Övervaka den studerande under yrkesprovet, gör noteringar över prestationerna Handledarens roll i yrkesprovet är som vilken som helst arbetskollega. Studerande kan be om råd eller vid behov fråga om hjälp och handledaren kan handleda studeranden om det i arbetet förekommer en farosituation eller misstag eller ifall den studerande blir rådlös och arbetet inte framskrider. 3. Bedöma Bedömer studerandes kunnande enligt bedömningsgrunderna Deltar i utvärderingssamtalet Arbetsplatshandledarens roll i genomförande av examenstillfälle Påvisande av yrkesskicklighet vid examenstillfällen Arbetsplatshandledaren/bedömaren är ofta med och planerar och arrangerar examentillfällena. Arbetsplatshandledaren/bedömaren kan delta i bedömningen av examinandens yrkesskicklighet När en arbetsplatshandledare väljs som bedömare måste bestämmelserna om jäv i förvaltningslagen (434/2003, 27-30 ) beaktas. Om arbetsplatshandledaren konstateras vara jävig, kan hon eller han inte väljas som bedömare Yrkesprovs-/examenstillfällets miljö Som miljö borde man använda en normal arbetsmiljö, så att uppgifterna baserar sig på verkliga kundarbeten

Miljön bör vara sådan att den studerande på förhand har möjlighet att bekanta sig med redskap och utrustning som finns tillgängligt samt kan öva sig i deras användning före det egentliga yrkesprovet/examenstillfället. I yrkesprovsmiljön får det inte förekomma faror för den studerandes hälsa eller säkerhet Bedömning av yrkesprov Bedömningens viktigaste uppgift är att stöda en positiv utveckling av den studerandes jagbild och utveckling som yrkesmänniska I bedömningen ingår också den studerandes självvärdering Bedömningens objekt och kriterier utgår från läroplanens målsättningar och man mäter hur väl studerande uppnått den yrkesskicklighet som förutsätts (inte processen fram till kunnandet) Arbetsplatshandledaren noterar den studerandes prestationer under yrkesprovet och noteringarna används som underlag vid bedömningsdiskussionen/tre parts diskussionen Såvida det är fråga om en situation där kundservice ingår, kan även kunden ge respons Läraren ansvarar för att en bedömningsdiskussion hålls och att alla tre parterna är närvarande. Läraren kan men behöver inte närvara vid yrkesprovet. Bedömningsdiskussionen bör genomföras så fort det är möjligt efter yrkesprovet och studerandes egen utvärdering av sin prestation bör ingå Bedömningen dokumenteras på ett bedömningsformulär och där antecknas även motivering till bedömningen, till dokumenteringen kan man också foga material som producerats under yrkesprovet Om den studerande underkänns bör man klart kunna motivera och dokumentera detta Följer bestämmelser om sekretess i enlighet med examensarrangörens anvisningar Lämnar på överenskommet sätt in de dokument som berör bedömningen till examensarrangören Examenstillfälle Bedömningen fokuserar på hur examinanden utför arbetet och fungerar i arbetssituationen Examinandens kunnande ska i huvudsak bedömas direkt i förhållande till motsvarande arbetets utförande Deltar vid behov i ett möte, där examinanden kompletterar sina examensprestationer muntligt Är insatt i jävsfrågor som gäller bedömare Tillämpningar; Lämpliga uppgifter för ett yrkesprov på din arbetsplats Bekanta dig med ett material som används för bedömning av yrkesprov/examenstillfälle Utgående från din egen arbetsplats, vilka praktiska arbetsuppgifter kan ett yrkesprov/examenstillfälle omfatta för att det centrala kunnandet skall kunna visas Skriv ner lämpliga arbetsuppgifter för yrkesprov på din arbetsplats inom den examensdel du bekantat dig med

HANDLEDNING UNDER INLÄRNING I ARBETET OCH YRKESPROV/EXAMENSTILLFÄLLE Studerande har beskrivit handledarens uppgift och god handledning med följande kommentarer: Hjälper att omsätta det inlärda i praktiken Det är viktigt att jag får råd men ända är tvungen att tänka själv Tar reda på vad jag kan En bra handledare frågar vad jag har gjort tidigare Motiverar Handledaren förklarar och visar varför man ska göra något på ett visst Uppmuntrar och ger respons Handledaren är uppmuntrande och stressar inte upp sig över småsaker Ger ansvar En bra handledare ger ansvar och har förtroende för mig samt kräver att jag tar initiativ och gör arbetet samvets-grant Lyssnar och ger tid En bra handledare är uppmuntrande, snäser inte och har förståelse för mina åsikter och idéer. Om jag föreslår någon förbättring, förkastar han inte förslaget direkt utan funderar om något av det kanske var vettigt Handledning och bedömning av studerande på arbetsplatsen/ekonomiska informationsbyrån 2006

Respons bygger på: Öppenhet Tillit Respekt för individen Livlig kommunikation Misstag tillåts Uppmuntran till kontinuerligt lärande och utveckling Lärstilar Men inlärningsstilar menas de sätt på vilket vi tar emot information, bearbetar och lagrar den Vissa lär sig bäst genom att göra (försök och misstag), andra genom att tänka och analysera. Vissa har synminne och andra minns bäst vad de hört Var och en av oss har ett eget sätt att lära, tänka och arbeta. När du i handledningen tar hänsyn till dessa olikheter ökar förutsättningarna för att studerande lär sig arbetet Testa gärna hur du själv bäst lär dig! Läraren har material för detta. OM SKADA UPPSTÅR... Alla studerande vid YA! är försäkrade via försäkringsbolaget If Gäller vid olycksfall samt person- och sakskador som vållats under den egentliga skoltiden och inlärning i arbetet Kontakta omedelbart ansvarige läraren och berätta vad som hänt Läraren kontaktar nödvändiga parter inom YA! och en arbetsskyddsgranskning görs Försäkringen ersätter Person- eller sakskada, då den skadade är annan än avtalet för inlärning i arbetet undertecknad arbetsgivare, till den del arbetsgivarens tagna ansvarsförsäkring inte ersätter skadan Skador som vållats egendom på arbetsplatsen där inlärning i arbetet genomförs, bara till den del ifrågavarande egendom inte ersätts från egendomens sakskadeförsäkring Ersättningsbara sakskador är endast omedelbara och direkta kostnader Försäkringen ersätter inte Skada som uppstått p.g.a. att studerande haft bristande kunskap om eller otillräcklig handledning i arbetsuppgiften endera av yrkesinstitutet eller företaget som undertecknat avtalet Skada som uppstått p.g.a. bristfällig övervakning eller arbetsledning enligt gällande avtal från företagets sida Indirekta skador eller kostnader såsom uteblivna inkomster, avbrott i verksamheten, skador som orsakats någon annan än den som drabbats av den direkta skadan Upprepade skador

Arbetsgivarens uppgifter och ansvar i samband med arbetarskyddet Följa upp arbetsomständigheterna och arbetsmetoders säkerhet och arbetskollektivets situation Bedöma hälsorisker som kan förekomma tillsammans med arbetshälsovårdspersonal Utarbeta handlingsanvisningar för arbetarskyddet för att befrämja arbetsomständigheternas hälso- och säkerhetssituation