Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff
Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt? (ESPAD) Är/var konsumtionsutvecklingen oväntad/förväntad? Olika förklaringsmodeller Diskussion
Procent 100 Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 och i gymnasiets år 2, efter kön. 1971 2015. 80 60 40 Flickor, gy 2 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 20 0 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Beräknad genomsnittlig årskonsumtion i liter ren alkohol (100 %) i årskurs 9 och gymnasiets år 2, efter kön. 1977 2015. (1977 1989 avser skattade värden). Liter 10 8 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 6 4 2 0 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Andelen elever som intensivkonsumerar någon gång i månaden eller oftare i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön. 1972 2015. Procent 100 80 60 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 40 20 0 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Internationell utveckling 2007 och 2011 (ESPAD) ESPAD 2007 och 2011 Alkoholkonsumtion senaste året Minskning 10/26 länder Ökning 4/26 Oförändrat 12/26 Intensivkonsumtion (5 drinkar) i rad senaste 30 dagarna Minskning 9/28 Ökning 4/28 Oförändrat 15/28 Sverige är inte unikt i en internationell jämförelse!
Var denna utveckling oväntad/förväntad? EU inträdet (-95) Sedan 2004 i princip fri privatinförsel -> Lägre priser Ökad tillgänglighet Lördagsöppet på systembolaget - 2001 Alkoholreklam tillåten (<15%) - 2003 Samhällelig mobilisering: Nationell handlingsplan för alkohol (2001), Alkoholkommitten
Tänkbara förklaringar till nedgången Polariseringshypotesen Datorspels-/Sociala medier hypotesen Demografiska förändringar Andra tänkbara förklaringar
Polariseringshypotesen Bakgrund: Konsumtionen sjönk medan sjukhusrelaterad vård ökade bland yngre (2003-2007) Möjlig förklaring: Färre dricker men de som dricker, dricker mer! Men - förklaringen går emot kollektivitetsteorin (Skog, O-J)! Hallgren M, Leifman H and Andréasson S (2012) Drinking Less But Greater Harm: Could Polarized Drinking Habits Explain the Divergence Between Alcohol Consumption and Harms among Youth? Alcohol and Alcoholism 47, 581-590. Raninen J, Leifman H, Ramstedt M (2013) Who is not drinking less in Sweden - An analysis of the decline in consumption for the period 2004-2011. Alcohol & Alcoholism Norström T and Svensson J (2014) The declining trend in Swedish youth drinking: collectivity or polarization? Addiction Debatt/kommentarer i Addiction (2014)
Datorspelande Bakgrund: Datorspelandet och datoranvändandet har ökat -> svårförenligt med alkoholkonsumtion. Datorspelande i hemmen - > ökad föräldrakontroll Svensson J, Ramstedt M and Skärstrand E (2013) Determinants of non-drinkers among European Adolescents a cross cultural comparison Kommande: Larm P, The increased trend of non-drinkers among adolescents: What role does the internet hypothesis have? Findings from a large population-based sample in Sweden
Förändringar i demografi Bakgrund: Finns samband på individnivå mellan alkoholrelaterad vård och födelseland. De födda i södra Europa, Mellanöstern och utom Europa har lägre alkoholrelaterade vård an de födda i Sverige (Hjern och Allebeck 2004). Sverige: hög och ökande andel ungdomar med bakgrund i Mellanöstern -> samband med ökningen av andel icke-konsumenter över tid? Svensson J and Andersson D-E (2015) What Role Do Changes in the Demographic Composition Play in the Declining Trends in Alcohol Consumption and the Increase of Non-drinkers Among Swedish Youth? A Time-series Analysis of Trends in Non-drinking and Region of Origin 1971 2012. Alcohol and Alcoholism
Ungdomar mer hälsosamma Ökad föräldrakontroll Andra tänkbara förklaringar Förlängd ungdomstid? Rökning/Snusning minskat under samma period Dock: fysisk aktivitet? Övervikt? Psykisk hälsa? (Se bl. a Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14, Folkhälsomyndigheten. Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013, Socialstyrelsen) Bjuder i mindre utsträckning, köper ut i mindre utsträckning Samhälleliga mobiliseringen,? organisering sedan 2001 Ökad individualisering?
Sammanfattningsvis Nedgången under perioden 2000-2015 är förvånande! Ingen enskild faktor som förklarar nedgången möjligen att samtliga bidrar.