Årsredovisning
JÄRFÄLLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING Året som gick i Järfälla... 4 Kommunens organisation... 6 Kommunstyrelsens ordförande summerar året... 7 Fem år i sammandrag... 8 Förvaltningsberättelse... 12 Ekonomiskt resultat... 12 Omvärldsanalys... 12 Kommunens styrsystem... 14 Måluppföljning... 16 Viktiga händelser... 18 Ekonomisk analys... 18 Väsentliga personalförhållanden... 22 Den samlade kommunala verksamhetens olika enheter... 23 Sammanfattning och framtid... 25 Resultaträkning... 26 Kassaflödesanalys... 26 Balansräkning... 27 Noter... 28 Driftredovisning... 36 Investeringsredovisning... 37 Vart gick skattepengarna?... 38 Redovisningsprinciper... 38 Begreppsförklaringar... 39 Verksamhetsberättelser i sammandrag nämnder och bolag... 40 Kommunstyrelsen... 41 Barn och ungdomsnämnden... 44 För och grundskola... 50 Utbildningsnämnden... 52 Gymnasieskola och vuxenutbildning... 56 Kultur och fritidsnämnden... 58 Kultur och fritid... 62 Socialnämnden... 64 Vård och omsorg... 70 Stöd och behandling... 72 Familjerättsnämnden... 76 Tekniska nämnden... 78 Fastighet... 85 Transport och verkstad... 87 Miljö och bygglovsnämnden... 88 Järfällahus AB... 92 Personalredovisning... 93 Miljöredovisning... 95 Kommunens kvalitet i korthet... 101 Revisionsberättelse... 105 Beloppen i tabeller kan vara avrundade och summeras då inte helt exakt.
Året som gick i Järfälla Järfälla visar vägen är den devis som ska stödja oss i vårt arbete att nå kommunens Vision för år 2015. Visionen har fyra teman; det Öppna, Innovativa, Mälarnära och Samarbetande Järfälla. Nedan redovisas några exempel på händelser under som ligger i linje med kommunens devis. Med andra ord; Så här visade vi vägen i Järfälla kommun! Ny fritidsgård öppnade i Kallhäll I mars öppnade Station 7, en ny fritidsgård i Kallhälls centrum. Den nya fritidsgården är tänkt att vara en mötesplats för ungdomar, av ungdomar, och erbjuda en fritid med kvalitet. Fritidsgården ska fungera som ett vardagsrum som skapar gemenskap för alla ungdomar, oavsett kön, bakgrund och intressen. Järfälla fick en ny översiktsplan Kommunfullmäktige beslutade den 2 juni att godkänna den nya översiktsplanen. Översiktsplanens övergripande mål är att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i Järfälla. Att växa med kvalitet är den övergripande principen för Järfällas långsiktiga utveckling. Tunnelbana till Järfälla I början av mars godkände kommunfullmäktige avtalet om att bygga tunnelbana och 14 000 nya bostäder i Järfälla. Tunnelbanan börjar byggas 2016 och börjar rulla 2021. Avtalet innebär att tunnelbanan från Akalla förlängs till Barkarby station via Barkarbystaden. Samtidigt ska Järfälla bygga minst 14 000 nya bostäder fram till 2030. Järfällabornas resa till ett klimatsmart liv Under kunde vi följa tio hushåll i Järfälla som fick lära sig hur de kunde leva mer klimatsmart genom projektet Klimatsmarta Järfällabor. Deltagarna fick vara med på föreläsningar, genomföra uppdrag, bli coachade samt få inspirera andra Järfällabor att bli mer klimatsmarta. Mer ekologisk mat i Järfälla Andelen ekologisk mat i Järfällas förskolor, skolor och äldreomsorg har ökat från 16,9 procent till 20,4 procent det senaste året. En bra ökning som lovar gott inför framtiden. Vi har haft en god utveckling så här långt och kommer fortsätta satsa på mer ekologisk mat till våra barn, elever och äldre, säger Kristina Lind som är kostkonsult för Järfällas förskolor, skolor och äldreomsorg. Surdegsbagaren Sébastien Boudet inspirerade kökspersonal Hembakat, nyttigare och godare bröd det kan barn och elever se fram emot nu när kökspersonalen på några av Järfällas förskolor och skolor fått utbildning av bagaren och konditorn Sébastien Boudet i konsten att baka surdegsbröd. Det har varit en jättebra kurs. Sébastien har en sådan passion för att baka. Han pratar om jäst och salt som om det vore de mest värdefulla ingredienserna på denna jord. Det har varit en fantastisk utbildning, sa Catrin Åhlberg Karassava, arbetsledare för köket i Neptuniskolan. Lyckat försök med båttrafik på Mälaren Finns det intresse hos Järfällaborna att upptäcka Mälaren från en båt? I somras testade Strömma Kanalbolaget en ny båtlinje från Järfälla, och det gick snabbt att konstatera att den blev en succé. I våras svarade hela 98 procent av 500 tillfrågade Järfällabor att de var intresserade av en båtlinje från Järfälla. I juli testade Strömma Kanalbolaget en ny tur från ångbåtsbryggan i Bolinder strand, till Skokloster och Sigtuna, med ett väldigt lyckat resultat. Båten M/S Evert Taube var fullsatt vid nästan varje tur. Matematiklyftet stor satsning i Järfällas kommunala skolor Järfällas elever visar bra resultat i matematik i jämförelse med övriga Sverige. Nu görs en stor matematiksatsning i kommunen för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att nå så långt de kan utifrån sin egen potential. Under tre år ska alla Järfällas lärare i matematik, 260 stycken, delta i kompetensutvecklingen Matematiklyftet. Varje onsdag fram till vårterminens slut träffas lärarna i mindre grupper som leds av en matematikhandledare. I grunden finns en webbaserad utbildning från Skolverket. 4 5
Kommunens organisation REVISORER VALNÄMND KOMMUNFULLMÄKTIGE ÖVERFÖRMYNDARE KOMMUNSTYRELSE BARN OCH UNGDOMSNÄMND UTBILDNINGSNÄMND KULTUR OCH FRITIDSNÄMND SOCIALNÄMND FAMILJERÄTTS NÄMND TEKNISK NÄMND MILJÖ OCH BYGGLOVSNÄMND Några ord om året som gick KONCERNFÖRETAG: JÄRFÄLLAHUS AB KOMMUNALFÖRBUNDET BRANDKÅREN ATTUNDA ÖVRIGA FÖRETAG: BOLINDERS DRABANTSTAD AB KOMMENTUS AB KOMMUNALFÖRBUNDET NORRVATTEN PHALEANOPSIS ABKONCERNEN STOCKHOLMSREGIONENS FÖRSÄKRINGS AB SÖDERHALLS RENHÅLLNINGS AB (SÖRAB) AB VÅRLJUS Socialdemokratiska arbetarepartiet 20 * 19 Moderata samlingspartiet 17 21 * Miljöpartiet de gröna 6 * 4 Folkpartiet Liberalerna 4 5 * Vänsterpartiet 4 3 Sverigedemokraterna 4 3 Centerpartiet 3 * 2 * Kristdemokraterna 3 4 * Totalt antal mandat 61 61 * Partier som bildat majoritet MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015 2018 2011 Under ett år hinner det hända mycket, och det är nu dags att blicka tillbaka på året som varit och summera. Järfälla fortsätter att utvecklas och växa, och det är glädjande att allt fler väljer att bli järfällabor. var året då vi passerade över 70 000 kommuninvånare. Som en konsekvens av Stockholmsförhandlingen fattade kommunfullmäktige under beslut om att medfinansiera tunnelbanans utbyggnad till Barkarby och uppföra 14 000 nya bostäder i dess närhet. Det gör att vi kan intensifiera bostadsbyggandet de kommande åren, samtidigt som det skapar nya förutsättningar för fler arbetsplatser och ett växande näringsliv i kommunen. Efter ett gediget arbete antogs en ny översiktsplan för Järfälla av ett enigt kommunfullmäktige, med ett huvudmål om att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen. I översiktplanen formulerades dessutom följande delmål för att uppnå huvudmålet: En varierad, upplevelserik och karaktärsfullt byggd miljö Levande och rika park, natur och kulturmiljöer En samhällsekonomiskt effektiv, robust och långsiktigt hållbar infrastruktur Bästa möjliga förutsättningar för utbildning, forskning och näringsliv En attraktiv och hälsosam livsmiljö för alla Med utgångspunkt i den nya översiktsplanen genomfördes projektet Program för platsutveckling för att skapa nya arenor och mötesplatser för fortsatt samverkan och platsutveckling. I Barkarbystaden påbörjades uppförandet av Herrestaskolan som blir den första skolan i Sverige som byggs i massivträ, och dessutom kommer en stor andel av elbehovet att produceras genom solceller på taket. träffades också ett avtal mellan Folkets Hus, HSB och Järfälla kommun som möjliggör en fortsatt utveckling av Kallhälls Centrum med nya bostäder och ett nytt Folkets Hus. I Söderdalen påbörjades första och andra etappen av bostadsbyggande, och under året godkände kommunstyrelsen en avsiktsförklaring med Hemsö Fastighets AB om planering och uppförande av ett sjukhus i Barkarbystaden. Året präglades också av det så kallade supervalåret. Under maj månad genomfördes val till Europaparlamentet, och i september genomfördes val till kommun, landsting, och riksdag. I Järfälla ökade valdeltagandet jämfört med de föregående valen, samtidigt valde allt fler väljare att förtidsrösta. För Järfälla resulterade valet till kommunfullmäktige i ett nytt politiskt styre då Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet bildade en gemensam samarbetskoalition. Det ledde till att kommunfullmäktige i slutet av året antog nya kommungemensamma mål och en ny budget med fokus på ett växande grönt Järfälla en reformbudget innehållandes satsningar för fler jobb och extra resurser till skolan. Men det får du läsa om i nästa årsredovisning. Fram till dess kan du på de följande sidorna, genom bra redovisning och tydlig statistik, läsa mer om allt det som skedde i Järfälla under. Claes Thunblad Kommunstyrelsens ordförande 6 7
Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag 2011 2010 2009 2011 2010 2009 FOLKMÄNGD varav 0 6 år (%) varav 7 15 år (%) varav 16 18 år (%) varav 19 24 år (%) varav 25 44 år (%) varav 45 64 år (%) varav 65 79 år (%) varav 80 år och äldre (%) 69 167 6 382 (9) 7 710 (11) 2 459 (4) 5 368 (8) 18 405 (27) 16 655 (24) 9 331 (13) 2 857 (4) 68 210 6 290 (9) 7 389 (11) 2 653 (4) 5 284 (8) 18 173 (27) 16 570 (24) 9 055 (13) 2 796 (4) 67 320 6 278 (9) 7 210 (11) 2 748 (4) 5 106 (8) 18 010 (27) 16 500 (25) 8 771 (13) 2 697 (4) 66 211 6 175 (9) 7 086 (11) 2 802 (4) 4 924 (7) 17 718 (27) 16 395 (25) 8 479 (13) 2 632 (4) 65 295 6 032 (9) 7 098 (11) 2 809 (4) 4 671 (7) 17 593 (27) 16 410 (25) 8 181 (13) 2 501 (4) KOMMUNALSKATT kronor per intjänad hundralapp 18,98 18,63 18,63 18,63 18,63 ANTAL FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 178 88 253 117 135 PERSONAL Antal anställda Järfälla kommun, antal årsarbetare (inkl timanställda) Järfällahus AB Kommunalförbundet Brandkåren Attunda Personalkostnader, mnkr Järfälla kommun, (lönekostnader och personalomkostnadspålägg) Järfällahus AB Kommunalförbundet Brandkåren Attunda 3 825 69 58 1 795 40 28 3 559 69 58 1 666 37 24 3 379 68 59 1 572 36 23 3 295 69 59 1 535 35 22 3 288 69 79 1 499 33 22 Tillgångar, mnkr per invånare, kr Eget kapital, mnkr per invånare, kr Soliditet (andelen tillgångar finansierade med eget kapital), % Soliditet inklusive totala pensionsåtagandet, % Avsättningar och skulder, mnkr per invånare, kr Långfristiga lån, mnkr Lånefinansieringsgrad, % (långfristiga upplåningens andel av anläggningstillgångarna) Borgensåtagande, mnkr per invånare, kr RESULTAT OCH FINANSER SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Årets resultat, mnkr Intäkter (exklusive finansiella intäkter) 4 378 63 296 1 956 28 279 45 4 2 422 35 016 910 26 1 058 15 296 560 4 987 4 063 59 642 1 728 25 366 43 2 2 335 34 276 960 31 1 522 22 342 126 4 366 3 591 53 342 1 629 24 198 45 1 1 962 29 144 957 31 1 637 24 317 20 4 053 3 152 47 605 1 674 25 283 53 5 1 479 22 338 390 14 1 617 24 422 73 3 931 2 700 41 351 1 620 24 810 60 2 1 080 16 540 170 7 1 564 23 953 56 3 740 RESULTAT OCH FINANSER KOMMUNEN Årets resultat, mnkr årets resultat årets resultat enl balanskravet Budgetavvikelse, mnkr nämnder och styrelser driftbudget, totalt investeringsbudget, totalt 228,2 46,3 10 218 288 98,5 16,1 107 88 413 44 0 64 54 294 58 14 47 48 227 40 0 9 30 304 Bruttokostnadsutveckling, % (externa kostnader och avskrivningar) Nettokostnadsutveckling, % Nettokostnadsutveckling, % (nettokostnader exklusive realisationsvinter/förluster) Nettoinvesteringar, mnkr Tillgångar, mnkr 2 13 3 94 6 382 5 0 5 409 6 142 4 7 7 432 5 701 5 7 6 556 5 307 6 5 5 311 4 865 Verksamhetens bruttokostnader, mnkr (externa kostnader och avskrivningar) 3 839 3 745 3 563 3 407 3 256 Kassalikviditet, % (likvida medel i % av kortfristiga skulder) 16 18 23 18 26 Verksamhetens nettokostnader nettokostnader exklusive realisationsvinster/förluster, mnkr nettokostnadsandel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, % nettokostnadsutveckling, % 3 074 98 3 2 992 102 4 2 865 102 7 2 686 100 6 2 524 101 5 Soliditet, % (andelen tillgångar finansierade med eget kapital) Soliditet inkl totala pensionsåtagandet, % Eget kapital, mnkr Långfristiga lån, mnkr 44 16 2 781 1 953 36 9 2 220 2 457 37 7 2 094 2 451 40 12 2 113 2 030 42 10 2 044 1 845 Skatteintäkter skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning, mnkr skatteintäktsutveckling, % 3 140 7 2 946 5 2 816 5 2 683 7 2 501 3 Lånefinansieringsgrad, % (långfristiga upplåningens andel av anläggningstillgångarna) 35 47 47 41 41 Investeringar bruttoinvesteringar, mnkr nettoinvesteringar, mnkr skattefinansieringsgrad (andelen nettoinvesteringar som finansieras med egna medel (årets resultat och avskrivningar)), % 553 338 88 553 381 62 470 430 18 541 486 36 322 277 52 Borgensåtaganden, mnkr Panter, mnkr 16 25 27 29 165 26 240 8 9
i bild: Familjen Deweer Lidén var aktivia i projektet Klimatsmarta Järfällabor. Foto: Alexander Mahmoud. Nationaldagsfirande vid Görväln den 6 juni. Foto: Andreas Hägerstrand.
Betongfår dök upp i Jakobsbergs centrum under året.
Hur skapar vi en levande stad och förutsättningar för människors drömmar? Vad krävs för att vidareutveckla platsen till en ännu starkare destination? Dessa frågor sökte vi svaret på i tre workshops med inspirerande föreläsare och diskussioner. Arbetet ska mynna ut i en strategi för platsutveckling av en levande stad. Foto: Hanna Magnusson.
Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat Ekonomiskt överskott Årets resultat uppgår till 228,2 miljoner kronor (mnkr). Motsvarande resultat för år var 98,5 mnkr. Diagrammet visar årets resultat sedan år 2010. 400 350 200 100 58 ÅRETS RESULTAT (MNKR) 44 98 228 2010 2011 385 Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter skall överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnås ska inte realisationsvinster från försäljningar av mark och fordon medräknas. I bokslutet för ingår realisationsvinster på 167,2 mnkr (: 207,0 mnkr). Det justerade resultatet enligt balanskravet blir därmed 218 mnkr (385,2 minus 167,2 mnkr). Årets resultat enligt resultaträkning avgår realisationsvinster + tillkommer diskonteringsränteeffekt Justerat resultat? mnkr? mnkr? mnkr? mnkr Årets resultat innebär att balanskravet uppfylls. Även kommunens ekonomiska mål om att den långsiktiga betalningsförmågan ska vara god och att soliditeten ska vara positiv med pensionsskulden inräknad, är uppfyllda. Resultatet inkluderar en värdeöverföring från Järfällahus AB på 193,4 mnkr, vilket kommenteras på annan plats. Medfinansieringen för utbyggnaden av tunnelbanan till Barkarby hanteras i sin helhet som en extraordinär kostnad på 800 mnkr. Markvärderingen, uttryckt som bedömning av framtida intäkter vid försäljningar, uppgår till samma belopp. Detta är angivet som extraordinär intäkt. Nettot av dessa två poster är således noll, och har därmed ingen effekt på utfallet i resultaträkningen. Diagrammet nedan visar kommunens justerade resultat sedan år 2010. 300 250 200 150 100 50 0 50 100 14 2010 JUSTERAT RESULTAT (MNKR) 58 71 I 2006 års bokslut började en buffert att byggas upp genom att en del av årets resultat avsattes. Bufferten avsåg att användas för att hantera en situation med underskott mot balanskravet. Bufferten var en del av eget kapital. Underskott ska enligt lagstiftningen återställas inom tre år. Med års justerade resultat på kom underskotten mot balanskravet 2011 och att återställas i sin helhet. 46 218 2011 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar Järfälla kommun. Viktiga faktorer är konjunkturutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden, pris och löneutvecklingen, demografiska förändringar och reformer beslutade av riksdagen och andra statliga organ. Samhällsekonomisk situation och utveckling Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit i snabb takt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit överraskande stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka de närmaste två åren. I de nordiska länderna har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det gäller även det ekonomiska läget i euroområdet. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är, och bedöms fortsatt vara, mycket låga under överblickbar tid. Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Efter en stark avslutning på utvecklades ekonomin förhållandevis svagt under. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. År 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas växa med närmare tre procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring åtta procent. Den beräknas dock successivt minska till omkring 6,5 procent 2016 och 2017, vilket är närmare 1,5 procentenheter lägre än den nuvarande nivån. Genom att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas beräknas det reala skatteunderlaget växa relativt snabbt, med närmare 2,5 procent 2015. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men beräknas ändå bli på minus 0,5 procent 2018, betydligt lägre än det mål som riksdag och regering ställt upp för ett sparande på en procent. Eftersom BNP samtidigt växer innebär det inte någon ökning av den offentliga bruttoskulden i förhållande till BNP. Hushållens inkomster har utvecklats gynnsamt sedan mitten av 2000talet. Mellan 2005 och har hushållens reala disponibla inkomster vuxit med i genomsnitt 3,2 procent per år. Under samma period har hushållens konsumtionsutgifter ökat med endast 1,9 procent i genomsnitt per år. Hushållens sparande har därmed stigit kraftigt. Åren och nådde hushållens nettosparkvot den högsta nivån i modern tid. Produktivitetsutvecklingen har varit svag, eller obefintlig i ett antal år. Den svaga utvecklingen inleddes redan 2006, ett par år före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har produktiviteten varit i stort sett oförändrad. Enligt prognoser kommer den att öka, om än i långsam takt. Statliga beslut påverkar kommunens ekonomi Olika statliga beslut påverkar kommunens förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge kommunerna likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sina verksamheter trots strukturella skillnader i inkomster och socioekonomiska strukturer som demografi, behovs och kostnadsskillnader. Inkomstutjämningen garanterar samtliga kommuner 115 procent av skattekraften. Då Järfällas skattekraft är lägre får kommunen ett bidrag från systemet. var bidraget 178,2 mnkr. Även i kostnadsutjämningssystem är Järfälla bidragsmottagare. Bidraget var 122,1 mnkr. Det inomkommunala utjämningssystemet för LSSkostnader innebar för Järfällas del en avgift på 36,7 mnkr. Fortsatt befolkningsökning Befolkningen i Järfälla kommun var vid årsskiftet 70 701 invånare, vilket var en ökning 1 534 personer eller 2,2 procent. Det är en kraftigare ökning än de senaste sju årens cirka tusen personer per år. Ökningen består dels av ett födelseöverskott på 351 personer (avser 835 födda och 484 döda), dels av ett positivt flyttningsnetto på 1 178 personer (består av 6 199 in och 5 021 utflyttade personer). Flyttningsnetto består av tre delar: inflyttning från länet 686 personer och 605 personer från andra länder samt en utflyttning till andra delar av landet på 113 personer. 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 66 211 2010 ANTAL INVÅNARE 67 320 2011 68 210 69 167 70 701 16 17
Bostadsbyggande Under färdigställdes 314 bostäder. De senaste fem åren har det i genomsnitt byggts 190 bostäder per år. nåddes det nästa högsta talet under perioden. 300 250 200 150 100 50 0 ANTAL FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 117 253 2010 2011 Arbetsmarknad Andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd uppgick i Järfälla i december till 8,4 procent av arbetskraften 1664 år. Det är en minskning med 0,3 procentenheter sedan december. Motsvarande tal för Stockholms län är 6,4 procent, en minskning med 0,5 procentenheter sedan december. För riket som helhet ligger det 8,1 procent, en minskning med 0,5 procentenheter sedan december. Arbetslösheten bland män och kvinnor i Järfälla är på ungefär samma nivå. Sett till åldersgruppen 1824 år så var 11,2 procent av arbetskraften öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Järfälla i december. Det är en minskning med 3,1 procentenheter sedan december. Motsvarande tal för Stockholms län är 8,8 procent, en minskning med 1,4 procentenheter sedan december. För riket som helhet var det 14,8 procent, en minskning med 2,6 procentenheter sedan december. Arbetslösheten bland män 18 24 år i Järfälla är betydligt högre (12,9 procent) än bland kvinnor (9,4 procent). Bland utrikes födda så var 17,1 procent av arbetskraften öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Järfälla i december. Det är en minskning med 0,2 procentenheter sedan december. Motsvarande tal för Stockholms län är 14,9 procent, en minskning med 0,7 procentenheter sedan december. För riket som helhet var det 21,3 procent, samma nivå som i december. Arbetslösheten bland utrikes födda män i Järfälla är lägre (16,0 procent) än bland kvinnor (18,3 procent). Bland utrikes födda i åldersgruppen 1824 år så var 25 procent av arbetskraften öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Järfälla i december. Det är en minskning med 1,5 procentenheter sedan december. Motsvarande tal för Stockholms län är 21,6 procent, en minskning med 1,3 procentenheter sedan december. För riket som helhet ligger siffran på 34,5 procent, en ökning med 0,5 procentenheter sedan december. Arbetslösheten bland utrikes födda män 1824 år i Järfälla är lägre (23,7 procent) än bland kvinnor (26,5 procent). 88 178 314 1% 7,5% 5,0% 2,5% % ARBETSLÖSA I DECEMBER (16 64 ÅR) % Källa: Arbetsförmedlingen Känslighetsanalys/riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer, både av beslut i kommunen och i omvärlden. Känslighetsanalysen ska beskriva hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Pris och löneökning Varav löner och sociala avgifter egen personal Ändrad nyttjandegrad förskola Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) Förändrad utdebitering Förändring Stockholms fondbörs Ränteförändring Järfälla Stockholms län Riket KÄNSLIGHETSANALYS FÖRÄNDRING 1 % 1 % 1 % 1 % 100 personer 10 öre 1 % 1 % Kommunens styrsystem MNKR 40 19 6 3 4 16 2 17 Beställare och utförare det dubbla uppdraget Kommunens, eller nämndens, dubbla uppdrag innebär för det första att i egenskap av offentligt samhällsorgan ansvara för det nationella samhällsuppdraget. Med det avses verksamheter och uppgifter som statsmakten gett kommunen i uppdrag att ansvara för. Förutom det nationella uppdraget tillkommer det lokala eller kommunala samhällsuppdraget. Med det menas fullmäktiges uppdrag till nämnderna vad gäller kommunens egna ambitioner, kostnader, kvalitet, kvantitet, inriktning med mera för de olika verksamhetsområdena. Det dubbla uppdraget innebär för det andra (om kommunen inte anlitar extern entreprenör) att vara utförare av samhällsuppdraget. I det uppdraget ingår även att leda och samordna den utförande organisationen med dess olika enheter och funktioner, utifrån ett ägarperspektiv. Det är viktigt att hålla isär dessa två uppdrag, ofta kallade beställare och utförare, särskilt när det gäller verksamheter som är kundvalsstyrda och verksamheter som är föremål för upphandlingsförfarande. Samhällsuppdraget Samhällsuppdraget består främst av planeringsfrågor (till exempel bedömning av behovs och resursutveckling och utarbetandet av mål) och finansieringsfrågor (prislistor, bokslut med mera). Uppdraget innebär också att värna om konkurrensneutralitet (i kundvalssystem och upphandlingsförfarande), att bedriva utvecklingsarbete (omvärldsbevakning, utredning och analyser) samt att ansvara för uppföljning och utvärdering. I uppdraget ingår också myndighetsfrågor (till exempel se till att lagar och föreskrifter efterlevs, framställa riktlinjer för att bedriva verksamheter samt framtagande av taxor). Ägaruppdraget Ägaruppdraget innebär att verkställa det faktiska uppdraget. Det omfattar verksamhetsansvar (att uppnå angivna mål), resursanvändning (inom givna ramar för pengsystem, överenskomna avtal och regler), svara för arbetsgivaruppgifter (bland annat verkställighet av personalpolitiken) samt i övrigt svara för den interna organisationen. Principorganisation gemensam grundstruktur Nämnderna ansvarar formellt inför fullmäktige för både samhällsuppdraget och ägaruppdraget. Nämnden biträds i dessa båda uppdrag av en förvaltningschef. Till sitt förfogande har förvaltningschefen ett nämndkansli som tar hand om samhällsuppdraget och enhetschefer för att ansvara för driftuppgifterna eller utförarfunktionen. I förekommande fall bistår driftchef förvaltningschef med därtill hörande ansvar och uppgifter. Järfälla kommuns styrmodell Portalmål Kvalitetsstyrning effektmål åtagande synpunkts och klagomålshantering plan för uppföljning och utvärdering Inriktningsmål Effektmål Budget Nämndövergripande planer och program Planerad produktion Målstyrning Målstyrningen har som överordnat syfte att ange vad som ska åstadkommas. Därmed betonas syftet med organisationen. Med hjälp av målstyrning koncentrerar de förtroendevalda sig på vad som ska åstadkommas eller uppnås med givna resurser. I och med det sätts kontrollen in på resultat, effekter eller just måluppfyllelse. Målstyrningsmodellen består av två kategorier av mål: inriktningsmål och effektmål. För att styrningen ska fungera optimalt finns ett antal kriterier utifrån vilka målen ska formuleras. Inriktningsmålen, som är kommungemensamma, ska vara allmänt och enkelt formulerade, ange inriktningen på verksamheten, uttrycka en gemensam grundsyn, gälla för en längre tidsperiod och innebära en utmaning. Effektmålen, som är nämndspecifika, ska vara orienterade mot brukare, kommuninvånare och kunder. De ska uttrycka nyttan eller effekterna för dem som verksamheten är till för och vara mät och uppföljningsbara. Nämndernas effektmål ska härledas från de kommungemensamma inriktningsmålen. Ekonomistyrning Styrningen av ekonomin består av olika delar: ekonomistyrregler, budget och budgetprocess, månads och tertialuppföljningar, bokslut, verksamhetsberättelser och årsredovisning samt hanering av årets resultat och ombudgetering av investeringar mellan åren. Kvalitetsstyrningssystem Kvalitetsstyrningssystemet innehåller fyra delar; effektmål, åtaganden, rutiner för hantering av synpunkter och klagomål samt plan för uppföljning och utvärdering. Effektmålen ska uttrycka mätbara mål för verksamheten. I åtagandena beskrivs de tjänster som respektive nämnd är ansvarig för. Detta för att medborgarna ska veta vad de kan förvänta sig av kommunen. Varje nämnd utformar en rutin för hur synpunkter och klagomål ska tas emot och hanteras. En sammanställning av klagomålen och åtgärdsförslag redovisas för nämnden i samband med bokslutet. Nämnden beslutar också om en plan för uppföljning och utvärdering av målen. Nämndövergripande planer och program I samband med fullmäktiges antagande av Mål och Budget fastställs även ett antal andra mål och styrdokument. Dokumenten uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden. Dessa dokument är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Riktlinjer för kvalitetsstyrning i Järfälla kommun Miljöplan för Järfälla kommun 2010 2020 Personalpolitisk handlingsplan 2015 Konkurrenspolicy Kommunikationsstrategi Måluppföljning God ekonomisk hushållning Järfälla kommun har två specifika mål för god ekonomisk hushållning, dels att den långsiktiga betalningsförmågan ska vara god och dels att soliditeten ska vara positiv med pensionsskulden inräknad. Båda målen nås i årets bokslut. För verksamheten finns kommungemensamma inriktningsmål och nämndspecifika effektmål. Uppföljningen av de kommungemensamma målen redovisas nedan medan övriga redovisas i respektive nämndavsnitt. Det kommungemensamma inriktningsmålet som handlar om God välfärd riktar sig till samtliga verksamhetsområden i kommunen. Samtliga effektmål som nämnderna härlett ur detta inriktningsmål har bäring på god ekonomisk hushållning. I avsnittet som beskriver kommunstyrelsens mål finns även det finansiella målet beskrivet. Måluppfyllelse för de kommungemensamma målen Portalmålet uttrycker en önskan om hur kommunen ska utvecklas i övergripande strategisk mening. Strukturen med 18 19
Måluppföljning Figurförklaring Mycket positiv trend Positiv trend Oförändrad trend Negativ trend Mycket negativ trend i.u Ingen uppgift portalmål, som nu har använts under ett antal år, utgår från ett antagande om att uppfyllelsen av underliggande kommungemensamma och nämndspecifika mål, tillsammans med de mål som uttrycks i nämndövergripande planer och program, ska medverka till uppfyllelsen av portalmålet. Uppföljningen av portalmålet är med andra ord tänkt att belysa kommunens utveckling och antas hänga samman med kommunens samlade ansträngningar att nå alla de mål och strategier som kommunfullmäktige beslutar om. Till portalmålet har indikatorer preciserats, som ska användas för att läsa av om den övergripande utvecklingen går i rätt riktning. Uppföljningen av indikatorerna sker bland annat genom en medborgarenkät som genomförs varje år, genom SCB:s Medborgarundersökning. Tidigare år har effektmål härletts ur portalinriktningsmålet. Inför flyttades flertalet av dessa effektmål in i avsnittet som beskriver kommunstyrelsens mål. Detta för att tydliggöra att det i huvudsak är kommunstyrelsen som genom sitt ansvar för områdena fysisk planering, information och kommunikation samt näringsliv ska arbeta för att dessa mål uppnås. Effektmål finns med andra ord endast med där det samtidigt tydligt framgår vilken nämnd som ansvarar för att arbeta med dem. Trendpilarna visar hur utvecklingen har varit under det senaste året. För vissa mått är det inte möjligt att jämföra med tidigare år. Istället för en trendpil står då i.u (ingen uppgift). Måluppföljning God välfärd: Inriktningsmål Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Indikatorer 1. Andel Järfällabor som är nöjda med hur kommunen sköter sina olika verksamheter. (Nöjd MedborgarIndex, 0100) 2. Andel Järfällabor som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare. Uppgifterna inom parentes avser år Figurförklaring ovan. Resultat NMI 56 (58) För kvinnor är indexet 58 (59) och för män är det 55 (57). 85 procent gav godkänt betyg. (76 procent) Bland kvinnor var siffran 88 procent (78 procent) och bland män 81 procent (74 procent). Trend Måluppföljning Portalmål: Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun som kännetecknas av ekonomisk tillväxt för god välfärd och hållbar utveckling. Kommentar och trendanalys 1. Nöjd medborgarindex (NMI) beskriver hur kommuninvånarna i allmänhet bedömer kommunens olika verksamheter. Resultatet innebär, i likhet med NRI, att Järfällaborna är nöjda med kommunens verksamheter i allmänhet. Över tid uppvisar indexet en betydande stabilitet och de förändringar som finns är inte statistiskt säkerställda. 2. Andelen som anger ett godkänt betyg för bemötande med kommunens tjänstemän har ökat. Eftersom siffrorna är hämtade ur en urvalsundersökning kan förklaringen vara slumpmässig variation men svaren innebär ett trendbrott relativt tidigare mätningar trenden har tidigare varit negativ sedan 2010. Indikatorer 1. Järfällas position i länet gällande skattekraftsutveckling sett över en mandatperiod Resultat Järfällas position i länet för skattekraftsutveckling mellan taxeringsåren 2011 placerar Järfälla på plats 25 i länet. (Plats 26) Trend Måluppföljning Hållbar utveckling: Inriktningsmål: Det sociala utanförskapet ska brytas. De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka. 2. Järfällabornas syn på kommunen som en plats att bo och leva på. (Nöjd RegionIndex) NRI 59 (63) För kvinnor 62 (64) och för män är det 57 (62). Indikatorer Resultat Trend 3. Totalt flyttnetto i Järfälla jämfört med median i Stockholms län 4. Flyttnetto relativt kommuner i Stockholms län Flyttnetto 1178 personer (606). Medianen för Stockholms län 587 personer. (488 personer) 686 personer (26 personer) 1. Andel Järfällabor (i åldrarna 2064) med egen försörjning. 8,4 procent av Järfällaborna är öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska insatser per december. (8,7 procent var i motsvarande situation föregående år för december ) För kvinnor är siffran 8,3 procent (8,8 procent) och för män 8,4 procent (8,6 procent). Uppgifterna inom parentes avser år Figurförklaring ovan. Kommentar och trendanalys 1. Statistiken över inkomster avser taxeringsår vilket innebär att de intjänade uppgifterna för år t rör år t1. Det som beskrivs som i tabellen rör alltså inkomster som är intjänade. Skattekraftsutvecklingen redovisas i tabellen genom att inkomstutvecklingen per person jämförs med Stockholms län. Järfällas skattekraftsutveckling har under perioden varit 5,1 % vilket innebär att kommunen har länets näst svagaste skattekraftsutveckling. Motsvarande siffra för föregående period var 4,0 % vilket innebar sista plats av länets 26 kommuner. Järfälla har också haft en svagare skattekraftsutveckling jämfört med riksmedelvärdet, för år är skattekraften 108 % av medelskattekraften i riket. Motsvarande siffra var 120 % år 2004 och 113 % år 2009. 2. Nöjd regionindex (NRI) består av tre frågor som rör hur man i allmänhet bedömer kommunen som en plats att leva och bo på. Ett index med skala 0100 skapas genom att betyget för de tre frågorna vägs samman, resultatet kan tolkas som att Järfällaborna är nöjda med kommu nen som en plats att leva och bo på gränsen för denna bedömning är ett värde på 55. Utvecklingen under de fem senaste åren har varit svagt negativ för Järfälla. Förändringarna är inte statistiskt säkerställda, vare sig relativt föregående år eller när det gäller könsskillnaderna. Under perioden 2010 finns en statistiskt säkerställd minskning för samtliga respondenter respektive för män. För kvinnorna är betyget inte någon säkerställd förändring. 3 och 4. När det gäller flyttnettot kan konstateras att Järfälla under den senaste femårsperioden har haft ett högre flyttnetto än medianen i Stockholms län för samtliga år. Flyttnettot för är det högsta under den senaste femårsperioden och ett trendbrott att notera är att inflyttningen från övriga Stockholms län har ökat till 686 personer den svarar nu för drygt hälften av det totala flyttnettot. Som en jämförelse var inflyttningsöverskottet för endast 26 personer. Kommentar och trendanalys 1. Andelen Järfällabor som är arbetslösa överstiger såväl länet som riket för december månad och arbetslösheten är ungefär två procentenheter större i Järfälla jämfört med övriga Stockholms län under. Jämfört med har skillnaderna gentemot länet och riket ökat till Järfällas nackdel. 20 21
Indikatorer Måluppföljning Hållbar utveckling: Inriktningsmål: Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. 1. Andel Järfällabor som känner sig trygga. 2. Andel Järfällabor som anser att bebyggelsen och utemiljön är trivsam. Uppgifterna inom parentes avser år. Figurförklaring på sid 16. Kommentar och trendanalys Resultat 1. Trygghetsmåttet som presenteras handlar om hur stor andel av Järfällaborna som ger godkänt betyg för hur tryggt och säkert de kan vistas ute på kvällar och nätter. Resultatet i års mätning innebär ett negativt trendbrott då den upplevda tryggheten tidigare har utvecklats positivt sedan mätningarna inleddes. En tänkbar anledning till detta som har förts fram vid dialog med polismyndigheten kan vara att den sociala oro som uppstod i Järfälla år har resultaterat i ökad otrygghetskänsla, i synnerhet bland pojkar/unga män. 66 procent gav godkänt betyg (74 procent). Bland kvinnor var siffran 63 procent (69 procent) och bland män 69 procent (78 procent). 82 procent gav godkänt betyg för trivsam bebyggelse (86 procent). Bland kvinnor var siffran 84 procent (87 procent) och bland män var den 81 procent (85 procent). Betyget för trivsam utemiljö blev 6,7 på en tiogradig skala. (6,8) Bland kvinnor var siffran 6,8 (7,0) och bland män 6,5 (6,6). Trend 2. Betygen för trivsam bebyggelse respektive utemiljö visar små variationer över tid och innebär ett godkänt betyg. Viktiga händelser Arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan för Järfälla slutfördes i juni när kommunfullmäktige beslutade att anta Översiktsplan Järfälla nu till 2030. Översiktsplanen beskriver inriktningen för kommunens långsiktiga utveckling när det gäller mark och vattenanvändning. Planens huvudmål är att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen. I mars beslutade kommunfullmäktige om ett avtal med staten, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun och Solna stad om utbyggnad av tunnelbanan och nybyggnation av totalt 78 000 nya bostäder i länet. Järfälla åtar sig därmed att medfinansiera tunnelbanans utbyggnad med 800 miljoner kronor och att uppföra 14 000 nya bostäder inom tunnelbanans influensområde i en genomsnittlig takt om 825 bostäder per år fram till år 2030. Landstinget är huvudman och svarar för genomförandet av tunnelbanans utbyggnad. Staten åtar sig att till Järfälla kommun överlåta fastigheten Barkarby 4:1, senast i samband med byggstart av tunnelbanans utbyggnad från Akalla till Barkarby. Utifrån den värdering som gjorts har markens värde bedömts till 800 miljoner kronor. Kommunens utgifter för medfinansiering kan därmed balanseras mot värdet av den mark som överförs till kommunen i samband med byggstart av tunnelbanan. Utbyggnaden av bostadskvarteren i Barkarbystaden har fortsatt under året. Inflyttning i Wallenstams och ByggVestas kvarter påbörjades under våren. Inflyttning pågår också i Järntorgets, Folkhems och Erik Wallins nybyggda radhus i kvarterat Flottiljen. Per december pågår, i olika skeden, utbyggnad av ca 700 lägenheter i Barkarbystaden. Samtidigt har också ICA Fastigheter och Barkarby Gate öppnat sina handelsanläggningar i området med många nya butiker och verksamheter. Kyrkparken, Barkarbystadens stadspark, invigdes efter sommaren. Arbetet inför genomförandet av Mälarbanans utbyggnad med ytterligare två spår mellan Kallhäll och Barkarby är inne i en intensiv fas där arbetena påverkar samhällena i såväl Kallhäll som Jakobsberg och Barkarby. Under första halvåret har fokus huvudsakligen legat på utformning av stationsmiljöerna och omläggning av gator och vägar. I Kallhäll har en tillfällig stationsentré tagits i bruk och stationshuset har rivits. Omdaningen av stationsområdet i Jakobsberg inklusive flytt av gamla stationshuset påbörjades under året och beräknas vara slutförd efter årsskiftet. Under har ett antal insatser genomförts i syfte att bryta det sociala utanförskapet. De innefattar följande: kommunalt utbildningsstöd för yrkesintroduktionsanställningar inom äldreomsorgen, utökad feriepraktiksatsning, sysselsättning inom Tryggt & snyggt för personer långt från arbetsmarknaden, Unga vuxna på gång för att motivera ungdomar utan sysselsättning till studier eller arbete, samt lansering av Praktiktorget, en samordning av kommunens hantering av praktikplatser. Insatserna har sammantaget involverat cirka 745 personer. Av dessa har cirka 140 stycken signifikant förbättrat sin position på arbetsmarknaden genom fortsatt anställning eller påbörjade studier. En så kallad visslarfunktion har införts för att förenkla anmälan av misstanke om korruption, mutor eller jäv. Funktionen drivs i samverkan med ett externt säkerhetsföretag och innebär att man anonymt kan anmäla missförhållanden i de fall då man av någon anledning bedömer att det inte är möjligt att ta upp dessa i ordinarie kanaler. I syfte att stärka Järfälla kommuns arbetsgivarvarumärke har ett antal insatser genomförts. Ett exempel är deltagande i Framtidsverket, ett samarbete som handlar om att visa för högskolestudenter att kommunen är en attraktiv framtida arbetsgivare. Den 26 september offentliggjordes att Järfälla, tillsammans med Helsingborg, Tyresö, Täby, Umeå och Uppsala nominerats till Universum Awards som Årets kommun 2015 för arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare. Kommunfullmäktige antog i mars riktlinjer för arbetet för de nationella minoriteternas rättigheter i Järfälla. Riktlinjerna beskriver formerna för hur lagstiftningens krav på information, främjande av språklig och kulturell utveckling samt samråd med minoriteter ska gå till i Järfälla. Kommunen har funder fått en utdelning av hälften av nettoöverskottet som uppkommit då dotterbolaget Järfällahus AB under sålt fastigheter. Beloppet uppgick till 193,4 mnkr. Kommunfullmäktige har samtidigt beslutat om nyemission i Järfällahus AB där 193,4 mnkr tillskjuts för att höja bolagets egna kapital. För att möjliggöra nyemissionen har också fullmäktige beslutat att ändra bolagsordningen i Järfällahus AB för att tillåta utgivning av fler aktier i bolaget. Kommunfullmäktige antog i mars en ny finanspolicy att gälla från 1 april. Översynen har gjorts mot bakgrund av nya förutsättningar på finansmarknaden samt för att anpassa kommunens arbetssätt inom finansområdet till den förväntade ökade upplåningen som väntas följa med kommunens expansion. Förändringarna innebär bland annat att fler olika typer av finansieringsformer godkändes i syfte diverifiera upplåningen och därmed långsiktigt sänka upplåningskostnaderna. Kommungemensamt kvalitetsarbete Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) är ett samarbete som leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där syftet är att skapa en överskådlig bild av kommunens kvalitet i olika avseenden som kan användas i styrningen av kommunen. Kvalitetsmåtten som används i KKiK rör områdena kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter i kommunen, delaktighet och tillgång till information, kommunens effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare. Drygt 220 kommuner ingår numera vilket ger mycket goda möjligheter till jämförelser. Järfälla har deltagit i dessa mätningar sedan år 2006, vilket därtill ger möjlighet till att jämföra de egna resultaten över tid. Årets mätning av kvalitetsindikatorer startade under september månad och resultaten presenterades i januari 2015. Ett urval av 22 23
måtten och årets utfall för Järfällas del jämfört med det genomsnittliga utfallet för samtliga deltagande kommuner, presenteras i det sista avsnittet av årsredovisningen. Kommungemensamt miljöarbete Kommunstyrelseförvaltningen är ansvarig för uppföljning av genomförandet av miljöplanen. Uppföljning har skett av hur arbetet med uppdragen i miljöplanen fortgår, se även avsnittet Miljöredovisning. Ett av målen i miljöplanen handlar om att öka miljömedvetenheten hos invånarna. För att göra detta bjöds nio hushåll in under parollen Klimatsmarta Järfällabor för att under året vara med och minska sin miljöpåverkan. Projekt innefattade fem teman; energi i hemmet, transporter och resor, kost, avfall och konsumtion. Under året har ett antal seminarier och informationsträffar anordnats inom de olika områdena där även andra medborgare än de deltagande hushållen har haft möjlighet att delta. Ett annat uppdrag i miljöplanen innebär att kommunen ska utveckla sina rutiner för hantering av miljöaspekter i samhällsplaneringen. Som ett led i detta har kommunen i samarbete med den ideella organisationen Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört en testcertifiering av detaljplanen Barkarbystaden I. Arbetet är ett led i att ta fram en ny miljöcertifiering för stadsdelar som är anpassad till svenska förhållanden. En preliminär bedömning visade att om en certifiering hade genomförts skulle Barkarbystaden I troligen hamnat på betyget 65,3 procent av maxpoäng, vilket motsvarar very good /mycket bra på en skala som löper från Pass /godkänd med minst 30 procent av maxpoäng till Outstanding /enastående med över 85 procent av maxpoäng. Ekonomisk analys Verksamheternas nettokostnader som andel av skatter, generella statsbidrag och utjämning Verksamheternas nettokostnader som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Skatteintäkterna ska även räcka till att finansiera ett eventuellt negativt finansnetto. Verksamhetens nettokostnader avser här exklusive realisationsvinster/förluster. 102.0 101.5 101.0 100.5 100.0 99.5 99.0 98.5 98.0 97.5 100 NETTOKOSTNADSANDEL (%) 102 102 98 99 Verksamhetens nettokostnader exklusive realisationsvinster Enligt resultaträkningen ökar verksamhetens nettokostnader, exklusive realisationsvinster, jämfört med med 138,5 mnkr (4,5 %) medan skatteintäkter (inklusive generella statsbidrag och utjämningssystem) ökar med 103 mnkr (3,3 %). Finansnettot blev 187,4 mnkr jämfört med 44,8 mnkr. Förbättringen är således 232,2 mnkr. Förklaringen är primärt värdeöverföringen från Järfällahus AB på 193,4 mnkr. 3 250 3 200 3 150 3 100 3 050 3 000 2 950 2 900 2 850 2 800 2 750 2 700 2 650 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER (MNKR) (EXKLUSIVE REALISATIONSVINSTER) 2 686 2010 2 865 2011 2 992 3 074 3 212 Verksamhetens intäkter minskar med 53,8 mnkr (5,5 %) jämfört med. Av detta avser 39,8 mnkr realisationsvinster. Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet och entrepenader Bidrag Övriga intäkter Realisationsvinster Summa INTÄKTSSTRUKTUR (MNKR) 268,1 104,5 278,5 100,1 176,2 918,4 240,4 103,2 309,4 112,2 207,0 972,2 Verksamhetens kostnader ökar med 138,8 mnkr (3,8 %) jämfört med. Av ökningen avser 51,8 mnkr (2,8 %) personalkostnader och 25 mnkr (2,1 %) köp av verksamheter. KOSTNADSSTRUKTUR (MNKR) Bidrag och transfereringar Löner Övriga personalkostnader (sociala avgifter, pensioner med mera) Entreprenader och köp av verksamhet och konsulter Lokal, markhyror och fastighetsservice Bränsle, energi och vatten Förbrukningsmaterial Övriga kostnader Interna tjänster avseende investeringsprojekt Summa 138,1 1 336,2 585,8 1 221,5 234,4 54,9 82,3 212,7 46,9 3 819,0 136,5 1 297,2 573,0 1 196,5 200,9 57,6 81,6 178,9 42,0 3 680,2 Nämndernas budgetutfall Kommunstyrelsens och nämndernas samlade resultat för visar på ett totalt överskott mot budget på 28 mnkr, jämfört med minus 9,9 mnkr (trots ett resultatregleringsanslag på 13 mnkr). Nästan hela överskottet, 26,8 mnkr, avser samhällsuppdraget med egen regi svarar för 1,2 mnkr. Barn och ungdomsnämndens underskott består till betydande delar av högre volymer samt start och expansionskostnader. I den egna regin noteras förbättrade resultat för såväl förskola och grundskola som gymnasieskola och vuxenutbildning, även om den senare fortfarande har ett underskott. Budgetavvikelserna fördelar sig enligt följande (mnkr). NÄMNDERNAS RESULTAT (MNKR) Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden Skattefinansierat Tekniska nämnden VA Tekniska nämnden Avfall Miljö och bygglovsnämnden Verksamheter i egen regi Förskola och grundskola (Bun) Gymnasieskola och vuxenutbildning (Ubn) Kultur och fritid (Kun) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Transport och verkstad (Ten) Fastighet (Ten) Resultatregleringsanslag Totalt 2,5 11,8 4,1 1,9 5,0 0,1 8,1 11,6 5,3 4,2 12,7 0,5 5,4 0,4 2,0 3,2 28,0 7,0 9,2 1,9 1,1 2,7 0,1 5,3 8,2 1,9 11,6 30,2 1,3 0,3 1,1 0,7 7,4 13,0 9,9 Avskrivningarna Avskrivningskostnaderna minskar 14, mnkr (9,9 %) jämfört med. Utfallen för de båda åren är dock inte helt jämförbara då det fr.o.m. år sker s.k. komponentavskrivningar med generellt längre avskrivningstider än enligt den gamla metoden. Skatteintäkterna Skatteintäkterna uppgår till 2 778,5 mnkr, vilket är en ökning med 79,5 mnkr (2,9 %) jämfört med. Redovisningsrådets rekommendation om periodisering av skatteintäkter tillämpas. Det innebär att Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos för slutavräkning på 0,5 mnkr (7 kronor per invånare) tillförs resultatet. Mellanskillnaden mellan prognos och slutligt utfall (som blir känt i slutet av 2015) kommer att tillföras 2015 års bokslut. När det gäller slutavräkningen för så uppgår den till minus 24 mnkr (353 kronor per invånare). Av dessa har 16,6 mnkr bokförts år. Återstående belopp som differens mellan prognos och slutligt utfall, 7,4 mnkr belastar års resultat. Generella statsbidrag och utjämning Generella statsbidrag och utjämning, inklusive fastighetsavgift, uppgår till 464,2 mnkr, vilket är en ökning med 23,5 mnkr (5,3 %). Ökningen avser både inkomst och kostnadsutjämningen beroende på Järfällas låga skattekraftsutveckling och den demografiska utvecklingen. Finansnettot Finansnettot uppgår till 187,4 mnkr. År var det 44,8 mnkr. Resultatet inkluderar värdeöverföringen från JHAB på 193,4 mnkr. Beloppet Utgör hälften av det nettoöverskott som uppstod vid fastighetsförsäljningar i bolaget under år. Exklusive värdeöverföringen och kostnader för förändrad diskonteringsränta om 25,1 mnkr noteras en förbättring med 13,6 mnkr jämfört med föregående år. Kommunens finansiella risker hanteras i enlighet med av i kommunfullmäktige fastställd finanspolicy för Järfälla kommun. Den genomsnittliga räntan på kommunens lån var vid årsskiftet 2,38 procent ( 3,15 procent). Kommunen hade den 31 december ingått ränteswappar med ett nominellt belopp om 310 mnkr i syfte att förlänga räntebindningstiden. Marknadsvärdet för dessa var 15,2 mnkr. Kommunens genomsnittliga snittränta utan hänsyn till dessa derivatinstrument uppgick till 1,98 procent per den 31 december. Den 31 december uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden för låneskulden till 1,6 år och den genomsnittliga kredittiden till 1,7 år. Räntekostnaderna på låneskulden uppgår till 41,3 mnkr. 2010 2011 24 25