Dnr EPOELY/82/07.04/2010 Etelä-Pohjanmaa I Södra Österbotten 14.9.2010 Översättning Aholan Turkis Oy Vuolteentie 390 68300 KELVIÅ BESLUT OM TILLÄMPNING AV FÖRFARANDE VID MILJÖKONSEKVENS- BEDÖMNING I ETT PROJEKT FÖR UTVIDGNING AV EN PÄLSFARM I JOKIKYLÄ, KELVIÅ Den projektansvarige Aholan Turkis Oy, Kelviå Beskrivning av projektet Aholan Turkis Oy bedriver uppfödning av pälsdjur på pälsfarmen Vuolteen turkistarha på fastighet Pajakangas 30:62 i Jokikylä i Kelviå (Karleby stad). Fastigheten har miljötillstånd 6.7.2005 LSU-2005-Y249(131) enligt miljöskyddslagen 86/2000 för 3 200 avelshonor av mink. Sökanden planerar att öka produktionen från nuvarande 3 200 avelshonor av mink till 9 000 avelshonor av mink. Den årliga pälsproduktionen skulle öka från nuvarande ca 10 000 pälsar till ca 40 000 pälsar per år. Efter utvidgningen skulle farmområdets areal inklusive servicebyggnaderna vara ca 5 ha. För tillfället har farmen 14 skugghus, vars gemensamma längd är 1 357 meter. Enligt planerna byggs 3 nya skugghus på det gamla området och 13 på det nya området. Den gemensamma längden på de utbyggda skugghusen är 1 672 meter. Efter utvidgningen skulle det finnas totalt 30 skugghus på farmen, vars gemensamma längd är 3 029 meter. Pälsfarmen kommer att utvidgas på den norra sidan av det nuvarande pälsfarmsområdet. Pälsfarmens stödfunktioner har koncentrerats till servicebyggnaden, som inhyser foderhanteringsutrymmen, sociala utrymmen, pälsningsfunktioner samt behövliga service- och lagringsutrymmen. Dessutom har farmen ett lagringsutrymme för produktionsförnödenheter och ett strölager. De huvudsakliga strömaterialen som används på gödselunderlagen är halm och kutterspån. Efter utvidgningen kommer den kalkylerade totala förbrukningen av torrströ som används i enheten att uppgå till ca 680 m³ beräknat som strötorv. På farmen tillverkas inget foder. Bruksvattnet för verksamheten kommer från Kälviän Vesiosuuskunta. Projektområdet är oplanerat jord- och skogsbruksdominerat glesbygdsområde och det ligger ca 7 kilometer från Kelviå kyrkby mot ostnordost. I omedelbar närhet av farmområdet finns inga åretruntbostäder, fritidsbostäder eller andra störningskänsliga objekt. Avståndet till de närmaste bostadsfastigheterna är över 1000 meter mot norr och öster, ca 500 meter mot sydost, över 1000 meter mot söder, ca 500 meter mot sydväst, över 1000 meter mot väst och ca 500 meter mot nordväst räknat från det utvidgade ETELÄ-POHJANMAAN ELINKEINO-, LIIKENNE- JA YMPÄRISTÖKESKUS, Ympäristö ja luonnonvarat Vaihde 020 636 0030 www.ely-keskus.fi/etela-pohjanmaa Torikatu 16 PL 156, 60101 Seinäjoki Koulukatu 19 PL 262, 65101 Vaasa NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN, Miljö och naturresurser Växel 020 636 0030 www.ely-centralen.fi/sodraosterbotten Torikatu 16 PB 156, 60101 Seinäjoki Skolhusgatan 19 PB 262, 65101 Vasa Torikatu 40 PL 77, 67101 Kokkola Torggatan 40 PB 77, 67101 Karleby
2 produktionsområdets kant. Det närmaste grundvattenområdet, Pesäkangas grundvattenområde av klass I ligger ca 1,3 km från projektområdet. Det närmaste vattendraget Marinkaistenpuro ligger ca 300 meter från projektområdet. Jordmånen i farmområdets ytskikt (mindre 1 meter) består av sand och i de djupare skikten av mjäla. Farmområdet ligger i kanten av Majavanräme som sluttar svagt mot sydväst. I projektets verkningsområde finns inga skyddsområden eller kulturhistoriskt värdefulla objekt. Enligt planerna ska utvidgningen bestå av skugghus med vattentäta gödselunderlag som är utrustade med våningsburar enligt nuvarande praxis. Denna lösning minskar gödselarealen på underlagen under skugghusen med hälften jämfört med vanliga burkonstruktioner. Gödseln levereras som gödselmedel till åkerbruket eller förs för behandling till en komposteringsanläggning. Det nuvarande skugghusfältet är delvis täckdikat och även det utvidgade området kommer att täckdikas. Utomstående avrinningsvatten leds inte genom farmområdet. Farmen utrustas med bevattningssystem som fungerar året runt (värmebevattning) i enlighet med bästa tillgängliga teknik. Vattnet från de täta underlagen kommer att ledas till slutna brunnar och vidare via en lagringsbrunn (volym 152 m³) för att sedan användas som gödsel i åkerbruket. De nya skugghusen som byggs på området kommer att höjas och området mellan skugghusen utformas så att man kan ha kontroll över ytvattnet som samlas på området. Tvättvattnen från silorummet i samband med servicebyggnaden leds via två fettavskiljningsbrunnar till en sluten brunn. Tvätt- och toalettvattnet från de sociala utrymmena i servicebyggnaden leds via 3 sedimenteringsbrunnar ut i en markbädd. Brunnarna töms vid behov av en entreprenör och innehållet förs för behandling till avloppsreningsverket. Behandling av ärendet och hörande Begäran om utlåtande har blivit anhängig hos Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (nedan ELY-centralen) 17.6.2010. ELY-centralen i Södra Österbotten har 1.7.2010 begärt skriftligt utlåtande eller en kommentar av Karleby stads miljötjänster och Mellersta Österbottens förbund om projektets eventuella miljökonsekvenser, gemensamma konsekvenser tillsammans med övriga projekt i närområdet, planläggningssituationen eller andra betydande aspekter som påverkar beslutet om tillämpning av MKBförfarande. I myndigheternas ställningstaganden konstaterades att med hänsyn till projektets storlek, läge, gödselmängd, behandling av avfallet som uppstår i verksamheten samt belastningen som projektet medför, orsakar det aktuella farmutvidgningsprojektet inte sådana betydande miljökonsekvenser som kan jämställas med konsekvenserna av projekt som avses i MKB-lagens 4 1 moment. Nödvändig tilläggsinformation har begärts av projektplaneraren per telefon och e-post. Dessutom har verksamhetsutövaren hörts under mötet på ELY-centralens verksamhetsställe i Karleby 31.8.2010. ELY-CENTRALENS ANSVARSOMRÅDE FÖR MILJÖN OCH NATURRESURSERNAS AVGÖRANDE I Aholan Turkis Oy:s projekt för utvidgning av farmverksamheten i Jokikylä i Kelviå tilllämpas inte ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning.
3 Motivering Enligt 4 i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen) tillämpas ett förfarande enligt MKB-lagen på projekt som kan föranleda betydande skadliga miljökonsekvenser. Enligt 1) punkten i projektförteckningen i MKB-förordningens 6 tillämpas ett bedömningsförfarande på hönshus och svingårdar där det uppföds mer än 85 000 kycklingar eller 60 000 hönor, 3 000 svin eller 900 suggor. I projektförteckningen nämns inget om pälsdjur i samband med djurhållning, varför ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning inte tillämpas i projektet direkt på basis av projektförteckningen. I enskilda fall tillämpas bedömningsförfarandet även i sådana projekt eller på en väsentlig förändring av ett redan genomfört projekt som sannolikt till omfattning och egenskaper, även med hänsyn till de gemensamma konsekvenserna av olika projekt, orsakar betydande skadliga miljökonsekvenser som kan jämställas med projekt som nämns i MKBförordningen. Vid granskning av konsekvensernas betydelse i enskilda fall beaktas även projektets egenskaper, placering och konsekvensernas natur. I enskilda fall beslutar den regionala ELY-centralen om miljökonsekvensbedömning i projekt. I det aktuella projektet är ökningen av djurantalet 5 800 avelshonor av mink. Enligt djurenhetstabellen för uppfödningsdjur som har beräknats enligt fosformängden i gödsel (bl.a. Pikasikaraportti, miljöministeriet 19.6.2001) motsvarar en avelshona av mink 0,4 gånger ett köttsvin. I det aktuella projektet omfattar utvidgningen ca 77 % av djurantalet i underpunkt 1b) i projektförteckningen i MKB-förordningens 6, och motsvarar till storleken således inte ensam djurantalet i projektförteckningen. I bedömningen har man utöver utvidgningens storlek även tagit hänsyn till de gemensamma konsekvenserna med den befintliga farmverksamheten, mängden gödsel som uppstår och dess hantering, gödselspridningsåkrarnas arealer och läge, avloppsvattenbehandlingen, föroreningsrisken, avståndet till närbosättningen, markanvändningen och trafiken, den omgivande naturen och konsekvensernas karaktär. Projektets sannolika miljökonsekvenser Projektets viktigaste miljöbelastning uppstår i den egentliga farmverksmaheten och av närsaltsutsläppen från behandling och användning av gödseln i marken, yt- och grundvattnen samt av ammoniakavdunstningen i luften. Efter utvidgningen producerar den totala mängden avelsdjur enligt beräkningar ca 2 250 m³ gödsel per år inklusive gödseln av valparna. I den bifogade tabellen jämförs mängden gödsel av djurgrupperna som nämns i MKB-förordningen och dess egenskaper med den planerade utvidgningen av pälsfarmen (5 800 avelshonor av mink) och den totala djurmängden efter utvidgningen. Djurart producerad N kg/år producerad P kg/år producerad gödsel m³/år antalet djurenheter totalt. Gödselspridningsareal ha 60 000 höns 36 600 9 600 3 000 4 800 400 85 000 broiler* 28 050 7 225 1 275 1 700 315 3 000 svin 38 100 7 800 6 000 3 000 333 5 800 minkar** 7 540 5 800 1 450 2 320 129 Nuvarande verksamhet och den planerade utvidgningen totalt: 9 000 minkar** 11 700 9 000 2 250 3 600 200 * per djurplats **avelshonor Uppgifterna i tabellen grundar sig på siffrorna i miljöskyddsanvisningen för husdjurshållningen (miljöministeriet 29.6.2009) och miljöministeriets brev YM/401/2002 samt statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000). Gödsel lagras i den nuvarande gödselstaden, vars volym är 688 m³. I det tätbottnade underlaget finns 3 väggar, 1 mellanvägg och en 50 cm hög körramp. Underlagets kanter är
4 130 cm höga. Sökanden är vid behov beredd på att utvidga gödselstaden. I miljötillståndet för den nuvarande verksamheten förutsätts att gödselstaden utrustas med en sluten brunn. I utvidgningsplanen ingår en ny urinbrunn som placeras bredvid gödselstaden, vars volym skulle bli 152 m³. Urinbrunnen samlar upp vattnet från de täta underlagen och avrinningsvattnet från gödselstaden. Från brunnen förs vattnet vidare för användning inom åkerbruket. Enligt planen skickas gödseln 3 gånger per år för användning inom åkerbruket samt för kompostering vid Lohtajan Laatukomposti Oy. Med avsikt på konsekvenserna för luften är kväve den viktigaste faktorn: ammoniakutsläppen ger upphov till både luktolägenheter och eventuella konsekvenser för trädbeståndet runt farmområdet. Luktolägenheterna kan avsevärt försämra trivseln i närheten av farmen, gödselstaden och gödselspridningsåkrarna. De närmaste bostadshusen ligger sydost, sydväst och nordväst av farmområdet. Enligt Meteorologiska institutets vindstatistik blåser vindarna på årsnivå till 31 % från området mot bebyggelsen (mätningspunkt: flygfältet i Kauhava) och fördelar sig ganska jämnt mellan alla tre vädersträcken. Avstånden från farmområdet till de närmaste bostadshusen, skogsterrängen och vindfördelningen tyder på att de störande lukt- och bullerolägenheterna inte ökar på något avsevärt sätt från det nuvarande i och med utvidgningsprojektet. Projektets vattendragspåverkan minskas med tekniska lösningar och kontinuerlig kontroll. De nya skugghusen som byggs på området kommer att höjas 30 cm högre än området mellan skugghusen och så att rännornas längd från den yttre kanten mätt är 30-35 cm för gamla skugghus och 35 cm för nya. De nya skugghusen förses med vattentäta underlag och brunnar, dit vätskor från gödselunderlagen leds. Även gamla befintliga skugghus iståndsätts så att gödselunderlagen är täta före slutet av år 2010. Tillräcklig användning av torrströ, rätt dimensionerade skugghuskonstruktioner samt värmebevattningssystem året runt bidrar till att vattenmängden på de täta gödselunderlagen blir så liten som möjligt. Under de dagliga skötselrutinerna kontrolleras att avloppen fungerar. Eventuella läckage i bevattningssystemet och andra brister i verksamheten kommer enligt projektplanen att repareras omedelbart. Basdräneringen av skugghusfältet sköts med täckdiken och ytbearbetning så att regnvattnen på skugghusfältet leds utanför området så effektivt som möjligt. En del av gödseln som produceras på pälsfarmen kommer att utnyttjas inom åkerbruket på avtalsåkrar, vars gemensamma areal är 54 ha. Den maximala mängden gödsel som sprids på åkrarna är 540 m³ gödsel per år räknat totalt enligt alla avtal. Enligt uppgifter ligger åkrarna inte på några grundvattenområden. Dessutom är sökanden delägare i Lohtajan Laatukomposti Oy och får föra gödseln för vidarebehandling till anläggningen. Avtal har gjorts upp för en årlig gödselmängd på 1 750 m³. Vattendragspåverkan som projektet ger upphov till kan inte anses vara betydande, eftersom insamling och hantering av gödsel och avloppsvatten som uppstår i verksamheten sköts på behörigt sätt och det finns tillräckligt stora lager för ändamålet. I och med utvidgningen kommer trafiken till farmområdet att öka en aning. För de årliga skötselåtgärderna har det planerats ett servicevägnät med behövliga anslutningar till det övriga vägnätet. Efter utvidgningen transporteras foder till området med långtradare ca 3 gånger per vecka. Pälsningen utförs huvudsakligen i november-december då pälsar transporteras bort från området med långtradare med ca 1,5 veckas mellanrum. Varje år transporteras ca 4 långtradarlass med kroppar till Honkajoki Oy för behandling. Enligt planerna ska gödseln tas bort 3 gånger per år i maj, augusti och oktober. Torkad gödsel och urin transporteras bort från området med långtradare eller traktor till gödselspridningsåkrarna och komposteringsanläggningen. Enligt beräkningar uppgår gödseltransporterna till högst 75 långtradarlass med gödsel per år. Avfallsbilen trafikerar fastigheten en gång per vecka.
5 Sammandrag Dessutom bör man beakta den dagliga arbetsplatstrafiken som kommer att öka i och med utvidgningen. Trafikolägenheterna uppstår främst i omedelbar närhet av projektområdet och servicevägarna. Ammoniakutsläppen från verksamheten kan påverka skogens tillväxt och trädbeståndets skick i närområdet. Skogen runt farmområdet har en ägare och det egentliga farmområdet har också arrenderats av samma skogsägare. Vid områdets norra gräns blir det kvar en tämligen smal (mindre än 50 meter) skyddsremsa mellan farmområdet och skogsfastigheten bredvid. Ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning tillämpas inte på Aholan Turkis Oy:s projekt för utvidgning av farmverksamheten i Jokikylä i Kelviå, eftersom projektet inte ger upphov till sådana betydande skadliga miljökonsekvenser som till omfattningen kan jämställas med konsekvenserna av projekt som avses i 4 1 momentet i MKB-lagen. Pälsfarmning kan anses vara sedvanligt näringsutövande i området och lukt- och bullerkonsekvenserna i området kommer inte att öka på något betydande sätt i och med utvidgningen. Den projektansvarige har framfört behöriga planer för hantering av gödsel och avloppsvatten och det finns heller inga viktiga grundvatten-, skydds- eller kulturhistoriskt värdefulla områden i närheten av farmområdet. Trafikökningen som utvidgningen orsakar kan inte heller anses vara på något sätt betydande i förhållande till den nuvarande verksamheten. Tillämpade lagnormer Lag om förfarande vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändring 458/2006) 4, 6 och 19 Statsrådets förordning om förfarande vid miljökonsekvensbedömning (713/2006) 4, 6 och 7 Sökande av ändring Den projektansvarige får söka om ändring i detta beslut genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften ska skickas till Vasa förvaltningsdomstol inom 30 dagar från att den projektansvarige har fått kännedom om beslutet. Besvärsanvisningen medföljer beslutet. I övrigt får ändring i detta beslut inte sökas genom skilt besvär. De som nämns i 17 2 momentet i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning får dock söka ändring i detta beslut i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över ett sådant avgörande av ett tillståndsärende enligt någon annan lag som gäller projektet eller över något annat beslut som är väsentligt för genomförandet av projektet. (19 3 momentet i MKBlagen). Miljörådet Överinspektör PERTTI SEVOLA Pertti Sevola MARTTA YLILAURI Martta Ylilauri
6 Avgift För beslutet uppbärs ingen avgift Meddelande om beslutet Beslutet Till den projektansvarige Aholan Turkis Oy, mot mottagningsbevis Kopia av beslutet Karleby stads miljötjänster Kelviå regionbyrå Mellersta Österbottens förbund Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Miljöministeriet Finlands miljöcentral Beslutet framlagt till påseende Kungörelsen och beslutet är framlagt till påseende på Karleby stads och Kelviå regionbyrås anslagstavlor under 14 dagar samt även elektroniskt på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens webbplats: www.ely-centralen.fi/sodraosterbotten > Miljövård > Miljökonsekvensbedömning YVA och SOVA > MKB-beslut BILAGA Besvärsanvisning V A L I T U S O S O I T U S
7 Valitusviranomainen Tähän päätökseen tyytymätön saa hakea siihen muutosta Vaasan hallinto-oikeudelta kirjallisella valituksella. Valituskirjelmä osoitetaan valitusviranomaiselle ja se on toimitettava valitusajassa Vaasan hallinto-oikeuden kirjaamoon. Valitusaika Valitus on tehtävä 30 päivän kuluessa päätöksen tiedoksisaannista. Valitusaikaa laskettaessa tiedoksisaantipäivää ei oteta lukuun. Jos valitusajan viimeinen päivä on pyhäpäivä, lauantai, itsenäisyyspäivä, vapunpäivä, jouluaatto tai juhannusaatto, valitusaika jatkuu vielä seuraavana arkipäivänä. Tiedoksisaantipäivän osoittaa saantitodistus. Valituksen sisältö Valituskirjelmässä on ilmoitettava: - valittajan nimi ja kotikunta, - päätös, johon haetaan muutosta, miltä kohdin muutosta haetaan, mitä muutoksia siihen vaaditaan tehtäväksi ja millä perusteilla muutosta vaaditaan sekä - postiosoite ja puhelinnumero, joihin asiaa koskevat ilmoitukset valittajalle voidaan toimittaa. Jos valittajan puhevaltaa käyttää hänen laillinen edustajansa tai asiamiehensä tai jos valituksen laatija on joku muu henkilö, valituskirjelmässä on ilmoitettava myös tämän nimi ja kotikunta. Valittajan, laillisen edustajan tai asiamiehen on allekirjoitettava valituskirjelmä. Valituksen liitteet Valituskirjelmään on liitettävä: - päätös, johon haetaan muutosta, alkuperäisenä tai jäljennöksenä, - todistus siitä, minä päivänä päätös on annettu tiedoksi, tai muu selvitys valitusajan alkamisajankohdasta, - asiamiehen valtakirja sekä - asiakirjat, joihin valittaja vetoaa vaatimuksensa tueksi, jollei niitä ole jo aikaisemmin toimitettu viranomaiselle. Valituskirjelmän toimittaminen perille Valituskirjelmän voi viedä valittaja itse tai hänen valtuuttamansa asiamies. Sen voi omalla vastuullaan lähettää myös postitse tai toimittaa lähetin välityksellä tai sähköpostilla. Postiin valituskirjelmä on jätettävä niin ajoissa, että se ehtii perille valitusajan viimeisenä päivänä ennen aukioloajan päättymistä. Vaasan hallintooikeuden kirjaamon aukioloaika on kello 8.00-16.15. Vaasan hallinto-oikeus postiosoite: PL 204, 65101 Vaasa käyntiosoite: Korsholmanpuistikko 43 puhelinvaihde: 010 3642 611 telekopio: 010 3642 760 sähköpostiosoite: vaasa.hao@om.fi Oikeudenkäyntimaksu Valittajalta peritään Vaasan hallinto-oikeudessa oikeudenkäyntimaksu 89 euroa, ellei valittaja tuomioistuinten ja eräiden oikeushallinto-viranomaisten suoritteista perittävistä maksuista annetun lain 7 :n nojalla vapaudu maksuvelvollisuudesta.