När var vikingatiden?

Transkript

1 När var vikingatiden? Syfte: Att förstå hur de olika tidsåldrarna är positionerade och ge en visuellt minnesunderlag. Att se hur långa perioderna är i förhållande till varandra. Att träna historiemedvetandet, den kronologiska känslan och att se att historien pågår, ge inblick i hur många generationer som förflutit sedan t ex vikingatiden. Vad är historia? Fakta/bakgrund/inspiration Historia brukar beskriva främst fyra saker: Vad hände? När hände det? Varför hände det? Vilka konsekvenser fick det? Allt det vi kallar historia grundar sig på mänskliga lämningar. Historia är människans historia. Människan är (sett ur jordens historia) ganska nya på planeten. Vi utvecklades i Afrika och vandrade ut i världen. Vi var anpassningsbara och spred oss snabbt, byggde byar och samhällen, tillverkade verktyg, båtar, jagade, handlade, provade oss fram. Högkulturer skapades. För det ska uppstå en högkultur måste det finnas ett visst antal människor och det gäller också för att vissa kunskaper ska kunna överföras och finnas kvar. Länge fanns väldigt få människor i Norden. Kunskapen om människans historia är ganska ny. Vi är de första människorna som har all denna kunskap om människans historia. Nästan inga människor före oss har vetat så mycket om vår historia, som vi vet nu. När dina elever lär sig historiska sammanhang och fakta är de närapå unika, sett ur historisk synvinkel. Väldigt få människor före dem har vetat det som de nu får veta. Man har inte heller vetat hur gammal jorden är och man har försökt räkna ut det på olika sätt. På medeltiden räknade man t ex ut att jorden skulle vara 6000 år gammal. Men så var det ju inte. Då hade stenåldern hållit på i flera tusen år här. Vi har lärt oss om historien utifrån saker man hittat. De sakerna kallas källor. Man kan säga att det finns två sorters källor: kvarlevor (benrester, saker) och berättande källor (nedskrivna berättelser). En stor del av historien kommer vi troligen aldrig få veta med säkerhet, eftersom bara vissa spår lämnas. De flesta människorna i historien levde fattiga liv, kunde inte skriva och ägde bara enkla saker, gjorda av organiskt material. En stor del av de sakerna är förmultnade. För Sveriges del brukar tiden till och med vikingatiden kallas förhistorisk och från det att medeltiden börjar ca år 1050 brukar kallas historisk. Foto:Christer Åhlin/SHM Vikingatida kranium från en kvinna som levde i Täby för cirka 1000 år sedan. Hon kallas för Estrid och man tror att hon tillhört den mäktiga släkt som reste många runstenar just där. Vikingatiden var en del av järnåldern. Järnåldern varade i cirka 1500 år. Det vi kallar vikingatiden var under de två-tre hundra senaste åren av järnålden. Begreppet vikingatid är relativt nytt och började användas främst under nationalromantiken, kring förra sekelskiftet.

2 Att prata om: Vad är historia? Diskutera historiebegreppet med eleverna. Det är ganska unikt att vi känner till så mycket om människans historia. Få människor före oss har haft så mycket kunskap tillgängligt. Historien lär oss också mycket om oss själva. Vad är historia? Har allt en historia? Kan vi lära oss något av att känna till historien? Har vi någon användning av det? Finns det fördelar med det? Har människor alltid känt till människans historia? När började man veta så här mycket? Hur länge har det funnits människor som känner till människans historia? Hur har man tagit reda på allt om hur det var förr? Olika tider olika namn Fundera tillsammans kring varför de olika tiderna är så olika långa på tidslinjen. (På stenåldern fanns t ex väldigt få människor här och kunskap blir svårare att odla och bevara, när det finns få människor.) Olika tidsåldrar har olika namn men ingen av de som levde då visste att deras tid skulle kallas just så. Vad kommer man att kalla vår tid? På tidslinjen finns några karaktäristiska människor och även några punkter om hur man levde då. Be eleverna fundera på hur vi lever idag och skriva minst fem punkter om hur vi lever idag. De människorna som levde då, visste de att de levde i just den tiden? Om inte varför/varför inte? Vad kommer man att kalla vår tid? Har du förslag? Vilka saker kommer man att hitta? Vad kommer att sparas och multna bort? Kommer man att kunna se något om dig? Vilka spår lämnar du efter dig? Hur kommer man att beskriva ett vanligt liv idag? Hur levde man? Vad gjorde man? Vad åt man?

3 Att göra: Skriv din egen historia! Personlig historia - livshistoria Har jag en historia? Har du? Hur ser den ut? Ge exempel utifrån dig själv: Jag (läraren t ex). Här är min historia i korthet: 1964 jag föds 5 år - tyckte det var fantastiskt att de flugit till Månen 7 år - började skolan. Fick en lillasyster 8 år - bröt armen 10 år flyttade 11 år - fick en hund 18 år - flyttade hemifrån 22 år - fick mitt första barn 24 år - fick mitt andra barn 30 - pluggat klart 31 år - började jobba på X [..] I morse gick jag upp klockan 7 och sedan Du har också en historia. Och du. Och du. Alla har en historia. Precis alla! Uppgift: Hur ser din historia ut? Om någon gjort en bok om dig? Vad skulle vara med där då? Skriv din historia, i punktform! Bli historieskrivare! Personlig historia veckohistoria Eleverna kan också få i uppdrag att skriva jobba med de fyra historiska frågorna: Vad hände? När hände det? Varför hände det? Vad fick det för konsekvenser? (i ett mikroperspektiv.) Låt dem intervjua varandra om vad de gjort senaste veckan och skriva kring det. Vad gjorde de i måndags? Tisdags? Onsdags? Varför gjorde hon läxor just på torsdagen? Vad fick det för konsekvenser? Varför gick han och simmade på fredagen? Hur blev det så och hur påverkade det framtiden? Låt dem sedan sammanställa det och presentera, för gruppen, i klassen eller som inlämningsuppgift. Skriv sakers historia! Kan vara lämplig som hemläxeuppgift. Låt eleverna skriva något tings historia. Prata om att allt det som är historia och som skrivs i historieböcker, är det någon som berättat. Man har forskat och undersökt, grävt ut och kartlagt och fått veta mer och mer. Nu är det deras tur att bli historieskrivare. De ska berätta historien kring ett ting/en sak. Du är nu historieskrivare! (Välj uppgift 1 eller 2) 1. Du ska nu skriva historien om en sak som du själv väljer. Den saken ska sedan du ska berätta om. Var kommer den ifrån? Hur gammal är den? Vem har haft den förr? Vad hände sedan med den? Vad har den använts till? 2. Välj ut fem saker hemma och ordna dem i tidsordning. Berätta kort om varje sak och vad den har för historia.

4 Hur långt bort är vikingatiden? En del av historiemedvetandet är att lära sig se och förstå avstånd och sammanhang i historien. Ett sätt att iscensätta det är att göra historien mänsklig och sammankoppla människor. Tillsammans utgör generationer en kedja av samband. I materialet i Viking Online finns en rad ovan tidslinjen. På raden finns ett led av människor som står bredvid varandra. I det kan ni se hur långt borta olika historiska epoker är. Så: Hur många generationer har det gått sedan vikingatiden? Hur långt är tusen år? Vad innebär ett sådant avstånd? Sedan vikingatiden har det gått ungefär 30 generationer om man räknar på att människor fick barn, huvudsakligen under årsåldern och då räknar på ett ungefärligt genomsnitt på cirka 30 år. Tusen år blir, med ett sådant synsätt, en häpnadsväckande kort tid. Ett bra sätt att visualisera det är att bygga mänskliga kedjor och känna med kroppen hur långt bort det är. Vikingatiden är ju en relativt kort tidsperiod som egentligen inträffade under senare delen av järnåldern. Begreppet vikingatid blev populärt genom nationalromantikerna för lite mer än hundra år sedan. Tidslinjen i Viking Online finns för att ni ska kunna laborera och undersöka sambanden mellan tiderna. Den sträcker sig från stenåldern till vår tid. När ni drar i vita pilen kan ni flytta er mellan olika tider. Ni får då kort information om hur man levde, klädde sig och vad som var typiskt för den åldern. På bilderna finns barn klädda i tidstypiska kläder för att underlätta identifieringen för eleverna. Vikingatiden är ju en del av yngre järnåldern och har därför inte markerats ut som en egen period. (Vikingatiden inträffade ca år ) Ni kan zooma ut och zooma in på tidslinjen genom att klicka på förstoringsglaset till höger. Ovanför tidslinjen finns generationsledet och man ser lätt hur långt bort, räknat i generationer, en viss tid är.

5 Att göra: Gör en generationskedja Du behöver: En helklass Tejp (smal och bred maskeringstejp och/eller isoleringstejp) Spritpenna Bygg en generationskedja genom att stå på golvet och hålla varandra i händerna. Hur långt bakåt i tiden kommer ni med er klass? Varje tre-kedja är ungefär hundra år. Räkna bakåt för varje kedja. Sätt en lång tejpbit längs med hela kedjan. (Den måste inte vara rak!) Sätt gärna tejpbitar på golvet där de olika tidsperioderna börjar och skriv med vattenfast penna vad tidsåldern heter. Börja med Vikingatiden och sätt de andra sedan, vid tillfälle. Det kan vara bra att kedjan finns där så att ni kan återkoppla till den sedan. Skapa sedan en upplevelse utifrån kedjan. Se mer nedan. Låt eleverna få sjunka in i hur lång tid det är men också hur långt socialt avstånd det är och undersöka vad det innebär i praktiken att vara en i kedjan. De står i en kedja men vem har de blivit? Gå till varje elev, ta i hand och ge dem nya roller och tilldela dem någon kommentar kring den tidsperiod de hamnat i. Tilldela dem roller. Säg t ex: Hej du som lever i industrialismen! Akta fingrarna i maskinerna! Hallå ni som levde på Vasatiden! Jag hörde det där som Gustav Vasa lär ha gjort! Smält ned kyrkklockorna! Hej Medeltidsmänniska! Akta dig för digerdöden! Hej du viking! Du har nyss blivit kristen va? Använd också kedjan till att prata om olika skeenden. Ge det ansikten genom att tillsammans undersöka vilka i kedjan som hade vad och upplevde vad: Hur många av er har hört radio? (Radion slår igenom på 1920-talet) Hur många av er har haft elektricitet? (sekelskiftet 1800/1900) Hur många av er har fått gå i skola? (allmän folkskola 1842) Hur många av er kallar er svenskar? (nationalstaten uppstår på 1600-talet) Hur många av er kan ha blivit fotograferade? (Tidigast mitten av 1800-talet) Vilka av er levde samtidigt med Gustav Vasa? Vilka av er kan ha känt någon som åkte på vikingatåg? Vilka av er överlevde Digerdöden? ( talet) Vilka av er har någonsin hört talas om internet? Glöm inte att de människorna före oss kunde många saker. De kunde en massa saker som vi inte kan idag. De var komptenta för sin tid. Hur många av er kan göra en metkrok av ben? Kan valla får? Vilka av er kan plöja med en plog? Kan garva skinn? Spinna garn? Bygga en båt utan att använda såg?

6 Undersök hur saker förändras med tiden! Använd denna när ni fortfarande står i generationskejdan. Undersök sedan hur saker kan förändras med tiden. Prata om berättelser som går i arv och om olika talesätt och om språk. Prata också om hur berättelser, språk och sedvänjor kan förändas under tidernas gång. Varför förändras språket t ex? Och hur blir det lite olika hela tiden? För ofta kan man ju höra att det är likt. För att illustrera och undersöka detta kan ni leka viskleken. Använd gärna fornnordiska ord. Experimentera med hur orden förvanskas under tidens gång när de viskas från vikingatiden till nu. Förslag på ord: Vikinganamn: Sigrid Storråda, Orvar Odd, Styrbjörn Starke, Erik Segersäll. Ord: vindöga, sköldbuckla, svärdshjalt, sländtrissa, spjutyxa, drickbolle, lärftsärk, högsätestolpe Forska vidare: Hur långt bort är andra tidsåldrar? Om ni tillsammans byggt en kedja och markerat upp den kan ni också jobba vidare med den som matteuppgift. Om ni fick ihop en kedja som täckte 1000 år så kan ni använda det som mått och räkna ut hur långt bort t ex det var sedan de första människorna kom till nuvarande Sverige. ( år sedan) Om ni skulle göra en kedja där mamma höll i sin mamma som höll i sin mamma osv och byggde den ända bort till stenåldern hur lång skulle den bli då? Hur många människor kommer det att vara i kedjan? Låt eleverna själva mäta upp hur lång deras kedja är och räkna ut hur lång den skulle bli om man byggde den till Stenåldern. Eventuellt kan de få abstrahera den och bygga block som föreställer 30 generationer i taget och som är tusenårsblock. PS Efter övningen med kedjan, om ni markerat upp den med tejp, har ni byggt upp en bra referens som ni har tillgänglig i klassrummet. Använd den när ni jobbar vidare med historia och påminn, återkoppla:. Minns ni? Jämför! Utgå från den och diskutera, visa, gör skeenden överblickbara. Lycka till!