SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER OCH INDIVIDER 1 Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 2/4 2014 FOKUS IDAG: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER OCH INDIVIDER Grundläggande terminologi Att definiera flerspråkighet Flerspråkighet hos individer: att lära sig och använda flera språk Attityder till flerspråkighet Språkpolitik och språkplanering Diglossi ( F4: Mekanismer i språkkontakt och språkkontaktbaserad språkförändring) 2 1
SPRÅKKONTAKT GENOM En talare använder mer än ett språk Olika talare använder flera språk Språk är inte i kontakt med varandra, talare kommunicerar med andra talare 3 GRUNDLÄGGANDE TERMINOLOGI OM FLERSPRÅKIGHET & ANDRASPRÅKSINLÄRNING Förstaspråk = L1 Förstaspråksinlärning: L1A Andraspråk = L2 Andraspråksinlärning: L2A Tvåspråkig inlärning 2L1 (2L1A) Förstaspråket det starkaste språket Primärspråket = det starkaste språket Målspråk (target language) Interimspråk (interlanguage, IL)/ Inlärarspråk (learner language) 4 2
FLERSPRÅKIGHET: EN INTRODUKTION Vad innebär det att vara flerspråkig? Vem är flerspråkig? 5 ATT DEFINIERA TVÅ-/FLERSPRÅKIGHET (1) Kontinuum av definitioner från att tala två språk perfekt ha någon kunskap i två eller flera språk Balanced bilingual: fungerar lika väl som enspråkig på båda språken relativt ovanligt, men varierar beroende på kontext (även svårt att definiera exakt) Non-fluent bilingual (Edwards, s. 9): har kunskaper (kan vara begränsade) i två språk = betydligt vanligare Vissa kunskaper i ytterligare ett språk 6 3
ATT DEFINIERA TVÅ-/FLERSPRÅKIGHET (2) Kunskap vs användning Olika kompetenser (i olika delar av språket) - aktiv (productive) vs passiv (receptive) - tal vs skrift läsa, lyssna, tala, skriva Flyt (och hastighet) vs korrekthet 7 ATT DEFINIERA TVÅ-/FLERSPRÅKIGHET (3) Identitet är en viktig aspekt att ta hänsyn till Jmf: heritage speakers (Eng/Spa) i södra USA, engelsktalande irländare/walesare och svenska universitetsstuderande (Sve/Eng) Vem har rätt att definiera vem som är två- eller flerspråkig? (relaterat till frågor om status, makt osv.) 8 4
SIMULTAN VS SUCCESSIV TVÅSPRÅKIG INLÄRNING Simultan: två språk från födseln eller kort tid därefter (ofta 3-4 år som gräns, ibland tidigare) Successiv: ett språk har tillägnats och sedan lärs ytterligare ett in ( Andraspråksinlärning) Vissa forskare gör tydlig gräns mellan successiv tvåspråkig inlärning (= hos yngre barn) och andraspråksinlärning (= hos äldre barn och vuxna) 9 ADDITIV VS SUBTRAKTIV TVÅSPRÅKIGHET För successiv tvåspråkighet och andraspråksinlärning: Additiv tvåspråkighet = fortsatt utveckling av båda språken Subtraktiv tvåspråkighet = andraspråksinlärning på bekostnad av förstaspråket 10 5
INDIVIDUELL FLERSPRÅKIGHET: NÖDVÄNDIGHET - DEN FÖRENANDE FAKTORN Olika typer av motivation för att bli/vara flerspråkig men för alla typer av flerspråkighet: What links and fuels them all is necessity (Edwards, s. 12) a supportive context of necessity (Edwards, s. 12) sufficient motivation and opportunity (Edwards, s. 12) Individens behov och möjligheter påverkar/avgör språkanvändning 11 FRÅGOR FÖR FLERSPRÅKIG INLÄRNING (1) Hur är språken representerade i barns hjärnor vid 2L1A? Unitary language system hypothesis (Volteera & Taeschner 1978) vs Dual language system hypothesis (Genesee, Meisel) Hur går flerspråkig processning till? Grosjean: language modes 12 6
FRÅGOR FÖR FLERSPRÅKIG INLÄRNING (2) Vilken roll spelar föräldrastrategier & kodväxling? Lanza (norska/engelska) Vilka skillnader finns mellan enspråkig inlärning, tvåspråkig inlärning och andraspråksinlärning? Naturalistisk vs formell inlärning Inlärarens ålder (den kritiska perioden) Individuella skillnader 13 FLERSPRÅKIGA NATIONER, FLERSPRÅKIGA INDIVIDER? Competence in more than one language can be approached at both individual and societal levels, and these need not be as neatly connected as might first be thought (Edwards, s. 7) = enspråkiga individer i ett flerspråkigt samhälle = flerspråkiga individer i ett enspråkigt samhälle Samhällen kan vara flerspråkiga officiellt eller inofficiellt Skillnad policy och praktik Osymmetrisk flerspråkighet 14 7
SOCIALA OCH POLITISKA KONSEKVENSER För individen: kan påverka möjligheter, starkt beroende av kontexter (individuell flerspråkighet tas för givet i vissa samhällen/kontexter) Språk kan hamna i fokus för konflikter mellan olika grupper Ett språk kan fungera som länk mellan olika grupper (swahili i Östafrika, standard thai i Thailand) Även skapandet av nya kontaktspråk med enande funktion (pidgin, kreol) 15 ATTITYDER MOT FLERSPRÅKIGHET Skiftande attityder: prestige, ett psykologisk handikapp, nödvändighet, normen, något avvikande, något speciellt osv. Beror ofta på vem som är flerspråkig och vilka språk det gäller olika språk har olika status i olika sammanhang och samhällen Samhällets dominanta språk har priviligierad position vilket språk som dominerar förändras Intersektionen mellan språk, politik, normer, identitet 16 8
SPRÅKPOLITIK OCH SPRÅKPLANERING Skapande vs implementering av policy Kan förändras radikalt: t.ex. Sydafrika (från 2 till 11 officiella språk) Israel, Frankrike Indien (15 officiella språk, försök att förändra engelskans status, förändrad syn på engelskan, språk från olika språkgrupper, olika syner på engelskan: enande kraft eller förtryck, flerspråkigt både officiellt och i praktiken) 17 MAJORITETSSPRÅK VS MINORITETSSPRÅK Officiellt vs inofficiellt officiell status vs antal talare Ett eller flera officiella språk Vem talar majoritetsspråket? Vem har majoritetsspråket som förstaspråk? Vilka funktioner har majoritetsspråket? Stor skillnader i rättigheter för minoritetsspråk (inofficiella vs officiellla minoritetsspråk) 18 9
DIGLOSSI Diglossi = situation med stabil samhällelig kodväxling/flerspråkighet inom olika domäner ( funktionell skiktning ) t.ex. familjen, affärslivet, religion Exempel: Schweiz, Kanada, Tanzania Territorial principle Personality principle 19 OLIKA TYPER AV FLERSPRÅKIGHET = OLIKA INFLYTANDE PÅ SPRÅKEN? Edwards gör indelningen i elite vs folk bilingualism Kan vi tänka oss att flerspråkigheten påverkar språken olika beroende på vilken typ det är? (jmf även tidig/sen tvåspråkighet, vilka är språken osv.) 20 10