HÄNDERNA BERÄTTAR PEDAGOGISKT MATERIAL TILL UTSTÄLLNINGEN KONSTNÄREN PÅ MODERNA MUSEET MALMÖ ( )

Relevanta dokument
Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

NATIONELLA BILDTÄVLING

Syfte och mål med kursen

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

LPP historia och samhällskunskap

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Centralt innehåll årskurs 7-9

Kursplan - Grundläggande engelska

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Musikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING. av Anna Holmlin-Nilsson. Formgivning av Johan Theodorsson

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

Visa vägen genom bedömning

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Konstpedagogiska Program Hogstadiet & Gymnasiet

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

för samtalen och diskussionerna framåt

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

PROGRAMVERKSAMHET 2016

(14) Sex och samlevnad i grundskolans styrdokument

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

PROGRAMVERKSAMHET 2018

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

PROGRAMVERKSAMHET 2017

Får jag använda bilden? Lektionen handlar om upphovsrätt för bilder. Får jag använda bilden? Lektionsförfattare: Greger Ravik.

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Inte konst(igt)

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Transkript:

HÄNDERNA BERÄTTAR PEDAGOGISKT MATERIAL TILL UTSTÄLLNINGEN KONSTNÄREN PÅ MODERNA MUSEET MALMÖ (2016.09.25 2017.02.19)

KROPPSSPRÅK I KONSTEN: HÄNDERNA BERÄTTAR Konstnären är en utställning full av porträtt, många av dem självporträtt. Oavsett om vi ser ett porträtt eller självporträtt, och oavsett om det gjordes under 1600-talet eller på 2000-talet så har de alla berättelser att förmedla. Konst förmedlar historier som talar om för betraktaren vem som är avbildad, men säger också mycket om konstnärerna bakom konstverket. Med hjälp av ansiktsuttryck, kroppsspråk, bildkomposition, färgskala, symbolik och attribut har konstnärer i alla tider velat göra berättelserna tydligare för sin publik. I det här materialet tar vi en närmre titt på kropsspråkets roll i konstverk från olika historiska epoker. Kanske tänker de flesta främst på ansiktsuttryck när det handlar om att tolka en persons kroppsspråk, känslor och mående, men händerna spelar också en stor roll för hur vi uttrycker oss själva och avbildar andra. Materialet är framtaget för att inspirera pedagoger att använda sig av konstverk som en naturlig del av skolundervisningen. Det går lika bra att använda det som bas för egen planering som att låta eleverna själva få arbeta med det direkt. De kommande sidorna med exempel från utställningen och frågeställningar kring specifika konstverk är framtaget för att kunna användas av pedagoger och skolelever i hela grundskolan, fritidshem, gymnasiet och vuxenutbildning inklusive SFI. Du som pedagog känner bäst till hur väl materialet passar till just dina elever, och du får gärna anpassa materialets upplägg så att det motsvarar dina behov som pedagog. Skolan kan använda konstbilder exempelvis utifrån följande skolämnen och deras aktuella läroplaner: Bild: Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap. Bildanalys av bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Bildanalys av historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar. Hem- och konsumentkunskap: Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor. Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation. Språkämnena: Övning i översättning i muntlig och skriftlig form. Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner. Samtal och diskussioner samt argumentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Kulturella uttrycksformer från områden där modersmålet talas, till exempel bildkonst, musik och arkitektur. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. Idrott och hälsa: Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Matematik: Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras. Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. Naturvetenskapliga ämnen: Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Historia: Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter och för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Religionskunskap: Huvuddragen i världsreligionernas historia. Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. Samhällskunskap: Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Slöjd: Idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet. Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet. Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.

KONSTVERK ATT TITTA NÄRMARE PÅ: 1 Okänd konstnär Den helige Nikolaus med scener ur hans liv 1500-tal Nationalmuseum 5 Bertha Wegmann Konstnären Jeanna Bauck 1881 Nationalmuseum 2 3 David Klöcker Ehrenstrahl Självporträtt med allegorier 1691 Nationalmuseum Alexander Roslin Konstnären och hans hustru Marie Suzanne Giroust målande Henrik Wilhelm Peills porträtt 1767 Nationalmuseum Elias Martin Gustav III:s besök i Konstakademien 1780 1782 Nationalmuseum Per Krafft d.y. Louis Jean Desprez 1796 Konstakademien Richard Bergh Konstnären Eva Bonnier 1889 Nationalmuseum 7 6 9 4 8 Georg Engelhardt Schröder Nicodemius Tessin d.y. med Tessinska palatset i bakgrunden Ca 1720 Konstakademien 10 Christoffer Wilherl Eckersberg Den danske skulptören Bertel Thorvaldsen 1832 Nationalmuseum Peter Johansson Självporträtt i rött 2012 Peter Johansson 11 August Malmström Odysseus inför Fajakernas konung Alkinoos 1833 Nationalmuseum

MED TUMMEN MOT RINGFINGRET Det är nog ovanligt att dina händer formar sig så här helt av sig själva. Kan man förutsätta att just precis den här handpositionen ska symbolisera någonting speciellt? Bilden är en så kallad ikon ett religiöst porträtt. Ger det religiösa sammanhanget några ledtrådar till varför handen är avbildad på det här viset? Leta gärna fram andra bilder av religiösa ikoner och titta på händer. Finns det några likheter? 1 EN HAND PÅ DIN AXEL Att lägga sin hand på någons axel kan förmedla en känsla. Säger det någonting om relationen mellan de två personerna i bilden? Vid vilka tillfällen kan man placera sin hand på någons axel? Finns det tillfällen då det inte passar sig? Vilka känslor är förknippade med att placera sin hand på någons axel? 2 FÖREMÅLET I HANDEN Genom konsthistorien har konstnärer använd föremål och rekvisita som hjälp för att berätta historien kring personen som de avbildat. Här ser vi en hand som håller i en passare. När används en passare? Fundera på vad en passare kan berätta om just den här personen. Ta gärna konstverkets titel som hjälp för att forska vidare via internet. Vilket föremål skulle kunna få hjälpa till att berätta just din historia, om det var du som var avporträtterad i ett konstverk? 3

EN HAND SOM EN KLO I den här målningen sker någonting lite annorlunda. Den avbildade kvinnan ser avslappnad och glad ut, men hennes högra hand bryter mot den bilden. Handen är spänd och påminner lite om en klo med de spretiga och nästan agressiva fingrarna. Vad tror du att konstnären själv tänkt kring att måla den ena handen såhär? Hur förändras upplevelsen av konstverket av att kvinnans ena hand skiljer sig ifrån bilden i övrigt? 4 ATT FORTSÄTTA LÄSA PÅ RÄTT SIDA Den ena handen vilar i den andra. Båda händerna vilar i sin tur i knät på personen i bilden. Den vänstra handens pekfinger befinner sig mellan två sidor av en bok. Kanske är målningen gjord under tiden som personen som är avbildad läser just denna bok. Fingret hjälper personen att komma ihåg hur långt in i boken som hon hunnit läsa. Kan man använda sina fingrar som hjälp med olika saker i vardagen som man behöver hålla koll på? Hur gör du själv? 5 EN HALVÖPPEN HAND Personens högra hand gestikulerar gentemot en riktning pekfingret ser ut att peka på någonting. Samtidigt är de andra fingrarna halvt slutna, eller kanske är de halvt öppna? Vad kan skillnaden vara i betydelse mellan en helt sluten och en helt öppen handflata? Eller när en hand, som här, påminner om någonting mitt emellan? Pekar handen på någonting? Vad? Om du har möjlighet, studera hela konstverket och fundera på vilken betydelse som den här handen har i bilden. 6

KÄNSLAN AV LYX OCH RIKEDOM Oavsett om ett porträtt är skapat på 1700-talet (som i den här bilden) eller alldeles nyligen har konstnärer alltid använt sig av kläder, prylar och rekvisita för att förstärka budskapet till oss betraktare om vem personen i konstverket är. Under 1700-talet ansågs det vara lyxigt och fint att vara väldigt blek (det betydde att man hade råd att inte själv behöva arbeta utomhus, utan hade andra som gjorde det åt en) och gärna lite fet (det betydde att man hade råd med mycket mat, något som få hade på den tiden). Dessutom fanns det olika material till kläder som var finare och dyrare än andra. Vilket/vilka material tror du att konstnären valt att visa upp här? Vilken betydelse har handen, som ser ut att smeka med fingrarna över kläderna? 7 EN SLUTEN HAND I den här bilden ser vi en hand som är sluten precis som om den håller i någonting, men handen verkar vara tom. Om inte syftet med den slutna handen är att hålla i ett föremål, vad kan den då betyda? Förmedlar handen någon känsla som personen har? Osäkerhet, glädje, förvirring, irritation, belsutsamhet eller någonting helt annat? Vad tycker du? Finns det speciella tillfällen då dina händer ser ut som i den här bilden? Vilka situationer eller känslor skulle kunna få dina händer att forma sig på det här sättet? 8 ATT TA PLATS Det här är en väldigt liten detalj av en mycket större bild. Sammanhang kan vara väldigt viktigt för hur vi uppfattar detaljer, men det är också intressant att ibland titta noga på de små detaljerna som skapar helheten. Tänk en stund bara på just den här handen. Vem tillhör den? Hur känner sig personen som handen tillhör? Handen är målad stor och den tar upp mycket plats med sina spretande fingrar. Är det medvetet? Studera nu konstverket som helhet. Hur passar den här handen in i det stora sammanhanget, tycker du? 9

FÖRTROENDE Att sitta modell för en konstnär som ska måla av dig i ett porträtt kan ta lång tid, speciellt förr i tiden innan kameran fanns till hjälp. Du behövde sitta stilla på plats i ateljén så att konstnären kunde se dig, helt enkelt. Det betyder att relationen mellan konstnär och modell är väldigt viktig. Vem skulle orka sitta modell i timmar åt någon som de inte nödvändigtvis tyckte så mycket om? Titta på de här händerna och fundera på om du tycker att det går att få någon ledtråd till vilken relation den här personen har till konstnären. Var de vänner, ovänner, bekanta eller kollegor? Kanske någonting annat? Vad tror du? 10 HÄNDERNA BERÄTTAR Våra sista två exempel är hämtade från samma målning. I detta konstverk ser vi flertalet olika personer, och deras kroppsspråk skiljer sig åt. Det får betraktaren att tolka de olika personerna på olika sätt, och händernas kroppsspråk hjälper till mycket i våra tolkningar. I vilka sammanhang använder människor ett kroppsspråk där en öppen handflata med fingrar som sträcks mot en annan person? Vad betyder en sådan gest? 11 I samma bild syns en person som håller en knuten hand under sin haka. Hur tolkar du den här gesten? Vill de två personerna samma sak, eller olika saker? Hur använder de sina händer för att visa vad de tycker och tänker? Är vi alltid helt medvetna om hur vi använder våra händer, eller sker det automatiskt?

EGNA ANTECKNINGAR: Koncept, text och form: Gisela Fleischer, konstpedagog Kontakt och feedback: g.fleischer@modernamuseet.se På vår hemsida finns information om aktuella skolprogram, lärarhandledningar, utställningar och information om hur du bokar ett besök hos oss med eller utan konstpedagog: www.modernamuseet.se/malmo Ola Billgrens plats 2-4, 211 29 Malmö Telefon: 040-685 7937