ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

Relevanta dokument
ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

SLUTA-RÖKA-LINJEN

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

Frågor om alkohol är viktiga och borde kunna ställas oftare

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Utredning av inrättande av stödlinje för narkotikaberoende

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

Problemförändringar och brukarskattningar för

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Webbstöd för cannabisanvändare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Enheten för alkohol-, speloch drogproblem. Social resursförvaltning

Vilka kontaktar Alkohollinjen för att få stöd för förändring av sina alkoholvanor och hur uppfattar de bemötandet?

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Studenter och alkohol

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

ANDT området - vad gör GR?

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

Webbstöd på cannabishjälpen

Rådgivning om tobak MI och KBT

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Utbildning i Motiverande samtal Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi,

Kvalitetssäkring av Motiverande samtal (MI) under utbildning och i ordinarie verksamhet

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Inledning

MET för ungdomar IKMDOK. Helen Falck och Olga Ott

Stöd på nätet. Magnus Johansson. Socionom, Beroendecentum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet,

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET

Tidiga interventioner

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kurser föreläsningar & konferenser

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

4. Behov av hälso- och sjukvård

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019


15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

ORGANISATION. Medlemmar. Styrelse. Kansli

Tidiga interventioner

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Tobakshjälpen. Nytt verktyg för tobaksavvänjning via 1177 stöd och behandling

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Ändra till startrubrik

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Motiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018

Motiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Stöd för analys och handlingsplan

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Transkript:

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden www.folkhalsoguiden.se

Alkohollinjen erbjuder stöd per telefon både för personer som vill förändra sina alkoholvanor och för anhöriga samt handledning för personal inom hälso- och sjukvården. En 12-månadersuppföljning visade goda resultat och en ny studie pågår. Det pågår även ett större utvecklingsarbete inför 2016. Personer som börjar se att deras alkoholvanor leder till problem gör oftast försök att på egen hand uppnå en förändring. En del känner att de behöver hjälp i den processen. Då är det viktigt att det finns stöd som uppfattas som både acceptabelt och lätt tillgängligt. Alkohollinjen som erbjuder stöd per telefon kan vara ett sådant alternativ. Alkohollinjen drivs sedan starten 2007 inom Stockholms läns landsting med nationellt uppdrag och finansiering från Socialdepartementet. Alkohollinjens tre målgrupper Alkohollinjens primära målgrupp är personer med riskbruk av alkohol. Tanken är att de ska kunna uppnå bestående förändringar av sina alkoholvanor med hjälp av ett eller ett fåtal samtal. Den andra målgruppen är anhöriga som vill ha stöd för att på bästa sätt kunna hantera sin egen situation eller stödja en anhörig med alkoholproblem. De flesta anhöriga som ringer till Alkohollinjen oroar sig över en partner, förälder, vuxet barn eller vän. Gemensamt för båda dessa målgrupper är att de själva tar kontakt för att de vill ha stöd för att uppnå en förändring av sin situation. En tredje och ny målgrupp är personal inom hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder bör frågor om bland annat alkoholvanor ställas av vården och patienter med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal. Vad Alkohollinjen kan erbjuda Alla rådgivare har gått Alkohollinjens utbildning och deltar kontinuerligt i fortbildning. Kompetensen i Motiverande samtal (MI) kvalitetssäkras genom inspelning och kodning av samtal enligt Motivational Interviewing Treatment Integrity Manual (MITI) tillsammans med handledning. För dem som vill förändra sina alkoholvanor och för anhöriga är syftet med rådgivningen att stärka personens egen motivation och åtagande till förändring. Rådgivningen baseras på MI med inslag av Kognitiv beteendeterapi (KBT). Individuella medicinska råd ges inte. Uppföljande samtal (där en rådgivare ringer upp) erbjuds. Vid behov kan rådgivaren rekommendera kontakt med annat mer relevant stöd. All kontakt sker per telefon, det är kostnadsfritt och den som vill kan vara anonym. För personal inom hälso- och sjukvården erbjuds råd och kollegial handledning kring bemötande och stöd för patienter med riskbruk och anhöriga. 3

Marknadsföring En viktig källa till information om Alkohollinjens verksamhet är hemsidan, se www. alkohollinjen.se. Annonsering sker i dagstidningar, magasin och digitalt och rådgivare deltar på mässor och konferenser. Dessutom görs utskick av ställ och kort som också kan beställas på hemsidan och som med fördel placeras på väl synliga platser, exempelvis på olika mottagningar. Verksamheten år 2015 i siffror Oavsett tid på dygnet registrerades 6 660 in- och utgående kontaktförsök. Under Alkohollinjens öppettider gjordes 4 340 kontaktförsök och 3 120 samtal genomfördes. Det genomfördes 1 850 samtal med personer som ville förändra sina alkoholvanor, och 980 samtal med anhöriga. Skillnaden ligger i att personer som ringer för egen del har fler uppföljande samtal i genomsnitt. Övriga som tog kontakt (15) ville oftast beställa material eller få information om verksamheten. Uppgifterna nedan om vilka som tar kontakt hämtas dels från den löpande statistik som förs och dels från en tidigare studie. De som vill ha stöd för att förändra sina alkoholvanor Bland dem som 2015 ville förändra sina alkoholvanor var drygt 40 procent kvinnor. Kvinnorna var i genomsnitt något äldre än männen. Dessutom var det fler i den äldsta än i den yngsta åldersgruppen som tog kontakt. Fler kvinnor valde att vara anonyma. De flesta hade fått information om Alkohollinjen via internet och hälso- och sjukvården. Fler män än kvinnor hade informerats av anhöriga eller bekanta (se Tabell 1). Cirka 80 procent av både män och kvinnor hade ett till tre samtal med rådgivare på Alkohollinjen. Tabell 1. Om Alkohollinjens klienter Ålder Ringer för egen del (n=368) Män (n=270) Kvinnor (n=164) Män Anhöriga (n=552) Kvinnor < 25 år 5 8 4 6 25 44 år 43 33 54 44 45 64 år 39 42 22 33 > 65 år 14 17 19 17 Totalt 100 100 100 100 Anonyma 14 28 32 30 Kontaktväg Internet 29 27 38 37 Hälso- och sjukvård 12 13 6 10 Anhörig/bekant 11 4 4 5 De flesta som ville förändra sina alkoholvanor hade arbete, familj och ett stödjande socialt nätverk. För ungefär hälften var kontakten med Alkohollinjen deras första försök att få hjälp för att förändra sina alkoholvanor. Så gott som alla var mycket nöjda med rådgivarnas bemötande. 4

Anhöriga De flest anhöriga var kvinnor (77). Även bland anhöriga var kvinnorna i genomsnitt något äldre än männen. Skillnaderna i andel anonyma och kontaktvägar var små (se Tabell 1). Cirka 85 procent av de anhöriga hade ett enda samtal med Alkohollinjens rådgivare. Hur går det för dem som tar kontakt? Förändring av alkoholvanorna har hittills undersökts för en mindre grupp (191 personer) som ringde Alkohollinjen för egen del mellan 2009 och 2011. I genomsnitt hade deltagarna i studien en AUDIT-poäng på 22, vilket innebär mycket problematiska alkoholvanor och sannolikt ett beroende. Tolv månader efter den första kontakten hade gruppens genomsnittliga AUDIT-poäng halverats till elva, vilket motsvarar riskabla alkoholvanor. En tredjedel av gruppen hade då lyckats minska sin alkoholkonsumtion till en låg risknivå. Samtidigt minskades även gruppens psykiska ohälsa märkbart (se Figur 1). Eftersom gruppen inte jämfördes med personer som har försökt förändra sina alkoholvanor på egen hand eller med annan hjälp och det handlade om en liten grupp kan vi inte dra slutsatsen att resultatet gäller alla som ringer Alkohollinjen för egen del. Därför påbörjades i maj 2015 en randomiserad kontrollerad studie som även den gäller de som vill förändra sina alkoholvanor. De första resultaten bör kunna presenteras 2017. AUDIT poäng 11 22 Depression/ångest 18 38 Vid första kontakt Efter 12 månader Figur 1. Förändring av alkoholvanor och psykisk ohälsa 12-månader efter den första kontakten med Alkohollinjen (n=191) Pågående utvecklingsarbete Förutom den löpande kvalitetssäkringen av rådgivningen pågår även annat utvecklingsarbete. Under år 2016 planeras införande av ett större inslag av övningsuppgifter som både den som vill förändra sina alkoholvanor och anhöriga kan genomföra mellan samtalen. Alkohollinjens öppettider Måndag torsdag kl 12 19 och fredag kl 12 17. Under dagtid tar tre rådgivare emot samtal och på kvällarna är de två. Mer information Läs mer om Alkohollinjen på www.alkohollinjen.se 5