Ledningssystem. för elevhälsans medicinska insats

Relevanta dokument
Ledningssystem för elevhälsans psykologiska insats. Ledning och styrning av elevhälsans psykologiska insats enligt (SOSFS 2011:9)

LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser

Ledningssystem för Stockholms skolors ungdomsmottagning SKUM

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Rutiner för f r samverkan

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Vårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom barn- och skolnämndens ansvarsområde

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Ledningssystem för elevhälsans medicinska insats

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

Kvalitets-och Patientsäkerhetsberättelse

Utbildningsnämndens arbetsutskott

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING

Patientsäkerhetsberättelse

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats

Patientsäker hets berättelse

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Ledningssystem för hälso- och sjukvård inom elevhälsan

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått

Hur ska bra vård vara?

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid elevhälsan

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun

Verksamhetschef avseende hälso- och sjukvård inom elevhälsan

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse för. Skolhälsovård. Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016

INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet för elevhälsans medicinska

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid Jobb Malmö

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Tyresö kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Trelleborgs kommun för 2016

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Rutin för avvikelsehantering

LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET

Lagstiftning kring samverkan

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Ledningssystem för elevhälsans medicinska insatser

Ledningssystem för elevhälsans medicinska insatser

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Transkript:

Ledningssystem för elevhälsans medicinska insats Ledning och styrning av Elevhälsans medicinska insats Enligt (SOSFS 2011:9)

Innehåll BAKGRUND... 4 ANSVARSFÖRDELNING...5 Verksamhetschef enl HSL...5 Elevhälsochef/Rektor...6 Skolläkare och skolsköterska...6 Processer och rutiner...6 Metodmapp för elevhälsans medicinska insats...7 Rutiner när tillämpning av metoder i Alingsås Metodmapp för EMI behöver förändras....7 Rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att upprätthålla kvalitet och hög patientsäkerhet...7 Journaldokumentationen i IT stödet för EMI...8 Rutiner för skolsköterskor och skolläkare för att säkra dokumentation av patientsäkerhet och kvalitetsuppföljning....8 EGENVÅRD I SKOLAN...8 KOMPETENSUTVECKLING...9 ÅRSPLANERING ENLIGT RUTIN AV VERKSAMHETEN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS...10 RISKANALYS...11 Rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten:...11 Egenkontroll... 11 Rutiner för regelbunden och behovsanpassad granskning av metoder och vårdprocesser...11 Rutiner för regelbunden uppföljning och redovisning av resultat...11 UTREDNING AV AVVIKELSER...12 Rutiner för att ta emot förslag och utreda klagomål samt synpunkter....12 Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt....12 Rutiner för anmälan enligt Lex Maria när avvikelseutredning visat på händelser som har eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada...13 2

SAMVERKAN...13 Samverkan andra vårdgivare...13 Samverkan med elev/vårdnadshavare...13 Systematiskt förbättringsarbete...13 BILAGA1... 15 3

Bakgrund Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Kravet på ledningssystem innebär att det ska finnas en organisatorisk struktur, ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Ett ledningssystem är ett system för att: Fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten Sätta upp mål i enighet med kvalitetsområden och krav Följa upp och utvärdera dessa mål Skollagen styr att det ska finnas en elevhälsa på varje enskild skola. Skollagen styr också elevhälsans sammansättning av olika yrkesprofessioner, samt ger vägledning om elevhälsans övergripande innehåll och mål. Enligt nya skollagen (2011:800) har begreppet skolhälsovård ersatts av begreppet de medicinska insatserna i elevhälsan. I dokumentet kommer begreppet Elevhälsans medicinska insats att förkortas EMI som är ett eget verksamhetsområde inom elevhälsan som utförs av skolsköterskor och skolläkare. EMI regleras liksom all hälso- och sjukvård i Sverige av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763). IVO- Inspektionen för vård och omsorg är tillsynsmyndighet och har tagit fram ett flertal allmänna råd och föreskrifter som beskriver ledningssystem och kvalitet för hälso- och sjukvården. EMI ska uppfylla de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård i kommunens regi. Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Ledningssystemet inom EMI säkerställer att uppföljningsbara mål fastställs och att kvalitets och utvecklingsarbetet anpassas till verksamhetens mål. Det systematiska kvalitetsarbetet inom EMI innebär att gemensamma arbetsmetoder följs upp och utvecklas. Ledningssystemet beskriver också förutsättningarna för verksamheten, samt beskriver de dokument, riktlinjer och verktyg som används för att säkerställa kvaliteten på EMI. Målet med ett ledningssystem är att verksamhet och kvalitet ska beskrivas systematiskt och den professionella kunskapen ska tillvaratas och utvecklas. Behovet av förbättringsarbete ska ständigt följas och genomföras för att säkra verksamhetens kvalitet. Stödet till EMI utgörs av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats och samordnande skolläkare. Verksamhetschefen har ett övergripande ansvar att stödja arbetet med verksamhetsutveckling, yrkesspecifik kompetensutveckling, kvalitetssäkring, uppföljning samt utvärdering. På uppdrag av Kommunstyrelsen ansvara för Metodmapp för EMI tillsammans med samordnande skolläkaren. Verksamhetschefen sammanställer årligen data över personalresurser, kvalitetsgranskning, hälsostatistik samt vaccinationsstatistik på kommun nivå. Resultaten redovisas till viss del i skolsköterskornasverksamhetsberättelsen för EMI samt i Patientsäkerhetsberättelsen. Sammanställningarna används både i lokala kvalitetsuppföljningar och i det förebyggande folkhälsoarbetet. 4

Den som bedriver hälso- och sjukvård ska ha kunskap om de krav och mål i lagar och andra föreskrifter som gäller för verksamheten. Ledningssystemet skall byggas upp så att det kan användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten. Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) är tillsynsmyndighet för all hälso- och sjukvård. De lagar, allmänna råd/ föreskrifter/ handledningar som reglerar innehåll, ledning och kvalitet för EMI är samlade i bilaga 1. Ansvarsfördelning Vårdgivare Alingsås kommun är ansvarig vårdgivare för EMI och har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för att samordna kvalitets och uppföljningsarbetet. Vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för patientsäkerhet och kvalitet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen samt utse en verksamhetschef. Utbildningsnämnden är vårdgivare och kan ta beslut som åvilar vårdgivaren. Ledningen skall vara så organiserad att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården. Vårdgivaren: ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning ansvarar, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), för att verksamhetschef för de medicinska insatserna i elevhälsan utses ansvarar för att det finns ändamålsenliga lokaler för de medicinska insatserna i skolan, enligt HSL, se Metodmapp för EMI, Alingsås kommun. Verksamhetschef enl HSL Enligt HSL skall det inom all hälso- och sjukvård finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen måste inte ha hälso- och sjukvårdsutbildning men får inte bestämma över diagnostik eller vård och behandling om han eller hon inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. I vissa fall måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 HSL. Verksamhetschefen ansvarar för att medarbetarna har rätt kompetens, får fortbildning och ges ansvar och befogenheter att bedriva en vård av god kvalitet. Inom Utbildningsförvaltningen i Alingsås kommun är det Elevhälsochefen som anställer skolsköterskorna och skolläkare. Verksamhetschefen för EMI verkar för att skolsköterska och skolläkare med rätt kompetens anställs samt deltar i kontinuerlig yrkesspecifik kompetensutbildning. 5

Verksamhetchefen ansvarar även för att det finns rutiner så att skolsköterskor och skolläkare i samband med anställningsstart får behörighet till den digitala elevhälsans journalsystem. Verksamhetschefen utreder och åtgärdar obehörig inloggning i berörd elevs digitala journalsystem. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndighet, föräldrar, elever och personal ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten samt har anmälningsplikt till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) om det finns skälig anledning att befara att skolsköterska eller skolläkare kan utgöra en fara för patientsäkerheten enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) 7 Verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner för anmälan till socialstyrelsen enl Lex Maria samt ansvarar verksamhetschef på uppdrag av vårdgivaren för att det finns rutiner för utredning och anmälan till IVO. Verksamhetschefen Ansvarar för att kommunalt vaccinationsavtal upprättas Ansvarar för att skolläkaravtal är upprättat Ansvarar för att kommunens inköpsavtal följs Rektor Rektor beslutar om skolans inre organisation och leder och samordnar elevhälsans insatser på sin respektive sektor. Rektor har ett särskilt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. För att säkerställa kravet på god vård och patientsäkerhet bör rektor verka för att det finns ändamålsenliga lokaler och adekvat utrustning enligt HSL för EMI. Skolläkare och skolsköterska En skolsköterska skall ha specialistutbildning till distriktssköterska, barnsjuksköterska eller ha examen från skolsköterskeprogrammet. Eller annan likvärdig specialistutbildning som arbetsgivaren bedömer lämplig ex Barnmorska. Skolläkaren ska ha specialistkompetens inom barn- och ungdomsmedicin, allmänmedicin med barn-och ungdomskompetens eller barn- och ungdomspsykiatri. Skolsköterska och skolläkare arbetar under eget yrkesansvar, enligt6 kap. 2 patientsäkerhetslagen. Skolläkare och skolsköterska har, som all hälso- och sjukvårdspersonal, anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn far illa, enligt SoL 2001:453.14 kap. Processer och rutiner Ungdomens bästa enligt barnkonventionen skall alltid vara i fokus vid mötet med eleven. EMI arbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande och utgå från ett salutogent synsätt. Elev och vårdnadshavare skall bemötas med respekt och omtanke, oavsett ålder, 6

kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, religiös tillhörighet etc. Elev och vårdnadshavare skall hållas informerade och göras delaktiga i vården. Eleven har rätt att uttrycka sin mening och elevens intresse ska komma i första hand. Skolsköterskan och skolläkaren ska vara delaktiga i patientsäkerhetsarbetet genom att följa basprogram, fastställda rutiner, PM och metoder för EMI. De ska också samverka med hälso- och sjukvård, socialtjänst, myndigheter och andra för elevernas bästa. Metodmapp för elevhälsans medicinska insats Den nätbaserade metodmappen i Alingsås kommun beskriver metoder och rutiner för skolsköterskans och skolläkarens arbete, samt rutiner för samverkan inom skolan och med utomstående aktörer. Metodmappen innehåller även basprogrammet för EMI samt de aktuella blanketter som delges i samband med vaccinationer, hälsobesök osv. Under metodmappen finns också Göteborgs stads metodhandbok tillgänglig för att kunna jämföra och se till att kvaliteten på kommunens dokument överensstämmer med Göteborgs stad. Metodmappen finns tillgänglig på intranätet/ kommunportalen. Rutiner när tillämpning av metoder i Alingsås Metodmapp för EMI behöver förändras. Verksamhetschefen reviderar Metodmappen regelbundet i samråd med skolsköterskor och skolläkare. Skolsköterskor och skolläkare rapporterar önskemål och felaktigheter till Verksamhetschef. Skolsköterskan implementerar och följer upp nya metoder och rutiner lokalt. Verksamhetschef svarar för att säkra produktval, säker teknikanvändning och att utrangering fungerar. Rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att upprätthålla kvalitet och hög patientsäkerhet Elevhälsochefen rekryterar eller rådgör inför rekrytering vid nyanställning av skolsköterskor och skolläkare med verksamhetschef EMI Nyanställd skolsköterska skall delta vid introduktion som ges av Verksamhetschef och utsedd skolsköterska för mentorskap Skolsköterska bör delta i den yrkesspecifika fortbildning som erbjuds av EMI samt kan delta i regionala möten med skolsköterskor och Verksamhetschef Skolsköterska ska närvara vid arbetsplatsträffar och kategorimöte. Ta del av protokoll och beslut i organisationen 7

Skolläkare bör delta i den yrkesspecifika introduktion och fortbildning som erbjuds av Verksamhetschef och samordnande skolläkare samt vid skolläkaruppföljningar Systemförvaltare/ Verksamhetschef och system administratör ger kontinuerlig utbildning och uppföljning av det kommungemensamma IT-stödet för journalföring till skolsköterskor och skolläkare Journaldokumentationen i IT stödet för EMI I metodmappen finns riktlinjer för hur dokumentationen bör utföras och hur journalhanteringen ska skötas enligt (SOSFS 2008:14). Skolsköterskor och skolläkare har dokumentationsskyldighet. Dokumentation i patientjournalen ligger till grund för uppföljning och utvärdering av verksamheten och beskriver kvalitet och patientsäkerhet för den enskilda eleven. Rutiner för skolsköterskor och skolläkare för att säkra dokumentation av patientsäkerhet och kvalitetsuppföljning. För hantering av det kommungemensamma IT-stödet för journalföring, finns särskild kvalitetssäkerhetsplan Det kommungemensamma IT- stödet (ProReNata) för EMI och övrig elevhälsa samt rektor är kvalitetssäkrat enligt Alingsås kommuns säkerhetspolicy och uppfyller krav på spårbarhet enligt Patientdatalagen. Se Kvalitetssäkerhetsplan för ProReNata För elever utan fullständigt personnummer eller med skyddad identitet sker dokumentation enl rutin i digitalt journalsystem Rutin för hälsosamtal beskriver utförligt hur journaldokumentationen ska utföras så att den kvalitetssäkrar omvårdnaden Behörighetstilldelning är beskrivet enligt Behov- och riskanalys för alla användare i ProReNata Loggrutin för användare i ProReNata utförs enligt kvalitetskrav. Obehörig inloggning analyseras och rapporteras till ansvarig chef Egenvård i skolan Rutiner för egenvård i förskola och skola finns i Metodmapp. Tillämpning av SOSFS 2009:6 bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. När elever är i behov av hälso- och sjukvårdsåtgärder i skolan faller detta oftast under begreppet egenvård. Skolan har ett ansvar att hjälpa elever med sin egenvård i skolan exempelvis att ta medicin el liknande. Om personal ej kan klara av att utföra uppgiften på ett säkert sätt kan det inte bedömas som egenvård utan ansvaret faller då på hälso-och sjukvården. Bedömningen om en hälso- och sjukvårdsåtgärd är egenvård ska göras av behandlande läkare eller annan legitimerad sjukvårdspersonal inom sitt ansvarsområde. 8

EMI har ej ansvar för egenvården. Behandlande läkare skriver beslutet om egenvård för patienten/ eleven. Föräldrarna ansvarar för att överlämna information och instruktion till rektor och berörd personal. Skolsköterskan på respektive skola kan vara med när information från behandlande läkare/ föräldrar överlämnas till skolpersonalen för att vid behov hjälpa till att instruera uppgiften. Skolsköterskan har ansvar för att meddela Verksamhetschef om rutiner på skolan inte följts på säkert sätt. Rektor ansvarar för att elevens skolgång ska kunna genomföras och ska i samråd med föräldrar och personal bedöma och besluta om vem som kan åta sig uppgiften. Kompetensutveckling Yrkesspecifik fortbildning och handledning är viktigt för att upprätthålla kompetensen inom EMI. Enligt SOSFS 1997:8 ska Verksamhetschefen se till att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser. Arbetsplatsträffar och kategorimöten för skolsköterskorna hålls kontinuerligt för att utbyta information, planera och ta del av aktuell forskning. Vid behov bjuds andra yrkeskategorier in till mötena. Genom nätverk med kranskommunerna har Verksamhetschefen möjlighet att ta del av aktuella frågor och tillsammans med nätverket se över vilken kompetensutveckling som är aktuell för EMI. Skolsköterskeföreningen anordnar årligen två dagars kompetensutveckling för skolsköterskorna, och två dagars kompetensutveckling för Medicinskt ledningsansvariga och Verksamhetschefer. 9

Årsplanering enligt rutin av verksamheten för elevhälsans medicinska insats Löpande Genomgång av inkomna avvikelser Uppgradering av ProReNata Loggkontroll i ProReNata Inläsning av nya elever i ProReNata från Procapita Jan-Feb Sammanfattning av föregående läsår. Patientsäkerhetsberättelse skrivs. Mars-April: Maj-Juni Budgetuppföljning Medicin teknisk kontroll Verksamhetsberättelse skolsköterskor Vaccinationsuppföljning Uppföljning skolläkarinsatser Transport av stickande föremål Augusti-Sept: Planeringsdagar för EMI, läsårsplanering och information. Okt-Nov: Egenkontroll av verksamheten EMI Dec Redovisning av egenkontroll Uppföljning skolläkarinsatser 10

Riskanalys Rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten: Skolsköterska och skolläkare identifierar och rapporterar till Verksamhetschef vid väsentliga förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativa händelser eller tillbud Verksamhetschef gör tillsammans med skolsköterska och skolläkare en bedömning och riskanalys samt utför åtgärder Verksamhetschefen återför bedömningen till verksamheten Skolsköterskor och skolläkare aktualiserar till Verksamhetschef om metoder eller rutiner behöver ändras i Metodmapp Skolsköterska och skolläkare rapporterar till Verksamhetschef när skälig anledning finns att misstänka att skolsköterska eller skolläkare kan utgöra fara för patientsäkerheten Egenkontroll Egenkontroll är Verksamhetschefens verktyg för att granska den egna verksamheten och göra kvalitetsuppföljningar. Egenkontrollen kan ske i form av uppföljningar av aktiviteter i verksamhetsplanen, kollegiala granskningar och fokusgrupper. Rutiner för regelbunden och behovsanpassad granskning av metoder och vårdprocesser Verksamhetschefen planerar och organiserar kvalitetsgranskningar Verksamhetschefen ansvarar för att informera, genomföra, sammanställa och följa upp resultat av kvalitetsgranskningar lokalt och för att redovisa resultaten i patientsäkerhetsberättelsen Områden som granskas regelbundet är: lokaler och utrustning, journaldokumentation och remisshantering, läkemedelshantering, vaccinationsrutiner, mottagningsrutiner samt hälsobesök Skolsköterskor ansvarar för att kalibrering av medicintekniska produkter sker enligt Metodmappen med stöd av Verksamhetschefen. Rutiner för regelbunden uppföljning och redovisning av resultat Avidentifierad data från elevernas hälsobesök kan tas ut från digitalt journalsystem och analyseras på skol- och kommunnivå. Dessa data används i det proaktiva folkhälsoarbetet 11

Antal hälsosamtal, hörselscreeningar och vaccinationstäckning samt personalresurser sammanställs på skol- och kommun nivå av skolsköterskor och verksamhetschef Skolsköterskorna skriver varje år en verksamhetsberättelse som lämnas till Verksamhetschef. Utredning av avvikelser Rutiner för att ta emot förslag och utreda klagomål samt synpunkter. Kontaktuppgifter till Verksamhetschef enligt HSL ska finnas lätt tillgängliga för elever, vårdnadshavare, personal, samhällsorgan, organisationer och andra. Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt. Skolsköterska och skolläkare ska rapportera till Verksamhetschefen om vårdskada eller risk för vårdskada föreligger för elev i samband med vård och omhändertagande. För alla skolor tas blanketten ut från Metodmapp Alingsås under blanketter/ Avvikelser. Skolsköterska eller skolläkare ansvarar för att elev med vårdnadshavare informeras om händelsen, att de får ge sin upplevelse av händelsen samt uppmärksammas på möjligheten att själv kontakta patientnämnden. Skolsköterska eller skolläkare dokumenterar i Elevhälsans medicinskajournal. Verksamhetschef ansvarar för händelseanalys och utser analysteam vid behov, samt ansvarar för åtgärder och tidsplan. Berörd skolsköterska och skolläkare bör ingå i analysteamet Syftet med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det samt ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att liknande händelser inte inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Verksamhetschef sammanställer och återför resultatet från händelseanalysen till vårdgivaren samt redovisar årligen i patientsäkerhetsberättelsen Om vårdskadan är allvarlig ska vårdgivaren snarast anmäla den till IVO enligt Lex Maria 12

Rutiner för anmälan enligt Lex Maria när avvikelseutredning visat på händelser som har eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada Skolsköterska och skolläkare skall utan dröjsmål rapportera till Verksamhetschef händelser som har medfört vårdskada eller hade kunnat medföra vårdskada för elev i samband med vård och omhändertagande enligt (SOSFS 2005:28). För alla skolor tas avvikelseblanketten ut från Metodmapp Alingsås under blanketter/ Avvikelser. Verksamhetschef ansvarar för anmälningar enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28), särskild blankett finns på IVO:s hemsida. Elev och vårdnadshavare ska informeras om anmälan enligt Lex Maria. Skolsköterska/skolläkare i samråd med Verksamhetschef ger informationen samt dokumenterar i Elevhälsans medicinska journal. Samverkan Samverkan andra vårdgivare Verksamheten har tillgång till skolläkare via När hälsan i Alingsås. Alströmergymnasiet har tillgång till skolläkarmottagning kontinuerligt och tidsbeställning till skolläkaren görs via skolsköterskan. Elever i behov av specialistsjukvård remitteras från EMI eller uppmanas att söka på egen hand. Berörd vårdgivare som ser till att eleven utreds och behandlas efter behov. Efter avslutad grundskola lämnas elevhälsojournalen, på begäran över till EMI på gymnasium i Alingsås som fortsätter att följa elevens utveckling. Går eleven ej vidare till gymnasiet, eller om journalhandlingar ej begärs, lämnas journalen till kommunens arkiv. Samverkan med elev/vårdnadshavare Elev och vårdnadshavaren ska alltid informeras och göras delaktig, vara med i planeringen och utredning av vården. Elevens bästa ska vara grundregeln vid planering utredning och uppföljning och elevens integritet ska respekteras. Systematiskt förbättringsarbete Genom att systematiskt följa arbetsbeskrivningar, riktlinjer och styrdokument kan man stegvis kvalitetssäkra och följa upp verksamheten. Hur har man arbetat, vilka resultat har man uppnått och vad behöver man förbättra. En årlig sammanställning av verksamheten beskrivs i patient säkerhetsberättelsen och i verksamhetsberättelsen/ kvalitetsberättelse. Dokumenten är den verksamhetsuppföljning som blir underlag för analys av verksamheten och grunden för hur kommande utvecklingsarbete av verksamheten ska fortlöpa. Verksamhetsberättelsen/ kvalitetsberättelsen beskriver hur: Arbetet systematiskt har kvalitetsutvecklats under perioden. 13

Vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet Vilka resultat som uppnåtts Patientsäkerhetsberättelse ska upprättas senast 1 mars varje år, den beskriver utöver vad som beskrivs i PDL: Ansvaret för verksamheten Egenkontroller som utförts och utvärderats Hur samverkan möjliggjorts för att förebygga vårdskador Hur risker för vårdskador hanteras Hur avvikelser hanteras Hur klagomål och synpunkter hanteras Det ska även framgå hur många avvikelser som rapporterats samt deras allvarlighetsgrad. Petra Lernås Verksamhetschef Elevhälsans medicinska insats Alingsås 160622 14

Bilaga1 Lagar, föreskrifter och allmänna råd De lagar, förordningar och allmänna råd som styr elevhälsans medicinska insatser (skolhälsovården) är följande. Skollagen kapitel 2 25 Hälso och sjukvårdslagen HSL 1982:763 Patientsäkerhetslagen (2010:659) Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård 2004 2006:22 Allmänna barnvaccinationsprogrammet med ändringsföreskrifter SOSFS 1997:8 Verksamhetschef inom hälso-och sjukvård SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete God vård, om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-och sjukvården. Artikel nummer 2006-101-2 SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Risk och händelseanalys handbok om patientsäkerhetsarbete SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicinsktekniska produkter i hälso-och sjukvården. Patientdatalagen (2008:355) SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso-och sjukvården Offentlighets och sekretesslagen (2009:400) Arkivlagen (1990:782) Personuppgiftslagen ( 1998:204), PUL Arbetsmiljölagen(1977:1160) Socialtjänstlagen (2001:453),SoL 15