Forskning kring äldres boende med fokus på framtida lösningar. Morgan Andersson

Transkript

1

2 Boende för äldre planering och användning Vilka kvaliteter och brister har dagens boendeformer för äldre och vilka behov kommer framtida brukare att ha? Forskning kring äldres boende med fokus på framtida lösningar Morgan Andersson Arkitekt SAR/MSA, MSc, PhD Chalmers Arkitektur, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) Utvecklingsledare FoU fastigheter Göteborgs Stad Lokalförvaltningen Konsulent Forum Vårdbyggnad

3 Innehåll Särskilt boende för äldre; förutsättningar och fysisk miljö Olika former av boende, omsorg och vård för äldre Det privata och det gemensamma De äldre och den fysiska miljöns användbarhet Internationell utblick Några centrala frågor för framtida boendelösningar Referenser

4 Särskilt boende för äldre förutsättningar och fysisk miljö Ingår inte i den ordinära bostadsmarknaden. Alltid hyresrätter. 1-2 rum. Omkring 4 % av alla 65< bor i särskilt boende. Stort omvårdnadsbehov medelålder är 85<. Andra åtgärder, som hemtjänst ges i första hand. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Biståndsbedömning. (Socialtjänstlag, SoL, SFS 2001:453, 5) Investeringsbidrag (BFS 2007:8) m 2 Indelade i avdelningar/grupper om 5-20 lägenheter plus gemensamma utrymmen för matlagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider (BBR 2012, 3:224).

5 Särskilt boende för äldre förutsättningar och fysisk miljö Stockholms Sjukhem 1891 (Stockholm Nursing Home) Arkitekter: Magnus Isæus & Carl Sandahl. (Hultgren 1917) Mathildagården, Norrköping, 1890-tal Norrköpings Kommun

6 Särskilt boende för äldre förutsättningar och fysisk miljö Krokslätts Sjukhem i Göteborg White Arkitekter 1970/Krook & Tjäder 2004.

7 Särskilt boende för äldre förutsättningar och fysisk miljö Morängatans Servicehus i Göteborg Kullenberg 1979, Lundberg 2009.

8 Särskilt boende för äldre förutsättningar och fysisk miljö Sofiebergs äldreboende i Halmstad Fredblad 2014.

9 Särskilt boende för äldre förutsättningar och fysisk miljö Gerdas Gård äldreboende, Göteborg. Mindre ombyggnad och nyinredning av fastighet från 1960-talet.

10 Särskilt boende för äldre förutsättningar och fysisk miljö

11 Särskilt boende för äldre förutsättningar och fysisk miljö

12 Olika former av boende, omsorg och vård för äldre Trygghetsboende Ingår i den ordinära bostadsmarknaden. Hyreslägenheter. 1-4 rok. Investeringsbidrag (BFS 2009:22). Gemensam lokal och värd krävs. Vissa kommuner ger bidrag till värden. För personer över 70 år. Ingen biståndsbedömning krävs. Hemtjänst och hemsjukvård. Seniorboende Ingår i ordinära bostadsmarknaden. Olika upplåtelseformer. Ett till flera rok. Ingen särskild lagstiftning eller bidrag finns. Olika åldersprofiler: 55+, 65+, 75+. Ingen biståndsbedömning krävs. Hemtjänst och hemsjukvård. Patienthotell Nytt koncept finns på flera orter i Sverige och andra länder.

13 Olika former av boende, omsorg och vård för äldre Trygghetsboende i Kristianstad, Hässleholm, Skillingaryd, Luleå, Helsingborg, Limhamn, Mölndal.

14 Olika former av boende, omsorg och vård för äldre Trygghetsboende. AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag 2014

15 Olika former av boende, omsorg och vård för äldre Seniorbostäder Malmö 2014 Foto: Riksbyggen / Kari Kohvanka Seniorbostäder Landskrona Kommun 2014 Temaarkitekter Seniorbostäder Ljusnarsbergs Kommun 2014 Ljusnarsbergs Kommun

16 Olika former av boende, omsorg och vård för äldre Gaustad Patient Hotel Rikshospitalet Oslo, NO Årstaviken Patienthotell Södersjukhuset, Stockholm, 2014 Patient Hotel Odense Universitets Hospital, DK Simon Patient Lodge St Simons Hospital London

17 Olika former av boende, omsorg och vård för äldre Trygghetsboende Särskilt boende för äldre Patienthotell Sjukhus Inriktning Boende för äldre, mellanboendeform Vård- och omsorgsboende, boende för äldre, institution Hotell för patienter och anhöriga nära sjukhusområde Akutsjukvård, medicin Boendeperspektiv Egen lägenhet, boende Egen lägenhet, grupp, boende Eget rum, gäster Flerbäddsrum, patienter Arbetsplatsperspektiv Värd dagtid Bemanning 24/7 Service/personal 24/7 Vård 24/7 Vårdperspektiv Hemtjänst, hemsjukvård Vård tillgänglig inom ramen för särskilt boende Närhet till sjukhusvård Sjukhusvård Socialt perspektiv Gemensam lokal Gemensamma utrymmen inom gruppen Skiljer/oklart Begränsat och komplicerat Åldrandeperspektiv Äldre, självständighet, service Skörhet, åldrande, sjukdom, vård och omsorg, beroende Åldrande befolkning, sjukdom, vård Åldrande befolkning, sjukdom, vård

18 Olika former av boende, omsorg och vård för äldre efter Malmqvist och kollegor (2012)

19 Det privata och det gemensamma - Ordinärt flerbostadshus

20 Det privata och det gemensamma - Trygghetsboende

21 Det privata och det gemensamma - Äldreboeden och andra institutioner

22 Det privata och det gemensamma - Hotell

23 Det privata och det gemensamma Rum: Privat/andra har tillgång Personligt/generellt Skala/material Stil/skick Sinnen: ljus, ljud, lukt, etc Tid: Vistelsetid/temporalitet Person: Prognos/diagnos Beroende/självständighet/mobilitet Kultur/tidigare erfarenheter/ideal

26 Det privata och det gemensamma Gäst boende - patient

30 De äldre och den fysiska miljöns användbarhet Sjukvården Allt fler äldre i vården. Cirka 5 % av befolkningen är 80+, men förbrukar 30 % av vårdtiden i sjukhusvård. Högteknologiska vårdmiljöer måste användas för sjukvård, inte för övernattning. Vårdprocesserna decentraliseras. Boendesektorn Allt fler äldre inom ordinära boendeformer. Minskande andel boende i särskilda boendeformer. Allt mer vård och omsorg i bostaden. Fler boendealternativ för äldre; seniorbostäder, trygghetsboende, mm.

31 De äldre och den fysiska miljöns användbarhet Syn Hörsel Kognition Rörelseförmåga

32 De äldre och den fysiska miljöns användbarhet Syn Börjar vid 25 och blir märkbar vid Linsen blir stel och grumlig svårt att fokusera och ökad risk för bländning. Fotoreceptorerna behöver större mängd ljus. Sjukdomar främst grå starr (75< ca. 70 %). VISSLA-projektet. HDR-foto för att visualisera grå starr och det åldrade ögats förutsättningar. Bländningen gör det svårt att uppfatta kontraster.

33 De äldre och den fysiska miljöns användbarhet Syn Börjar vid 25 och blir märkbar vid Linsen blir stel och grumlig svårt att fokusera och ökad risk för bländning. Fotoreceptorerna behöver större mängd ljus. Sjukdomar främst grå starr (75< ca. 70 %). Möblerna kontrasterar mot omgivningen. Det är också en klar kontrast mellan golv och väggar vilket underlättar orienteringsförmågan när man har synnedsättning.

34 De äldre och den fysiska miljöns användbarhet Hörsel Svagare svårt att uppfatta svaga ljud (db). Smalare svårt att höra låga och höga frekvenser (Hz).

35 De äldre och den fysiska miljöns användbarhet Kognition Sjukdomar Alzheimer med flera. Nedsatt/förändrad rumsuppfattning. Nedsatt kommunikationsförmåga.

36 De äldre och den fysiska miljöns användbarhet Rörelseförmåga Långsammare reaktion. Stelhet i extremiteterna. Sjukdomar som påverkar motoriken (Parkinson med flera). Skador fallskador med flera. Utrymme för transporthjälpmedel Förhindra/mildra fallskador

37 De äldre och den fysiska miljöns användbarhet Begriplighet förstå intuitivt Hanterbarhet universell design för alla Tillgänglighet eliminera hinder Orienterbarhet logisk organisation av den fysiska miljön Överblick att kunna se vart man skall gå Meningsfullhet stimulation, variation, positiv avledning

38 De äldre och den fysiska miljöns användbarhet Aremyr & Wijk 2015

39 De äldre och den fysiska miljöns användbarhet Forskningsstudie De gemensamma köken används inte av de boende trots att de är en del av boendemiljön (BBR 2012) -De gemensamma utrymmena används olika på somatiska enheter och demensenheter mer på demensenheter. (Andersson och kollegor 2014)

40 De äldre och den fysiska miljöns användbarhet

44 Internationell utblick Danmark, Aarhus, ældreboliger på Skovlundgårdsvej (1973, 2006)

45 Internationell utblick Finland, Wilhelmiina, Helsingfors (1995)

46 Internationell utblick NL Bergweg Rotterdam (1996)

47 Internationell utblick Tyskland, demenscenter Elbschloss Residences Hamburg (2001), dagrum och matrum

48 Internationell utblick

49 Internationell utblick Japan, assisted living, Fukuoka (2005) matrum och lägenhet

50 Internationell utblick USA, Harbor House Greendale, WI (2000-tal)

51 Internationell utblick USA, Goddard House, Brookline MA ( tal)

52 Internationell utblick USA, Goddard House, Brookline MA

53 Internationell utblick USA, Sunrise of Richmond VA, assisted living (1980-tal)

54 Internationell utblick USA, Copperidge Sykesville MD, assisted living (1994)

55 Internationell utblick USA, ospec (1990-tal)

56 Några centrala frågor för framtida boendelösningar Stor variation inom gruppen äldre individuella behov och önskemål Personer med demens använder gemensamma utrymmen mer De gemensamma köken används i låg utsträckning av de boende i säbo Bostad med rum för vård och omsorg Hem och arbetsplats! Stimulera självständighet med hjälp av utformningen! Behov av både privatliv och gemenskap lägenheten är den privata delen av bostaden De gemensamma utrymmena - kollektiv boendeform Generell utformning i gemensamma utrymmen och individuell prägel i lägenheterna Huset är inte färdigt förrän inredningen är på plats!

57 Tack för er uppmärksamhet! Litteratur i urval: Abramson, M., Nord, C. red. (2012). Äldres boende-forskningsperspektiv i Norden. Lund: Studentlitteratur. Andersson, M., Ryd, N., Malmqvist, I. (2014). Exploring the Function and Use of Common Spaces in Assisted Living for Older Persons. HERD, 2014, 7(3), Aremyr, G., Wijk, H. (2015). Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet- Stöd för att underlätta aktivitet och delaktighet för personer med demenssjukdom. Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet. Avermaete, T., Massey, A. (2013). Hotel Lobbies and Lounges. The Architecture of Proffessional Hospitality. NY: Routledge. Feddersen, E., Lüdtke, I. (2009). Living for the elderly: A Design Manual. London: Springer. Heywood, F., Oldman, C., Means, R. (2002). Housing and Home in Later Life. Buckingham: Open University Press. Holm-Bodin, J. (2012). Femti funderingar om äldres boende. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Paulsson, J. (2002). Det nya äldreboendet. Svensk Byggtjänst. Paulsson, J. (2008). Boende och närmiljö för äldre. Arkus. Preiser, W. F. E., Ostroff, E. (2001). Universal Design Handbook. New York: McGraw Hill. Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically and Mentally Frail. NY: Wiley & Sons. Sommer, R. (1969). Personal space, the behavioral basis of design. Bristol, UK: Bosko Books. Ulrich, R., Zimring, C., Zhu, X., DuBose, J., Seo, H-B., Choi, Y.-S., Quan, X., Joseph, A. (2008). A Review of the Research Literature on Evidence-Based Healthcare Design. HERD, 1(3), Wijk, H. red. (2014). Vårddmiljöns betydelse. Lund: Studentlitteratur. Wijk, H. red. (2004). Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund: Studentlitteratur.