Särskilt boende för äldre Aspekter av hem, vård och service i boende för äldre 2016-09-12 Morgan Andersson Arkitekt SAR/MSA, PhD Chalmers Arkitektur Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) - Centrum för Boendets Arkitektur (CBA) morgan.andersson@chalmers.se Göteborgs Stad Lokalförvaltningen
Innehåll Särskilt boende för äldre De äldre och den fysiska miljön Jämförelse mellan olika boendekoncept Det privata och det gemensamma Aspekter av hem, vård och service Några referenser Foto: Logiken
Särskilt boende för äldre (äldreboende) Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. (SoL, SFS 2001:453, 5)...gemensamma utrymmen för matlagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider. (BBR 2015, 3:224) Färre än 5 % av alla 65<
Särskilt boende för äldre (äldreboende) Typritning Ålderdomshem Civildepartementet 1920 Själevads Ålderdomshem Örnsköldsvik Foto: Werner Wångström 1932 Rosenberg Ålderdomshem Södermanland Foto: 1930-tal
Särskilt boende för äldre (äldreboende) Morängatans Servicehus i Göteborg 1981 Kullenberg Arkitekter 1979 (Lundberg 2009) Foto: Morgan Andersson 2009
Särskilt boende för äldre (äldreboende) Foto: Morgan Andersson 2009 Krokslätts Sjukhem Göteborg 1970-tal White 1972 (Krook & Tjäder 2004)
Särskilt boende för äldre (äldreboende) Sofiebergs äldreboende i Halmstad 2014 FredbladArkitekter 2014 Foto: Morgan Andersson 2014
De äldre och den fysiska miljön - förutsättningarna Syn Börjar vid 25 och blir manifest vid 35-40. Linsen blir stel och grumlig svårt att fokusera och ökad risk för bländning. Fotoreceptorerna behöver större mängd ljus. Sjukdomar grå starr (75< ca. 70 %) och andra. Hörsel Svagare svårt att uppfatta svaga ljud (db). Smalare svårt att höra låga och höga frekvenser (Hz). Kognition Sjukdomar Alzheimer med flera. Nedsatt/förändrad rumsuppfattning. Nedsatt kommunikationsförmåga. Rörelseförmåga Långsammare reaktion. Sämre rörelseförmåga - stelhet i extremiteterna. Sjukdomar som påverkar motoriken (Parkinson med flera). Skador fallskador med flera. Foto: Logiken
De äldre och den fysiska miljön - upplevelsen Nyckelbegrepp* Begriplighet förstå intuitivt Hanterbarhet universell design för alla Tillgänglighet eliminera hinder Orienterbarhet logisk organisation av den fysiska miljön Överblick att kunna se vart man skall gå Meningsfullhet stimulation, variation, positiv avledning * ISO-standarden SS 87 25 00, rörande kvalitet i äldreomsorgen - förslag. Foto: Logiken
De äldre och den fysiska miljön - rummet Utrymme för hjälpmedel! Foto: Fanny Nylund
Jämförelse mellan olika koncept för boende och vård Särskilt boende Trygghetsboende Seniorboende Boende: Lägenhet 1 (2) rok, grupp Kortast boendetid Lägenhet 1-3 rok Kort boendetid Lägenhet 1-5 rok Längre boendetid Arbetsplats: Personal 24/7 Värd dagtid - Vård/omsorg: Verksamheten Hemsjukvård Hemsjukvård Socialt: Gemensamma utrymmen Samlingsutrymme Samlingsutrymme Åldrande: Beroende, vård, omsorg Oberoende, service Oberoende, service
Jämförelse mellan olika koncept för boende och vård ordinärt flerbostadshus
Jämförelse mellan olika koncept för boende och vård trygghets-, seniorboende, kollektivhus
Jämförelse mellan olika koncept för boende och vård särskilt boende, institution, sjukhus, (servicehus)
Jämförelse mellan olika koncept för boende och vård Ordinär bostad Särskilt boende Trygghetsboende Seniorboende Patienthotell Sjukhusavdelning Intensivvård Hem Institution Efter Malmqvist och kollegor 2011
Det privata och det gemensamma
Det privata och det gemensamma
Det privata och det gemensamma Rum: Privat/andra har tillgång Personligt/generellt Skala/material Stil/skick Sinnen: ljus, ljud, lukt, etc. Tid: Vistelsetid/temporalitet Person: Prognos/diagnos Beroende/självständighet/mobilitet Kultur/tidigare erfarenheter/ideal
Det privata och det gemensamma Rum: Privat/andra har tillgång Personligt/generellt Skala/material Stil/skick Sinnen: ljus, ljud, lukt, etc Tid: Vistelsetid/temporalitet Person: Prognos/diagnos Beroende/självständighet/mobilitet Kultur/tidigare erfarenheter/ideal
Det privata och det gemensamma Rum: Privat/andra har tillgång Personligt/generellt Skala/material Stil/skick Sinnen: ljus, ljud, lukt, etc Tid: Vistelsetid/temporalitet Person: Prognos/diagnos Beroende/självständighet/mobilitet Kultur/tidigare erfarenheter/ideal Foto: Fanny Nylund
Det privata och det gemensamma Japan, assisted living, Fukuoka (byggt 2005) matrum och lägenhet Tyskland, demenscenter Elbschloss Residences Hamburg (byggt 2001), dagrum och matrum
Det privata och det gemensamma Äldreboende i Sverige (byggt 1990-tal) USA, Sunrise of Richmond VA, assisted living (profit) (byggt 1980-tal)
Det privata och det gemensamma Princip - överblick Finland, Wilhelmiina, Helsingfors (1995)
Det privata och det gemensamma Princip - variation USA, Goddard House Brookline MA, assisted living (non-profit) (1996)
Aspekter av hem, vård, omsorg och service Hembegreppet home is interpreted as the private space and place for personal growth Lindahl, Lidén &Lindblad 2011 The home is a private space and the resident has the power to control this private space. Douglas 1991, Gullestad 1992 Douglas (1991). The Idea of a Home: A Kind of Space. Social Research 58(1), 287-307. Gullestad (1992). The Art of Social Relations: Essays on Culture, Social Action and Everyday Life in Modern Norway. Oslo: Scandinavian University Press. Lindahl, Lidén & Lindblad (2011). A meta-synthesis describing the relationships between patients, informal caregivers and health professionals in homecare settings.journal of Clinical Nursing, 20(3-4), 454-463.
Aspekter av hem, vård, omsorg och service Gemensamma utrymmen -De gemensamma köken används inte av de boende trots att de är en del av boendemiljön (BBR) -De gemensamma utrymmena används olika på somatiska enheter och demensenheter mer på demensenheter. Andersson 2013 Andersson, M. (2013). Common spaces in assisted living for older persons. Aspects of usability from the residential and workplace perspectives. Göteborg: Chalmers. Avhandling.
Aspekter av hem, vård, omsorg och service Andersson 2015
Aspekter av hem, vård, omsorg och service Särskilt boende tre exempel från Göteborg, ca 30-40 kvm
Aspekter av hem, vård, omsorg och service Särskilt boende tre exempel från Göteborg, ca 30-40 kvm
Aspekter av hem, vård, omsorg och service Trygghetsboende Micasa, Stockholm 61 respektive 49 kvm
Aspekter av hem, vård, omsorg och service Princip - hem Hem Privat/personligt Kontroll Valfrihet Sociala relationer Egen bostad/utrymme Foto: Morgan Andersson
Aspekter av hem, vård, omsorg och service Princip vård Vård Medicinska aspekter Sjukdom Ingrepp Sjukhus Institution Foto: Västra Götalandsregionen
Aspekter av hem, vård, omsorg och service Princip omsorg Omsorg Relationella aspekter Well being Stödja Personligt Gruppbostad Foto: Logiken
Aspekter av hem, vård, omsorg och service Princip service Service Avtalsaspekter Självständighet Nöjdhet Opersonligt Hotell USA, Goddard House assisted living, Brookline MA (1849-1990-tal) (Regnier 2002)
Aspekter av hem, vård, omsorg och service Boendeperspektivet Arbetsplatsperspektivet Omsorgsperspektivet Förvaltningsperspektivet
Abramson, M., & Nord, C. red. (2012). Äldres boende-forskningsperspektiv i Norden. Lund: Studentlitteratur. Arjo (2005). Guidebok för Arkitekter och Planerare. Eslöv: Arjo. Avermaete, T., & Massey, A. (2013). Hotel Lobbies and Lounges. The Architecture of Professional Hospitality. New York: Routledge. BBR (2015). Boverkets Byggregler. Karlskrona: Boverket. Bodin, J. H. (2012). Femti Funderingar Kring Äldres Boende. Stockholm: SKL. Durett, C. (2014). Senior Cohousing: A Community Approach to Independent Living. The Handbook. Feddersen, E., & Lüdtke, I. (2009). Living for the elderly: A Design Manual. London: Springer. Heywood, F., Oldman, C., & Means, R. (2002). Housing and Home in Later Life. Buckingham: Open University Press. IAHSA (2014). Architecture for an Ageing Population. IAHSA. Paulsson, J. (2002). Det nya äldreboendet. Svensk Byggtjänst. Paulsson, J. (2008). Boende och närmiljö för äldre. Arkus. Preiser, W. F. E., & Ostroff, E. (2001). Universal Design Handbook. New York: McGraw Hill. Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically and Mentally Frail. New York: Wiley & Sons. Ulrich, R., Zimring, C., Zhu, X., DuBose, J., Seo, H-B., Choi, Y-S., Quan, X., & Joseph, A. (2008). A Review of the Research Literature on Evidence-Based Healthcare Design. HERD, 1(3), 61-125. Wijk, H. red. (2004). Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund: Studentlitteratur. Wijk, H. red. (2014). Vårddmiljöns betydelse. Lund: Studentlitteratur. Wiklund, G., & Melin, S. red. (2013). Bo Bra på Äldre Dar. Kunskap, kreativitet, kvalitet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. morgan.andersson@chalmers.se www.chalmers.se/sv/personal/sidor/morgan-andersson.aspx