PDF skapad: 2016-12-25 18:17 Beowulf Mining - frågor och svar I samband med provbrytningen i Kallak har vilda protester ägt rum från samiska demonstranter. Beowulf Mining svarar här på några av de frågor som kommit till bolaget rörande relationen med samerna. Vidare bifogar vi ett faktablad med information om samerna, rennäringen, protesterna samt norrbottens ekonomi. Vad svenska politiker och vad svenska folket har att fundera över och ta ställning till är huruvida ett synnerligen litet fåtal samer som med födslorätt, endast dom, kan äga renar och tillåts bedriva renskötsel, också skall ha full beslutanderätt och diktera villkoren för andra näringar i 53% av Sveriges areal. För många förefaller det vara höst odemokratiska tankegångar som drivs av de renägande samerna. Beowulf Mining Q/A Var ni överraskade av protesterna mot provbrytningen? Nej vi visste att det skulle ske. Vi stödjer till fullo människors rätt att protestera, det är en del av det demokratiska systemet. Vad som inträffade var dock att några av protestanterna gick för långt och misshandlade våra arbetare både verbalt och fysiskt. Ingen arbetare ska behöva bli rädd på jobbet. Det var också fel att kriminella handlingar, punkterade bildäck och förstörelse av utrustning fick inträffa. Har protesterna försenat provbrytningen? Vi hade planerat att fullborda den i Q3 och det har vi uppnått. Processen tog dock längre tid än väntat eftersom säkerhet var ett så pass stort problem och vi samarbetade nära med auktoriteter för att se till att arbetet kunde utföras på ett lugnt och säkert sätt som möjligt. Diskuterade ni er ståndpunkt med protestanterna? Vi försökte men de verkade mer intresserade av att stoppa vårt arbete på alla sätt möjliga. Det är svårt att diskutera åsikter med folk som inte lyssnar. En del av retoriken var klumpig, att säga att Kallak-protestanterna var en del av ett krig förvärrade bara problemet. Vi föredrar att vara sakliga, konfrontation är meningslöst. De ville åkalla vetorätt på ett tillstånd som vi fått rättsligt stöd för. Många protestanter fokuserar på våra ansvarsområden, vilket är okej, men de ignorerar våra rättigheter. Vi skiljer på protester från de två samebyar som vi diskuterar våra planer med. Hur ser det ut just nu? Vi har en ambition att hålla en närmare och mer frekvent kontakt framöver. På vår senaste årsstämma i London var det en representant från samerna närvarande. Hon gavs tid att lyfta ett antal frågor. Några gällde samernas nuvarande position i Sverige vilket vi inte kunde besvara eftersom det är bortom vår kontroll. När det gällde frågor om Kallak svarade vi i detalj. Vi sa att vi önskar ha en närmare kontakt med samerna och vi är beredda att träffa dem när som helst. Efter mötet har vi hållit kontakt med representanten och försökt arrangera möten. Vad tror du kan uppnås med en sådan kontakt? Det är viktigt för oss att bättre förstå deras angelägenheter. Om vi kan förstå deras arbetsrutiner kan vi försöka anpassa våra planer för att möta deras behov. Vi behöver få en bättre förståelse för hur och när de flyttar renarna och hur många det handlar om. Vi tror att de har runt 4500 renar men vi vill ha bekräftelse. Vi respekterar tradition och traditionella förhållningssätt. Det är en del av samhället som vi också tillhör. Vi tror att vi kan arbeta tillsammans och sättet att gör detta på är att prata med dem och visa dem våra planer. Då kan vi visa dem fakta på vad Kallak kan bli, inte myter utan fakta. Vilken typ av fakta?
Felaktig information har spridits om Kallak-projektet. Ett exempel är ryktet om att en chockvåg från sprängningarna kunde förstöra en lokal damm. Vi hade redan motbevisat detta via en extern konsult. Den tillåtna vibrationsnivån är upp till 5mm/s och våra sprängningar genererade maximalt 0.3 mm/s vid dammen. Sedan har vi fakta rörande vad vi kommer göra i Kallak. Det har talats om uranbrytning vilket naturligtvis är helt felaktigt! Gruvans storlek måste sättas i perspektiv. En gruva i Kallak skulle omfatta 20 km2 vilket motsvarar 0,5% av samebyn Jåhkågasska Sami, som har ett 3 878 km2 stort område för sina renar. Byn har rätt att ha maximalt 4 500 renar i vinterflocken och på varje kvadratkilometer går det 1,2 renar. En gruvverksamhet vid Kallak skulle reducera renflocken med endast ca. 24 renar. Detta bekräftar vad ordförande vid Jokkmokks socialdemokrater sa att det finns tillräckligt med land i Norrbotten för både renar och gruvverksamhet. Vi tror starkt att de båda kan existera sida vid sida; det är inte antingen eller. Lokala samer har skrivit att de bedrivit både gruvverksamhet och rennäring under många år. Följande fakta har betydelse för Jokkmokk och Norrbotten: Populationen i Jokkmokk har fallit med 45% de senaste 45 åren. Gruvnäringen är det område som sysselsätter näst flest personer i Norrbotten medan jordbruk är 11:e störst. Löner i Kiruna inom gruvnäringen är 10% över svenska genomsnittet och de i Jokkmokk är 10% under Det förefaller emellertid som att Samerna är emot all ekonomisk utveckling i norr oavsett om det gäller gruvor, Nickel Mountain, eller energi, Holmen Energy. Så i förlängningen var protesterna inte bara riktade mot Kallak utan mot allt som breddar ekonomin, ger jobb och säkrar en framtid för människor norra Sverige. Vad händer härnäst? Vi fortsätter arbetet enligt våra tillåtna arbetsplaner och fortsätter vår ambition att hålla en öppen och sansad dialog med alla berörda parter om Kallak. Nyheter i bolaget Beowulf Mining fick nyligen meddelat av Bergstaten att bolagets ansökan om bearbetningstillstånd sannolikt kräver kompletterande information rörande miljökonsekvensbeskrivningen som var en del av ansökan tillsammans med rapporter om utförd prospektering och skisser över framtida gruvbrytning. Clive Sinclair-Poulton kommenterade att ansökningen som väntat kräver omfattande konsultation, och att fler frågor kan komma att lyftas framöver som kräver ytterligare information. Beowulf Mining väntar sig ett beslut från Bergsstaten under Q4 2014. Nyligen meddelades också att borrningar nu startar i Ballek; 3000 meter ska borras i totalt 8 hål med start 17:e december. Ballek är ett samägt projekt tillsammans med Energy Ventures Limited. Fyndigheten har hittills ett uppmätt tonnage om 5.4Mt antagna tillgångar med halterna 0.8% koppar och 0.3% guld (JORC). Fakta om samerna, rennäringen, protester och norrbottens ekonomi 1. Rennäringens Arealer. Se bilaga 1 Rennäringen förfogar över en areal om 23 927 479 hektar (=239 275 km2) av Sveriges totala areal om 45 029 200 hektar (=450 292 km2). Rennäringen, Svenska Sapmi, förfogar därmed över 53 % av hela Sveriges totala areal. Se bilaga 2 och bilaga 3 - Gruvprojektet, Kallak, är beläget i Jåhkågasska samebys område, markerat med gult på kartan, bilaga 2. Samebyns totala areal för deras max 4 500 renar är 3 878 km2. Vid en framtida gruvverksamhet beräknas att verksamheten tar i anspråk ca 15-max 20 km2 (område innanför stängslet och det är då allt område för gruva, anläggningar, upplag av berg etc). Detta är då endast ca 0,5% av Jåhkågasska samebys totala område. Samebyns renar har 1,2 km2 vardera till sitt förfogande. En gruvverksamhet minskar betesmark för enbart ca 24 st renar (20km2x1,2ren/km2 = 24 renar). 2. Antalet Samer, antalet renägare i Sverige mm. - 7.809 samer är inskrivna i den samiska röstlängden och får rösta till Sametinget i Sverige. - Rätten att bli upptagen i röstlängden och därmed ha rösträtt har du som uppfattar dig som same och har eller har haft samiska som språk hemma. Det går också bra om dina föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet eller om du har en förälder som är upptagen i röstlängden. Du ska ha fyllt eller fylla 18 år på valdagen och vara svensk medborgare. Bestämmelser om rösträtt och den samiska röstlängden finns i Sametingslagen (1992:1433). Renskötare och renägare - Renskötselrätten kan bara utövas av en same som är medlem i en sameby. En sameby är en ekonomisk och administrativ förening som enligt lag för medlemmarnas gemensamma bästa ska leda renskötseln på ett visst geografiskt område - Det finns cirka 4 600 renägare, varav 85 procent bor i Norrbottens län. Inom en sameby finns flera renskötselföretag.
Omkring 2500 personer i Sverige har sin huvudsakliga inkomst från renskötsel. Renskötaryrket är ett mansdominerat yrke. - Antalet renar i Sverige varierar i cykler mellan 225 000 och 280 000 i vinterhjord - Renskötseln är en samisk näring som i Sverige är förbehållen endast samerna - Motsättningar Den övervägande majoriteten av samer är inte medlemmar av en sameby och är i lagstiftningen likställda med övriga svenska medborgare. Om man inte ärvt sin renskötselrätt är det mycket svårt att bli medlem i en sameby. Samebyns medlemmar släpper ogärna in fler renskötare som ska samsas om det redan hårt ansträngda renbetet. Samer som står utanför samebyn har med andra ord i praktiken svårt att utöva renskötsel och har inte heller jakt- och fiskerätt på samebyns mark. Särbehandlingen av renskötarna härstammar från den första renbeteslagen 1886 och har orsakat stora motsättningar inom det samiska folket. - 3. Rennäringens omsättning, ekonomi i Sverige. Slaktintäkt/år ca 75 miljoner kronor/år. Därtill ett statligt prisstöd till renägarna om ca 17 miljoner kronor/år. Dessutom en statlig rovdjursersättning om ca 55-60 miljoner kronor/år Se det bilagda underlag från Sametingets hemsida: Av ovanstående kan konstateras att Rennäringen, dvs renägarna, åtnjuter statligt stöd för sin köttproduktion motsvarande, i stort sett, samma belopp som de erhåller från försäljningen av köttet. Som näring kan man då konstatera att Rennäringen dels ar väldigt liten och dessutom kräver en mycket stor andel stöd från skattebetalarna. 4. Om felaktiga påståenden och uppgifter av aktivister och samebyarna till media under sommaren: Ingen som helst teknisk grund finns i Forskarens påstående om att dammen vid vattenmagasinet vid Vattenfalls kraftstation, Parki, skall brista vid framtida sprängningar. Referens till Bilaga F8. Forskaren i fråga är ingen forskare inom området hållfasthetsberäkningar etc för dammar men är däremot samepolitiskt aktiv. Ingen som helst teknisk grund finns i aktivisters och samebyns påståenden om framtida risker för utsläpp av tungmetaller från gruvområdet i en framtid. Detta eftersom det inte förekommer några tungmetaller vare sig i järnmalmen eller i de bergarter som omger malmen. De tungmetaller man talar om kan ibland förekomma i sammanhang med malmer som bryts för sitt koppar-, zinkeller blyinnehåll. Lars Isaksson, son till en av markägarna till skogsskiftet Björkholmen nr 5-1 har under sommaren dels polisanmält bolaget för olaga intrång dels genom moders undertecknande begärt att Mark och miljödomstolen skall besluta att bolaget skall betala 400 000 kr då bolaget borrat undersökningshål utan markägarens vetskap och utan av markägaren godkända arbetsplaner. Han och tillsammans med aktivister och samer har också till media uttryckt att bolaget plöjt igenom 500 m långa diken som skövlat hans hans skog. Fakta om detta är följande: 1) Under 2010-2011 borrades 4 st undersökningshål på mark tillhörande fastigheten Björkholmen 5-1. En arbetsplan för borrprogrammet skickades i mars månad 2010 med brevpost och med mottagningsbevis till alla markägare och till samebyn. Den 25 mars 2010 undertecknade Ola Isaksson, Lars Isakssons fader, mottagningsbeviset och godkände arbetsplanen och utan invändnigar och återsände mottagningsbeviset till den konsult i Luleå som då skötte administartionen av bolagets arbetsplaner. 2) En ny arbetsplan avseende ytterligare borrningar planerade att startas i december 2011 upprättades och skickades med brevpost. Vid utskicket (en ny konsultfirma gjorde detta) adresserades brevet avseende fastigheten Björkholmen nr 5-1 av misstag till ägaren av en närliggande fastighet, Björkholmen nr 1-5. Ägaren till nr 1-5, undertecknade mottagningsbeviset avseende nr 5-1, se bilaga 1112 och återsände detta till konsulten. Två ny borrhål hann tyvärr borras enligt arbetsplanen innan bolaget fick klart för sig genom konsulten att Jåhkågasska sameby hade meddelat invändningar mot arbetsplanen på den sista dagen innan tiden gick ut för att meddela invändningar. Bolaget har av Bergssstaten fått en erinran med anledning av att dessa två borrhål borrades utan en av alla parter godkänd arbetsplan. 3) Som intressant i sammanhanget kan nämnas att bolaget i mars månad detta år, 2013, sände ut förslag till en arbetsplan för ytterligare undersökningsborrningar i området och att invändningar mot denna arbetsplan för 2013 varken
meddelats till bolaget av någon representant för Isakssons avseende Björkholmen nr 5-1 eller för rennäringen av Jåhkågasska sameby, se bilaga nr 1303. 5. Renägarna driver kampanj för att tjäna pengar på Projekt för Gruvor, Vattenkraft, Vindkraft mm. Ambitionen hos renägarna framgår tydligt i deras organisations, SSR, politiska dokument, se bilaga 4. I Renägarnas tidskrift startades också kampanjen för drygt ett år seden, se bilaga 5. Ambitionen framgår mycket tydliget i den pressrelease som Renägarnas organisation skickade ut häromdagen, se bilaga 6. Vad svenska politiker och vad svenska folket har att fundera över och ta ställning till är huruvida ett synnerligen litet fåtal samer som med födslorätt, endast dom, kan äga renar och tillåts bedriva renskötsel, också skall ha full beslutanderätt och diktera villkoren för andra näringar i 53% av Sveriges Areal. För många förefaller det vara höst odemokratiska tankegångar som drivs av de renägande samerna. Norrbotten Employment Agribusiness = agriculture, forestry, hunting & fishing Source: Facts about Norrbotten 2010 Norrbotten aggregate average income 2010 SEK'000 Source: Facts about Norrbotten 2010 Contribution by sector to GRP. Joint-stock companies only
Knowledge intense = Computers, R&D, legal, accounting, consulting, architects and engineering services Source: RMG 2006 Disclaimer : Axiers publikationer skall endast ses som generella kommentarer om marknaden och inte som rekommendationer att köpa eller sälja finansiella värdepapper. Axier tar inte ansvar för varken direkta eller indirekta finansiella skador som uppstår vid användning av dessa publikationer.