Utvärderingsrapport angående kursen Förmögenhetsrättslig familjerätt, 30 högskolepoäng, vt 2013 Del B 1. Kursens innehåll Av kursens namn framgår att innehållet är förmögenhetsrättslig familjerätt. Mer preciserat behandlas följande frågor makars och sambors egendomsförhållanden, underhåll mellan makar och till barn, gåvor mellan makar och sambor samt till barn, föräldrars förmynderskapsförvaltning av barns egendom, ställföreträdarskap för personer med bristande rättshandlingsförmåga arvs- och testamentsrätt ur både obligations- och sakrättsligt perspektiv Har fungerat väl och ingen förändring av innehåll planeras. I år fick kursen en något mer internationell prägel än tidigare, bl.a. genom en föreläsning av dr Sedigheh Vasmahgi om familjerätt i Iran. 2. Kursens uppbyggnad Kursen är indelad i två delar. Första delen består av problembaserade seminarier, föreläsningar, processpel samt en veckas praktik. Andra delen av kursen består av individuellt uppsatsarbete med handledning dels i smågrupper (3 4 studenter per grupp) dels individuellt, peer rewiev-förfarande av uppsatserna samt ventilation av uppsatserna i grupper om 10-12 studenter. Ingen parallelläsning förekommer. I år användes för första gången individuell handledning i samband med uppsatsförfattandet. För egen del uppfattade jag det som en fördjupning i relation till tidigare år. En del studenter önskar mer handledning, andra tycker inte att det ger så mycket. Balansen mellan olika delar av kursen fungerar väl och det finns inte skäl att ändra den. En del studenter ansåg visserligen att uppsatsen getts för lite tid, men andra tyckte att balansen mellan de två delarna var bra. Mot bakgrund av att studenterna själva väljer sina ämnen är det möjligt att påverka när man som student vill inleda arbetet med uppsatsen. Stora delar av kursens första del kan dessutom ses som inläsning och materialinsamling till uppsatsarbetet. Studenterna uppskattar praktik-veckan även om flera vill ha längre praktik, eller att den placeras senare under kursen. 3. Kursens mål Kursen har varit problemorienterad och syftat till att ge fördjupade kunskaper och metodiska färdigheter för att lösa de frågor som framgår ovan under 1. Målen finns formulerade i kursplanen. Det specifika syftet för varje seminarium anges i seminarieuppgiften, i vart fall om seminarieledaren är en av Juridicums lärare.
4. Kursens bärande pedagogiska idéer Förmåga att inhämta relevant material samt att granska och analysera materialet har tränats i både skriftlig och muntlig form. Ett viktigt moment har varit att utvärdera lösningen i ett enskilt fall i jämförelse med de ändamål som ligger bakom dels de individuella regler som används i fallet, dels områdets generella lagreglering. Rättspolitiska diskussioner har således varit ett viktigt moment under kursen. Har fungerat väl och ingen förändring planeras. 5. Examination och betygspåverkande faktorer Examinationen bestod av en samlad bedömning av tentamen (efter första blocket), individuell uppsats (andra blocket). Ordinarie tentamen bestod av tre frågor, studenterna skulle besvara två av dem efter eget val. För det fall en student låg nära en betygsgräns för kursbetyget och det därför fanns osäkerhet i betygssättningen togs hänsyn till om studenten under kursens gång på ett övertygande sätt förmått visa att kraven för det högre betyget är uppnådd. Fungerade väl. Den valfrihet som finns vid ordinarie tentamen, beträffande vilka frågor som besvaras, upplevs som positivt av studenterna. Kritiken som riktas mot en av tentafrågorna får bedömas i relation till att studenterna själva valde vilka två frågor de skulle besvara. 6. Basgruppsverksamhet i undervisningen En stor del av kursen avsåg problembaserade seminarier, som förberetts genom basgruppsarbete. Vid seminarierna har basgrupperna haft ett stort ansvar för diskussionen. Vissa gånger var det en eller flera basgrupper som höll i seminariet och vissa gånger har varje basgrupp haft i uppgift att inför seminariet upprätta handlingar där man redovisade sin ståndpunkt i olika frågor. 7. Inslag av skrivträning Varje undervisningstillfälle protokollfördes av en basgrupp, som fördelade arbetet inom sig. Protokollet las ut på Studentportalen dagen efter undervisningstillfället. Två processpel ägde rum under kursen. Till dem upprättandes processhandlingar och dom. Efter genomförd praktik vid myndigheter, domstolar, advokatbyråer mfl skrev varje student en rapport. Varje student valde själv ett ämne (efter diskussion med kursföreståndaren) och skrev en uppsats på 15 20 sidor. Del 2 av kursen inleddes med en föreläsning (efter önskemål från stundenterna) om konsten att skriva Den innehöll såväl materiella och tekniska frågeställningar. Två handledningstillfällen ägde rum under uppsatsskrivandet, var av den första i smågrupper sammansatte efter ämne och den andra individuellt. När det fanns ett fullständigt utkast till uppsats hade en annan student i uppgift att lämna skriftliga kommentarer, s.k. peer rewiev. Båda nu nämnda moment redovisades via Ping Pong. Uppsatsförfattaren hade möjlighet att ta till sig den andres synpunkter innan en slutlig version av uppsatsen diskuterades av en grupp på 10-12 studenter. Efter genomförd kurs anser många studenter sig vara väl rustade för examensarbete! Utformningen av peer rewiev kan stramas upp inför nästa kursomgång, exempelvis genom tydligare instruktioner om vad den ska avse och hur omfattande den bör vara.
8. Inslag av muntligt framförande Varje seminarium bygger på aktivt deltagande av studenterna, vilket innebär muntlig träning. När studenterna hade ansvar för att leda seminarier tränades givetvis deras muntliga teknik. Vid processpelen fick varje basgrupp agerade part en gång och domstol en gång. Möjligen kan man tänka sig ett starkare inslag av individuella uppgifter. 9. Inslag av rättsteknik träning Jfr ovan 1, 3, 6 8. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Fungerar väl, bra balans mellan olika delar. Studenterna är i hög grad nöjda. En del studenter anser dock att uppsatsarbetet får för lite tid. En pedagogisk utmaning är att förklara tydligare att en 30 poängskurs inte är 15 p seminarier och 15 p uppsats, som några förefaller tro. 11. Kurslitteraturen Utviklingen i nordisk arverett tegn i tiden. Nordisk arverettskonferanse 24. oktober 2012,TemaNord 2013:517 Agell Agell Teleman Nordisk äktenskapsrätt En jämförande studie av dansk, finsk, isländsk, norsk och svensk rätt med diskussion av reformbehov och harmoniseringsmöjligheter, Nord 2003:2 Testamentsrätt, Iustus förlag Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa, 5:e uppl. Norstedts Juridik AB 2011 Referenslitteratur som använts tidigare under studierna (terminskurs 3) Agell & Brattström Äktenskaps, Samboende, Partnerskap, Iustus förlag Brattström & Singer Saldeen, Rätt arv Fördelning av kvarlåtenskap, Iustus förlag Barn och föräldrar, Iustus förlag Till undervisningstillfällena fanns vanligtvis ytterligare material bestående av lagförarbeten, artiklar, rättsfall m.m. Fungerade väl för sitt syfte. Studenterna har svårt att läsa norska (som de ofta förväxlar med danska). Trots invändningar finns det inte skäl att ta bort nordisk litteratur från kursen eftersom den utgör en viktig grund för rättspolitiska diskussioner under kursens första del och komparationer under andra delen.
12. Internationalisering Kursens fokus var främst svenska förhållanden. En viktig del för att kunna utvärdera det svenska systemet är dock att känna till hur samma fråga löses i andra rättsordningar. Böcker om nordiska äktenskaps- och arvsrätt används för att kunna genomföra utvärderingen. Vid tre undervisningstillfällen beaktades utländsk rätt särskilt; seminarium angående 1) skilsmässa vid utlandsanknytning, 2) arvs- och testamentsrätt ur IP-rättsligt perspektiv, 3) dr Sedigheh Vasmahgi om familjerätt i Iran. Särskilt det sistnämnda momentet fick återverkningar på många diskussioner under kursens gång. Flera studenter valde att skriva uppsats om ämnen med internationell anknytning. Fungerade väl och ingen större förändring planeras. 13. Hållbar utveckling Kursens innehåll medför att frågor om hållbar utveckling inte behandlas i någon högre grad. Ingen ändring planeras. 14. Genusperspektiv Genusperspektiv behandlas löpande, integrerat i seminarier m.m. 15. Former för kursutvärdering Utformningen av kursen diskuterades kontinuerlig mellan kursföreståndaren och studenterna. Kursutvärdering genomfördes på Studentportalen efter kursens genomförande. 14 av 24 studenter har besvarat kursutvärderingen. Förefaller ha fungerat väl, även om svarsfrekvens vad gäller kursutvärderingen är relativt låg. 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens Utöver kursföreståndaren deltog följande person deltog som lärare: Hedersdoktor Anders Eriksson Prof. Maarit Jänterä-Jareborg Prof. Göran Lind Adv. Theddo Rother-Schirren Jur. Dr Mosa Sayed Adv. Johan Schüldt Prof. Anna Singer Prof. Daniel Stattin Jur. Dr Caroline Sörgjerd Adv. Örjan Teleman Dr Sedigheh Vasmahgi Doktorand Kajsa Walleng På initiativ och med medverkan från en advokatbyrå som tog emot en student på praktik erbjöds också en föreläsning med titeln `Testamentstvister går det att förhindra att barnen bråkar om arvet? Omfattningen av olika personsers medverkan framgår av
bifogat schema. Under kursens första del gavs 30 undervisningstillfällen. Män medverkade vid 9 av tillfällena. Kursföreståndaren ansvarade ensam för kursens andra del. Mixen av praktiker, vetenskapare och specialister förefaller ha fungerat bra. 17. Kursens timtilldelning Kursen omfattade 30 högskolepoäng och hade sedvanlig timtilldelning, exklusive examination och kursföreståndartimmar. Timtilldelningen har utnyttjats. Bilagor: 1. Kursplan 2. Kursinformation inkl. litteraturlista och schema för kursens första del 3. Information till studenterna om uppsatsskrivning inkl. schema för kursens andra del 4. Samtliga tentamensskrivningar 5. Lista över praktikplatser 6. Kursvärderingsformulär med resultatsammanställning Uppsala 5 oktober 2013 Margareta Brattström Kursföreståndare