INVENTERING AV GENUSPERSPEKTIV I NÅGRA STYRPROCESSER INOM REGION VÄRMLAND

INVENTERING AV GENUSPERSPEKTIV I NÅGRA STYRPROCESSER INOM REGION VÄRMLAND Karlstad i november 2010 Uppdragsgivare: Region Värmland Uppdragstagare: BSG utveckling AB Författare: Berit Sundgren Grinups

FÖRORD Föreliggande rapport ingår som en del i Region Värmlands projekt Ge jämställdhetsarbetet ett ansikte som finansierats inom ramen för Sveriges kommuners och landstings program för Hållbar jämställdhet. Jag vill tacka Region Värmland för förtroendet att få inventera genusperspektivet i några av organisationens styrprocesser. Arbetet har inneburit nöjet att få bygga vidare på många nygamla kontakter och även etablera nya relationer i Region Värmland. Jag har också lärt mig mer om Region Värmland och inventeringsprocesser i organisationer. Ambitionen med föreliggande rapport är förstås att förmedla resultatet av inventeringen men också att med ett utvecklingsfokuserat förhållningssätt bidra med tips inför det fortsatta jämställdhetsfrämjande arbetet. Ett stort tack vill jag rikta till alla i Region Värmlands organisation som på olika sätt bidragit till mitt arbete. Ett särskilt tack till projektledarna Gun-Britt Björevall och Jan Johansson för det goda samarbetet som jag hoppas får en fortsättning i en eller annan form. Karlstad i november Berit Sundgren Grinups BSG utveckling AB 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 5 BAKGRUND 6 UTGÅNGSPUNKTER 8 Centrala begrepp 8 Teoretiska utgångspunkter 8 RUP Värmland växer och känner inga gränser 10 REDOVISNING AV INVENTERING 12 Beslut i Regionstyrelsen 12 Material 12 Metod 12 Resultat 13 Gruppsammansättningar och könsuppdelad statistik 17 Material 17 Metod 17 Resultat 17 Handläggning av projektansökningar 22 Material 22 Metod 24 Resultat 25 SLUTSATSER OCH DISKUSSION 32 - Arbetet med jämställdhetsintegrering är på gång 32 - Jämställdhetsarbete ska vara tveklöst och tar tid 33 - (O)jämställdhet i arbetsliv och politiska församlingar får långtgående effekter 34 - Genusmedvetenheten varierar mellan individer och mellan verksamheter 36 - Rekommendationer inför framtiden 36 LITTERATURLISTA 38 2

SAMMANFATTNING Region Värmland har tydligt formulerade målsättningar och arbetsstrategier och också höga ambitioner med sitt jämställdhetsarbete. Föreliggande rapport redovisar ett inventeringsuppdrag som har ägt rum inom ramen för Region Värmlands SKLfinansierade projekt Ge jämställdhetsarbetet ett ansikte. Uppdraget handlar om att inventera genusperspektivet i ett antal styrprocesser i Region Värmlands organisation; Regionstyrelsebeslut från maj 2009, sammansättningar av tjänstemanna- och politikergrupper aktiva våren 2009, könsuppdelad statistik och projektansökningsprocessen. Region Värmland är en politiskt styrd organisation. Av inventeringen berörs såväl politiker som tjänstemän genom att både besluts- och arbetsprocesser ingår i granskningen. Teoretisk utgångspunkt tas i genussystemteorin med principerna könsdikotomin och könshierarkin. I en organisation synliggörs genussystemet i hur uppdrag, arbete, resurser och makt fördelas mellan kvinnor och män. Hur representation och resurser fördelas mellan könen är centralt i inventeringen. Andra utgångspunkter är indelningen i systembevarande och systemförändrande jämställdhetsinsatser, olika steg i processen till genusmedvetenhet och jämställdhetsintegrering samt i vilken mån genusperspektivet ges plats i institutionens regler, normer och kultur. Det regionala utvecklingsprogrammet RUP Värmland växer och känner inga gränser 2009-2013 är ytterligare en utgångspunkt för arbetet. I genusvetenskaplig tolkning har RUP en slagsida åt traditionellt manliga verksamheter. Gjorda prioriteringar och valet av strategiska insatsområden bidrar till att vissa tänkesätt institutionaliseras och andra har svårt att få fäste i verksamheten. Det senare gäller t ex genusperspektivet. Vid genomgång av beslut fattade av Regionstyrelsen framkom att tolv av fjorton ärenden bedömdes ha genusrelevans, samtidigt som jämställdhet och kön som variabel inte belysts i något av ärendena. Vid det aktuella sammanträdet dominerade männen bland de närvarande. Samma dominans av män gäller gruppsammansättningar generellt i Region Värmland. Den största mansdominansen finns inom politiken där 31 av totalt 43 val till grupper etc. består av övervägande män och i 20 av dessa saknas kvinnor helt. I de sju grupper som bedömdes ha självständigt uppdrag och makt att förändra var mansdominansen total medan kvinnorepresentationen ökar i grupper med mindre makt. Könsuppdelad statistik finns att tillgå i databaserna, bl.a pga statliga myndigheters/finansiärers krav, men efterfrågas inte i så hög grad i samband med interna redovisningar och analyser. Uppdraget att inventera projektansökningsprocessen initierades under ett redan pågående revideringsarbete. Det innebar att arbetet i huvudsak kom att inriktas på förslagen till revidering. Resultaten talar för att revideringen lett till att kategorierna kvinnor och män synliggörs i högre utsträckning än tidigare. I handläggningsprocessen 3

framkommer en viss osäkerhet i hanteringen av jämställdhet och genus, kanske delvis beroende på att jämställdhet som horisontellt mål varit och fortfarande är ett frivilligt val för projektsökande. S.k. Checklistor bl. a för Jämställdhet med frågor och Ja/Nej svar finns som stöd för samtliga sökande. Krav på ifyllnad av listorna gäller dock enbart projekt som söker minst 300 000 kr i projektmedel. De förändringar som hittills genomförts är av systembevarande karaktär men därmed långt ifrån oviktiga. Ifrågasättanden, analyser och kritiska frågor uppmuntras i högre grad i den projektansökningsprocess som introducerats sommaren 2010, även om ytterligare stöd i jämställdhetsarbetet behöver utvecklas. Totalt beslutades om drygt 57 miljoner i projektmedel år 2007, knappt 64 miljoner år 2008 och år 2009 delades 83 miljoner ut. Majoriteten av projektmedlen har under dessa tre år gått till näringslivets miljöer och de flesta beslut är fattade av regiondirektör och enhetschef. Det finns en tendens till att en högre andel män är kontaktpersoner för projekt i de båda insatsområden som toppar projektmedelstilldelningen år 2009, nämligen Innovativa miljöer och Livskvalitet. På motsvarande sätt är kvinnor överrepresenterade som kontaktpersoner inom områden som erhållit minst andel projektmedel. Med hänvisning till inventeringens resultat dras följande slutsatser: Kvinnor är underrepresenterade i olika sammanhang både politiskt och på tjänstemannanivå. Könsuppdelad statistik finns i databaserna men efterfrågas i mindre utsträckning i redovisningar och analyser. Könskonsekvensanalyser hör till undantagen. Jämställdhet och genusperspektiv har ännu inte fått fäste som mål för verksamheter och som medel för den regionala utvecklingen. Styrdokumenten om jämställdhet har höga målsättningar som inte tydligt ger avtryck i vardagsverksamheten. Det skapar ambivalens och osäkerhet såväl hos den enskilde medarbetaren som hos värmlänningen i kontakt med Region Värmland. I diskussionen behandlas vikten av att jämställdhetsarbetet bör vara tveklöst och att systemförändrande arbete tar tid. Att (o) jämställdhet i politiska församlingar och i tjänstemannasammanhang får långtgående effekter uppmärksammas också. Kunskap och medvetenhet om genus tillsammans med jämställdhetsfrämjande rutiner (såsom t ex varannan damernas i politiken) leder till exempel till mer jämställda nomineringar och val i hela kedjan från politiska partier, kommuner/landsting, regionfullmäktige och regionstyrelse. Arbetet med jämställdhetsintegrering har startat men sker i otakt i organisationen. Vissa verksamheter och vissa individer (politiker respektive tjänstemän) har en högre medvetenhet om genus än andra. Den kompetensstärkande linjen rekommenderas att fortsätta både allmänt och riktat i organisationen, verksamhetsnära initiativ för ökad jämställdhet ges stöd och uppmuntran och krav på konsekvensanalyser utifrån kön successivt börja ställas. 4

INLEDNING Våren 2009 initierades diskussionerna om en långsiktig strategi, en femårsplan, för utveckling av jämställdheten och genusperspektivet i Region Värmland i samarbete med kommuner och landsting. Målet var att påbörja ett utvecklingsarbete internt i organisationen, men också att utveckla kunskap och förmåga att fungera bättre som stödresurs för medlemmarna, dvs. kommunerna och landstinget i deras jämställdhetsarbete. Som ett första steg sändes en ansökan om utvecklingsmedel till Sveriges Kommuner och Landstings program för hållbar jämställdhet. 1 Region Värmland beviljades medel till utbildningsinsatser inklusive handledning, inventering av genusperspektiv i några utvalda system och processer samt till ett antal utvecklingsarbeten på medborgarnivå. Den här rapporten avser redovisning av inventeringsarbetet som innefattar studier av ett urval fattade regionstyrelsebeslut, rutiner vid gruppsammansättningar och statistikinsamling samt genusperspektivets närvaro i handläggningen av projektansökningar. Besluten i Regionstyrelsen och det arbete som görs i olika grupper av tjänstemän respektive grupper av politiker liksom handläggningen av projektansökningar får effekter för medborgarna genom att de påverkar prioriteringar, innehåll etc. i regionala medborgarnära verksamheter. Både regionens politiska organisation och tjänstemannaorganisation kom alltså att involveras i inventeringen. Målsättningen med inventeringsarbetet var hög. I ansökan anges att minst ett beslut vid varje regionstyrelsesammanträde i juli-september 2010 ska innehålla en konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv. Dessutom angavs målet vara en jämställd könsfördelning i arbetsgrupper och kommittéer våren 2010 och att all statistik är könsuppdelad. Vidare uttrycktes jämställdhetsmålet med att inventera genusperspektivet i handläggningen av projektansökningar vara en revidering av riktlinjer för projektansökningar, krav på att alla projektansökningar har ett aktivt jämställdhetsperspektiv samt att integrera jämställdhet som indikator i projektens lägesrapporter. Den externa utvärderingen kommer att uppehålla sig vid hur långt projektet egentligen kom att nå. Den här rapporten ger indikationer på utfallet av inventeringsuppdraget. I det följande beskrivs bakgrund och sammanhang inom vilket inventeringsarbetet ägt rum. Vidare redovisas utgångspunkter, vad som ingår i analysen, hur arbetet gått till och använda metoder. Därefter beskrivs resultatet. Rapporten avslutas med slutsatser och reflektioner. 1 Målet med SKL-programmet är att skapa konkreta och bestående förbättringar i de organisationer som ges medel för jämställdhetsintegrering och i kommunala och landstingsverksamheter så att likvärdig service och vård ges till kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. 5

BAKGRUND Region Värmland är en politiskt styrd organisation där Regionfullmäktige utses i indirekta val. Efter att de politiska partierna nominerat och valt till kommuner och landsting (i direkta val) är det kommunerna och landstinget, i egenskap av Region Värmlands medlemsorganisationer, som utser Regionfullmäktige. Region Värmlands uppdrag är att arbeta strategiskt med tillväxtfrågor, regional utveckling, kultur och folkbildning. Den nuvarande organisationen trädde i kraft 2007. Sedan dess har följande gjorts inom jämställdhetsområdet: 2 En jämställdhets och mångfaldsgrupp med tjänstemän har bildats Jämställdhets- och mångfaldspolicy och motsvarande planer har antagits Samtliga drygt 300 medarbetare i organisationen har fått mellan en halv till tredagars utbildning i Jämställdhet och mångfald En medarbetarenkät har gått ut för att kartlägga jämställdhetsläget i den interna organisationen Regiondirektören med ersättare finns representerad i Länsstyrelsens Jämställdhetsråd Region Värmland ger ekonomiskt stöd till universitetsprojekt för att främja jämställdheten Region Värmland stöder andra organisationers arbete för kvinnligt företagande I Region Värmlands Jämställdhetspolicy, senast uppdaterad och antagen av Regionfullmäktige i maj 2009, har jämställdhetsintegrering (gender main-streaming) antagits som strategi för arbetet. Visionen är att genusperspektivet ska finnas med som en naturlig del inom samtliga Region Värmlands verksamhetsområden. Genusperspektivet ska finnas med i allt arbete och vara en självklar strategi i regional utvecklingspolitik. I policyn fastslås att jämställdhetsintegrering är ett nödvändigt perspektiv i arbetet för en hållbar utveckling och tillväxt. Både kvinnors och mäns erfarenheter och värderingar ska beaktas och få genomslagskraft, enligt jämställdhetspolicyn. Och vidare att det därför är viktigt att båda könen finns representerade på alla nivåer och inom alla områden. I ansökan till SKL definieras begreppet jämställdhet på följande sätt: Jämställdhet innebär att människor inte diskrimineras pga. kön. Jämställdhet definieras som en demokrati-, makt- och resursfråga. Jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns erfarenheter och värderingar beaktas och får genomslagskraft i verksamheten. Det innebär en jämn könsrepresentation på alla nivåer och inom alla områden och att regler, rutiner och normer i verksamheten vilar på genusvetenskaplig kompetens och könsneutral grund. 2 Hämtat från projektets ansökan till SKL 6

Inom ramen för projektet Ge jämställdhetsarbetet ett ansikte sker andra aktiviteter parallellt med inventeringsarbetet. Under våren 2010 genomförs utbildningar för chefer och nyckelpersoner i jämställdhet och genusperspektiv. Även politikergruppen startar sin 3-dagarsutbildning före sommarsemestern 2010. Handledning till chefer, nyckelpersoner och politiker erbjuds och tillvaratas av nio personer under våren 2010. Dessutom påbörjas de fyra medborgarnära utvecklingsarbeten som finansieras inom projektet successivt under våren. Projektet gör en broschyr och har en länk med information på Region Värmlands hemsida. 3 Sammanfattningsvis framkommer att Region Värmland i dokument som Jämställdhetspolicy och Jämställdhetsplan liksom i ansökan till SKL har tydligt formulerade målsättningar och arbetsstrategier och också höga ambitioner med sitt jämställdhetsarbete. Det är i det sammanhanget inventeringsarbetet tog sin början i mars 2010 i samråd med projektledarna för projektet Gun-Britt Björevall och Jan Johansson. 4 3 Man kan läsa om projektet som har en egen länk under rubriken Aktuellt på startsidan. Rubriken jämställdhet saknas på Region Värmlands startsida. (sept 2010) 4 Gun-Britt Björevall har uppdrag som jämställdhetssamordnare och Jan Johansson är administrativ chef inom organisationen. 7

UTGÅNGSPUNKTER Centrala begrepp Jämställdhet är ett politiskt begrepp och målen är politiska. Det övergripande nationella jämställdhetsmålet är att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ dimension. Med kvantitativ jämställdhet, dvs. en jämställd fördelning, avses att representationen av vartdera könet varken är mer än 60 eller mindre än 40 procent. Kvalitativ jämställdhet syftar på att såväl kvinnors som mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas till vara samt att kvinnor och män har lika makt. Studier visar att en kvantitativt jämställd fördelning, t ex av mellanchefer, inte är någon garanti för att båda könens närvaro ska sätta avtryck i verksamheten och bidra till jämställdhetsintegrering. 5 Genusbegreppet är vetenskapligt formulerat och används i betydelsen socialt och kulturellt konstruerade könskategorier och relationen mellan dessa. Att anlägga ett jämställdhets- och genusperspektiv i ett sammanhang innebär att målet är jämställdhet och att utgångspunkten är att kön ständigt görs på individ- och organisationsnivå. Jämställdhetsintegrering är själva arbetsstrategin. Förenklat innebär det att ett jämställdhets-/genusperspektiv fortlöpande utvecklas och att målet är att det ska genomsyra all verksamhet och hela organisationen. I det praktiska arbetet handlar det om att kvinnor och män och deras villkor synliggörs, analyseras och förändras i riktning mot både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Teoretiska utgångspunkter Genusvetenskaplig teori och forskning om jämställdhetsarbete i arbetslivets organisationer utgör utgångspunkter för inventeringsuppdraget. Grundläggande för det teoretiska anslaget är genussystemteorin med principerna könsdikotomin (isärhållande av kvinnor och män) och könshierarkin (mannen som norm), där dikotomin lägger grunden för hierarkin. Det innebär att arbetet utgår från ett könsmaktsperspektiv på strukturell nivå. I det vardagliga görs kön på individ och organisationsnivå, där en del i genusskapandet är isärhållandet av könen och rangordningen med mannen som norm (för människan och det mänskliga). 6 I organisationer synliggörs genussystemet i hur arbete, resurser och makt fördelas mellan kvinnor och män. Det tar sig vidare uttryck i bedömningar och värderingar av 5 Se bl a Delegationen för Jämställdhet i högskolans rapporter samt Gunilla Furst Hörte 2009. 6 Exempel på mannen som norm är de många jämställdhetsinsatser och andra åtgärder som syftar till att rätta till kvinnors brister i olika avseenden, såsom intressen, kompetenser, prioriteringar etc. 8

olika verksamheter, kompetenser, ansvarsområden och som en följd därav prioriteringar av t ex medel. De genusskapande processerna i arbetslivets organisationer kan beskrivas utifrån en modell som kommit att användas i flera genusprojekt i VINNOVAs satsningar, t ex Fiber Optic Valley m fl. 7 Processerna som studeras är: Könsfördelning och segregeringsmönster vertikalt och horisontellt; Interaktionsmönster, t ex hur görs kön på möten och i fikarum; Symboler och föreställningar förknippade med män och maskuliniteter och kvinnor och femininiteter, och slutligen; Konstruktionen av och förväntningar på den individuella medarbetaren som kvinna eller man. I forskning om jämställdhetspolitiska åtgärder görs en indelning i systembevarande och systemförändrande arbete. Att ge kvinnor möjlighet att närvara och ge dem röst att uttala sig i redan etablerade mansdominerade sammanhang hör till förändringsarbete av systembevarande karaktär. Om man å andra sidan ifrågasätter rådande ordning och granskar processer etc. ur ett jämställdhets- och genusperspektiv handlar det om ett systemförändrande arbete. 8 Förändringsarbetets systembevarande respektive systemförändrande karaktär har kopplingar till indelningen i kvantitativt respektive kvalitativt jämställdhetsarbete som vilar på genusvetenskaplig grund. Det systemförändrande arbetet är mer långsiktigt och syftar till att påverka strukturella förhållanden som upprätthåller rådande strukturer och maktordningen mellan könen. Det senare möter inte sällan på motstånd i organisationer och verksamheter visar forskning. 9 Motståndet tar sig olika uttryck såsom att göra genus och jämställdhet till en icke-fråga eller en sidoverksamhet för ett fåtal intresserade medarbetare. Motstånd kan vara passivt eller aktivt och dyka upp i olika skeden i förändringsarbetet. 10 Å andra sidan framgår, både inom forskning och i statliga utredningar, att om strukturella ordningar och värderingar inte ifrågasätts finns risk att konservera istället för att förändra rådande förhållanden. 11 Ett annat sätt att kategorisera den jämställdhetsintegrerande processen i en organisation är hämtat från den akademiska världen. Där beskrivs forskningen ha utvecklats från att vara könsblind till att integrera genus genom att ställa kritiska frågor och lägga kvinnor till den manliga normen. 12 Med könsblindhet menas en underlåtenhet att identifiera eller bekräfta skillnaden på grund av kön där det är betydande. 7 Ursprungligen utvecklades modellen av sociolog Joan Acker 1992 Gendering Organizational Theory. I Mills, A och Tancred, P (red) Gendering Orgnizational Analyses. Nembury Park, Sage. 8 De tre principerna närvaro, röst och process nämns som byggstenar i jämställdhetspolitiskt arbete i Ewa Wittboms avhandling Att spränga normer: om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering 2009 med referens till Squires 2007. 9 T ex Eva Amundsdotter 2010, Anna Wahl m fl 2007 10 Ingrid Pincus 1998 11 T ex SOU 2005:66, Malin Rönnblom 2008 m fl 12 Perspektivet som utvecklats av flera forskare inom universitetsvärlden beskrivs i Ewa Wittboms avhandling (se fotnot 8). 9

Ytterligare en teoretisk utgångspunkt tas i att institutioner är regulativa, normativa och kulturella. Institutioner kan t o m sägas vara föreställningar och tankesätt. Vissa idéer, tänkesätt och trender får fäste i uttalade regler, i förespråkade normer eller upptas i kulturen och får institutionell status. Det handlar om regler om hur verksamheter får bedrivas, hur olika professioner etc. bör utövas och trygghet i att bedriva verksamheten på sätt som stämmer i den gällande kulturen. 13 Om vissa idéer bär upp institutionen betyder det å andra sidan att andra tänkesätt och trender exkluderas. Frågan för inventeringen är hur genusperspektivet med tillhörande trender och verksamhetsområden ges plats i institutionens regler, normer och kultur? RUP Värmland växer och känner inga gränser 2009-2013 Ytterligare en utgångspunkt för arbetet utgörs av organisationens uppdrag att främja tillväxt och regional utveckling. Region Värmland har i samarbete med aktörer från alla sektorer i länet arbetat fram den nu gällande regionala utvecklingsplanen (RUP). RUP ligger till grund för prioriteringar och beslut om verksamheter och resurser. 14 Det finns därför anledning att uppmärksamma den som en förutsättning för andra uppdrag inom Region Värmland och därmed som en utgångspunkt för inventeringen av styrprocesser. För handläggare i projektansökningsprocessen och för beslutfattare på alla nivåer i organisationen är RUP vägledande för bedömningar och beslut. Nedan följer några genusvetenskapligt förankrade reflektioner vid läsning av Värmland Växer och känner inga gränser. Som helhet tolkas texten utifrån sin rationalitet. I det perspektivet är den genomgående tekniskt-begränsat rationell, dvs. i första hand instrumentell och ekonomiskt orienterad. Omsorgsrationella utsagor i meningen att individers behov och verklighet uttrycks som styrande för inriktningen hör till undantagen. 15 Texten tenderar att vara absolut och instrumentell i sina uttryck. Varierande synsätt och förklarande resonemang saknas så gott som helt. Intrycket blir å ena sidan det i sammanhanget eftersträvansvärda i att skapa en tydlig inriktning på regionens utveckling och ett tillhörande tydligt ledarskap. Å den andra sidan innebär stringensen i texten att alternativa tankesätt och perspektiv inte kommer till uttryck. Vissa innovationer och företagare/organisationer med idéer utanför den prioriterade ramen har därför sannolikt svårt att utvecklas i regionen och få stöd i utvecklingen av sin produkt eller tjänst. Man kan utgå från att oliktänkande och alternativ funnits med under framtagandet av programmet. Presentationen av 13 Se fotnot 8 14 Ett regionalt utvecklingsprogram (RUP) utgör en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete. RUP binder samman planeringsprocesser som har betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen. (www.sweden.gov.se) 15 Rosmari Eliasson skriver om olika rationaliteter i omsorgens skiftningar. Begreppet, vardagen, politiken, forskningen (1990) med hänvisning till Hildur Ve som ursprungligen definierade teknisk- begränsad rationalitet. 10

regionens utvecklingsarbete i Värmland växer och känner inga gränser andas, vilket alltså sannolikt varit avsikten, samstämmighet om en enda bästa väg att nå utveckling i regionen. Frågan bör dock ställas, vilka konsekvenser ett sådant förfarande får för jämställdheten, kvinnor och män samt den regionala utvecklingen. Jämställdhet och genuskunskap rör attityder, normer och värderingar. Det blir därför meningsfullt att se hur dessa hanteras i RUP. Värdegrundsfrågor och uttryck för konkret vardagsliv står det sparsamt om. Jämställdhet och integration inryms i strategin Öka nyttan av mångfalden som är en del i den sociala dimensionen en av den hållbara tillväxtens tre dimensioner (sid 56). Jämställdhet får här en tämligen undanskymd placering i det regionala tillväxtprogrammet. I övriga skrivningar med anknytning till jämställdhet och mångfald är formuleringarna vida och oprecisa. Skrivningen ta tillvara både kvinnors och mäns kompetens och aktivt involvera nya värmlänningar (sid 20) är exempel på sådana övergripande formuleringar. Som läsare får man inte några argument eller motiv för varför jämställdhet och mångfald skulle vara viktiga för tillväxten och den regionala utvecklingen oavsett inriktningen på den. Barn och familj kan ses som indikatorer på ett konkret vardagsliv och en verklighet som många i Värmland delar. Ett mått på hur angeläget området är i en text är att se hur ofta orden i fråga förekommer. Ordet barn finns nämnt två gånger (sid 10 och 46) 16 och ordet familjeliv en gång (sid 57). Visionen inför 2020 beskrivs som en önskvärd bild av framtiden och ska lägga grunden för vilket samhälle vi vill utveckla. Med den ambitionen kan det vara rimligt att undra varför frågor om vardagsliv, barn och familj ges ett sådant marginellt utrymme i programmet? En effekt av RUP-ens tydlighet i prioriteringar och strategiska insatsområden är dels att dessa institutionaliseras i regler, normer och kultur och dels att alternativa synsätt på utvecklingen har svårt att få fäste i verksamheten. I det perspektivet finns en risk att jämställdhet och andra värdegrundsfrågor hanteras mer av plikt, relativt ytligt och utan egentliga ambitioner. 16 Ena gången som barn och andra som barnfetma. 11

REDOVISNING AV INVENTERINGEN Nedan redovisas inventeringsarbetet steg för steg. De styrprocesser som valts ut att studeras är beslut i regionstyrelsen, gruppsammansättningar och statistikinsamling 17 samt handläggningen av projektansökningar. Målet är att inventera hur genomperspektivet uppmärksammas i dessa. Av de tre delarna i inventeringen är handläggning av projektprocessen den ojämförligt största i alla avseenden, t ex vad gäller insamlat material, analysarbete, berörd personal, möjlig påverkan på verksamheten etc. I det följande beskrivs varje del av inventeringen för sig med rubrikerna Material, Metod och Resultat. Slutsatser och diskussion utgör ett eget kapitel som följer direkt efter redovisningen av inventeringen. Beslut i Regionstyrelsen Material Protokollet från regionstyrelsens möte som ägde rum på Molkoms folkhögskola i Molkom den 20 maj 2009 mellan kl 09.00 och 11.50 inklusive tillhörande beslutsunderlag har studerats och analyserats ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Inför inventeringen kopierades dokumenten av enheten för administration och ekonomi på Region Värmland. Metod Protokoll och beslutsunderlag har analyserats med hjälp av ett antal frågor där inspiration bl a hämtats från Sveriges kommuner och landstings skrifter 18 och från databasen Jämställd.nu (www.jamstall.nu) 19. Frågan om ärendenas eventuella genusrelevans var central för analysen. För att få svar på det har följande frågor ställts: Berör förslaget både män och kvinnor? Kommer det att påverka det dagliga livet för något eller båda könen? Finns det skillnader mellan kvinnor och män på detta politik- eller verksamhetsområde i något avseende, t ex rättigheter, resurser, delaktighet, genusrelaterade värden och normer? 17 Ursprungligen var tanken att studera dokument med uppdrag om statistikrapportering från våren 2009. Detta visade sig svårt att genomföra i praktiken, då bl a samtliga ärenden skulle gås igenom för att identifiera eventuella statistikuppdrag. Årliga redovisningar med statistik görs rutinmässigt och de flesta övriga uppdrag lämnas muntligen till utredare och strateger. Efter samråd med projektledningen beslutas att i denna del av inventeringen fokusera sökandet på statistik som ännu inte är könsuppdelad. 18 Bl a Aktivt jämställdhetsarbete som beskriver jämtegrering (förkortning av ordet jämställdhetsintegrering) som metod utgiven år 2002 av dåvarande Svenska kommunförbundet. 19 Bl a finns under rubriken Verktygslåda verktyget Könskonsekvensanalys som särskilt fokuserar konsekvensanalyser av politiska beslut. 12

Om ett ärende visat sig ha genusrelevans granskas underlag och beslut för att se om kön/genus har uppmärksammats och i så fall på vilket sätt? Resultat Vid styrelsen för Region Värmlands majsammanträde 2009 var tio (10) män och tre (3) kvinnor beslutande som ledamöter och tjänstgörande ersättare. 20 Sex tjänstemän, varav fyra (4) män och två (2) kvinnor närvarade under hela mötet och fyra (4), alla män, närvarade under behandlingen av specifika ärenden. Männens närvaro dominerar med andra ord sammanträdesrummet 14 män och 5 kvinnor. Efter en genomgång av vilka beslutsärenden 21 som behandlades på sammanträdet, bedöms endast två sakna genusrelevans. Dessa är Fastställande av medlemmarnas avgift till Region Värmland för 2010 och information om Ett klimatneutralt Värmland. 22 Övriga tolv (12) beslut bedöms ha genusrelevans. Vart och ett av dessa tolv ärenden, argument för deras respektive genusrelevans och om hänsyn tagits till detta eller inte redovisas nedan: Beslut att bevilja medel till Region Värmland för projekt Varumärket Värmland. Målet med projektet Varumärket Värmland är att Värmland nämns bland de främsta när det gäller regioner att verka i, att samarbeta med och slutligen flytta till eller stanna i. I underlaget till beslutet står att marknadsföringsinsatserna som sker i projektet Varumärket Värmland är ett strategiskt verktyg för att attrahera kompetent arbetskraft och företagsetableringar till Värmland. Ärendet berör både kvinnor och män i meningen att de ska attraheras som arbetskraft och företagare. Ingen uppmärksamhet ges genusperspektivet i underlag eller beslut. Tilläggsbeslut om att bevilja extra marknadsföringsmedel till Rottneros Park Trädgård AB för projekt Marknadsföring/Förnyelse Rottneros Park etapp 2-3. Ännu ett beslut som gäller marknadsföring. Här är målet att öka antalet besökare och dessa är både kvinnor 20 Tre (3) ej tjänstgörande ersättare, två (2) män och en (1) kvinna var också närvarande på mötet. 21 Förutom beslutsärenden handlades även godkännande av dagordning, redovisning av arbetsutskottets beslut, delegeringsbeslut, tilläggsbeslut till tidigare delegering samt fastställande av årsredovisningar. Dessa ärenden rör i hög grad ekonomiska frågor och har därmed en genusrelevans. Samtidigt är besluten fattade på en annan nivå än i Regionstyrelsen, vilket motiverar att de utesluts från analysen. 22 Frågan om medlemsavgift betraktas som en följdfråga till många andra mer genusrelevanta beslut som handlar om medlemskap, budgetfrågor etc. Beslutet om klimatprojektets start, finansiering och innehåll bedöms som genusrelevanta. Dessa beslut är redan fattade varför informationen om projektet väljs bort från den fortsatta analysen. För att läsa mer om miljöfrågorna ur ett könsperspektiv hänvisas till Kajsa Lindqvists bok Har klimatet ett kön? 2010. 13

och män, flickor och pojkar. Inte heller här synliggörs att besökarna har kön och att detta faktum skulle tillåtas påverka marknadsföring etc. Policydokument (för Jämställdhet, Arbetsmiljö, Mångfald och Rehabilitering.) Beslutet rör en revidering av tidigare upprättade policydokument med anledning av huvudmannaskapsförändringen för folkhögskolorna och verksamheten vid Värmlands Turistråd. Policyfrågor handlar om normer och tänkesätt i institutionen och har därmed en självklar genusrelevans. Jämställdhetspolicyn är tydlig och klar när det gäller både mål och strategi för jämställdhetsarbetet. Övriga policydokument har också genusrelevans. Kön/genus hade kunnat problematiseras i relation till arbetsmiljöfrågor, mångfald (t ex etnicitet, ålder etc.), vilket alltså inte görs. 23 Revisionsrapport avseende granskning av årsredovisningen 2008/ Revisionsberättelse för år 2008. Som framgår av Revisorernas redogörelse för år 2008 skall enligt Kommunallagen (KL) det i delårsrapporten finnas en beskrivning av hur de uppsatta verksamhetsmålen uppfyllts. Revisorerna ska bedöma om resultatet är förenligt med både verksamhetsmål och finansiella mål. Med något undantag saknas verksamhetsmål vilket också revisorerna noterar i sin redogörelse som en brist. Region Värmlands verksamhetsmål och de ekonomiska målen ska ta hänsyn till alla individer som bor och verkar i regionen oavsett kön, etnicitet etc. Därmed har ärendet genusrelevans och revisionen borde optimalt även granska verksamhetsmålen ur ett genusperspektiv. Ingen uppmärksamhet har givits jämställdhet och genus. Information om region- och landstingsdirektörernas uppdrag i regionfrågan. Regiondirektören redovisade muntligen sitt och landstingsdirektörens uppdrag att ta fram underlag för kontakter och förhandlingar med Västra Götaland. Som underlag förelåg rapporten VÄRMLAND OCH VÄSTRA GÖTALAND Tillsammans i en ny västsvensk regionkommun? Version 13 maj 2009. Regionfrågan har relevans för både kvinnor och män som ska bo och verka i området. Inte minst har frågan om vilka kontakter som anses betydelsefulla och ramarna för kommande förhandlingar med Västra Götaland betydelse för den framtida eventuella storregionens prioriteringar och synsätt. I rapporten från 13 maj saknas jämställdhet och genusfrågor, trots att följande frågor identifierats som viktiga, där samtliga på olika sätt belysts av forskare som genusrelevanta. Hälso- och sjukvård inklusive folkhälsa 24 ; Regional utveckling och näringsliv inklusive turism, kluster/innovativa miljöer, utbildning, miljö och internationella frågor 25 ; Infrastruktur 26 ; Kollektivtrafik; Kultur och Fritid 27 ; Ekonomi 28, 23 Att problematisera kön och andra maktstrukturella förhållanden i relation till varandra ger en mer realistisk och samtidigt mer komplex bild av kön som kategori. Perspektivet kallas intersektionellt. 24 T ex SKL:s kunskapsöversikt (O)jämställdhet i hälsa och vård från 2007 25 Gunilla Furst Hörte 2009, Lena Gonäs m fl 2009, Gunnel Forsberg & Gerd Lindgren 2010, m fl 26 T ex Sune Berger 2003, m fl 27 T ex Agneta Stark & Roberg Hamrén 2000 m fl 14

utdebitering, inomregional harmonisering, gränssnitt; Politisk organisation och administrativa funktioner 29. Vid en genomgång av rapporten behandlas befolkning, medborgare, företagare, organisationer etc. som könsneutrala, dvs. genusperspektivet belyses inte i ärendet. 30 Val av ledamöter till utredning om regionbildning Västra Götaland Värmland. Angående ärendets genusrelevans se ovan under Information om region- och landstingsdirektörernas uppdrag i regionfrågan. Regionstyrelsen beslutade utifrån partiernas inkomna namnförslag. Till ledamöter valdes sex (6) män, två (2) kvinnor och en plats vakant. Beslut om att samfinansiera nationella infrastrukturobjekt med medel ur Värmlands länsplan. Beslutet rör fördelning av 80 miljoner kr som medfinansiering till tre trafikprojekt. Region Värmland har ansvar för planeringen av trafikprojektet som finansieras med statliga medel. Infrastrukturfrågor är betydelsefulla för regionen och har genusrelevans 31. Det här aktuella beslutet har föregåtts av omfattande politiska diskussioner om vilka satsningar som ska prioriteras. Möjligen är genusrelevansen tveksam vid detta slutliga beslut. Dock finns skillnader i kvinnors och mäns preferenser och utnyttjande av olika kommunikationsmedel, vilket skulle motivera att kön/genus ses som en faktor att hantera i ärenden inom området. Inget tyder på att så varit fallet. Västanå Teater. Regionstyrelsen blev informerad om Nya Västanå Teaters framtidsplaner och finansiering. Två män skötte informationen. En verksamhets framtid påverkar båda könen och när det gäller det här specifika ärendet påverkas kvinnor och män avseende vilka arbetstillfällen som erbjuds och delaktighet och medverkan i verksamheten. Kvinnor och män utgör vidare publiken och ska attraheras av framtida uppsättningar. Om genusperspektivet funnits med vid informationen känner vi inte till, då ärendet inte följts av något skriftligt underlag. Folkhögskolorna. Regionstyrelsen får en muntlig lägesrapport om Region Värmlands folkhögskolor. Verksamheten vid skolorna har genusrelevans ur flera aspekter. Dels avseende deltagare och dels utifrån vilka kurser/utbildningar som erbjuds och innehållet i dessa. På samma sätt som gäller Västanå Teater kan ingen bedömning göras om genus uppmärksammats eller inte i informationen då informationen endast gjordes muntligt. Gammelkroppa Skogsskola. Informationen gäller framtidsutsikterna för Gammelkroppa Skogsskola som länge dragits med ekonomiska svårigheter. En högskola är en 28 T ex Anita Nyberg 2010, Åsa Löfström 2001 29 T ex Lena Wägnerud (2007) Christina Bergqvist m fl (2009) 30 Sedan dess har utredningen lagt fram förutsättningar och konsekvenser av en ny regionbildning och i oktober 2010 presenterades rapporten Analys av jämställdhetsperspektivet i en ny gemensam region. 31 Särskilt om man till kommunikationer och den fysiska infrastrukturen lägger den sociala infrastrukturen med omsorg och service. 15

verksamhet som ska vara öppen för båda könen inte bara formellt utan också reellt. För att den faktiskt ska attrahera och fungera för båda könen kan innehåll och pedagogik, normer, jargonger, symboler etc. studeras ur ett genusperspektiv. En genusanalys fyller alltid en funktion inför verksamheters framtida utsikter. I det skriftliga underlaget Framtiden för Gammelkroppas Skogsskola är jämställdhet och genusperspektiv inte omnämnda. Redovisning av regionala utvecklingsmedel. Underlaget är en redovisning av beslut, utbetalningar av regionala och statliga utvecklingsmedel i siffror. I det skriftliga underlaget redovisas de regionala och statliga utvecklingsmedlen utifrån insatsområde enligt RUP. Kön som variabel finns inte med. 16

Gruppsammansättningar och könsuppdelad statistik Material Gruppsammansättningar I ansökan står att inventeringen av hur genusperspektivet uppmärksammas i system och processer ska innehålla en genomgång av könsfördelningen i av regionstyrelsen och regiondirektören sammansatta arbetsgrupper/kommittéer våren 2009. Val till politiskt sammansatta grupper sker i samband med ny mandatperiod. I inventeringen, som avser förhållandena 2009, kom därför grupper valda för perioden 2007-2010 att studeras. En pärm med Val mandatperioden 2007-2010 har kopierats av enheten för administration och ekonomi för inventeringsändamålet. Dessutom har en 3-sidig lista lämnats ut av avdelningen med rubriken Grupper tillsatta av regiondirektören. Könsuppdelad statistik Årsredovisningen för år 2009 som ger information i text och siffror om Region Värmlands insatser och verksamhetsaktiviteter samt personalstatistik är det dokument som är en del i inventeringen av den könsuppdelade statistiken. Metod Gruppsammansättningar Inledningsvis räknades representationen av kvinnor och män i alla de grupper som fanns i pärm och på lista. Efter genomgång av gruppernas sammansättningar har regiondirektören intervjuats om gruppernas olika uppgifter och tyngd i makthänseende samt om någon uppmärksamhet funnits kring respektive grupps könssammansättning. Vissa kompletterande frågor har besvarats av administrative chefen Jan Johansson, tillika en av projektledarna för jämställdhetsprojektet. Intervjun med Jan Johansson gjordes lite längre fram i analysarbetet och efter att grupperna kategoriserats efter vilken makt gruppen antas ha att påverka utvecklingen. Könsuppdelad statistik Intervjuer har genomförts med chefen för avdelningen för administration och ekonomi Jan Johansson, ekonomichefen Bertil Rehnholm samt projektsamordnaren för styrningsoch kvalitetsarbetet Elisabeth Ernholm. Vissa frågor som rör statistik för olika verksamheter har även ställts till annan personal. Resultat Tjänstemannagruppers sammansättning På listan över grupper tillsatta av regiondirektören nämns totalt tolv (12) grupper vid namn och med angivna deltagare. Av dessa har sju (7) identifierats som grupper med makt att påverka resursfördelning, prioriteringar och utvecklingsriktningar etc. Dessa villkor får i sin tur effekter för genussystemets bevarande eller förändring nu och i en 17

framtid. 32 Dessa är: Ledningsgruppen; Planeringsgrupp kommunchefer/ landstingsdirektör; Rektorsgrupp; Jämställdhet och mångfaldsgrupp; Länsstyrelsens ledning/region Värmland; Gruppen för Utredning om en eventuell ny västsvensk region; samt Kommuncheferna och Landstingsdirektör. De grupper som har identifierats ha makt att påverka regionens framtid kallas i fortsättningen Grupper med makt att förändra. Övriga fem (5) grupper har uppgifter som rör mer av den vardagliga handläggningen. Det gäller följande grupper: Stiftelsen Dalslands kanal; Ärendehanteringsgrupp; Tillsyn av regional projektverksamhet; Utvecklingsstab; och Varselsamordningsuppdrag. För dessa grupper handlar det om förvaltande, samordnande och informerande uppgifter. I fortsättningen kallas de Grupper med förvaltningsansvar. Representationen av kvinnor och män i de båda kategorierna av grupper ser ut enligt nedanstående tabell. Grupper med Grupper med makt att förändra förvaltningsansvar Jämställd 33 2 1 Kvinnodominans 34-3 Mansdominans 4-100 procent män 1 1 Av tabellen kan utläsas att två av grupperna med makt att förändra är jämställda. Dessa är Ledningsgruppen och Jämställdhets- och mångfaldsgruppen. I fyra av grupperna dominerar män och i en grupp saknas kvinnorepresentation helt. Kvinnor dominerar å andra sidan i tre av de fem grupperna med förvaltningsansvar. I en av dessa grupper är könsfördelningen jämställd och det är i gruppen med tillsyn av regional projektverksamhet. I gruppen med namnet Stiftelsens Dalslands kanal deltar två män och ingen kvinna. Förutsättningarna att ta hänsyn till kön varierar för olika grupper, så låt oss se närmare på de grupper som har makt att förändra. Ledningsgruppen har en jämställd representation. Enligt regiondirektören har det också varit en ambition att efter 32 Samråd om gruppernas dignitet har skett med regiondirektören Christer Svahn samt med administrative chefen Jan Johansson, var och en för sig. Se föregående sida. 33 En grupp anses vara jämställd om varje kön är representerat till minst 40 procent. 34 Mer än 40 procent kvinnor ger en kvinnodominerad grupp och motsvarande för män. 18

kompetensprövning välja kvinnor till lediga ledningsfunktioner, även om den ambitionen inte synliggjorts i annonseringen till tjänsterna. Ledningsuppdraget i sig medför en plats i ledningsgruppen som för närvarande består av fyra (4) män och tre (3) kvinnor. Gruppen Kommunchefer och landstingsdirektör har 20 medlemmar varav 17 är män. Gruppen är med andra ord mycket mansdominerad. Uppdraget i respektive kommun och i landstinget för också med sig en plats i den här gruppen. Att nå positionen som högsta chef i en kommun respektive landsting görs i de flesta fall först längre fram i yrkeslivskarriären. Förutom att män alltså dominerar i gruppen är också medelåldern hög. I gruppen förankras allt som rör Region Värmlands uppdrag för tillväxt och regional utveckling. Det finns en vilja att tydliggöra gruppens uppdrag och för det ändamålet tillsattes den grupp som kallas Planeringsgrupp kommunchefer/landstingsdirektör. De ska planera för arbetet i den stora medlemsgruppen genom att ta fram idéer om gruppens arbete och genom att identifiera nätverk som ska ha tillträde till gruppen. Planeringsgruppen består av sex män. Enligt regiondirektören tas ofta hänsyn till representation av både stora och små kommuner i motsvarande arbetsgrupper, vilket verkar vara fallet i den här gruppsammansättningen. Både den stora medlemsgruppen och den mindre planeringsgruppen har omfattande makt när det gäller regionens och dess medborgares framtid. Rektorsgruppen består av regiondirektören 35 och de fyra rektorerna på länets folkhögskolor. Grupper består då av fyra (4)män och en (1) kvinna. Enligt regiondirektören har underrepresenterat kön funnits med som en faktor i samtalen vid gjorda nyrekryteringar men det har inte lett till någon förändring. 36 Jämställdhet och mångfald är den andra jämställda gruppen med fyra (4) kvinnor och fyra (4) män som medlemmar. Den administrativa chefen (tillika en av två projektledare för detta jämställdhetsprojekt) uppger att medlemmarna i gruppen handplockats utifrån olika verksamheter och intresse. Av männen i gruppen har tre (3) av fyra (4) chefspositioner. Det kan tolkas som att ledningen anser att frågan har hög prioritet och har sett värdet av att ledningen driver jämställdhetsutvecklingen. Å andra sidan uppstår en formell hierarkisk ordning i gruppen som istället kan förstärka genusordningen. 37 Gruppen som kallas Länsstyrelsens ledning/region Värmland består av två (2) kvinnor och sex (6) män från Länsstyrelsens och Region Värmlands högsta ledning (regiondirektör, bitr. regiondirektör, länsråd, verksamhetschef och utvecklingsstrateg) 35 Enhetschefen Birgitta Nilsson (ingår i ledningsgruppen) har ledaransvar för bl a folkhögskolorna. I samband med hennes föräldraledighet fördelades hennes arbetsuppgifter på övriga i ledningsgruppen. Regiondirektören har ansvaret att leda folkhögskolorna och är därför en i den s.k. Rektorsgruppen. 36 Ambitionen har inte skrivits ut i rekryteringsannonser. 37 I boken Den dolda hierarkin av Ulla Ressner (1985) behandlas mäns dubbla överordning och kvinnors dubbla underordning när hänsyn tas både till position i organisationen och kön. 19