Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 ESV 2016:55

Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till 2020. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Novemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med september 2016. Beräkningarna slutfördes den 2 november 2016. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: 2016-11-18 Dnr: 5.3-881/2016 Tabeller ESV publicerar de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den finns på samma webbsida som publikationen och heter i novemberprognosen: prognostabeller november 2016.

Sammanfattning I år blir det endast ett litet överskott på 7 miljarder kronor i de offentliga finanserna trots stora skattehöjningar och en stark tillväxt i ekonomin. Det beror på att utgifterna ökar kraftigt, framför allt för migrationen till följd av det stora antalet asylsökande under förra hösten. Satsningar i de senaste budgetarna bidrar också till att höja utgifterna. Nästa år blir det ett underskott på 11 miljarder kronor då utgifterna fortsätter att öka relativt mycket medan ökningen av inkomsterna dämpas. Därefter stärks finanserna och det blir överskott från och med 2018. Det är endast staten som visar överskott, både kommunsektorn och ålderspensionssystemet visar underskott 2016 2020. Tillväxten i ekonomin bromsar in BNP-tillväxten väntas bli fortsatt stark i år men nästan 1 procentenhet lägre än förra året. Att tillväxttakten blir lägre i år beror främst på att exporten har bromsat in. Hushållens konsumtion ökar också något mindre i år medan den offentliga konsumtionen ökar kraftigt till följd av ökade utgifter för flyktingmottagandet och olika satsningar i de senaste budgetarna. Även investeringarna, framför allt bostadsinvesteringarna, ökar mycket. Nästa år dämpas BNP-tillväxten ytterligare men den blir fortfarande högre än den potentiella tillväxten. Den starka tillväxten leder till att resursutnyttjandet stiger och svensk ekonomi ligger över konjunkturell balans från och med nästa år. Därmed blir tillväxten relativt svag efter 2017. Den stigande aktiviteten i ekonomin i närtid ökar efterfrågan på arbetskraft. Antalet sysselsatta väntas öka med nära 70 000 personer i år och med ytterligare nästan 50 000 personer nästa år. En del av sysselsättningsökningen kommande år beror på att antalet deltagare i olika typer av program med anställningsstöd blir fler. Den starka sysselsättningsökningen leder till att arbetslösheten sjunker relativt snabbt och ligger under sin jämviktsnivå 2017. Åren därefter dämpas sysselsättningsökningen och arbetslösheten stiger igen. Det höga resursutnyttjandet i ekonomin leder till att löneökningstakten och inflationen stiger de närmaste åren. Skattehöjningar bidrar också till att höja inflationen både i år och kommande år. Skatteintäkterna ökar allt långsammare skattehöjningar dämpar avmattningen Skatteintäkterna ökar något långsammare i år än förra året trots skattehöjningar på över 30 miljarder kronor. Det beror på att kapitalskatterna minskar. De ökade kraftigt förra året till följd av stora kapitalvinster och tillfälligt höga bolagsskatteintäkter. Hushållens kapitalskatter minskar främst till följd av att kapitalvinsterna blir lägre i år men också på grund av att taket för uppskov vid försäljning av bostäder temporärt har avskaffats. Även avkastningsskatten sjunker till en rekordlåg nivå på grund av de låga räntorna. Då skatteunderlaget för avkastningsskatten på kapitalförsäkringar har höjts genom ett tillägg på statslåneräntan med 0,75 procentenheter blir inte avkastningsskatten lika låg som den annars skulle blivit. Nästa år dämpas ökningen av skatteintäkterna ytterligare. En långsammare tillväxt i ekonomin och svagare sysselsättningsökning medför att både skatt på arbete och mervärdesskatten ökar mindre. Skattehöjningarna är dessutom väsentligt lägre nästa år. Kapitalskatterna fortsätter sjunka då vi för prognosåren antar att kapitalvinsterna uppgår till ett historiskt genomsnitt som andel av BNP, justerat för den ändrade uppskovsregeln och för att en stor andel av sparandet finns på investeringssparkonton som schablonbeskattas. Trots att statslåneräntan fortsätter sjunka så minskar bara avkastningsskatten marginellt nästa år eftersom statslåneräntan då slår i de golv som finns vid beskattning av både kapitalförsäkringar och pensionsförsäkringar.

Energiskatterna påverkas av den energiöverenskommelse som slöts mellan regeringen och delar av oppositionen i våras. Bland annat finansierar skattehöjningar på el utfasningen av skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och sänkt fastighetsskatt för vattenkraftverk. Enligt tidigare beslut kommer energi- och koldioxidskatterna på drivmedel från och med 2017 räknas upp med KPI plus 2 procentenheter per år (tidigare bara KPI). Hela höjningen av uppräkningen (de extra 2 procentenheterna) för både energi- och koldioxidskatt övervältras på energiskatten. Det innebär att skatten på biodrivmedel, som enbart belastas med energiskatt, kommer att öka snabbare än skatten på andra drivmedel. Det minskar incitamenten att substituera fossila drivmedel mot biodrivmedel. Därför räknar vi med att användningen av biodrivmedel blir lägre än den annars skulle ha blivit. Skattekvoten, det vill säga skatteintäkterna som andel av BNP, är i stort sett oförändrad under prognosperioden. Kraftig ökning av utgifterna för migration De totala utgifterna på statens budget ökar i år med 28 miljarder kronor. Justerat för att en del utgifter avseende 2016 betalades ut redan 2015 och att utgifterna har höjts i år till följd av ändrad redovisning i budgeten ökar utgifterna med hela 49 miljarder kronor. Att utgifterna ökar mycket på kort sikt beror främst på höjda utgifter för migration men också på satsningar i de senaste budgetarna. Även nästa år ökar utgifterna mycket men 2018 och 2019 är de i stort sett oförändrade då utgifterna för migration sjunker. Sett över hela prognosperioden ökar utgifterna måttligt. Som andel av BNP sjunker de något, ungefär i samma takt som de gjort under de senaste åren. Det stora antalet asylsökande under förra hösten leder till kraftigt ökade utgifter för migration och nyanlända invandrares etablering både i år och nästa år. Utgifterna för de ensamkommande barnen står 2016 och 2017 för mer än 50 procent av de totala utgifterna för flyktingmottagandet trots att bara cirka 20 procent av de asylsökande är ensamkommande barn. Kostnaderna för de ensamkommande barnen är av flera skäl betydligt högre än för övriga asylsökande. Från och med nästa år införs en ny ersättningsmodell för de ensamkommande barnen, som innebär att schablonersättningen sänks. Dessutom kommer utgifterna från och med nästa år att ersättas samma år de uppstår, och inte i efterskott som tidigare. Det är den främsta anledningen till att utgifterna för migrationen stiger 2017 eftersom staten då kommer ersätta kostnader för de ensamkommande barnen både för 2016 och 2017. År 2018 minskar utgifterna kraftigt, både till följd av att schablonersättningen sänks och att antalet asylsökande är betydligt lägre 2016 och framåt än det var 2015. Utgifterna för migration räknas till viss del av från det internationella biståndet. Avräkningarna uppgår till 6 miljarder kronor i år och 8 miljarder kronor nästa år, vilket motsvarar 14 respektive 18 procent av biståndsramen. Utgifterna för sjukpenningen har nu bromsat in, efter att ha ökat med i genomsnitt drygt 12 procent per år 2011 2015. De kommande två åren väntas de sjunka. Det är både inflödet och varaktigheten på kortare sjukskrivningar som minskar. De längre sjukskrivningarna ökar dock, vilket bland annat kan bero på att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen har tagits bort. Antalet personer som får sjukersättning fortsätter att sjunka då inflödet förblir lågt och många med sjukersättning kommer att ålderspensioneras de närmaste åren. Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet är i stort sett oförändrade 2016 2020. Utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar dock något de närmaste åren eftersom arbetslösheten sjunker. I slutet av perioden ökar de något igen. Antalet personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program sjunker. Men utgifterna är i stort sett oförändrade eftersom andelen som deltar i program som ersätts med anställningsstöd, vilka kostar mer per deltagare än program som ersätts med aktivitetsstöd, ökar. Subventionen för nystartsjobb sänks för de som varit arbetslösa en kortare tid medan den höjs för de som varit långtidsarbetslösa eller är nyanlända. Dessutom begränsas tiden man kan ha ett nystartsjobb. Det väntas leda till att antalet nystartsjobb och därmed

utgifterna sjunker. Utgifterna för andra subventionerade anställningar stiger dock. Utgifterna för statlig assistansersättning blir tillfälligt låga i år då Försäkringskassan övergår till efterskottsbetalning. Kommande år stiger utgifterna, främst till följd av att det genomsnittliga antalet timmar per person som får assistansersättning fortsätter att öka. Antalet personer som får ersättning sjunker däremot på kort sikt. Uppräkningen av timersättningen blir dock lägre kommande år eftersom schablonbeloppet från och med nästa år räknas upp med 1,05 procent i stället för med 1,4 procent. Utgifterna för Utbildning och universitetsforskning ökar mycket under prognosperioden på grund av stora satsningar i de senaste budgetarna. Sammantaget är det inom utbildning och universitetsforskning som regeringen har satsats mest pengar. Satsningarna omfattar bland annat fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning, yrkesutbildning och utbildning på universitetsnivå samt höjda lärarlöner och fler anställda i lågstadiet. Räntorna på statsskulden är för närvarande låga men de ökar under prognosperioden till följd av stigande marknadsräntor. Överskott i år vänder till underskott nästa år I år blir det endast ett litet överskott i de offentliga finanserna trots en stark tillväxt i ekonomin och stora skattehöjningar. Nästa år blir det underskott då utgifterna fortsätter öka mycket samtidigt som skatterna ökar långsammare. Åren därefter blir det överskott igen. Överskottet växer med tiden då utgifterna för migration sjunker och en del andra utgifter enligt regelverket är oförändrade då det inte finns beslut om något annat. Samtidigt ökar intäkterna i takt med tillväxten i ekonomin. Det är den statliga sektorn som visar överskott. I kommunsektorn och ålderspensionssystemet blir det däremot underskott hela perioden. Trots att det finansiella sparandet i kommunsektorn visar stora underskott räknar vi med att sektorn som helhet klarar balanskravet, eftersom balanskravet utvärderas mot kommunernas resultat som är högre än det finansiella sparandet. Resultatet visar stora överskott på kort sikt då statsbidragen ökar mycket. Givet att inkomstökningen dämpas framöver, eftersom vi räknar med oförändrade statsbidrag och skattesatser från och med nästa år, närmar sig resultatet noll i slutet av prognosperioden trots att konsumtionen ökar mindre än det demografiska behovet kommande år. Sparandet i ålderspensionssystemet vänder till ett underskott i år. Att sparandet försämras beror på att de genomsnittliga pensionerna ökar betydligt snabbare i år än förra året. Kommande år är underskottet i stort sett oförändrat. Underskottet nästa år leder till att den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, ökar i nominella termer. Mätt som andel av BNP sjunker den dock då BNP ökar relativt snabbt. Kommande år sjunker skulden i nominella termer igen när överskotten växer. Överskottsmålet nås inte men utgiftstaket klaras samtliga år Överskottsmålet om ett överskott på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel nås inte under prognosperioden. Utgiftstaket klaras dock samtliga prognosår med god marginal. Borträknad en säkerhetsmarginal för oförutsedda utgifter är den kvarvarande marginalen som lägst 2017, på 12 miljarder konor. Det är det utrymme som finns för närvarande för varaktiga utgiftsökningar. Budgetsaldot är högre än det finansiella sparandet i år Saldot på statens budget beräknas 2016 bli 46 miljarder kronor. Det är en förstärkning med 78 miljarder kronor jämfört med 2015. Saldot stärks med nästan 70 miljarder kronor mer än statens finansiella sparande. Det beror främst på ett stort omslag i skatteperiodiseringarna. Justerat för tidigarelagda utgifter vid årsskiftet 2015/2016 stärks saldot med 48 miljarder kronor. Kapitalplaceringar på skattekontot och tidigarelagda fyllnadsinbetalningar beräknas ha stärkt budgetsaldot 2015 och 2016. Kommande två år kommer budgetsaldot påverkas negativt av att fyllnadsinbetalningarna blir lägre och att kapitalplaceringarna återbetalas. Se särskilt fördjupningsavsnitt för mer detaljer.

Jämförelse med föregående prognos och med budgetpropositionen På kort sikt är både skatteintäkterna och utgifterna högre än i föregående prognos men på längre sikt är det tvärtom. Det är främst kapitalskatterna som har höjts på kort sikt till följd av högre kapitalvinster men på längre sikt har de sänkts till följd av lägre räntor. Utgifterna har höjts på kort sikt till följd av bland annat mindre avräkningar för Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal flyktingkostnader. På längre sikt har främst utgifterna för migration sänkts. Sammantaget har det finansiella sparandet reviderats upp varje år. Jämfört med prognosen i budgetpropositionen är skatteintäkterna högre på kort sikt medan utgifterna är lägre. Det finansiella sparandet är därmed bättre i vår prognos. På lite längre sikt är både skatteintäkterna och utgifterna betydligt lägre i vår prognos. Sammantaget har vi ett något sämre finansiellt sparande på sikt. Utfall Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP, fasta priser, proc. utv. 2,7-0,3 1,2 2,6 4,1 3,2 1,7 1,7 1,6 2,1 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 2,7 0,1 1,2 2,7 3,9 3,0 2,0 1,8 1,6 1,8 Hushållens konsumtion, proc. utv. 1,9 0,8 1,9 2,1 2,7 2,3 2,1 2,0 2,0 2,1 Offentlig konsumtion, proc. utv. 0,8 1,1 1,3 1,5 2,5 3,7 1,4 0,2 0,3 0,8 Investeringar, proc. utv. 5,7-0,2 0,6 5,5 7,2 7,1 2,8 2,9 2,2 3,0 Lager, bidrag till BNP-förändringen 0,5-1,1 0,2 0,1 0,3 0,2-0,2-0,1 0,0 0,0 Export, proc. utv. 6,1 1,0-0,8 5,3 5,6 2,3 2,1 3,5 3,6 3,8 Import, proc. utv. 7,3 0,5-0,1 6,3 5,5 4,2 2,4 3,4 3,7 3,8 Real disponibel inkomst, proc. utv. 4,1 3,8 1,8 2,8 2,6 2,5 3,0 1,1 1,0 1,2 Hushållens sparande, exklusive tjänste- och premiepensioner, andel av disponibel inkomst 5,2 7,9 7,9 8,4 8,3 8,5 9,3 8,4 7,5 6,6 Lönesumma, proc. utv. 5,6 3,7 2,7 3,8 4,5 4,6 4,4 4,2 3,9 3,7 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,4 0,9 0,6 1,8 1,3 2,1 1,1 0,7 0,4 0,4 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,9 6,5 6,3 6,3 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr -7-36 -52-63 8 6,7-11 3 27 68 Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -0,2-1,0-1,4-1,6 0,2 0,2-0,2 0,1 0,6 1,3 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 37,5 37,8 40,4 45,2 43,9 41,5 40,4 38,6 36,1 33,1 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,6 0,6 0,6 0,4 0,3 0,1-0,3-0,5-0,4-0,2 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,3 0,4 0,4 0,2 0,0-0,1-0,3-0,4-0,4-0,3 Sjuårsindikatorn -0,6-0,8-0,7-0,7-0,7-0,4 0,0 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat -0,3-0,5-0,6-0,7-0,7-0,5-0,1 Konjunkturjusterat sparande -0,2-0,7-1,2-1,4-0,7-0,1-0,4-0,1 0,5 1,3 Skattekvot, proc. av BNP 42,5 42,6 42,9 42,6 43,3 43,5 43,4 43,5 43,5 43,5 Totala utgifter på statens budget, mdkr 805 812 921 362 892 920 962 965 964 987 Takbegränsade utgifter, mdkr 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 179 1 243 1 257 1 272 1 291 varav Ålderspensionssystemet, mdkr 222 238 257 258 267 285 300 312 324 335 Marginal till utgiftstaket 1, mdkr 74 62 28 11 23 36 31 75 120 175 Budgetsaldo, mdkr 68-25 -131-72 -33 46-13 25 72 90 Engångseffekter på statens budget, mdkr 36 8-74 -14-1 22-15 -16 5 4 Underliggande budgetsaldo, mdkr 32-33 -57-58 -31 24 3 41 67 86 Statsskuld, proc. av BNP 29,4 30,2 32,8 34,2 32,3 30,1 29,2 27,4 25,0 22,0 Källa: SCB och ESV 1 Utgiftstaken för 2016 2018 är beslutade. Utgiftstaken för 2019 och 2020 är regeringens förslag resp. bedömning enligt Budgetpropositionen för 2017.

Innehåll Sammanfattning... 1 1 Makroekonomisk utveckling... 7 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget... 15 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 15 2.1.1 Skatt på arbete... 15 2.1.2 Skatt på kapital... 17 2.1.3 Skatt på konsumtion... 20 2.2 Inkomster på statens budget... 21 3 Utgifter på statens budget... 25 3.1 Totala utgifter... 25 3.2 Takbegränsade utgiftsområden... 25 3.2.1 Migration (UO 8) samt Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (UO 13)... 26 3.2.2 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9)... 28 3.2.3 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10)... 30 3.2.4 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (UO 12)... 31 3.2.5 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14)... 32 3.2.6 Andra utgiftsområden som förändras... 34 3.3 Utgifter som inte är takbegränsade... 35 3.3.1 Statsskuldsräntor (UO 26)... 35 3.3.2 Riksgäldens nettoutlåning... 36 3.4 Realekonomiskt fördelade utgifter... 37 4 Finansiellt sparande och budgetsaldo... 39 4.1 Offentliga sektorns finansiella sparande... 39 4.2 Statens finansiella sparande och budgetsaldo... 40 4.2.1 Statens finansiella sparande - saldot enligt nationalräkenskaperna... 40 4.2.2 Saldot enligt budgetstrukturen - budgetsaldot... 41 4.2.3 Sambandet mellan statens finansiella sparande och budgetsaldo... 42 4.3 Kommunsektorns finansiella sparande... 42 4.3.1 Sambandet mellan kommunsektorns finansiella sparande och resultat... 45 4.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande... 46 5 Den offentliga skulden... 47 5.1 Maastrichtskulden... 47 5.2 Statsskulden... 47 6 De budgetpolitiska målen... 51 6.1 Överskottsmålet... 51 6.2 Utgiftstaket... 51 6.3 Balanskravet... 52 7 Jämförelse med budgetpropositionen, revideringar samt förslag eller beslut som inte har beaktats... 53 7.1 Jämförelse med budgetpropositionen... 53 7.2 Revideringar sedan septemberprognosen... 55 7.3 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen... 58 Fördjupningsavsnitt... 59 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016 5

Stora inbetalningar till skattekontot... 61 Hushållens kapitalskatter... 67 Tabeller över inkomster och utgifter på statens budget...85 Kontaktpersoner...89 Prognostabeller november 2016 på ESV:s webbplats Arbetsmarknad Nyckeltal för arbetsmarknaden Budgetsaldo och engångseffekter Budgetsaldo och underliggande budgetsaldo samt specificering av engångseffekters påverkan på budgetsaldot Försörjningsbalans Försörjningsbalans, i fasta och löpande priser, nivå samt procentuell utveckling Förändring av anslagsbehållningar Ingående, utgående och förändring av anslagsbehållningar Hushållens disponibla inkomster Disponibel inkomst, årlig procentuell förändring samt sparkvot Inkomster av statens aktier Specificering av årliga utdelningar från statligt ägda bolag Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Specificering av poster under kassamässig korrigering och Riksgäldens nettoutlåning Löner, lönesumma och priser Makroekonomiska nyckeltal inklusive timlön, lönesumma, KPI, och inkomstindex och balanstal Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Statens skatteintäkter uppdelat på arbete, kapital, konsumtion och övrigt samt statens övriga inkomster inklusive utdelningar Räntor och valutor Makroekonomiska nyckeltal för räntor och valutor Skattebaser Skattebaser som påverkar inkomstsidan på statens budget Statens budgetsaldo och finansiellt sparande Bro mellan statens budgetsaldo och det finansiella sparandet med specificering av poster som skiljer dem åt Statsskuld och Maastrichtskuld Statsskulden med fördelning på förändringskomponenter samt offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Utgifter på statens budget samt ålderspensionssystemet Budgeten uppdelat på utgiftsområden och realekonomisk fördelning samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Utgiftstak och förändringar av dessa Initial bedömning av, ursprungligt beslutade och slutligt fastställda utgiftstak samt specifikation av tekniska justeringar Volymer Volymer som påverkar utgifts- och inkomstsidan på statens budget 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016

MAKROEKONOMISK UTVECKLING 1 Makroekonomisk utveckling BNP fortsätter att öka starkt i år, fast inte lika starkt som förra året. Det är främst den inhemska efterfrågan som fortsätter att lyfta tillväxten i ekonomin 2016, medan nettoexporten sänker den. Nästa år mattas tillväxten av men den är fortfarande förhållandevis stark. Den starka tillväxten leder till att efterfrågan på arbetskraft stiger och sysselsättningen ökar med totalt 120 000 personer 2016 och 2017. Det leder också till att bristen på arbetskraft och resursutnyttjandet i ekonomin stiger, liksom inflationen. BNP och sysselsättningen ligger 2017 över den nivå som är förenlig med konjunkturell balans och arbetslösheten sjunker under sin jämviktsnivå. Åren därefter dämpas tillväxten ytterligare och arbetslösheten stiger. Stark men avtagande BNP-tillväxt I år växer BNP med 3 procent, kalenderkorrigerat, vilket är svagare än 2015 då BNP ökade med nästan 4 procent. Det är framför allt exporten som ökar långsammare. Inhemsk efterfrågan fortsätter att öka starkt. Inbromsningen av exporten leder till att nettoexporten sänker BNP-tillväxten med 0,6 procentenheter i år medan den höjde tillväxten med 0,3 procentenheter förra året. Nästa år dämpas tillväxttakten ytterligare. Det beror främst på att investeringarna och offentlig konsumtion ökar betydligt långsammare nästa år. Den starka tillväxten i år och en förhållandevis stark tillväxt även nästa år innebär att BNP ligger över den potentiella, långsiktigt hållbara, nivån 2017. Därmed blir tillväxten relativt svag åren därefter. Exporten har bromsat in En inbromsning i världsmarknadstillväxten ledde till att exporten av varor sjönk under första halvåret i år. Det första kvartalet backade även exporten av tjänster, delvis till följd av att den var tillfälligt hög i slutet av 2015. Utrikeshandelsstatistiken visar att varuexporten fortsatte att utvecklas svagt tredje kvartalet. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden 1 189 1 158 1 127 1 096 1 066 1 035 1 004 973 942 912 881 850 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Källa: SCB och ESV Årlig procentuell förändring Procent Den globala konjunkturen stärks framöver, stödd av en expansiv ekonomisk politik. Tillväxten i omvärlden blir ändå relativt svag i ett historiskt perspektiv till följd av lägre tillväxtpotential. I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, går tillväxten trögt till följd av strukturella problem och problem i banksektorn. BNP-tillväxten blir drygt 1,5 procent per år. I USA är tillväxten starkare, framför allt i år men därefter dämpas tillväxttakten då ekonomin nått fullt resursutnyttjande. Norge har påverkats negativt av fallet i oljepriset men tillväxten tar fart något nästa år, vilket den även gör i Danmark och Finland. Tillväxten i Storbritannien bedöms i år påverkas negativt av Brexit och den väntas bromsa in ytterligare 2017. Sammantaget växer marknaden för svensk export endast med 2 procent i år men den stärks något 2017 samt ytterligare något 2018, främst till följd av att tillväxten i de nordiska länderna, som är viktiga exportmarknader, tar mer fart. Även om världsmarknadstillväxten ökar lite mer 2017 så ökar exporten något långsammare nästa år än i år då svensk exportindustri återgår till att tappa marknadsandelar då effekten av försvagningen av kronan under 2015 ebbar ut. 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016 7

MAKROEKONOMISK UTVECKLING Försiktiga hushåll Hushållens konsumtion ökar i år långsammare än de disponibla inkomsterna. Det innebär att sparkvoten stiger, trots starka balansräkningar. Den ligger nu på en historiskt sett mycket hög nivå. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent 9 7 5 3 1-1 -3-5 -7 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Konsumtionen var oförändrad andra kvartalet, då konsumtionen av kläder och skor samt transporter sjönk. Även svenskarnas konsumtion i utlandet minskade. Enligt SCB:s månatliga konsumtionsindikator var konsumtionen fortsatt svag även det tredje kvartalet. I år växer hushållens disponibla inkomster relativt starkt då sysselsättningen ökar starkt, skattehöjningar dämpar dock ökningstakten. En fortsatt god ökning av sysselsättningen, om än långsammare än 2016, starkare löneökningar och lägre skattehöjningar leder till att de disponibla inkomsterna ökar mer 2017 än 2016. Hushållens konsumtion ökar dock något långsammare än i år vilket innebär att sparkvoten stiger ytterligare. Efter 2017 faller sparkvoten då inkomsterna inte ökar lika snabbt. Sparkvoten ligger dock kvar på en hög nivå under hela prognosperioden, vilket bland annat speglar effekten av höjda amorteringskrav. Stark ökning av offentlig konsumtion Den offentliga konsumtionen ökar i år med 3,7 procent. Det är främst den kraftiga ökningen 9 7 5 3 1-1 -3-5 -7 av antalet asylsökande under förra hösten som driver upp tillväxttakten. Satsningar i budgetpropositionen bidrar också till att höja konsumtionen. Tabell 2. Försörjningsbalans Procentuell förändring Utfall Prognos 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Hushållens konsumtion 2,7 2,3 2,1 2 2 2 Offentlig konsumtion 2,5 3,7 1,4 0,2 0,3 0,8 Fasta investeringar 7,2 7,1 2,8 2,9 2,2 3,0 Lager 1 0,3 0,2-0,2-0,1 0,0 0,0 Export 5,6 2,3 2,1 3,5 3,6 3,8 Import 5,5 4,2 2,4 3,4 3,7 3,8 Nettoexport 1 0,3-0,6 0,0 0,2 0,1 0,1 BNP 4,1 3,2 1,7 1,7 1,6 2,1 BNP, kalenderkorrigerad 3,9 3,0 2,0 1,8 1,6 1,8 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Investeringar i bostäder ökar kraftigt Investeringarna ökar starkt i år, ungefär lika starkt som förra året. Även bostadsinvesteringarna fortsätter öka starkt i år men sedan bromsar ökningen in, främst till följd av att utbudsrestriktioner i byggbranschen blir mer akuta. Ombyggnadsinvesteringarna har minskat i år då subventionsgraden i ROT-avdraget sänktes från 50 till 30 procent. Den lägre subventionsgraden bedöms även hålla tillbaka utvecklingen 2017 då ombyggnadsinvesteringarna ökar svagt. I kommunsektorn ökar investeringarna med drygt 5 procent, vilket är mer än 2015. Det är främst till följd av nybyggnation och renovering av verksamhetslokaler. Investeringstakten minskar i kommunerna kommande år då stora byggprojekt avslutas men investeringarna ligger kvar på en hög nivå. Framöver ökar kommunerna sina investeringar i infrastruktur. Från och med nästa år ökar investeringarna i staten till följd av tidigare beslutade infrastruktursatsningar, främst Förbifart Stockholm och olika väg- och järnvägsprojekt i Göteborg samt byggandet av Ostlänken. Från 2019 ökar även investeringsnivån för försvarsmakten, med satsningar om 1,5 miljarder kronor, till följd av den försvarspolitiska överenskommelsen 2015. 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016

MAKROEKONOMISK UTVECKLING I tjänstesektorn fortsätter investeringstakten att öka 2016 då den inhemska efterfrågan har varit hög de senaste åren. Framöver faller investeringstakten men investeringarna ligger på en fortsatt hög nivå och kapaciteten byggs ut för att matcha efterfrågan. Investeringarna i industrin ökade starkt under 2014 och 2015. Den dämpade exportefterfrågan i år och det därmed minskade kapacitetsutnyttjandet minskar investeringsefterfrågan i sektorn. När exporten tagit fart igen kommer investeringsefterfrågan att öka och kapaciteten kommer behöva byggas ut mer igen. Lagerinvesteringarna höjer BNP-tillväxten i år. Det är främst inbromsningen i industrikonjunkturen som leder till ökade lagerinventeringar. Nästa år blir lagerinvesteringarna lägre och de sänker därmed BNP-tillväxten. Importen växlar ner Då exporten utvecklats svagt behövs mindre import som insatsvaror i produktionen, vilket leder till en inbromsning av importen. Utöver detta utvecklas dock den inhemska efterfrågan starkt vilket håller uppe importen. Sammantaget växer importen med drygt 4 procent 2016. Sett över hela året ökar importen mer än exporten, vilket innebär att bidraget från nettoexporten till BNP-tillväxten vänder från 0,3 procentenheter förra året till -0,6 procentenheter i år. Efterfrågan bromsar in något 2017. Importens ökningstakt faller därmed tillbaka något för att därefter öka snabbare igen när främst exporten tar mer fart. Den starka sysselsättningsutvecklingen dämpas allt mer av matchningsproblem Den höga tillväxten i ekonomin i år innebär en fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft. Under första halvåret har sysselsättningsökningen varit mycket stark. Antalet lediga platser fortsätter att öka och många företag, främst inom bygg- och tjänstesektorn, uppger att det finns behov av att fortsätta anställa fler. Det finns även en stor efterfrågan inom den offentliga sektorn, som en följd av bland annat mottagandet av det stora antalet asylsökande förra hösten. Utfallet för tredje kvartalet visar dock att sysselsättningen sjönk säsongrensat jämfört med andra kvartalet. Sommarmånaderna är vanskliga att tolka och det svaga utfallet kan till viss del bero på att säsongmönstret har ändrats. Men det kan också tyda på matchningsproblem. Indikatorer pekar på att bristen på den arbetskraft som efterfrågas ökar samtidigt som allt fler av de arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden. Matchningsproblemen dämpar sysselsättningsutvecklingen under andra halvåret i år, även om det fjärde kvartalet blir starkare än det tredje. Sett över hela året ökar dock antalet sysselsatta mycket, med drygt 70 000 personer, jämfört med förra året. Nästa år fortsätter sysselsättningen att stiga, men i långsammare takt. Det beror på en avmattning av tillväxten i ekonomin samt att matchningsproblematiken tilltar. Ökningen av antalet sysselsatta beror delvis på att flertalet statligt subventionerade anställningsstöd ökar, såsom extratjänster, traineejobb och moderna beredskapsjobb. Antalet personer som är sysselsatta genom nystartsjobb minskar däremot jämfört med i år till följd av nya regler i budgetpropositionen där bland annat subventionsgraden sänks för vissa målgrupper. Många av nystartsjobben skulle sannolikt ha tillkommit även utan subventioner. Därför minskar inte den totala sysselsättningen lika mycket som nystartsjobben minskar. Ökningen av antalet sysselsatta under framför allt 2016 leder till att sysselsättningen bedöms ligga över sin potentiella nivå och att arbetslösheten sjunker under sin jämviktsnivå nästa år. Det innebär att sysselsättningsökningen, liksom BNP-tillväxten, dämpas relativt snabbt från 2018 och framåt. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016 9

MAKROEKONOMISK UTVECKLING Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP, fp 3,9 3,0 2,0 1,8 1,6 1,8 Produktivitet 2,5 1,0 1,0 1,1 1,2 1,5 Arbetade timmar 1,0 1,9 1,0 0,7 0,4 0,4 Medelarbetstid -0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 1,4 1,5 1,0 0,7 0,4 0,4 Arbetskraft 0,8 0,9 0,6 0,5 0,4 0,6 Personer i program, tusental 191 187 180 176 174 175 Arbetslöshet, ILO 1 7,4 6,9 6,5 6,3 6,3 6,5 Öppen arbetslöshet 1,2 5,2 4,7 4,3 4,1 4,1 4,3 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16-64 år. Politiska satsningar höjer sysselsättningen och sänker arbetslösheten Utöver införandet av extratjänsterna, traineejobben och beredskapsjobben samt regeländringarna för nystartsjobben påverkas sysselsättningen framöver även av andra politiska satsningar i de senaste budgetarna. Till exempel leder höjningen av taket i a-kassan till att sysselsättningsökningen dämpas. Sammantaget beräknas satsningarna ha en viss positiv effekt på sysselsättningen. Stora utbildningssatsningar bidrar också till att sänka arbetslösheten då fler väntas studera på heltid. Bättre möjligheter till utbildning ökar också anställningsbarheten för de som studerar och bidrar på sikt till att höja sysselsättningsgraden. Även medelarbetstiden sänks av förslag i de senaste budgetarna, såsom avtrappningen av jobbskatteavdraget, borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och att perioden då man har rätt att vara arbetslös på deltid har förlängts. Den sista ändringen väntas inte påverka antalet arbetade timmar totalt sett. Den förlängda tidsgränsen innebär att fler kan behålla sin sysselsättning i stället för att gå ut i heltidsarbetslöshet för att klara sin försörjning. Samtidigt minskar drivkraften att söka ett heltidsarbete då möjligheten att vara deltidsarbetslös utökas. Dessa effekter väntas ta ut varandra i antalet arbetade timmar men de medför att sysselsättningen stiger och medelarbetstiden sjunker. Att antalet deltagare i extratjänster och traineejobb ökar framöver bidrar också till att sänka medelarbetstiden då deltagarna kommer att registreras som sysselsatta men endast kommer att arbeta 75 respektive 50 procent av tiden. Flyktingmottagandet och satsningar ger rekordhög sysselsättning i kommunerna Den starka sysselsättningsutvecklingen inom offentlig sektor, främst inom kommunerna, drivs just nu framför allt av behovet att utöka och förbättra mottagandet av asylsökande och nyanlända. Vi räknar med att sysselsättningen ökar med drygt 35 000 personer inom kommunsektorn i år. Hittills verkar det som att kommunerna klarar av att rekrytera i tillräcklig utsträckning trots att bristen på kvalificerad personal är hög. Det beror delvis på att flera kommuner sannolikt tvingats sänka utbildningskraven och på att många i pensionsnära ålder har stannat kvar eller återanställts. Även i staten ökar sysselsättningen till följd av det stora antalet asylsökande. Då många anställs för en kort period och kraven på rätt kompetens sänkts räknar vi med en sänkt produktivitet i offentlig sektor i närtid. Både kommunerna och staten behöver köpa in tjänster från näringslivet vilket medför att sysselsättningen i tjänstesektorn också ökar till följd av det stora antalet asylsökande. Fler asylsökande höjer sysselsättningen men sänker sysselsättningsgraden Andelen utlandsfödda i befolkningen har ökat under lång tid. Kommande år ökar andelen snabbare än den gjort de senaste åren. Framöver består ökningen av befolkning i arbetsför ålder enbart av utlandsfödda, och de som får asyl bidrar i stor utsträckning till den utvecklingen. 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016

MAKROEKONOMISK UTVECKLING Diagram 3. Förändring av befolkningen i arbetsför ålder Tusental 700 600 500 400 300 200 100 0 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Totalt Källa: SCB och ESV Utomeuropeiskt födda Sysselsättningsgraden bland utlandsfödda är lägre än bland de som är födda i Sverige. Det är troligt att den är ännu lägre bland de som sökt asyl nu då många av dessa har låg utbildning. Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden bland de som är födda utomlands har dock ökat de senaste åren. De utlandsfödda har stått för 65 procent av sysselsättningsökningen sedan 2012. De kommer i stor utsträckning att fortsätta bidra till att höja arbetskraften och sysselsättningen kommande år. Men eftersom andelen utlandsfödda ökar relativt snabbt kommande år, bedöms arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden totalt sett att sjunka framöver. Diagram 4. Sysselsättningsgrad uppdelat på inrikes- och utrikesfödda Procent av befolkningen 72 68 64 60 Svenskfödda Övriga utrikesfödda Tusental 700 600 500 400 300 200 100 0 Procent av befolkningen 72 68 64 60 Arbetslösheten sjunker fram till 2018 Trots en stark utveckling av sysselsättningen låg arbetslösheten stilla, runt 8 procent, 2012 2014. Att arbetslösheten inte sjönk beror på att arbetskraftsdeltagandet också ökade mycket starkt då. Förra året bröts dock den trenden och arbetskraftsdeltagandet var relativt oförändrat. Det innebar att arbetslösheten då minskade. Att arbetskraftsdeltagandet var oförändrat berodde främst på att andelen pensionärer steg samtidigt som andelen som var studerande, sjuka och utanför arbetsmarknaden av andra orsaker fortsatte att minska. Arbetslösheten fortsätter sjunka fram till 2018, ner till 6,3 procent. Det beror på att sysselsättningsgraden fortsätter stiga i år och är oförändrad 2018 medan arbetskraftsdeltagandet i stort sett är oförändrat i år och därefter börjar sjunka. En förklaring till det är regeringens satsningar på att utöka antalet utbildningsplatser. Det leder till att fler studerar på heltid i stället för att söka arbete. Efter 2019 stiger arbetslösheten igen främst till följd av att många av de nyanlända, som bedöms vara arbetslösa i större utsträckning än genomsnittet i dagsläget, då kommer in i arbetskraften. Diagram 5. Arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Procent av befolkningen 73 72 71 70 69 68 67 66 65 64 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Arbetskraftsdeltagande Arbetslöshet (höger axel) Procent av arbetskraften Sysselsättningsgrad 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 56 52 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Totalt Inrikes födda Utrikes födda Källa: SCB och ESV 56 52 Källa: SCB och ESV Regeländringar sänker medelarbetstiden men det motverkas av minskad sjukfrånvaro I år stiger medelarbetstiden, vilket främst beror på att sjukfrånvaron har börjat sjunka trots att den bortre tidsgränsen har tagits bort. Det kan bero på att Försäkringskassan har blivit striktare i sin EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016 11

MAKROEKONOMISK UTVECKLING uppföljning. Medelarbetstiden har också stigit till följd av att den ordinarie arbetstiden har ökat, bland annat till följd av att många inom offentlig sektor har gått upp till heltid men den starka konjunkturen har sannolikt också bidragit. Kommande år väntas medelarbetstiden vara oförändrad då en fortsatt sjunkande sjukfrånvaro motverkar effekterna av regeländringarna som nänts ovan. Måttliga löneökningar i år Timlönerna bedöms i år öka med 2,7 procent enligt SCB:s konjunkturlönestatistik 1. Avtalen för 2016 blev 2,2 procent. Lönerna ökar mest utöver avtal, så kallad löneglidning, i byggsektorn. I kommunsektorn är de avtalsmässiga löneökningarna högre än genomsnittet till följd av en särskild satsning i Kommunals avtal för undersköterskor. Lärarlönelyftet bidrar också till att höja lönerna i kommunerna under 2016 och 2017. I början av 2017 ska avtalen i främst näringslivet förhandlas om då de avtal som träffades i år i huvudsak var ettåriga. I kommunsektorn slöts treåriga avtal där det inte sattes några absoluta tal för 2017 2018 men avtalen innebär att de avtalsmässiga löneökningarna ska följa industrimärket, det vill säga de framtida avtalade löneökningarna i industrin. I kommande avtalsrörelse kommer resursutnyttjandet på arbetsmarknaden att vara mer ansträngt än under 2016. Samtidigt talar låga inflationsförväntningar samt en svag produktivitetstillväxt sedan finanskrisen för relativt låga avtal i förhållande till det höga resursutnyttjandet även nästa år. Industrikonjunkturen är nu svag samtidigt som efterfrågan är hög inom tjänstesektorn och byggsektorn. Industrins normerande roll kommer därmed sannolikt att fortsätta prövas men bedöms bestå och de avtalsmässiga löneökningarna hålls därmed tillbaka. Olika arbetsmarknadslägen i olika sektorer bedöms istället främst påverka löneutvecklingen via löneglidningen i respektive sektor. Sammantaget ökar lönerna relativt måttligt även nästa år, men mer än i år. Löne- 1 Under 2016 har timlönerna uträknat från lönesumman ökat något svagare än timlönerna enligt SCB:s konjunkturlönestatistik. Detta var även fallet åren 2012-2014. Under 2015 var det tvärtom. Det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och de baseras på olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. För kommande år räknar vi med i stort sett samma utveckling enligt de två måtten. ökningarna tilltar i ekonomin under 2018 i takt med att bristen på arbetskraft stiger och resursutnyttjandet blir allt mer ansträngt. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Timlön, KL 1 2,4 2,7 3,2 3,5 3,5 3,4 Timlön, NR 1 3,2 2,4 3,2 3,5 3,5 3,4 Lönesumma 4,3 4,6 4,4 4,2 3,9 3,7 KPI 0,0 0,9 1,2 2,1 2,8 3,1 KPIF 2 0,9 1,4 1,5 1,9 2,2 2,2 Prisbasbelopp, nivå 44,5 44,3 44,8 45,3 46,2 47,5 Reporänta, värde vid årets slut 0,35-0,50-0,50 0,25 1,00 2,25 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Då resursutnyttjandet normaliseras efter 2018 kommer det att minska trycket på lönebildningen, med viss eftersläpning. Löneökningstakten minskar därmed något i slutet av prognosperioden. Låg inflation för närvarande. De senaste månaderna har inflationstakten dämpats. Främst är det priserna på importerade varor som nu sjunker då kronan apprecierade i slutet av 2015 och i början av 2016. Förändringar i växelkursen slår oftast igenom i konsumentpriserna med viss fördröjning. Även prisökningarna på tjänster har dock avtagit, vilket är något förvånande med tanke på att resursutnyttjandet och bristen på arbetskraft har stigit. Det brukar, med viss eftersläpning, leda till att inflationen stiger. Prisökningen har varit svag på flera typer av tjänster men vissa effekter av mer tillfällig karaktär märks också. De svaga utfallen ledde till att Riksbanken sänkte reporäntebanan ytterligare vid det senaste mötet de aviserar nu att de inte kommer höja reporäntan förrän under 2018 och flaggade för att det kan bli aktuellt med ytterligare sänkningar, eller utökade stödköp av statsobligationer, framöver. 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016

MAKROEKONOMISK UTVECKLING men stigande resursutnyttjande höjer inflationen framöver Stigande resursutnyttjande och tilltagande brist på arbetskraft väntas dock leda till att inflationen, liksom löneökningstakten, tar mer fart framöver även om prisökningarna kommer vara fortsatt låga i förhållande till den relativt starka tillväxten i ekonomin. Det är först i slutet av 2018 som den underliggande inflationen, enligt KPIF, överstiger Riksbankens mål på 2 procent. Utöver stigande priser på framför allt inhemskt producerade varor och tjänster kommer energipriserna att bidra till att höja inflationen kommande år, efter att ha sänkt den ända sedan början av 2013. Priserna på drivmedel stiger då oljepriset höjs till följd av ett mer begränsat utbud. Skattehöjningar på energi 2017-2020 bidrar också till att höja priserna på drivmedel. Elpriset, som har sjunkit kraftigt de senaste åren, väntas också stiga i närtid, bland annat beroende på låga nivåer i vattenmagasinen. Svängningar i växelkursen kommer påverka inflationen under prognosperioden. På kort sikt kommer den senaste tidens försvagning av kronan bidra till att höja inflationen på nytt, men en appreciering från och med nästa år väntas så småningom dämpa prisökningen på importerade varor. Priserna på världsmarknaden kommer dock att stiga snabbare än tidigare då fler länder närmar sig fullt resursutnyttjande, vilket till viss del motverkar apprecieringen. KPI kommer att öka långsammare än KPIF både i år och nästa år. Men från och med 2018, då Riksbanken höjer räntan igen, ökar KPI snabbare än KPIF. Vi räknar inte med att reporäntan kommer sänkas ytterligare men den kommer ligga kvar på dagens låga nivå ända till i början av 2018 för att därefter höjas successivt. Jämförelse med andra prognosinstitut De prognosinstitut som finns med i diagrammet nedan målar upp en likartad konjunkturbild. Alla räknar med att BNP-tillväxten blir relativt hög i år men att den dämpas nästa år. I genomsnitt ligger tillväxten på 3,1 procent 2016 och på 2,4 procent 2017. ESV:s prognos ligger lite lägre än genomsnittet både i år och nästa år. Diagram 6. Jämförelse med andra prognosinstitut, BNP Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden Procent 4 3 2 1 0 ESV EU RB SHB Regeringen Nordea KI SEB Swedbank Procent 18-nov 09-nov 27-okt 11-okt 20-sep 01-sep 31-aug 30-aug 29-aug 2016 2017 Osäkerhet kring tillväxten Det finns risk för både en starkare och en svagare tillväxt men riskerna på nedåtsidan överväger. Politisk osäkerhet råder i USA efter valutgången. Vilken politik som den nya regimen kommer att genomföra är fortfarande oklart men om det exempelvis införs handelshinder som utlovats får det negativa effekter för global tillväxt och svensk export. Osäkerheten kan i sig ha en dämpande effekt på tillväxten. I övrigt finns det risker förknippade med bland annat Brexit, geopolitisk osäkerhet och hur väl rebalanseringen av Kinas ekonomi faller ut. I Sverige finns det risker både på upp- och nedsidan vad gäller hur väl de som nu söker asyl kommer att integreras på arbetsmarknaden. En annan risk utgör hushållens höga skulder. En prisnedgång på bostäder eller en snabb höjning av räntorna kan få stora effekter på bland annat hushållens konsumtion. 4 3 2 1 0 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016 13

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget I år ökar skatteintäkterna med 5,2 procent, vilket är en stark ökning historiskt sett. Ökningen är dock svagare än förra året då kapitalskatterna ökade kraftigt. Även nästa år minskar ökningstakten. De totala skatteintäkterna ökar då med 3,4 procent. Att intäktsökningen dämpas beror främst på att intäkterna från skatt på arbete ökar långsammare, delvis till följd av att skattehöjningarna är lägre än i år. Även konsumtionsskatterna utvecklas något svagare än i år och kapitalskatterna minskar. 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Efter att ha ökat starkt i år ökar skatteintäkterna betydligt långsammare nästa år. Intäkterna från skatt på arbetsinkomster utvecklas svagare nästa år eftersom bidraget från skattehöjningar är väsentligt mindre och att lönesumman ökar långsammare. En svagare ökning av intäkterna från moms och punktskatter gör att även konsumtionsskatterna utvecklas långsammare. Intäkterna från skatt på kapital minskar något även nästa år till följd av att hushållens kapitalskatter och fastighetsskatten blir lägre, bland annat på grund av ändrade skatteregler. Skattekvoten är nästintill oförändrad under prognosperioden Skattekvoten uppgår i år till 43,5 procent vilket är en något högre nivå än förra året. Trots stora skattehöjningar på arbete stiger inte skattekvoten nämnvärt. Det förklaras främst av att kapitalskatterna sjunker. Kommande år är skattekvoten i stort sett oförändrad. Skatt på arbete, ökar något snabbare än BNP i början av prognosperioden. Även intäkterna från skatt på företagsvinster och moms utvecklas starkare än BNP nästa år. Skattesänkningar bidrar dock till en svag utveckling av bland annat fastighetsskatten. Även en svag utveckling av punktskatterna bidrar till att dämpa ökningen av skattekvoten. Diagram 7. Totala skatteintäkter och skattekvot 2 400 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 42 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Totala skatteintäkter, mdkr Källa: SKV och ESV Nästa år utvecklas statens skatteintäkter svagare än övriga sektorers; kommunsektorn och ÅP-systemet. Det förklaras framför allt av att kapitalskatterna minskar. I slutet av perioden ökar statens skatteintäkter snabbare eftersom skatt på kapital och konsumtion då utvecklas starkare än skatt på arbete. Tabell 5. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Staten 3,8 10,6 5,5 2,5 3,6 3,6 4,6 Kommunsektorn 3,5 5,5 5,4 4,4 4,3 3,9 3,8 ÅP-systemet 3,0 4,9 3,7 4,6 4,0 3,6 3,7 Källa: SKV och ESV Procent Skattekvot, procent av BNP 2.1.1 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna på arbete utgörs av statlig och kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. Pensionsavgiften påverkar inte de totala intäkterna eftersom den motverkas av en lika stor skattereduktion. De indirekta skatterna på arbete utgörs av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. Intäkterna från skatt på arbete ökar med 49 48 47 46 45 44 43 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016 15

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET hela 8,4 procent i år, vilket är en historiskt hög ökningstakt. Kommande år dämpas ökningstakten men den är fortfarande relativt hög 2017 och 2018. Tabell 6. Skatt på arbete /Procent Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Direkta skatter 530 560 611 640 671 697 722 Indirekta skatter 464 492 529 555 579 602 625 Totalt 994 1 051 1 140 1 196 1 250 1 299 1 347 Förändring (%) 2,2 5,8 8,4 4,9 4,5 3,9 3,7 Källa: SKV och ESV Skattehöjningar ökar skatten på arbete De direkta skatterna på arbete ökar starkare i år än förra året eftersom löner, som utgör den största skattebasen, ökar i en snabbare takt. Skatteintäkterna ökar dock mer än lönerna på grund av skattehöjningar. Även pensioner, som är den näst största skattebasen, ökar i snabbare takt i år än förra året. Tabell 7. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå 1 Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Utbetalda löner 1 490 4,4 4,6 4,4 4,2 3,9 3,7 Aktivitets-och sjukersättning 28-2,2-2,1 0,1 0,8 1,6 2,4 Sjukpenning och föräldrapenning 66 8,6 5,6 2,6 2,7 2,9 3,3 Arbetsmarknadsersättningar 29-5,1 0,9-10,0-8,7-2,9 4,2 Pensioner 409 3,9 5,5 4,1 3,5 3,7 4,0 Inkomst av näringsverksamhet 48 3,6 4,8 4,5 4,3 4,0 3,8 Taxerad inkomst 2 106 4,7 4,8 4,0 3,8 3,7 3,8 Beskattningsbar förvärvsinkomst 1 893 5,1 5,1 4,4 4,2 3,9 3,9 Underliggande utveckling 4,7 5,3 4,4 4,2 3,9 3,9 Källa: SKV och ESV 1 Skattehöjningar bidrar i år till att öka skatteintäkterna med cirka 30 miljarder kronor. De beloppsmässigt största skattehöjningarna är slopad nedsättning av socialavgifter för unga och sänkt subventionsgrad för ROT-avdrag. Även nedtrappningen av jobbskatteavdraget, begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig skatt samt höjda kommunala skattesatser bidrar till de ökade skatteintäkterna. Framför allt påverkas de statliga skatteintäkterna av skattehöjningarna, vilket medför att de ökar snabbare än de kommunala skatteintäkterna i år. Trots att skattebaserna ökar betydligt mer i år än föregående år så ökar inte den beskattningsbara inkomsten mer. En förklaring är den låga inflationen förra året som innebar ett lägre prisbasbelopp i år vilket även medfört ett lägre grundavdrag. En annan förklaring är att avdraget för pensionsförsäkringar har slopats. Effekten var störst 2015 men påverkar även innevarande år. Tabell 8. Kommunala uppräkningsfaktorer och kommunal skatt Procent Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Aktuell prognos 3,2 5,1 5,1 4,4 4,2 3,9 3,9 Föregående prognos 3,2 5,0 5,2 4,6 4,1 3,9 3,9 Fastställda 3,3 5,0 5,0 5,2 Underliggande utveckling 3,6 4,7 5,3 4,4 4,2 3,9 3,9 Kommunal skatt 603 5,6 5,5 4,4 4,2 3,9 3,9 Källa: SKV och ESV Nästa år ökar skatt på arbete långsammare än i år då ökningstakten av skattebaserna dämpas och skattehöjningarna är lägre. Den statliga inkomstskatten ökar dock snabbt även kommande två år, vilket framför allt beror på att uppräkningen av skiktgränserna begränsas både 2017 och 2018. Tabell 9. Statlig inkomstskatt /Procent Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Statlig inkomstskatt 47 51 57 61 66 68 68 Undre skiktgräns 42 46 51 55 59 61 61 Övre skiktgräns 5 5 6 6 7 7 7 Förändring (%) 5,9 7,9 11,8 7,3 7,4 2,7 0,7 Källa: SKV och ESV Skattereduktionerna minskar nästa år Skattereduktionerna, som består av jobbskatteavdrag, allmän pensionsavgift och HUS-avdrag 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016