Årskonferens 2012, Workshop 4 Jan Sahlén och Peter Kempinsky (ersättare för Rebecka Nolmark)

Relevanta dokument
Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Regional överenskommelse

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Resurscentra för kvinnor - Workshop

Regional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

KULTURPLAN Åstorps kommun

EU-program

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Västra Götalands län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den!

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Utsikt mot framtiden

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Överenskommelsen Värmland

Gävleborgs län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde. " Företagsamhet " Attraktionskraft " Strategiska utvecklingsområden och tillväxtöar

Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland

Innovativ omställning eller business as usual?

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Europeiska socialfonden

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Samordningsförbundet Umeå

Socialfondsprogrammet

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun

Remiss av EU-kommissionens förslag COM (2018) , 382, 390 och (Diarienummer: N RTS)

Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (5) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi. Region Norrbotten.

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Ds 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet

Välkommen till Mötesplats social hållbarhet. Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Några nycklar till stöd för det lokala och regionala näringslivsarbetet. 17 november Per Sandgren, Processledare, Arena för Tillväxt

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Sammanträdesdatum Förslag till EU-strategi för Sala kommun

K O RT V E R S I O N

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg

Foto: Mattias Johansson

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

~ Gävleborg Ankom

Utvärdering av genomförande- organisationerna i ESI

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Kulturrådets yttrande över "Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop" (Ds 2017:8)

En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Regionalfonden Västsverige Möte med strukturfondspartnerskapet 3 juni 2016

Slutseminarium Näringslivsutveckling av kultursektorn

LS I30S'0&1( Rok\ TiL

En internationell dimension i vardagspolitiken

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Kommittédirektiv. Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden. Dir. 2014:4. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

Förnyad upphandling för drift och utveckling av Innovativ Kultur 2015

Länsstyrelsens länsuppdrag

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling

Lärandeplan ett verktyg i den regionala tillväxtvardagen?

Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier

Kulturpolitiskt program för Kommunfullmäktige 14 april 2009

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Från försöksverksamhet till regionreform

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Strategiska planen

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef

Glasriketuppdraget. Glasriketuppdraget II,

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

UTVÄRDERING AV TEMATISKT MÅL 1

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg

Landstingets Utvecklingsmedel

Regionalfonden Västsverige

Transkript:

Årskonferens 2012, Workshop 4 Jan Sahlén och Peter Kempinsky (ersättare för Rebecka Nolmark)

Inför innevarande programperiod (ERUF) gavs hela förvaltningsansvaret till Tillväxtverket med hänvisning till myndighetsutövningen. Därmed stängdes dörren för regioner att äga och driva ramprogram. Är det dags att öppna den dörren igen? Ramprogram möjliggör effektivare styrning och samordning av prioriterade utvecklingsinsatser. Och ger mer hållbara resultat.

The Still Movie En stillbildsfilm för att illustrera ramprogrammodellen och sektorsövergripande samverkan

Näringsliv Kulturarv Väl avgränsade sektorer i samhället (här exemplifierat med kultursektorn och näringslivssektorn) förvaltar och vårdar sina egna intressen. Pengar avsedda för näringslivets utveckling destineras till näringslivssektorn för att utveckla näringslivet och pengar avsedda för kulturen destineras till kultursektorn för att utveckla kulturlivet. Och sällan mötas de båda.

Myndigheter Medborgare Ömsesidig konkurrens och misstänksamhet kan leda till dynamisk samhällsutveckling

Myndigheter Näringsliv Kulturarv Medborgare men också till stagnation det näst bästa är att inte grannen får något.

Att etablera ett ramprogram som neutral gränsgångare mellan de olika sektorerna, öppnar en ny arena för samverkan och näringsutveckling.

Underifrån perspektivet, med lokalt drivna utvecklingsprojekt, tenderar att driva den egna sektorn framåt för samverkan med andra sektorer.

I det möte som uppstår, alstras ny kunskap och nya insikter.

Att verka i främmande rum är en utmaning. I mötet med andra sektorer formas banbrytande verksamhetsidéer och nyskapande affärskoncept.

Vad är ett ramprogram? Hur kan det organiseras??

Förmågan att hantera nya idéer och nytt tänkande

-EXEMPLET- Ramprogrammet Industrisamhällets kulturarv i Västernorrland En regions förmåga att utveckla nya näringar handlar om dess förmåga att hantera nya idéer och nytt tänkande. Att vara öppen och nyfiken på det som utmanar och söka nya vägar. Men också om trygghet och tolerans. Ytterst handlar det om synen på medborgaren och dennes möjlighet att påverka sin egen livsmiljö i den globala konkurrensen. Männen på bilden levde i en tid när Västernorrland just hade industrialiserats. Den industrialiseringen, och vad den lämnat efter sig av berättelser, identiteter och tänkande, fabriker, redskap och kulturmiljöer, hade ramprogrammet som tema för sin verksamhet: Att utveckla industrisamhällets kulturarv till en resurs för den regionala utvecklingen.

-EXEMPLET- Ramprogrammet Industrisamhällets kulturarv i Västernorrland För att säkra kvalitet måste man skapa en organisation, definiera ansvar, rutiner, processer och resurser för att leda och styra verksamheten med avseende på den kvalitet man vill uppnå. Ur Ramprogram för industrisamhällets kulturarv i Västernorrland, version 2000 07 03 Förberedelserna Genomtänkt grundlig planering Väl förankrat regional samordning Underifrånperspektiv bra dialog med lokala grupperingar Tydligt kvalitetstänkande

-EXEMPLET- Ramprogrammet Industrisamhällets kulturarv i Västernorrland Organiserandet ISKA organiserades som ett ramprogram med samtliga kommuner, landstinget, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och Mittuniversitetet som medfinansiärer och delaktig i programorganisationen. Mellan år 2000 och 2005 fördelade ramprogrammet närmare 155 miljoner kr till 83 lokala utvecklingsprojekt runt om i länet. Alla med en tydlig koppling till kulturarvet i ett tillväxtperspektiv. Strategi Finansiellt stöd till projekt Nätverksbyggande Organisation och pengar Regional samverkan Länspolitiskt ägande Landstinget Västernorrland Programstab med rätt kompetens EU Mål 1 finansierat ramprogram ISKA I (2000 2002): 91,8 milj ISKA II (2003 2005): 84,8 milj

-EXEMPLET- Ramprogrammet Industrisamhällets kulturarv i Västernorrland Syfte Industrisamhällets kulturarv som resurs för regional utveckling Mål Attitydpåverkan Tillgängliggörande Resursanvändning Ansvarstagande Åtgärder Kulturindustri Kunskapsuppbyggnad Nya verksamhetsformer

-EXEMPLET- Gör det här igen, och med utgångspunkt i fler politikområden, det fungerar

-EXEMPLET- ISKA har främjat den demokratiska och samhälleliga utvecklingen i regionen genom att bygga upp ett socialt kapital och stimulera det demokratiska samtalet

-EXEMPLET- Programmet har varit framgångsrikt i att förmedla och skapa acceptans och förståelse

-EXEMPLET- en viktig lärdom från satsningen handlar om förmågan att skapa nytta och resultat även på lång sikt. Något som sätter fokus mer på arbetssättet än själva sakinnehållet.

-EXEMPLET- The ISKA model presented in this volume can be put forward as a good example of such a new holistic approach for regional development

-EXEMPLET- Hur organiserar man ett ramprogram? Viktigt att organisationen och processen är transparent och att det finns en efterfrågad delaktighet. Organisationen på landstinget var indelad i tre nivåer: en beredande tjänstemannanivå (programstaben) en beredande samverkande nivå en beslutande politisk nivå Programstaben hade 6 budgeterade tjänster (programledare, åtgärdsledare, ekonom, administratör och informatör/webbansvarig). Tjänsterna bemannades med rätt kompetens och 100% till ramprogrammet.

-EXEMPLET- Nuts 2 Ansökan, beslut BESLUTSGRUPP (Landstingets KUF-delegation) Beslut Regional BEREDNINGSGRUPP Fastställer beslutsförslag Regional Medfinansiärer Sakkunniga Vetenskapligt råd STAB Bereder ansökningar/ laglighetsprövar Regional Ansökan Rekvisition Rapport Beslut Utbetalning Uppföljning Ramprogrammet Industrisamhällets kulturarv i Västernorrland 2000 2005 Lokal

-NULÄGET- Dagens struktur Lokala projekt ansöker direkt till den nationella nivån för beredning och laglighetsprövning. Nuts 3 nivån prioriterar och Nuts 2 nivån beslutar. Fördelar Enhetlig laglighetsprövning (myndighetsutövning) Möjlighet till nationell samordning Nackdelar Bristande nationell tilltro till den regionala nivåns förmåga att tolka lagen Försvårar regional samordning av prioriterade teman/ insatser Inget hänsynstagande till regionala särarter Övermäktigt för lokala projekt

-NULÄGET- STRUKTURFONDSPARTNERSKAPET Beslut Nuts 2 LÄNSVISA/ REGIONALA Prioriteringar Nuts 3 TILLVÄXTVERKET Bereder ansökningar (laglighetsprövar) Nationell Ansökan Rekvisition Rapport Beslut Utbetalning Uppföljning Lokal

-FÖRSLAGET- Bör ramprogrammodellen tillåtas i Sverige? att strukturfondsmedel och nationellt offentliga medel kan allokeras till regionalt prioriterade tematiska ramprogram att programansvar kan delegeras till regional offentlig aktör att dessa ramprogram ges möjligheten att besluta om stöd till lokala utvecklingsprojekt

-FÖRSLAGET- STRUKTURFONDS- PARTNERSKAPET Beslut Nuts 2 LÄNSVISA/ REGIONALA Prioriteringar Nuts 3 Tematiska ramprogram TILLVÄXTVERKET Bereder ansökningar/ laglighetsprövar Nationell BESLUTSGRUPP Ägare: Regional offentlig aktör Ansökan, beslut Regional BEREDNINGSGRUPP Medfinansiärer Sakkunniga Vetenskapligt råd STAB Bereder ansökningar/ laglighetsprövar Ansökan Rekvisition Rapport Beslut Utbetalning Uppföljning Lokal

Temat för Ramprogrammet ISKA var Industrisamhällets kulturarv som en resurs för regional utveckling. Ett sådant tema är viktigt för engagemanget och mobiliseringen, medan organisationen och genomförandet är viktig för resultatens hållbarhet. Ramprogrammet ISKA Medverkade till att inge mod och synliggöra miljöer Skapade mobilisering som bygger på engagemang för den egna historien och platsen där man lever Utvecklade delaktighet och lokalt ansvarstagande Prövade gränser, bl a delaktighetens gränser Fler tog steget och prövade sina idéer. Fler utmanade sig själva och prövade sitt eget kreativa, självständiga tänkande. Fler tog språnget och lämnade det gamla!

Fördelarna med tematiska ramprogram Beslut tas närmare medborgarna. Underlättar för mindre lokala projekt. Möjliggör en omfattande lokal mobilisering. Utvecklar underifrån perspektivet med lokalt drivna utvecklingsprojekt samt socialt och demokratiskt entreprenörskap. Främjar en demokratisk och samhällelig utveckling i regionen genom att bygga upp ett socialt kapital och stimulera det demokratiska samtalet. Möjliggör regional samordning av prioriterade teman/ insatser. Ger regionen möjlighet att utveckla en helhetssyn på den regionala utvecklingen. Ger regionen möjlighet att utveckla kunskap och samsyn (förståelse för programmens grundläggande utgångspunkter) genom aktiv dialog med deltagande projekt. Ger regionen möjlighet att mer aktivt arbeta fram projektidéer och ge stöd när dessa ska formeras. Öppnar en ny arena för samverkan och näringsutveckling. Samlar mer resurser från flera till regionalt prioriterade insatser. Ramprogram är en framgångsrik organisationsform för regionala omvandlingsprogram.

En framgångsrik modell för utvecklingsarbete ramprogrammodellen

När historien ger framtidstro - INDUSTRISAMHÄLLETS KULTURARV I REGIONAL OMVANDLING Slututvärdering av ramprogrammen ISKA I och II 2000-2005 FBA, Stockholm våren 2006 ISBN: 91-974980-7-6 Beställning: jan.sahlen@lvn.se Pris: Gratis (så långt lagret räcker) Communities in rural environments. How to get them involved? (redaktörer) Juha Kotilainen, Julia M. Lourenco, Rebecka Nolmark, Jan Sahlen, Kristina Nilsson Förlag: McGraw-Hill ISBN: 9788838672811 Beställning: www.mcgraw-hill.it eller jan.sahlen@lvn.se Pris: 20.00 Euro

Jan Sahlén jan.sahlen @ lvn.se Landstinget Västernorrland /Programledare för ramprogrammet ISKA Peter Kempinsky peter @ kontigo.se Kontigo /Utvärderare av ramprogrammet ISKA Rebecka Nolmark rebecka.nolmark @ nodeonline.se Node /Utvärderare av ramprogrammet ISKA