Orust förhistoria Innehåll: Moderna tider, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Moderna tider Varför har vi kläder? Enklaste svaret är väl att de är till för att hålla oss varma och skydda oss men liksom under forntiden som idag så är svaret mer komplicerat än så. Vi bär kläder för att visa att vi tillhör en viss grupp eller att vi arbeta med något speciellt, vi bär de kläder som förväntas av oss i en viss situation och vi uttrycker vår personlighet genom de kläder vi bär. Ibland så dömer vi och delar in människor efter hur de är klädda; tönt, brat, bonnig, nörd, modeslav, emo, hipsters osv. Hur var det då under forntiden? Tyvärr är det sällan som arkeologer hittar kläder vid utgrävningar men det förekommer i enstaka fall att de finns bevarade. Betydligt vanligare är det att olika klädesdetaljer hittas. Det kan röra sig om olika spännen som dräktnålar och söljor i ben och metall som visar hur dräkten hållits på plats. Det är ofta som dessa dräktfynd hittas i gravar så bilden av klädesdräkter kanske inte är helt rättvisande då man troligen begravdes i sina bästa kläder och att de gravar som grävs ut av arkeologer oftast tillhör människor som hade det bättre ställt och därmed är mer påkostade. Vi får helt enkelt tänka oss att det funnit flera variationer på olika typer av kläder beroende på om du är barn, vuxen, kvinna eller man och om kläderna skulle användas till fest eller vardag. Det var inte bara kläderna och smyckena som visade vilken person man var även håret, frisyren, smink och andra kroppsdekorer spelade stor roll, vissa stilar var mer populära under vissa tider, precis som idag. Stenåldern Hur såg man ut under stenåldern? Hur man var klädd under stenåldern i Sverige? Det vet vi inte helt säkert då väldigt få fynd av kläder är kända från denna tid. Vi vet att man bar vackra smycken av bärnsten, benpärlor och djurtänder. Så det var precis som nu viktigt att känna sig fin i det man tog på sig. I ett exempel från en grav på Gotland så hade en kvinna en kort kjol som var gjord av hundratals sältänder. Även männen hade kjol eller man kanske ska kalla dem för höftskynken men deras
var lite längre och nådde ner till knäna. I gravar har man hittat höftskynken som var gjorda av dubbla rader av genomborrade djurtänder. Pärlor av glas och bärnsten som har hittats tillsammans med sot och ben i en solig sandbacke i Tegneby socken mitt på Orust. Statens historiska bildarkiv. Under äldsta stenåldern så användes mest skinn, hudar och senor vid tillverkning av kläder men fynd har visat att man även använde olika växter som man flätade samman. Det var först mot slutet av stenåldern som fårull började användas i kläder. Eftersom det finns så få fynd från vårt land så får vi anta att man var klädd ungefär på samma sätt som den så kallade ismannen från Italien. Ismannen, eller Ötzimannen som han vanligen kallas, hittades av några fjällvandrare i de italienska alperna 1991. Då hade mannen varit infrusen i en glaciär i över 5 000 år. Det som är extra spännande med Ötzimannen är att kläderna som han hade på sig var så välbevarade. Vad hade han då på sig? Jo, på huvudet hade han en pälsmössa som var knuten under hakan med ett band och på benen hade han hosor som väl närmast kan jämföras med våra dagars benvärmare. Hosorna var fästa vid ett bälte som han hade runt midjan. I detta bälte var även ett så kallat ländtäcke fäst. Ländtäcket gick framför magen, mellan benen och genom bältet baktill. Fötterna skyddades med flätat gräs som höll det värmande höet närmast fötterna på plats, över alltsammans hade han läderskor. Upptill hade mannen en pälskappa och över denna en mantel av flätat gräs. En rekonstruktion av de kläder som ismannen Ötzi bar. Valfrudners Encyklopdi.
Ötzi hade flera tatueringar på kroppen. Vi vet inte varför han tatuerat sig, kanske för att bota värk eller också för att markera vem han var och vilken grupp han tillhörde. Ötzi hade flera tatueringar på kroppen. South Tyrol Museum of Archaeology. Tyvärr vet vi väldigt lite om hårmodet under denna tid. Kanske är det just därför som stenåldersmänniskan ofta framställs som en lurvig vilde med långt hår och skägg. Det vi känner till och som arkeologer har hittat är kammar av trä, dessutom kan man tänka sig att man med hjälp av en enkel pinne kan ha satt upp håret i en knut precis som vi gör idag. Flintan är skarp och lämpar sig bra till att skära av hår och raka sig med, men som sagt så har vi förutom kammar inga fynd som kan ge oss någon närmare vägledning till hur hår och skägg såg ut. Bronsåldern Hur såg man ut under bronsåldern? I vårt grannland Danmark har man hittat flera gravar där den avlidne har begravts i en ekkista. Ekkistan tillsammans med ett ovanliggande tätt grästorvslager har gjort att organiskt material som kläder, hår och liknande har kunnat bevaras. De danska fynden visar att man nu börjat använda ylletyg när man tillverkade sina kläder. Det har också visat sig att designen varit avancerad och varierad. Vissa forskare tror att det kan ha varit viktigt att med hjälp av kläderna skilja på om en kvinna var gift eller ogift. I kortkort kjol Den gifta kvinnan hade enligt dessa fynd i ekkistorna en snörkjol, en knälång kjol som var gjord av tvinnade snören. Ibland så kunde det finnas små bronsrör längst ner på snörena. Brons var mycket dyrt så det var säkert inte alla som hade råd med denna lyx. Man kan tänka sig att detta måste ha varit mycket åtråvärt med det nästan guldglänsande bronset som när de slogs mot varandra hördes lång väg. Metallrören till en snörkjol är hittad i Turinge utanför Södertälje, tillsammans med andra smycken till dräkten; spiralarmband för att bäras runt handleden och en mängd små runda bronsprydnader att sätta på bältet eller på blusen. Ännu större armspiraler har en kvinna i Skåne haft. De har täckt hela underarmarna. Också hon har haft en snörkjol. Bronsrören är bevarade medan kjolen är förmultnad. Rekonstruktionsteckning från ett danskt ekkistefynd från 1500-1300 f.kr. Teckning: Cecilia Bonnevier.
Den ogifta kvinnan har burit en hellång klänning som var lindad runt kroppen och hölls uppe med ett bälte runt midjan, överst veks en flik in i brösthöjd. Till kjolen bars både hos den gifta och ogifta kvinnan en ylleblus. Det finns även forskning som menar att skillnaden mellan olika kläder inte alls hade att göra med om kvinnan var gift eller ogift, man bar precis som idag olika kläder vid olika tillfällen. Illustration Margareta Hildebrandt/Örebro läns museum. Klädd i mantel Hur var då mannen klädd? Jo, precis som ismannen från stenåldern så bar mannen underst ett ländkläde som sattes fast med knappar och läderremmar i ett bälte runt midjan. I detta bälte fanns flera läderremmar där ett svärd eller en kniv kunde fästas. Över axlarna bar han en mantel som fästes med en rem vid ena axeln. På huvudet hade man tovade mössor som antingen såg ut som en halv fotboll eller som en uppochnedvänd blomkruka. Från Tyskland har man i en grav hittat en trekantig hatt i björknäver som kanske användes när det inte var så kallt. På fötterna hade man mockasiner eller sandaler detta gällde både för kvinnor och för män. Gerumsmanteln. Inventarienr: 16719. Fotograf: Gabriel Hildebrand, RAÄ. Allt som glimmar är brons Högsta mode bland rikare människor under bronsåldern var att pryda sina kläder med glänsande bronsattiraljer. Både män och kvinnor bar smycken och vapen i sina dräkter. Vissa spännen var lika hos kvinnor och män ett sådant var det så kallade glasögonspännet som användes för att hålla ihop blusar, tunikor och mantlar. Det fanns även nålar som fyllde samma syfte. Både kvinnor och män bar dolkar som hängde i midjebältet. Glasögonspänne, Christer Åhlin/Statens historiska museum
Spännen var vanliga och de kunde se lite olika ut. Vissa av dessa var verkligen iögonfallande dels för att de var så stora och dels för att de var så rikt dekorerade. De kallade för bältesplattor och satt mitt på magen med hjälp av ett skärp av ylle. Dekoren på bältesplattorna gjorde att de såg ut som en slags sol. Kvinnorna bar även ringar av olika slag både runt halsen, armarna och fingrarna. Även i håret intill öronen hängde man små spiralringar som kanske kan liknas med våra örhängen. Med hjälp av smyckenas utseende och mönster går det att se ungefär hur gamla de är. Frisyrer En cool frisyr under bronsåldern liknar den frisyr som var populär på 1970-talet. Då kallades den populärt för hockeyfrillan, det vill säga kortklippt framtill och längs sidorna och långt i nacken. Skägg verkade ha varit ovanligt, nej slätrakat skulle det vara. För att raka sig användes små ofta ornerade rakknivar av brons. Rakknivar är ett vanligt gravfynd från denna tid tillsammans med pincetter och kammar. Man kan undra över var de små pincetterna av brons var till för? Besvärades man av så kallad generande hårväxt redan vid denna tid? Järnåldern Hur såg man ut under järnåldern? Det är först under äldre järnålder som det blev det modernt med byxor hos män, både långoch kortbyxor förekommer. Det fanns flera modeller; dels raka långbyxor och dels vida påsbyxor som knöts ihop under knäna. Ovan byxorna bar mannen en kolt (en slags tunika eller utanpåblus) som hålls ihop av ett bälte i midjan. Liksom under bronsåldern var det populärt med en mantel som fästs ihop över ena axeln med ett spänne ofta ett ringspänne om man hade råd med detta. På vintern bar mannen en skinnmössa som knöts under hakan. En populär bild av den av den vikingatida mannen är en man med en hjälm med stora utstickande horn men detta är inte sant. I den mån mannen burit hjälm så har denna helt saknat horn. Kvinnan klädde sig i en tubformad klänning som delade sig i ryggen i två flikar som drog över axlarna och fästes framtill med två nålar. I midjan bar hon ett bälte. Om det var kyligt så kunde även kvinnan hänga över sig en mantel. På vikingatiden som är den sista perioden under yngre järnåldern och slutet på det vi kallar forntiden så bar kvinnan en lång underklänning och i sprundet i halsen hade hon ofta ett litet spänne. Över långklänningen hade hon ett tygstycke som hon lindade runt kroppen med två axelband som fästs framtill med två ovala bronsspännen som kallas för fibulor. Var man rik och modemedveten hade man glaspärlor i ett band mellan dessa spännen, ibland flera stycken. Kyliga kvällar tog man på sig en sjal eller en mantel. Sjalen och manteln hölls på plats med ett pannband.
Spänne, en så kallad fibula av silver att fästa på kvinnans klänning. Hittad i Röra socken på Orust. Statens historiska museum Halsring från Tegneby socken, Nötskär på Håbergs Kulle, Orust. Statens historiska museum Hårmodet under järnåldern Det finns en hel del fynd från järnåldern som visar olika typer av håruppsättningar ofta väldigt detaljerat återgivna. Detta var knappast någon slump utan hade säkert sin betydelse. Problemet är att det troligen var olika gudinnor som återges på de bilder som vi idag kan studera men det var nog så att de håruppsättningar som finns avbildade var ett ideal eller mode som även vanliga människor använde. På de bilder som finns så verkar mittbena varit en klar favorit bland kvinnorna. Det är också nu som vi för första gånger ser att håret fästs samman i en hästsvans. Men inte riktigt som idag löst hängande utan den långa hästsvansen vreds om till en lös knut och ur öglan som bildades drog man sedan ut hästsvansen som fick hänga utefter ryggen.
Detta är en brakteat från Trollhättansom visar på en kan tyckas märklig frisyr. Denna brakteat är från Tanum i norra Bohuslän. Funnen på gården Stora Ryk. Här ser man den konstfärdiga hästsvansen Alternativt satte man upp håret till en knut i nacken som fästes med hårnålar. Ibland kunde håret döljas av en huvudduk. Det fanns även flera variationer hos männen. Männen kunde ha både långt och kort hår. En populär frisyr var den så kallade svebiska hårknuten det var en specialknut som såg ut som en kanelbulle ovanför örat. Vi tror att slätrakning var vanligast förekommande men på några runstenar finns bilder av män med spetsigt skägg så det är säkert så att det förekom flera olika stilar samtidigt. Den svebiska hårknuten. Statens historiska museum Enligt Tacitus som är en känd romersk historiker och författare och som nedtecknade boken Germania århundradet efter vår tidräkning, så bar de svenska krigarna sitt hår kammat bakåt eller åt sidan och band det till en knut. Detta mode spred sig även till grannlandet Tyskland. Men hårknuten bars även av andra män som en statussymbol, ett sätt att skilja ut en fri man från en slav. Pyssel Färglägg Ötzis utrustning http://www.historiska.se/upload/otzi_utrustning.pdf http://www.historiska.se/upload/pyssel/otzi.pdf Gör ett stenåldershalsband http://www.historiska.se/upload/pyssel/halsband.pdf
Diskutera och arbeta vidare Fundera kring och diskutera med dina klasskamrater: Vilka material användes i kläderna under forntiden jämfört med idag? Då tillverkade man kläderna hemmavid, varifrån kommer de kläder som vi har på oss, vem har sytt dem? Finns det några likheter i klädesplaggen då jämfört med idag, vilka är samma? Verkade kläderna under forntiden mer bekväma? Finns det kläder idag som bara kvinnor/flickor eller män/pojkar kan bära, varför är det så? Finns det tillfällen då du måste ha speciella kläder på dig? Vad händer om man har fel kläder på sig? Skulle det vara bra om alla hade samma kläder? Vad tycker du om smink, tatueringar och piercing, varför tror du att vi använder smink och/eller andra kroppsdekorationer, vad tror du man vill man visa? Varför är vissa kläder populära under vissa tider och helt omoderna under andra? Till vissa smycken användes till exempel tänder från de djur man jagade medan andra fick handla till sig smycken från mycket avlägsna trakter. Varför tror du att smyckena såg så olika ut och ibland var tillverkade av material som kom från väldigt avlägsna trakter? Tror du att man hade man underkläder? Hur sydde man och av vilket material? Hade kläderna färger? Hur kunde man färga tyg och skinn? När man studerar bilder av människor från järnåldern slås man av hur detaljerat håret är återgivet. Även om kroppen är schematisk, ansiktena grova så är håret och frisyrerna tydligt återgivna. Vad tror du detta beror på? Arbeta vidare: Ta reda på vilka föremål som är hittade på Orust och/eller Bohuslän som har suttit på en klädedräkt. Använd dig gärna av de tips som finns under rubriken Tips på källor, här finns till exempel Statens historiska museums hemsida. Välj ut något intressant fynd och skriv en kort berättelse om människan bakom fynden, vem tror du burit dessa, hur kändes det att bära dessa, var det ett speciellt tillfälle eller vilken vardag som helst? Välj en tidsperiod och rita och färglägg sedan de kläder som en man, en kvinna och ett barn bar under denna tidsperiod.
Sy upp kläder från en period och använd sedan dessa i en föreställning om en händelse som utspelade sig under denna tid.
Quiz vad har jag lärt mig? Fyll i 1, X eller 2 under frågor eller påståenden nedan. De rätta svaren hittar du längst ned. 1. Varför vet vi så lite om hur man var klädd under stenåldern? 1 Det är ingen som har undersökt/forskat om detta område X Det var så varmt så man behövde inga kläder 2 Det är så få klädesplagg som finns bevarade 2. På Gotland finns en berömd kvinnograv från stenåldern vad hade hon på sig när begravdes? 1 En kjol av sältänder X En mantel 2 En särk av ull 3. Vad tillverkade man kläder av under stenåldern 1 Skinn, hudar och senor X Tovat ull 2 Ylletyger 4. Ötzimannen som hittades i de italienska alperna var klädd i 1 Tagelskjorta X Inneskor av flätat gräs 2 Yllemantel 5. Vad var högsta modet för kvinnor under bronsåldern? 1 En lång huva X Hosor och ländtäcke 2 En kortkort kjol av snören och bronsrör 6. Vad hette det smycke som både män och kvinnor bar i sina dräkter för att hålla ihop blusar, tunikor och mantlar under bronsåldern? 1 Glasögonspänne X Bältesspänne 2 Fibula 7. Vilken var den vanligaste frisyren bland män under bronsåldern? 1 Snagg X Hockeyfrilla 2 Hästsvans
8. Vad hade männen på huvudet när det var kallt under vikingatiden? 1 En mössa av skinn som knöts under hakan X En järnhjälm som var dekorerad med horn på sidorna 2 De var alltid barhuvade 9. Vilken frisyr var vanlig hos kvinnorna under järnåldern? 1 Flätor X Tofsar 2 Mittbena 10. Vad hette en populär håruppsättning hos männen under järnåldern 1 Den svenska hårsvansen X Den svebiska hårknuten 2 Den svebiska hårpiskan