"Procent och sannolikhet 6D"

Relevanta dokument
Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Ma7-Åsa: Procent och bråk

8B Ma: Procent och bråk

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Kursplan Grundläggande matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

8D Ma:bråk och procent VT 2018

Kursplanen i matematik grundskolan

8C Ma: Bråk och Procent

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

_ kraven i matematik åk k 6

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

7E Ma Planering v45-51: Algebra

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Arbetsområde: Jag får spel

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Extramaterial till Matematik X

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Extramaterial till Matematik X

Pedagogiskt café. Problemlösning

Förslag den 25 september Matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

Extramaterial till Matematik Y

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Pedagogisk planering i matematik

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Algebra och Ekvationer År 7

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Extramaterial till Matematik X

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Observationsschema Problemlösningsförmåga

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Lokal pedagogisk planering

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Extramaterial till Matematik X

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Tummen upp! Matte ÅK 6

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Extramaterial till Matematik Y

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Transkript:

"Procent och sannolikhet 6D" Grundskola 6 1 Procent och sannolikhet planering Skapad 216-11-2 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Procent och sannolikhet åk 6" från Björkvallsskolan, Uppsala Redigerad senast 216-11-6 av Daniel Spångberg Hur stor chans är det att du vinner på lotto? Hur mycket ska du betala för skjortan på rean? Innehåll Så här kommer vi att arbeta: På lektionerna kommer vi att ha ett varierat arbetssätt som innefattar genomgångar, diskussioner i helklass, arbete med rutinuppgifter i läroboken. Skolan erbjuder mattestuga och studietid varje vecka där du kan få extra hjälp. Läxor kommer att ske via NOMP. Är du sjuk eller om du inte hinner det du ska på lektionerna så tar du hem och gör de uppgifter du behöver. Planeringen nedan är direkt kopplad till boken! v.45 Procent: 25%,5% 75%. Rea och rabatt, Muntliga nationella prov i matematik. v.46 1% är en hundradel, Bråkform-procentform-decimalform. Sannolikhet. v.47 Sannolikhet. Chans och risk, diagnos, E-prov. v.48 Repetition, tornet & utmaningen. v.49 Repetition, tornet & utmaningen. A/C-prov. Utskrivet 216-11-16 9:6

När arbetsområdet är avslutat ska du: Räkna ut hur mycket en viss procent av någonting är. Räkna ut rabatten på en vara, Växla mellan bråkform, decimalform och procentform. Förklara vad som menas med sannolikhet. Räkna ut sannolikhet för att en händelse ska inträffa. Exempel: Vad är 3% av 5 kr? 1%=5/1=5 3%av 5= 5*3=15 kr. Rabatten på en vara är 25% varan kostar 2 kr. Vad blir rabatten? 25% av 2= 2/4=5 kr. 1/4=,25=25% Sannolikhet hur stor chans är det att något ska hända. Hur stor sannolikhet är det att du slår en sexa med en tärning? Sannolikheten är 1/6. Kopplingar till läroplanen Syfte Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Syfte använda och analysera begrepp och samband mellan begrepp, Syfte välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, Syfte föra och följa resonemang, och Syfte använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Centralt innehåll Taluppfattning och tals användning Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Taluppfattning och tals användning Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform. 4-6 4-6 Taluppfattning och tals användning Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. Sannolikhet och statistik Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök. 4-6 4-6 Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Problemlösning tematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. 4-6 4-6 Utskrivet 216-11-16 9:6

Tilldelad 216-11-16 av, i Problemlösning Lösa problem med strategier & metoder Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär. Beskriva tillvägagångssätt & resonera om rimlighet Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslagpå alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett välfungerande sätt och för välutvecklade och väl förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt. Begrepp Använda begrepp Eleven har grundläggande kunskaper om begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. tematiska uttrycksformer Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. Utskrivet 216-11-16 9:6

Växla uttrycksform & resonera om begreppens relation uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. uttrycksformer samt föra utveckladeresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. uttrycksformer samt föra välutveckladeresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Metod Välja & använda metoder Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enklaberäkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enklaberäkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gottresultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enklaberäkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat. Kommunikation Redogöra för & samtala om tillvägagångssätt tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerandesätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget. Resonemang Utskrivet 216-11-16 9:6

Föra och följa resonemang resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta argument på ett sätt som för resonemangen framåt. resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. Utskrivet 216-11-16 9:6