Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet
Arbetslinjen som traditionell svensk politik 1800-talet ekonomisk liberalism från mitten av århundradet Mycket begränsade socialpolitiska insatser på kommunal nivå (fattighus, tvångsarbete för dem som inte kunde försörja sig) Kring 1900-talets start vissa reformer Arbetsolycksfallsförsäkring Kommunala arbetsförmedlingar första 1902 (Helsingborg), från 1907 med statligt stöd Folkpension från 1913 (fonderad; men inkomstprövad möjlighet) 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 2
Mannen som bytte sida Otto Järte (bytte åsikt och politiskt parti) Strukturarbetslöshet under 1:a världskriget Utredning om allmän arbetslöshetsförsäkring Förslag: nej, men offentliga arbeten med låga löner Chef för Arbetslöshetskommissionen på 1920-talet 1920-talets politik nödhjälpsarbeten, reservarbeten (låga löner) Fackliga arbetslöshetskassor - osubventionerade 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 3
1930-talets politik Arbetslöshetsutredningen 1927-1935 Stockholmsskolan Wigforss, Myrdal, Ohlin m.fl. Aktiv konjunkturpolitik Beredskapsarbeten marknadsmässiga löner 1935 stöd till arbetslöshetskassor (men många restriktioner) Utredning om mer aktiv politik som avbröts av krigsutbrottet Förstatligande av arbetsförmedlingarna och en mer aktiv politik testades (Arthur Thomson) 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 4
Den Rehn-Meidnerska politiken Inflationsproblemet (kan fackföreningarna driva en lönedämpande politik?) Förslag (Gösta Rehn, Rudolf Meidner, LO-kongressen 1951): 1. Restriktiv finans- och penningpolitik 2. Solidarisk lönepolitik 3. Aktiv arbetsmarknadspolitik (arbetsförmedling, omskolning, flyttningsstöd, vissa efterfrågepåverkande åtgärder) Politiken blev politiskt accepterad i slutet av 1950-talet (Erlander, Sträng, Ohlsson) 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 5
AMS (Alla Måste Söderut) reaktionen under 1960-talet 1960-talets högkonjunktur rekordåren i Sverige Flyttlasspolitiken flytta till arbete även för dem som var nära pensionsåldern annars avstängning från arbetslöshetskassan Politiska framgångar för Centerpartiet (Bondeförbundet) Regionalpolitik blev det första svaret; industripolitik det andra 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 6
Avstegen från arbetslinjen under 1970-talet 1970 förtidspension av kombinerat medicinska och arbetsmarknadsskäl för äldre (63 år och äldre) 1972 förtidspension av arbetsmarknadsskäl för äldre 1974 sänkt åldersgräns till 60 år (för båda formerna) 1976 sänkt ålderspensionsålder från 67 till 65 Höjda ersättningar i socialförsäkringarna 58,3 pensioner (a-kassa först, förtidspension sedan) 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 7
1980-talet: status quo Få ändringar av lagar Men växande oro för ökade kostnader Utredningar, bl.a. om ålderspensionssystemet 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 8
1990-talets kris tillbaka till arbetslivet 1 Pensionsreformen (1994, 1998) Avgiftsbestämd inkomstpension och premiepension; garantipension Höjd lägsta pensionsålder (från 60 till 61; 65 för garantipension) Rätt att arbeta kvar till 67 års ålder Ingen övre gräns för start till uttag Regelbunden information (orangea kuvert) 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 9
1990-talets kris tillbaka till arbetslivet 2 Förtidspensionen 1991 stopp för förtidspension av bara arbetsmarknadsskäl 1997 stopp för förtidspension av kombinerade arbetsmarknads- och medicinska skäl Sjukpenning Lägre ersättning, karensdag, arbetsgivarinträde, medfinansiering av långa sjukfall Arbetslöshetsförsäkringen Lägre ersättning, kortare ersättningstid (svårare att upparbeta ny rätt) Arbetsmarknadspolitiken Lägre ersättning (inga beredskapsarbeten), färre utbildningsinsatser 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 10
Arbetslinjen under socialdemokraterna under 2000-talet Sjukpenning och förtidspension Fuskbekämpning Mer restriktiv tillämpning Resultat Markant nedgång av sjukskrivningarna från 2003 och framåt Nybeviljade förtidspensioner minskade kraftigt från 2003; dock ökning för unga, 16-29 år) 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 11
Den borgerliga alliansens politik: mer av arbetslinjen 1 Rehabiliteringskedjan 1-14 arbetsgivaren (sjuklön) 15-90 prövning mot nuvarande arbetsuppgifter 91-180 prövning mot andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren 181-365 prövning mot arbetsuppgifter på hela arbetsmarknaden 365-914 (förlängd sjukpenning efter prövning; över till arbetsförmedlingen) 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 12
Den borgerliga alliansens politik: mer av arbetslinjen 2 Beslutsstöd (normala sjukskrivningstider för olika diagnoser) Nystartjobb (ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anställer den som är äldre än 25 år och som varit arbetslös, sjukskriven, förtidspensionerad eller haft socialbidrag i minst ett år) Förtidspension steglös avräkning Utbyggd företagshälsovård 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 13
Den borgerliga alliansens politik: mer av arbetslinjen 3 Jobbskatteavdrag (hittills fyra) Grundavdrag före skatten beräknas på arbetsinkomst Protester från pensionärsorganisationer Utvärderingar Arbetsutbud Sjukfrånvaro 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 14
Den borgerliga alliansens politik: mer av arbetslinjen 4 Arbetslöshetsförsäkringen Högre avgifter (mindre statlig subvention) och en betydande spridning mellan kassorna Lägre tak för ersättningen Avtrappning av ersättningsnivån Effekter Stort utflöde från medlemskap i arbetslöshetskassorna (de starkaste och de svagaste lämnar) Kompletterande inkomstförsäkringar 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 15
Vad har hänt sedan 2006? Pensioner inga större förändringar Arbetsskadeförsäkringen inga förändringar Arbetslöshetsförsäkringen markanta förändringar Sjukpenning markanta förändringar Förtidspensionering vissa förändringar 2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 16
2/3/2011 / Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning 17